SvenskDeskriptivGrammatik

§

429

§§ §

429

ingen, inget, inga, ingenting

§Angaende 216.

bojningen

av adjektiv

Exempel:

Erik

Huvudsats

Han säger, att ingen sag honom. Han säger, att ingen har sett honom.

nytt har hänt.

Han säger, att ingenting har hänt.

Alim.

2: Jngendera,

särskilt

just nu.

just nu.

ingen: inte inget: inte inga: inte ingenting: inte (ingenstans: inte Huvudsats

§

430

Jag säger, att jag inte har nägon bil.

=

Jag har inte haft nägon bil.

hur man placerar

adverbet

Jag säger, att jag inte har haft nägon bil.

intel

ingetdera,

nagondera,

vardera,

vartdera,

endera,

ettdera,

Jag viii inte ha nagondera. Ettdera maste vara fei. Han kammer endera dagen. Ingendera parten kunde lämna nagat besked. ViII du ga pa bia eller pa restaurang? bfldadera.

_

Jag

viII

gora

man (ens, en, sin, sitt, sina)

manbetyder "en eller flera personer", tiv § 204 anm. 4.)

Subjektsform: Objektsform: Genitiv:

Bisats

Jag har ingen bil. -

pa ingenting.

använder man báde självständigt ach forenat. Den abäjliga efterleden -dera är ursprungligen genitiv pluralis av de ach betyder "av dem": nagandera = nagan av dem: nagotdera = nagat av dern: etc.

nytt

nägon nägot nägra nägonting nägonstans)

Han tänkte

Mdadera

B. Pronomina ingen, inget, inga, ingenting (och adverbet ingenstans) kan i objektsstä/lning (e/ler liknande position) som regel bara finnas i en huvudsats enkelt tempus. (Se Verb § 506.) I andra fail maste man läsa upp dem med pa fäljande sätt:

Observera

Erik gor ingenting

särskilt

1: Vid verb + J)reposition (ei. vid lost sammansatta verb) använder man i abjektsställning ach liknande även ingen, inget, inga etc., när dessa ard är starkt betanade.

Exempel:

=

inga bäcker av den fOrfattaren.

efter ingen, se Adjektiv

Exempel:

Exempel:

Jag gillar

Bisats

Ingen sag honom. Ingen har sett honom. Ingenting

inte om nägra bocker av den fOrfattaren.

sysslar inte med nägonting

Jämfor:

Alim.

Exempe/:

Jag tycker Jämfär:

(utrum) (neutrum) (plural is) (neutrum)

och substantiv

430

j/lgen, inget, inga, ingenting kan man aldrig använda i objektsställning vid lost sammansatta verb (se Verb § 537- 539) eller vid verb + preposition - även om huvudsatsen har enkelt tempus.

(färenat med A. ingen, inget, inga, ingenting använder man bade attributivt ett substantiv eller substantiverat adjektiv) och självständigt. Som subjekt kan man använda ingen etc. (Iiksom inte ndgon etc.) i bade huvudsats och bisats och vid bade enkelt och sammansatt tempus. (Se Verb § 506.) ingen inget inga ingenting

429 -

a) Användningen mawkan Exempel:

"vem eller vilka som helst".

(Jfr Adjek-

man en

ens resp. sin, sitt, sina

av man och en

man bara använda som subjekt.

Objektsformen

tiji man heter

en.

Man far inte ga mot rott Ijus. Om pol isen ser en, stoppár han en, och man far bäta 15 kr-onor.

76

77

§

§

430

b) Användningen

III ((Ll,

av man, ens resp. sin, sitt, sina

Till man finns tva olika possessiver: ens eller sin, sitt, sina. .~in, sitt, sinaanvänder man, när pronomenet star i objektsställning (eller I iknande position, t. ex. prepositionsuttryck) och när detta objekt syftar (pekar) pa subjektet i satsen. (Se ocksa Pronomina § § 407 och 408.) Fär att lättare färsta de olika formerna av man, bäjningen av det person liga pronomenet han: man

Exempel:

-

1,llv:;tändigt och attributivt 1I1"lllIltiv och substantiverat

som syftar

,iiI. den 15 februari.

pa subjektet:

Prepositionsuttryck,

och attributivt

som syttar

som inte syftar

använder man tillsammans Substantiv § 101.)

färe den 15 februari. pa subjektet: till

Obs! I svenskan kan man aldrig När man är färdig pa en bank.

