Švedski - gramatika

EKO-SVAR (ili KORT-SVAR) - kratki odgovori. Är du hungrig? - Ja, det är jag. Arbetar du nu? - Nej, det gör jag inte. - det - ostaje isti u toj frazi Har du ingen syster? - Nej, det har jag inte. - pozitivan odgovor na pitanje s negacijom: Är du inte student? - Jo, det är jag. - u odgovoru ostaje vrijeme koje je u pitanju, ponavlja se pomoćni glagol Har du varit i England? - Ja, det har jag. Var du hemma igår? - Nej, det var jag inte. ARTIKLAR (članovi) obestämd artikel (neodređeni član) en (utrum) ett (neutrum) * kad imenica završava na suglasnik ** kad imenica završava na samoglasnik

bestämd artikel (određeni član, nastavci na imenice) -en* / -n** -et* / -t**

Član općenito ne stoji uz imenicu kad: a) ima opće značenje, Han åker tåg. Hon äter smörgås. b) se nalazi iza genitivnih oznaka (između ostalog posvojne zamjenice), Det här är mitt bord. Ser du Peterssons gröna bil? c) označava zanimanje, nacionalnost, vjersku ili filozofsku pripadnost ili političko opredjeljenje, Han är lärare. Hon är tjeckiska. d) označava materijal, tvar i sl., Jag köper mjölk. Han dricker te. e) označava prijevozno sredstvo, Vi åker bus. Hon tar taxi. f) se odnosi na izraze o vremenu, Det är dåligt väder idag. g) se radi o apstraktnim imenicama, Jag kommer med glädje. Han lyssnar med intresse. Hon har tid att... h) se imenica odnosi na jezike, Anna talar franska. i) se radi o opremi, odjeći i sl., Eva har kjol och blus idag. j) stoji nakon izraza koji označavaju količinu Många personer talar engelska.

Posebni oblici imenica: 1) EN imenice na -el, -er, -or: en cykel → cykeln en bror/broder → brodern

en syster → systern en doktor → doktorn

2) ETT imenice na -el, -er, -or: ett exempel → exemplet ett fönster → fönstret

ett vatten → vattnet ett nummer → numret

3) imenice na naglašeno M i N (Na kraju riječi se ne piše duplo M ni duplo N.) ett rum → rummet en kam → kammen en stam → stammen ett program → programmet en man → mannen en mun → munnen en vän → vännen * iznimke: ett problem → problemet, ett ben → benet VERB - PRESENS (prezent glagola) 1:A KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven - presens: infinitiven + r dansa → dansar

jobba → jobbar

2:A KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven - a - presens = infinitiven - a + er tänka → tänker

stänga → stänger

jogga → joggar

läsa → läser

3:E KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven - presens = infinitiven + r - slabi glagoli koji u infinitivu završavaju na vokal koji nije -a bo → bor sy → syr 4:E KONJUGATIONEN - presens = infinitiven - a + er skriva → skriver äta → äter dricka → dricker - jaki glagoli, kojima infinitiv ne završava na vokal koji nije -a, imaju infinitiv kao osnovu gå → går se → ser * iznimke: bära → bär, göra → gör (nepravilni glagoli, nisu jaki) HJÄLP OCH MODALA VERB vara → är ha(va) → har kunna → kan vilja → vill skola → skall/ska måste bli(va) → blir

INDEFINITA PRONOMEN (neodređene zamjenice) + utrum: NÅGON INGEN / INTE NÅGON neutrum: NÅGOT INGET / INTE NÅGOT pluralis: NÅGRA INGRA / INTE NÅGRA Har du någon bil? - Nej, jag har ingen bil / inte någon bil. Har du något rum? - Nej, jag har inget rum / inte något rum. SUBSTANTIV - DEKLINATION (tvorba množine) 1:A DEKLINATIONEN: -or - samo -en imenice - dvosložne ili višesložne imenice na -a: en flicka → flickor en blomma → blommor en färja → färjor - iznimke: en toffel → tofflor en ros → rosor en våg → vågor en åder → ådror 2:A DEKLINATIONEN: -ar - samo -en imenice - sve imenice na -ing i -ning: en tidning → tidningar - mnoge jednosložne imenice: en stol → stolar en fru → fruar en by → byar en dag → dagar en båt → båtar - mnoge dvosložne imenice na nenaglašeno -e, -el, -en, -er: en pojke → pojkar en nyckel → nycklar en syster → systrar - nepravilne: en dotter → döttrar en mor/moder → mödrar en sommar → somrar en morgon → morgnar 3:E DEKLINATIONEN: - er I) en-substantiv - imenice na -nad, -skap, -(n)är, -het, -else, -ion: en månad → månader en vetenskap → vetenskaper en lägenhet → lägenheter