"Itilvständigt /Illu

betecknar

Exempel:

Kan man fä sitta

här?

=

1\11111.

1: Om tva använder Exempel:

kan man lämna in den

med

Frimärken Frimärken

Kan jag fä sitta

här?

= kan vanligen kopas i tidningskiosken kan man vanligen kopa i tidningskiosken.

Se även Verb § 533 a.

alla

(pluralis)

allting

(neutrum)

(färenat

bade som subjekt och objekt.

med substantiv

som betecknar ämne e.dyl.

I\nm. 2: allm

man bada eller

bägge.

AII mat tog slut under julen. Han käpte allt br od sam fanns kvar i affären. Hon diskade alla koppar som stod i käket. Han kan gära allting. Hon vet allt om manen. Alla var näida med sin semester iar. Allt roligt tar slut fort. Allting vackert färstärde de.

är ett färstärkande

adverb

Hon gjorde sitt allra Han kom allra sist.

(eg. genitiv

av aHa).

bästa.

fär.jag.

Anm. 2: I ledigt sprak undviker (TIan ofta passivformer ay verben. Man använman + aktiv form av verbet. Betydelsen bl ir ungefär den· der i stället samma. Exempel:

(neutrum)

minst tre.

ersätta man med han.

man ofta man i stället

allt

aLLa = aLLa männniskor

Exempel: använder

(utrum)

närmaste

pa subjektet:

med sin deklaration,

all

aLLt = aLLting

Pa banken tar de emot ens deklarationsblankett.

1: I talspraket

(färenat

((Lli

1111'

'I.'ilvständigt

Man kan ga med sin deklarationsblankett bank.

Anm.

(färenat med adjektiv)

M/lII élnvänder aLL, aW, aLLa och aWing

Man maste lämna sin deklaration

Exempel:

med substantiv)

"'lilvständigt och ibi and attributivt 111""substantiverat adjektiv)

Man maste deklarera i februari. Ens deklaration maste vara färdig

Objekt,

(färenat

IIlrÍlvständigt 1I1t·.lantiv)

Subjekt:

Objekt,

aW, aLLa, aWing

med

han honom hans sin

en

ens sin

kan man jämfära

1\IIIIhutivt

431

I\nm. 3: hel (helt,

hela)

är ett adjektiv.

hel (helt, kel.

hela)

använder

man vid substantiv

som kan ha obestämd ,.

arti·

aH (aHt) använder man vid substantiv som betecknar ämne och som inte har obestämd artikel. (Se Substantiv § 101.) Jämfär: Vi drack upp en hel fiaska vin. Vi drack upp allt vin. Exempel:

Hon at en hel melon. Hon har bott et! helt ar i Paris. Han var här hela dagen.

79 78

§§

§ 432 Obs! Vid he!a i bestämd ingen bestämd framfärställd stantiv § 112 d.)

§ 433 var och en, vart och ett

form singularis och pluralis använder man fristaende artikel (den, det, de) .. (Se Sub-

var och en (självständigt)

§

432

var, va rt, vQ1je, varenda, var och en, Utrum

Neutrum

var

vart

(attributivt och självständigt)

varje

varje

(attributivt)

varenda

etc.

a)

var och en +

Exempel:

(attributivt)

Det gor jag var dag. Det gor jag varje dag. Det gor jag varenda dag. Varje människa har rätt tiji fri sjukvard. Hon cyklade tiji arbetet varje dag utom da det snoade. Maten blir dyrare for vart ar. Hon städade huset varenda dag och dammsog vartenda rum mycket noggrant.

Exempel:

var

betyder

ungefär "per

Barnen at en smorgas

= {alla varje flickorna fl ic ka

sitt huvudord, använeller pronomen i plu-

(i den gruppen)

betyder det unge-

Var och en som onskar stanna en Iängre tid i ett främmande land maste ha uppeha IIsti listand. Jag anser att detta är vars och ens ensak.

§ 434 varannan etc.

vartannat varannan

(attributivt (attributivt

och självständigt) självständigt) och

varandra

(självständigt)

}

singularis pluralis

ingar ocksa i de distinktiva (särskiljande) och var (vart) + ordningstal, t. ex. var(t) (Se Räkneord § 308 c.)

var (vart) (vartannat)

var.

varandra (talsprak: Pluralformen tydelse. Se även Verb § 535.

var sin, var sitt, var sina:

Barnen at en smärgas var = Barnen at var sin smärgas. Flickorna fick ett äpple var = Flickorna fick var sitt äpple. De lanade tva bäcker var = De lanade var sina tva bäcker.

Angaende bojningen av adjektiv

eller pronomen)

och ett) star tillsammans med var och en+ av + substantiv

var och en av flickorna

(pluralis)

person"

Samma betydelse har de possessiva uttrycken

Exempel:

(substantiv

-

b) När var och en, genitiv vars och ens, star självständigt fär detsamma som "varje människa".

Exempel:

b) Självständigt

vart och ett (självständigt)

Var och en av er maste hjäl pa ti II.

(attributivt)

var, varje och varenda har samma betydelse. varje är det vana) Attributivt ligaste ordet, specielit i talsprak. varenda är ett starkt betonat ord. Exempel:

huvudord

Om var och en (vart der man konstruktionen ralis.

Pluralis

(attributivt)

vartenda

(attributivt)

433-434

och substantiv

efter

varje,

se Adjektiv

Exempel:

§ 216.

Varannan Vartannat Var femte De väljer De älskar

bi I korde hus var invanare president varandra

varann)

uttrycken varannan tredje, var(t) fjärde.

använder man bara i reciprok

for fort. blatt och vartannat rott. i samhället är over 70 ar. vart fjärde ar. och träffar varandra varenda

be-

dag.

81

80 (j.

Grammatik

§§ 435-436 §

435

§ 437

annan, annat, andra

REFLEXIVA

annan annat (attributivt (attributivt andra (attributivt

Exempel:

och självständigt) självständigt) och och självständigt)

}

singularis

§

pluralis

Reflexiva nomina,

Har du nagon kudde? - Jag har bara en här. sa du far hämta en annan till dig. Den här bananen är rutten. Jag viII ha en annan. Jag har inga andra bananer, men du viII kanske ha nagot annat att äta istället. Varfär maste jag komma hem klockan tio? Alla andra far vara ute tiji klockan elva.

PRONOMINA

437 DEFINITION

och FORTECKNING

pronomina syftar'(pekar 407 och 408.

tillbaka)

pa satsens subjekt. Se även Pro-

§§

Vissa verb star alltid tillsammans med ett reflexivt kallas reflexiva verb. (Se Verb § 536)

Person I iga pronomina

Reflexiva

han hon den. det vi

mig dig sig sig sig oss

ni

er

de

sig

jag

du Angaende bäjningen av adjektiv

§

436

och substantiv

efter

annan, se Adjektiv § 216.

vem som helst, vad som helst

Självständigt

vem som helst vad som helst

Attributivt eller självständigt

vilken vilket vilka

vem Självständigt roll vem", "alla". Självständigt "vad", "aIIt".

som helst som helst som helst

som helst

vad som helst

använder

(neutrum) (om personer)}

singularis

(neutrum) (utrum)}

singularis pluralis

man i betydelsen

spelar

ingen

använder man i betydelsen "det spelar ingen roll

Forenat vilken/vilket, vilka) + substantiv delsen "det spelar ingen roll vilken (vilket, Exempel:

"det

Exempel:

+ som helst använder man vilka)" + substantiv.

pronomen.

Sadana verb

pronomina

Jag tvättar mig i varmt vatten. Maste du kamma dig femton ganger om dagen? Han rakar sig varje morgan. Hon ska gifta sig pa fredag. Jag har en vit katt. Den tvättar sig manga ganger varje dag. Vi satte oss i soffan och väntade pa Karl. Nu maste ni skynda er! De känner sig inte riktigt bra idag.

Anm.: själv (självt, själva) är inte ett reflexivt pronomen utan ett färstärkningsord som kan sta antingen a) som predikativt attribut eller b) direkt efter sitt huvudord.

i betyExempel: a) Li IIa Eva har gjort det själv. b) Barnen ~Jalva fick bestämma.

Är det nagon här i klassen som kan äversätta den här texten? - Javisst, det kan vem som helst gära. eftersom texten är sa lätt. Han kunde gära vad som helst fär sin fru. Jag maste ha en ny klänning till festen pa lärdag, inte ha vilken klänning som helst.