en ändelse → ändelser en deklaration → deklarationer en diskussion → diskussioner en station → stationer - mnoge jednosložne imenice s prijeglasom (omljud) u množini: en stad → städer en bok → böcker en fot → fötter en natt → nätter en hand → händer !!! ett land → länder - mnoge dvosložne i višesložne posuđenice: en student → studenter en professor → professorer en parodi → parodier !!! en historia → historier !!! en musa → muser - dio posuđenica na nenaglašeno -el en möbel → möbler en regel → regler - iznimke: neke imenice na vokal → -r en sko → skor en ko → kor en hustru → hustrur en händelse → händelser II) ett-substantiv - posuđenice na -eri, -ori, -eum, -ium ett konditori → konditorier ett bageri → bagerier ett museum → museer ett laboratorium → laboratorier ett kaffé → kafféer 4:E DEKLINATIONEN: -n - samo ett imenice - imenice na vokal (izuzev na -eri, -ori): ett äpple → äpplen ett hjärta → hjärtan ett knä → knän ett arbete → arbeten ett hjärna → hjärnan ett bi → bin - poimeničeni particip prezenta: ett öppnande → oppnanden ett förtoende → förtoenden ett anförande → anföranden - iznimke i nepravilne: ett öga → ögon ett öra → öron ett huvud → huvuden

5:E DEKLINATIONEN: -Ø I) ett-substantiv - mnoge jednosložne ili višesložne imenice na suglasnik: ett barn → två barn ett hus → två hus ett fönster → två fönster - mnoge posuđenice na suglasnik: ett universitet → två universitet ett problem → två problem - voće na -on ett päron → två päron ett lingon → två lingon II) en-substantiv - imenice na -are: en lärare → två lärare en italienare → två italienare en kväkare → två kväkare - zanimanja i nacionalnosti na -er: en tekniker → två tekniker en mekaniker → två mekaniker en indier → två indier - presens particip (za ljude): en gående → två gående en studerande → två studerande * SINGULARIA TANTUM: en önskam, ett handlande, ett boende... * NEPRAVILNE IMENICE: en bror → broder en far → fäder en mus → möss en gås → gäss en man → män BESTÄMD FORM PLURALIS 1:A DEKLINATIONEN: -na blommor → blommorna

rosor → rosorna

2:A DEKLINATIONEN: -na stolar → stolarna

pojkar → pojkarna

döttrar → döttrarna

3:E DEKLINATIONEN: -na katter → katterna

böcker → böckerna

konditorier → konditorierna

4:E DEKLINATIONEN: -a äpplen → äpplena

knän → knäna

hjärtan → hjärtana

5:E DEKLINATIONEN: I) ett-substantiv: -en hus → husen

fönster → fönstren

barn → barnen

II) en-substantiv: -na tekniker → teknikerna

lärare → lärarna

gående → gåendena

SUBSTANTIV - GENITIV Nominativ flicka flickan Genitiv flickas flickans - imenice na -s, -x, -z nemaju -s nastavak - kod kratica se stavlja -:s → USA:S, TV:s...

flickor flickors

flickorna flickornas

VERB - PRETERITUM - prošlo svršeno vrijeme - rečenica najčešće sadrži priložnu oznaku vremena (za prošlo vrijeme) ili se ona podrazumijeva - često u zavisnim vremenskim rečenicama 1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + de dansa → dansade jobba → jobbade joggade

baka → bakade

2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + de/te a) glagoli na zvuči konsonant: stäng + de → stängde använd + de → använde b) glagoli na bezvučni konsonant (-p, -t, -k): tänk + te → tänkte läs + te → läste tyckte - neki glagoli na -n ili -l: begynna → begynte synas → syntes 3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + dde bo → bodde sy → sydde

jogga

tyck + te →

tro → trodde

4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB bli(va) → blev lägga → lade dricka → drack finnas → fanns sitta → satt flygga → flög PERSONLIGA PRONOMEN - OBJEKTSFORM (osobne zamjenice u ulozi objekta) jag → mig vi → oss du → dig ni → er han → honom de → dem hon → henne den → den det → det POSSESIVA PRONOMEN (posvojne zamjenice)

→

jag du han hon

en min din

ett mitt ditt hans hennes

den

dess

det

dess

pl. mina dina

vi ni de

en. vår er

ett. vårt ert deras

pl. våra era

ADJEKTIV - OBESTÄMD FORM SINGULARIS I) utrum = grundform (attributivt och predikativt) en fin lägenhet lägenheten är fin (pridjev) (imenski predikat) II) neutrum = grundform + t (attributivt och predikativt) ett fint kök köket är fint !!! adjektiv på -a, -e: en bra fest ett bra rum

en förstående chef ett förstående leende

OREGELBUNDNA ADJEKTIV I) utrum: lång vokal → neutrum: kort vokal + -tt blå → blått röd → rött grå → grått bred → brett ny → nytt vit → vitt II) utrum: -nd → neutrum: -nt rund → runt III) utrum = neutrum bra → bra svart → svart kort → kort PLURALIS - nastavak -a: två stora hus sådana vackra flickor många röda blommor inga tråkiga böcker* Blommor är billiga på sommaren. Två stolar är dyra. * obestämd forma v adjektiv + obestämd forma v substantiv: två, ingen, någon, andra, sådan, vilken, många, flera, alla... (brojevi, neodređene zamjenice...) - iznimke: I) nepromjenjivi pridjevi: bra, gratis, stackars, extra, lagom, gammaldags Skorna är bra. Hjälp de stackars männinskorna! II) liten → små III) gammal → gamla

Hon kom i lagom tid.

REFLEXIVA PRONOMEN personliga reflexiva pronomen pronomen jag mig du dig han, hon, den, det sig vi oss ni er de sig POSSESIVA PRONOMEN I 3:E PERSON: utrum neutrum pluralis hans sin sitt sina hennes sin sitt sina dess sin sitt sina dess sin sitt sina deras sin sitt sina Inger har en dotter. Hennes dotter heter Eva. Inger går med sin dotter till dagmamman. Åsa har en ny bil. Hennes bil är ny. Hon köpte sin bil för en månad sedan. - sin, sitt, sina - upućuju na rečenični subjekt; sami nikada ne mogu biti subjekt (kao u hrv. jeziku 'svoj', ali u šve. samo za 3. lice) - hans, hennes, dess, deras - upućuju na drugu osobu / rečenični dio u rečenici koji nije subjekt ADJEKTIV - BESTÄMD FORM - u atributivnoj službi uz imenice: den dyra stolen de dyra stolarna det runda bordet de runda borden - umjesto određenog člana može stajati i I) posvojna zamjenica ili genitiv: min/Lenas dyra stolØ mina/Lenas dyra stolarØ mitt/Lenas dyra bordØ mina/Lenas dyra bordØ (može i: nästa, samma, redni brojevi) II) pokazna zamjenica: den här/där nya tröjan denna nya tröjaØ det här/där nya huset detta nya husØ de här/där nya husen dessa nya husØ - uz imenice muškog roda i particip perfekta: den unge sångare den begåvade flickan - može se pisati e, ali ne mora - participi se u određenom obliku ne mijenjaju - ispadanje vokala u osnovi:

det öppna fönstret

den enkla övningen den gamla båten den vackra tavlan - određene imenske fraze (pridjev + imenica) bez člana: - uz imena: Gamla stan, Röda havet, Vita huset - pridjevi koji izražavaju nacionalnu pripadnost u nekim izrazima: svenska språket, franska revolutionet - položaj, redoslijed: högra handen, västra handen; norra, mellersta, södra delen av landet; övre, nedre vånningen; förra året; första, andra, sista gågen... - hel, halv, själv: hela dagen, havla boken, i själva verket den den här den där Lenas min denna den* vars samma nästa följande föregående

de de här de där Lenas mina dessa de* vars samma nya bil nya hus nästa följande föregåend e hans hans hans ... ... ... * den, det i de kada su u fuknciji pokazne zamjenice, ne kao članovi nya bilen

det det här det där Lenas mitt detta det* vars samma nästa följande föregående

nya huset

nya bilarna/husen

nya bilar/hus

- neodređeni pridjev i imenica stoje iza: ett/en, något/någon/några, vilket/vilken/vilka, inget/ingen/inga... ORDNINGSTALEN (redni brojevi) 1:a - första* 11:e - elfte* 2:a - andra* 12:e - tolfte* 3:e - tredje* 13:e - trettonde 4:e - fjärde* 14:e - fjortonde 5:e - femte* 15:e - femtonde 6:e - sjätte* 16:e - sextonde 7:e - sjunde 17:e - sjuttonde 8:e - åttonde 18:e - artonde 9:e - nionde 19:e - nittonde 10:e - tionde 20:e - tjugonde *nepravilni; svi ostali dobiju nastavak -de

21:a - tjugoförsta 22:a - tjugoandra 23:e - tjugotredje 24:e - tjugofjärde 25:e - tjugofemte 26:e - tjugosjätte 27:e - tjugosjunde 28:e - tjugoåttonde 29:e - tjugonionde 30:e - trettionde...

- datumi se najčešće pišu: s kosim crtama: 12/10/2010, može i 10/12/2011 s točkama: 12.10.2010 (godina nije redni broj) - čita se „den tionde december“ ili „den tionde i tolfte“ - sigurno stoje uz preterit - uz redni broj uvijek ide član (den, det, de) ako nema druge zamjenice IMPERATIV (za drugo lice jednine i množine) 1:A KONJUGATIONEN: = infinitiven baka! öppna! 2:A KONJUGATIONEN: = verbstammen stäng! köp!

åk!

3:E KONJUGATIONEN: = infinitiven tro! sy!

bo!