82

men jag viII

83

~i

§§

501 -

504

§

III'

504

VERa

III

ii

"II rnodalt hjälpverb IiIFilpverb.

I

§

I.xempel: Ett verb ring el/er uttrycker tillstand). vad nagon gor eJ/er vad som händer (verksamhet,

foränd.

'II

I

§ 502 Verbets TEMA

:/1

1111111.

Han ska flyga tiji Käpenhamn. De kan komma nästa vecka. Du behover int€ diska. Vi brukar titta pa TV-nytt.

1: Angaende

AlIIII. 2:

Ett svenskt verb har manga o/ika former. Med hjälp av tre former av verbet verbets kan tema. man bilda al/a andra former. Dessa tre former bildar tillsammans

Exempel:

tala springa

talade sp ra ng

ta/at sprungit

"tala" - "springa" kallar man in fin it i v. "talade" - "sprang" kallar man pre t e r i t u m. "talat" - "sprungit" kallar man s up; n u m.

II.

bruket

En konstruktion verb, specielit na konstruktion. Exempel:

§

Substantivisk

av att

i tva-verbs·konstruktioner,

kallad "objekt med vid färnimmelseverben;

§ § 544--547.

se Verb

infinitiv" färekommer infinitiven star utan

vid

vissa

att i den-

Jag härde henne sjunga. Vi sag dem komma. Jag bad honom slä sig ned.

användning

Infinitiven kan ha nästan alla substantivets funktioner. Man skulle kunna ka IIa infin itiven verbets substantivform, men tiji sk illnad fran ett substantiv kan infinitiven inte ha artikel eller fa -s i genitiv.

503 INFINIT/V a) Infinitiven

Infinitiv kan man kalia verbets uppslagsform. Det är infinitiven utgar fran i ordlistor och lexikon. Infinitiven kan man inte boja. Exempel:

Framfär

som man

en infinitiv

Star infinitiv-subjektet

Exempel:

taJa, stäJ/a, bo, springa.

sätter man ibiand ett s. k. infinitivmärke

_

kan vara subjekt.

Exempe/:

att tala, att ställa,

subjekt.)

kan ha ett objekt.

Att

spela piano är roligt.

av INFINIT/V

Infinitiven

har bade verbal och substantivisk

l.

användn ing

att

användning.

färekommer

i tva-verbs-konstruktioner.

Det färsta

verbet

är

kan vara objekt.

kan man da i de fiesta fail

Exempel: Infinitiven

att.

att bo, att springa.

b) Infinitiven

Verbal

i satsen kan man utelämna

att.

Exempel: 504 Användningen

färst

Sova är skänt. Att sova är skänt. Det är skänt att sova. (,det är formelIt

Infinitiv-subjektet

§

som ett modalt

501 DEFI NITION

111 II

eller ett verb med samma funktion

utelämna.

Han fortsatte att läsa. Eller: Han fortsatte läsa.

(= Han

fortsatte

läsningen.)

84 85

11I1

§§ 504-506 §§ 507-508 c) Infinitiven

kan foregas av preposition. PRESENS

"111

Exempel:

Jag funderar

pä att gä pa bio.

",on'HIS

Genom att hoja skatten (=hojning in pengarna till de nya utgifterna.

,"

av skatten)

l>

~

fick sta ten

far man genom att lägga ändelsen - r eller - er tiji verbets stam. (Se 505.)

M•• presens uttrycker oI

d) Infinitiven Exempel:

kan sta som bestämning Arbetarna lusten

§

är villiga

till

substantiv

och adj.ektiv.

Illdll{ol

händer nu

I xempel:

att forhandla.

Jag talar

svenska nu.

att resa är stor. (infinitivattribut) l,) IlIan upprepar

nagot regelbundet

505 Verbets STAM

kallar

man den del av verbet

a) ände/ser,

till

vilken

I:::xempel: J ag talar

man lägger

l : a k on jug

a I ion

en:

baka (stammen

l1agot händer i framtiden, om det framgar cti tidsadverbial att man avser framtid

Exempel: framfor

a tio

las n e n:{~~äng}

3 : e k o n jug

a tio

n e n:

a I ion

506

ENKEL Tresp.