4:E KONJUGATIONEN = verbstammen drick! gå!

skriv!

läs!

VERB - PERFEKTUM, PLUSKVAMPERFEKTUM PERFEKTUM = har + supinum PLUSKVAMPERFEKTUM = hade + supinum SUPINUM 1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + t jobba → jobbat dansa → dansat 2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + t stänga → stängt använda → använt

råda → rått

3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + tt bo → bott sy → sytt

tro → trott

4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB: bliva → blivit lägga → lagt dricka → druckit se → sett finnas → funnits sitta → suttit flygga → flugit sjunga → sjungit få → fått skola → skolat ge → givit/gett skriva → skrivit gå → gått sova → sovit göra → gjort stå → stått

baka → bakat

ha → haft heta → hetat hinna → hunnit komma → kommit kunna → kunnat ligga → legat

säga → sagt sätta → satt ta → tagit vara → varit veta → vetat vilja → velat ...

- perfekt izražava: - nesvršenu radnju (koja još traje), ili radnju čiji je rezultat važniji od nje same Jag har läst svenska i två månader. Jag har inte sett honom på två månader. (u negativnim rečenicama ide på) - neke opće istine - radnje čije vrijeme događanja je bilo u prošlosti, ali nije važno kada točno - radnje uz 'idag,' jer one još traju (za izražavanje sadašnjosti) - pluskvamperfekt se koristi za pretprošlo vrijeme Kerstin gick hem, när hon hade tittat på teve. - perfekt i pluskvamperfekt ne mogu biti skupa u istoj rečenici, osim ako radnje nisu povezane - općenito: perfekt + prezent, preterit + pluskvamperfekt ADVERB som betäkner befintlighet resp rörelse - prilozi koji označavaju mjesto odnosno kretanje VAR? - gdje? VART? kamo här (ovdje) hit (ovamo) där (ondje) dit (onamo) hemma (kod hem (kući) kuće) inne (unutra) in (unutra) ute (vani) ut (van) framme (na cilju) fram uppe (gore) upp nere (dolje) ner borta (udaljeno) bort DEMONSTRATIVA PRONOMEN en ett den flickan det huset den här flickan det här huset den där flickan det där huset denna flicka detta hus en sådan flicka ett sådant hus - den - s apstraktnim imenicama, inače je stilski obilježeno - den här, den där - u govoru i pismu - denna, detta - samo u pismu - mogu se koristiti predikativno, neovisno o imenici: Det här tavlorna är dyrare än de här. Detta är något nytt. Jag tar det hät, inte det där.

pluralis de flickorna/husen de här flickorna/husen de där flickorna/husen dessa flickor/hus sådana flickor/hus

- de u tom slučaju ima objektni oblik: Jag tar de här blommorna, inte dem. KOMPARACIJA PRIDJEVA GRUPP 1: positiv fin billig snäll enkel vacker mogen

komparativ finare billigare snällare enklare vackrare mognare

superlativ finast billigast snällast enklast vackrast mognast

GRUPP 2: positiv hög stor ung tung låg lång få små

komparativ högre större yngre tyngre lägre längre färre smäre

superlativ högst störst yngst tyngst lägst längst ---

komparativ sämre

superlativ sämst (usporedba s nečim dobrim) värst (usporedba s nečim lošim bäst godast (kad je riječ o hrani) äldst minst superlativ flest mest typisk mest begåvad mest intresserad mest förstående mest gyllene mest lik mest van

GRUPP 3: positiv dålig god (bra) gammal liten positiv många typisk begåvad intresserad förstående gyllene lik van

värre bättre godare äldre mindre komparativ fler(a) mer typisk mer begåvad mer intresserad mer förstående mer gyllene mer lik mer van

SUPERLATIV har två former: ATTRIBUTIVT STÄLLNING - bestämd form (den, det, de) finaste billigaste enklaste

GRUPP 4:

PREDIKATIVT STÄLLNING - obestämd form finast billigast enklast

yngsta största sämsta äldsta mest typiska mest strålande ADVERB - KOMPARATION positiv tidigt sent högt långt länge bra väl illa illa mycket fort gärna ofta nära

yngst störst sämst äldst mest typisk, -t, -a mest strålande

komparativ tidigare senare högre längre längre bättre bättre sämre värre mer(a) fortare hellre oftare närmare

superlativ tidigast senast högst längst längst bäst bäst sämst värst mest fortast helst oftast närmast

DEPONENS VERB andas (1) behövas (2a) hoppas (1) fattas (1) finnas (4) kännas (2a) lyckas (1) minnas (2a) skämmas (2a) svettas (1) synas (2b) trivas (2a) tyckas (2b) åldras (1)

jag andas, andades, har andats jag behövs, behövdes, har behövts jag hoppas, hoppades, har hoppats det fattas, fattades, har fattats det finns, fanns, har funnits det känns, kändes, har känts jag lyckas, lyckades, har lyckats jag minns, mindes, har mints jag skäms, skämdes, har skämts jag svettas, svettades, har svettats det syns, syntes, har synts jag trivs, trivdes, har trivts det tycks, tycktes, har tyckts jag åldras, åldrades, har åldrats

(disati) (trebati) (nadati se) (shvaćati) (nalaziti se) (osjećati se) (uspjeti) (sjećati se) (sramiti se) (znojiti se) (pokaz(iv)ati se) (biti zadovoljan) (činiti se) ((o)starjeti)

RECIPROKA VERB slåss (4) sparkas (1) träffas (1) ses (3) mötas (2)

vi slåss, slogs, har slagits vi sparkas, sparkades, har sparkats vi träffas, träffades, har träffats vi ses, sågs, har setts vi möts, möttes, har mötts

(tući se) (ritati se) (sresti se) (vidjeti se) (sastati, sresti se)

FRAMFÖR, FÖRE, FOR... SEDAN, FÖRR, INNAN, FÖRRÄN FRAMFÖR - prijedlog, označava mjesto Han stor framför oss. (↔ bakom) FÖRE - prijedlog, označava vrijeme Han gick före mig och visade vägen. (↔ efter) Hon gick hem före klockan tre idag. (↔ efter) FÖR... SEDAN - prijedlog, označava prije koliko vremena se nešto dogodilo När reste han till USA? - Han reste för två år sedan. FÖRR - prilog Jag kunde inte komma förr. (= tidigare) INNAN - prvobitno zavisni veznik, rjeđe prijedlog Kom hem, innan det blir mörkt! Jag måste läsa tidningen, innan vi äter middag. Kom hem innan klockan sju! INTE... FÖRRAN - kao innan, ali isključivo u negativnim rečenicama Vi träffade ingen bekant på hela dagen, förrän vi nästan var hemma igen. Vi hade knappt hunnit innanför dörren, förran telefonen ringde. VERB - FRAMTID PRESENS + ETT TIDSUTTRYCK Han reser till Göteborg i morgon bitti. - kad nije riječ o subjektovoj ili nečijoj drugoj namjeri - kad je već odlučeno - kad se govori o nečemu što je posljedica nečeg drugog - blir umjesto är Det blir just om en timme. I år reser vi utomlands. Det gör jag imorgon. Jag åker snart. TÄNKER (ili ÄMNAR) + INFINITIV Vi tänker (ämnar) resa till London i april. - izražava se subjektova namjera da nešto učini, nesigurni planovi Jag tänker söka ett jobb som försäljare KOMMER ATT + INFINITIV Jag kommer att vara i Uppsala nästa vecka. - izražava radnju koja će se dogoditi u budućnosti neovisno o tome planira li je subjekt ili ne

Du är verkligen en konstig männinska! Jag kommer aldrig att förstå mig på dig! Det kommer att regna. Den här dammsugaren är bara skräp. Ingen kommer att villa köpa den! - radnje izvan kontrole subjekta FUTURUM: SKA (skall) + INFINITIV Jag ska diska efter middagen i dag. I) izražava subjektovu namjeru Vad ska (tänker) du göra i kväll? Jansson ska sluta här och börja på SJ i stället. II) frågan om någon annans vilja, då är betydelsen av ska snarast 'borde,' 'måste,' 'man har bestämt att' Ska ja stänga dörren? I morgon ska Mark sitta i kassan. TYCKA, TÄNKA, TRO TYCKA = mena, anse, ha en åsikt Nu har jag läst boken, och jag tycker att den är mycken intressant. Jag tycker att den här filmen är jättebra. Jag har sett den två gånger. TYCKA OM I) ha en åsikt om Vad tycker du om boken? - Den är tråkig. II) gilla, älska Han tycker om choklad. TÄNKA = använda hjärnan, fundera Jag kan inte tänka när jag är trött. Deras dotter tänker bli frisör när hon blir stor. TÄNKA = planera, ämna Anna tänker åka till Flen på söndag. TÄNKA PÅ (misliti na nekoga/nešto) Adam tänker på Eva. TRO = anta Jag tror att det regnar i morgon. (Jag vet inte, men jag tror...) INDEFINITA PRONOMEN - MAN - koristi se kad ne možemo imenovati subjekt - form: subjekt objekt reflexivt possesivt reflexivt-possesiva man en sig ens sin, sitt, sina KONDITIONAL OCH KONDITIONALA SATSER