(stammen

gä e n:{spring

Verbets olika TlDSFORMER,

(stammen

a) Han ser henne. b) Han har sett henne.

i

morgon.

Man kan ocksa använda presens livlig framställning. Detta kallar

i stället fär preteritum man historiskt presens.

(se Verb § 508) i

(l MPERFEKTI.JM)1)

= infinitiven)

(stammen (stammen

infinitiven infinitiven)

minus - a)

TEMPUS

SAMMANSATT

Uppsala

infin itiven m inus - a)

TEMPUS

Tidsformerna bildar man genom att boja verbet ~Ch genom att använda och hjälpverb. Man kan ha a) enkelt tempus (t. ex. presens och preteritum) b) sammansatt tempus (t. ex. perfektum och pJuskvamperfektum) jfr § 509. Exempe/:

Jag reser till

§ 508 PRETERITIJM sy

eller av

ändelser och suffix, I\nm.:

2: a k o n jug

av textsammanhanget

= infinitiven)

(Stammen s/utar bakning.) pa obetonat - a, som ofta faller t. ex. talande,

4: e k o n jug

svenska varje dag.

b) suffix och c) prefix. l)

§

man att:

Preteritum far man genom att lägga lill en ändelse till verbels stam (1: a. 2: a och 3: e konjugationerna) eller genom atl ändra verbels stamvokal (4: e konjugationen). (Se Verb § § 50S, 51~519.) Preteritum är etl berättande tempus. Med preleritum ultrycker man atl en handl ing är avslutad, och salsen innehaller oftast etl tidsuttryck for forfJuten tid, vani igen bestämt. Detta bestämda tidsutlryck kan vara underforstatl i en lopande berätlelse.

Exempel:

Väckarklockan ringde klockan sex i morse. Jag kände mig mycket somnig, men jag steg i alla fail klädde pa mig.

upp och

1) Detta tempus kallar man ibi and preteritum, ibi and imperfektum. Da den latinska termen i mperfektum betyder att hand I ingen inte är avslutad, anser vi att termen preteritum är bättre fär en avslutad handling.

86 87

§ § 509 -

§§

PERFEKTlJM

och PLlJSKVAMPERFEKTlJM

I ,,"npel:

§ 509 Definition

l',,:

Med hjälp av supinum och en form av hjälpverbet merna perfektum och pluskvamperfektum.

II

Obs! I en bisats utelämnar pl uskva mperfek tum.

Exempel:

III

man i skriftspräk

När han hade badat drack han en ol.

510

ofta har/hade vid perfektumj

l,

~í12 F1.JT1.JR1.JM framtiden. Futurum är en tidsform Futurum bildar man a) med kommer att

Om hon (har) kommit, ringer jag. När han (hade) badat. drack han en ol.

Om man har ett tidsuttryck en obestämd tidslängd.

infinitiv

Jag kommer

i en sats med perfektum,

uttrycker

detta vanligen

b) med ska (ska ll)

Exempel:

I

att vara

1.Jppsala i nästa vecka.

Det har snoat mycket den sista veckan, och det fortsätter snoa. Jämfor: Det snoade mycket den sista veckan. (Nu snoar det inte längre.) Hon ska resa utomlands när hon har slutat skolan. (Se även Tempusharmoni, Verb § 513.)

Perfektum uttrycker ofta en avslutad upprepad handl ing (exempel 2):

hand/ing

(exempel

l)

el/er

II. Att nägot inträffar

infinitiv

i framtiden

+

uttrycker

ett tidsuttryck

dag.

man dock oftare

pä annat sätt:

som visar att man avser framtid

att Exempel:

Han reser tiji

b) med tänker (ämnar)

en

Exempel:

Anm.:

Exempel:

+

Jag ska (skall) diska efter middagen (Jfr Verb § § 544-547.)

a) med presens Exempe/:

l) Jag har läst tidningen. 2) Jag har läst tidningen varje dag den här veckan.

Med

Vi tänker

hjälp

Pluskvamperfektum

+

Goteborg

infinitiv

(ämnar)

av skulle

i morgon bitti.