KONDITIONALIS I: SKULLE + INFINITIV - huvudsats: skulle + infinitiv av huvudverbet - bisats: om + preteritum indikativ av verbet Vi skulle återvände till Finland, om vi fick arbete där. Om vi hade mer kontakt med svenskar, skulle vi trivas bättre. Om vi flyttade tillbaka till Finland, skulle de inte förstå språket. Hade jag mycket pengar, skulle jag köpa bil. - kad je zavisna rečenica na prvom mjestu, može se izostaviti 'om' - prevodi se prezentom - vara → vore Vi skulle flytta hem, om barnen vore yngre. Om vi vore svenskar, skulle vi trivas bättre. - samo u zavisnoj rečenici KONDITIONALIS II: SKULLE + HA + SUPINUM - huvudsats: skulle + ha + supinum - bisats: om + pluskvamperfektum Jag skulle ha åkt till Kenia, om jag hade haft pengar. Om han hade varit vacker, skulle alla flickor ha tyckt om honom. Hade Pjer gjort sina läxor, skulle han ha fått bättre betyg. - kada je 'inte' u zavisnoj rečenici, treba doći ispred svih (konjugiranih) glagola - u zavisnim rečenicama ne može stajati ingen/inget/inga, nego duži oblik inte någon/något/några - pogodbena rečenica bez kondicionala: Om jag får mycket pengar, ska jag köpa bil. ÖNSKA + PRETERITUM - služi za izražavanje želje Mattias önskar att han var rik. RELATIVA PRONOMEN SOM - syftar på personer, djur, saker i singularis och pluralis - användes som subjekt eller objekt - ne može stajati poslije prijedloga Pojken, som går där borta, är min bror. VARS - genitiv singularis till som (i ledig stil också som genitiv pluralis) - användes enbart attributivt Huset, vars ägare var bortrest, brann ner till grunden VILKEN, VILKET, VILKA - genitiv pluralis till som - användes enbart attributivt VILKAS

- genitiv pluralis till som - användes enbart attributivt Barnen, vilkas föräldrar var bortresta, kände sig ensamma. - i formell stil, attributivt eller självständigt VAD = DET SOM - vad = objekt - vad som = subjekt Han tänkte på vad han skulle säga i sitt tal. - ovdje kao objekt Vad som göms i snö kommer upp i tö. - ovdje na mjestu subjekta PASSIVUM S-FORM presens I. II. a II. b III. IV.

Dörren Fönstret Dörrarna Dörren Fönstret Dörrarna Boken Häftet Böckerna Blusen Skärpet Blusarna Boken Brevet Böckerna

preteritum

prefektum

öppnas

öppnades

har öppnats

hade öppnats

stäng(e)s

stängdes

har stängts

hade stängts

köp(e)s

köptes

har köpts

hade köpts

sys

syddes

har sytts

hade sytts

skriv(e)s

skrevs

har skrivits

hade skrivits

- pasiv je formalniji od 'man' - med modala hjälpverb: Posten kan lämnas hos portvakten. Fönstren ska stängas på natten. användas: a) oklart eller oväsentling vem som utför en handling: Dörrerna öppnas kl. 9. = Man öppnar dörrarna kl. 9. b) även när mana nger vem som utför handlingen Uppslyngar lämnas av sekreteraren. INDIREKT TAL (neupravni govor) 1) izjavne rečenice:

pluskvamperfektu m

Bo säger: ''Eva kommer på festen.'' → Bo säger att Eva kommer på festen. 2) upitne rečenice bez upitne riječi → om: Bo frågar: ''Kommer Eva på festen?'' → Bo frågar om Eva kommer på festen. 3) upitne rečenice s upitnom riječi: Bo frågar: ''När kommer Eva?'' → Bo frågar när Eva kommer. 4) vem, vems, vad, vilken, vilket kao subjekt Bo frågar: ''Vem kommer?'' → Bo frågar vem som kommer. 5) vem, vems, vad, vilken, vilket, vilka kao drugi rečenični dio Bo frågar: ''Vem sk adu hälsa på?'' → Bo frågar vem du ska hälsa på. - različita vremena u glavnoj i zavisnoj rečenici: Bo säger: ''Eva är hemma.'' (nu) → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva var hemma. (då) PREZENT → PRETERIT Bo säger: ''Eva har varit hemma idag.'' → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva hade varit hemma idag. PERFEKT → PLUSKVAMPERFEKT Bo säger: ''Eva tittade på teve igår kväll.'' → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva hade tittat på teve igår kväll. PRETERIT → PLUSKVAMPERFEKT (u svakodnevnom govoru može i Bo sa, att Eva tittade på teve igår kväll.) SATSADVERBIAL (''VANDRANDE'' ADVERB) - u svim zavisnim rečenicama rečenična priložna oznaka dolazi prije glagola Han säger: ''Lena kommer inte.'' → Han säger att Lena inte kommer. - inte, alltid, ofta, alltid, aldrig, absolut, faktisk, gärna, ogärna, altså, antagligen, bara, egentligen, ej, endast, ju, kanske, knappast, knappt, möjligen, möjligtvis, naturligtvis, nog, säkert, slutligen, vanligen, vanligtvis, väl, även, redan, genast... PRONOMEN 1) Eva säger: ''Jag tar min bil.'' → Eva säger, att hon tar sin bil. 2) ingen, inget, inga → inte någon, inte något, inte några Lars säger: ''Jag har inga pengar.'' → Lars säger att han inte har några pengar. PERFEKT PARTICIP PREDIKATIV 1:a en boken är lastAD ett tåget är lastAT

ATRIBUTIV en lastAD bok ett lastAT tåg

BESTÄMD FORM den lastaDE boken det lastaDE tåget

2:a

2:b

3:e

4:e

pl. en ett pl. en ett pl. en ett pl. en ett pl.

bilarna är lastaDE affären är stängD huset är stängT dörrarna är stängDA bilen är köpT huset är köpT böckerna är köpTA stugan är beboDD huset är beboTT husen är beboDDA boken är skrivEN brevet är skrivET breven är skrivNA

lastaDE bilar en stängD affär ett stängT hus stängDA dörrar en köpT bil ett köpt hus köpTA böcker en beboDD stuga ett beboTT hus beboDDA hus en skrivEN bok ett skrivET brev skrivNA brev

de lastaDE bilarna den stängDA affären det stängDA huset de stängDA dörrarna den köpTA bilen det köpTA huset de köpTA böcker den beboDDA stugan det beboDDA huset de beboDDA husen den skrivNA boken det skrivNA brevet de skrivNA breven

BLI/VARA + PERFEKT PARTICIP - bli + perfekt particip → framhäver händelseförloppet, själva övergången från ett tillstånd till ett annat (više se koncentrira na samu radnju, prijelaz iz jednog stanja u drugo) - vara + perfekt particip → framhäver resultatet av handlingen (naglasak na rezultatu radnje) PRESENS PARTICIP infinitiv 1:a studera 2:a köra 3:e bo 4:e sitta

presens particip studerANDE körANDE boENDE sittANDE

- adjektiv: Han är ekonomisk oberoende. - adverb: Hon kom cyklande på vägen. - substantiv: en studerande → två studerande

en gående → två gående

SAMORDNANDE KONJUKTIONER (nezavisni veznici) OCH Vi åkte till Nörrtälje och tittade på båtarna. (i) SAMT Banken har öppet måndag-fredag kl. 9-15, samt tisdagen kl. 15-19. (te; formalno) ELLER Ska du eller jag stanna hemma? (ili) MEN Arbetet är bra, men jag tjänar inte så mycket. (ali) FÖR Det är ljust hela nätterna, för solen går aldrig ner i juni. (jer) UTAN Han ska inte resa till USA i sommar utan i höst. (nego) VARKEN... ELLER Kasja äter varken kött eller fisk. (ni... niti) ANTIGEN... ELLER Du kan antligen diska eller damsuga. (ili... ili) BÅDE... OCH Mehmet talar både turkiska och svenska. (i... i) SÅ Eva är sjuk, så hon kan inte komma. (pa, tako da)

TIDSPREPOSITIONER DÅTID för en månad sedan i lördags i förrgår, igår i lördags kväll, igår kväll i natt igår morse, i morse i lördags morgon förra veckan förra året i somras

NU

FRAMTID om en månad på lördag i morgon, i övermorgon i kväll, i morgon kväll, på lördag kväll i natt i morgon bitti på lördag morgon nästa vecka nästa år i sommar

idag i kväll i natt den här veckan i år i sommar

I-OM-FÖR...SEDAN Hür länge? De stannade i fem veckor. Hon har bott här i två år. I→

Alla måste gå till skolan i nio år. Gun stannade hemma i sex månader.

PÅ dåtid: Hon kom hit för tre år sedan. Många tävlande kan åka spåret på sex timmar. Han körde från från Stockholm till Uppsala på 55 minuter. - izražava trajanje kao određenu cjelinu ALI → Jag kan inte åka skidor i sex timmar. (ne može 6 h u komadu) I Stockholm körde han runt efter en parkeringsplats i en time. När? dåtid: Hon kom hit för tre år sedan.

framtid: Vi reser om en vecka.

Hur ofta? en gång i sekunden, i timmen, i veckan, i månaden... + većina ostalih oznaka vremena ALI: en gång om dagen, om dyngnet, om året PÅ 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Han reste på morgonen (på dagen) och kom tillbaka på kvällen (på natten). På kvällarna hörde han på radio. Jag tittar på teve på kvällen, när Eva sover. På vintrarna förvandlas nästan alla idrottsplatser till skridskobanor. På vintern måsta man åka skidor. Vi ses på fredag. ...på 1980-tallet.

FAST OCH SAMMANSATTA VERB (= VERB + PARTIKEL) FAST SAMMANSATTA VERB: - oskiljbart (betonad eller obetonad) prefix: an-, be-, er-, för-, här-, miss-, sam-, um-, und-, van-, ä- t. e. anställa, betala, förklara, missförstå, samarbeta, umgås... LÖST SAMMANSATTA VERB - partikeln står fristående: tycka om, ta fram, slänga bort, säga till, lyfta ut, hänga upp... - partikeln står som prefix i presens particip och perfekt particip: omtyckt, igenkännande, missförstått... - tallspråk ↔ högre stil Jag kände igen henne genast. ↔ Han igenkände omedelbart sina fiender. - konkret ↔ abstrakt betydelse Han bröt av en kvist. ↔ Han avbröt samtalet. - helt olika betydelse: Bordsbenet gick av. (gick sönder) ↔ Hon avgick med pension. (sluttade sitt arbete) ORDFÖLJD VID VERB MED LÖS SAMMANSÄTTNING: - verb och partikel står tillsammans! Jag tycker om kaffe. Har han alltid tyckt om öl? - UNDANTAG! ''rörligt'' adverb:

1) i huvudsats med enkel tempus och rak ordföljd med

Jag tycker inte om kaffe. Han kör aldrig om. 2) i huvudsats med enkel tempus och omvänt ordföljd: Tycker du inte om kaffe? Kaffe tyckte hon inte om. TRANSITIVA OCH INTRANSITIVA VERB lägga / ligga Oskar lägger alltid nycklarna på hallbordet. Nycklarna ligger på hallbordet. ställa / stå ((po)staviti / stajati) skilja / skiljas (razdvojiti / rastati se) bränna / brinna Åsa brände alla kärleksbrev från Carlos.

Carlos kärleksbrev brann upp. döda / dö (ubiti / umrijeti) sätta / sitta (posjesti / sjetidi) väcka / vackna Hon väcker sina barn kl. 8. Mia vacknar alltid klockan 6. somna, sova / söva (zaspati, spavati / uspavati) UNDERORDNADE KONJUNKTIONER ATT

Eva tycker, att det är roligt.

TEMPORALA KONJUNKTIONER: DÅ Hon sluttade arbeta, då hon fick sin andra barn. NÄR När Kalle var ung, bodde han på landet. SEDAN Eva var mycket sötare sedan hon hade klippt sig. INNAN Hon handlar, innan hon åker hem. MEDAN Hon stannade hemma, medan barnen var små. FÖRRÄN Lars hadde knappt blivit frisk förrän han blev sjuk igen. TILLS Man ska ta penicilinet tills tabletterna är slut. JUST SOM Just som jag hade kommit hem ringde det. KAUSALA KONJUNKTIONER: DÄRFÖR ATT Vi kom till Sverige, därför att vi inte fick arbete i Finland. EFTERSOM De känner inte många, eftersom de nyligen har flyttat hit. Eftersom Per inte klarade sin tenta igår, måste han göra den en gång till. DÅ Då det snöade kraftigt, försenades tågtrafiken. KONDITIONALA KONJUNKTIONER: OM Om vi kunde språket, skulle det vara lättare. IFALL Ifall vår lärare är sjuk kommer en vikarie. KONCESSIV KONJUNKTIONER FAST(ÄN) De flesta lånar bara en bok, fast(än) de har gott om tid. TROTTS ATT Trotts att David tog sin medicin blev han inte frisk. ÄVEN OM Även om provet är svårt ska jag klara det. FINALA KONJUNKTIONER FÖR ATT Han reste till Paris, för att förhandla med ministrarna. (SÅ ATT) Ulf höjde volymen så att vi skulle höra bra. KONSEKUTIV KONJUNKTIONER SÅ (ATT) Skynda dig, så att du hinner med tåget!

KOMPARATIVA KONJUNKTIONER ÄN Han förstår svenska bättre än Mark (förstår svenska). SOM Hennes lön är lika hög som hans. JU... DESTO Ju äldre Maria blev desto vackrare blev hon. SOM OM Det verkar som om det blir åska. INTERROGATOV KONJUNKTION OM Alla frågar Stina, om hon vill dansa med honom. DESKRIPTIVA KONJUNKTIONER GENOM ATT Kalle blev miljonär genom att han spelade på lotto. UTAN ATT Lena blev frisk utan att hon tog medicin. UTTBRYTNING (EMFATISK OMSKRIVNING) - det är / det var + betonad ord + relativ bisats - subjekt = betonad ord: Han gör det. Hon har gjort det. Hon ska göra det. Han hade gjort det.

→ Det är han som gör det. → Det är hon som har gjort det. → Det är hon som ska göra det. → Det var han som hade gjort det.

- annan satsdel = betonad ord: Han älskar glass. → Det är glass (som) han älskar. Hon har arbetat här en vecka. → Det är en vecka (som) hon har arbetat här. Ni kom på hösten. → Det var på hösten (som) ni kom. - frågor: Gör han det? Kommer ni på lördag?

→ Är det han som gör det? → Är det på lördag (som) de kommer?