+

resa tiji

infinitiv

London

bildar

april.

man:

a) det färflutnas futurum (futurum preteriti) b) konditionalis Exempel:

511

+

som anger att nägot händer

Perfektum

har + supinumformen av ett verb kallar man perfektum. Perfektum uttrycker en handling som oftast är forlagd tiji det forflutna men som har anknytning tiji närvarande tid. Perfektum kan ocksä ange en handling som har anknytning tiji framtid. nämligen om man viii uttrycka tidsrelationen mel Ian tva handlingar i framtiden.

§

Verb § 513.)

liven Tempusharmoni,

Exempel:

§

512

att ha bildar man tidsfor·

I1II

I

511 -

511

a) Jag skulle just gä, när hon kom. " b) Han skulle resa till Paris, om han hade pengar. (Jfr Verb § § 544-547.)

hade + supinumformen

av ett verb kallar man pluskvamperfektum. Pluskvamperfektum uttrycker en handling som är forlagd till det forflutna och som ligger fore den handling som är uttryckt med preteritum.

(Se även Tempusharmoni.

Verb § 513.)

89

88

~" IIII

§ § 513 -

514

§ § 515 §

513

TEMP!JSHARMONI

AI:I\

516

VERB

:1 Det existerar en viss harmoni me/Ian de olika tidsformerna. Man kan säga att vi har tva tidsplan: nu-planet och dd·planet: (Man kan ocksa taJa om presensfamiljen resp. preteritum-fami/jen.)

~

Till nu-p/anet hor presens, pluskvamperfektum, futurumperfektum, preteriti.

futurum,

och ti II dd-planet preteritum,

'ti',

I lill ',Iii

Forsta

konjugationen

konjugationen

I 1"1'(en vant valt är vridit· äten äter växt vald val)d VUl)nen viinit vart vet växer ätit vriden vqrit tars viII vrider viner var visste vek vänjer at vred ven varder tordes vinner vann ville v,eJat Presens vi vjk(i)t ker part. växte väljer vande valde Preteritum Pet-fo Sdpinum torts vftat

522

vikt

§§

Jnfinitiv tj

523 VERBETS

523 -

524

PLURALFORMER

ricJigare använde man i svenskan en speciell pluralform av verbet vid pluralt subjekt. Iforsta, andra och tredje konjugationen gällde detta presens, i fjärde Iwnjugationen presens och preteritum. I presens var denna form lika' med infinitiv.

Exempel:

vi tala, vi stänga, vi sy, vi springa.

Preteritum av fjärde konjugationen fick ändelsen - o. Ibiand hade pluralformen samma stamvokal som preteritum singularis, ibiand samma som supinum.

Exempel:

komma) lata) bära) (av bjuda) vi bjodo(av springa)

vi sprungo kommo läto buro

Änm.:

Dessa pluralformer slutade man i talspräket att använda redan pä 1300talet, medan de i skriftspräket har levt kvar tiji mitten av 1900-talet.

§ 524 IMPERATIV Imperativformen

av verbet

är densamma

som verbstammen.

Se även Verb

§ § 505 och 520.

4: aee konjugationen konjugationen 3: 2: Oregelbundna verb 1: a konjugationen

'III!

I

kor läs Infinitiv stäng Ibaka mperativ sy spring att spring/a gorla att bakal sy ga att stängl läs/a a (a) gor (b)

att kor/a gal

I mperativ

använder

man for att uttrycka

Exempel:

Tala hogre!. Kor langsamt! Gä I ite fortare!

en tillsägelse

eller en befallning.

I

100

r

101

§§ 527-528 § § 524 -

527

I,)

Anm.: Man kan uttrycka en artig uppmaning pa alika sätt. Exempel: Var snäll och oppna därren, Eva! Var vänliga och kom in, medan ni väntar pa mig! Var sa god och sitt, herr Karlssan! Svara, är du snäll! Se även Ordfäljd

(Inde till ävriga verbstammar (l: a, 2: a och 4: e konjugationerna) (JlJs! 1: a konjugationens verbstam slutar pä 'obetonat - a, som faller Ir«mfär - ande (tala - ande).

Exempel:

talande

l. lekande Ilb, sjungande

bort

IV.

§ 902 III.

§ 525 KONJUNKTIV

~i 528

I modern svenska använder man mycket sällan konjunktiv. tiv forekommer i lagspräk och i vissa staende fraser.

Presens konjunk-

Användningen

IJresens particip

av PRESENS

PARTICIP

har fyra användningsomräden

a) som adjektiV

(= Vittne skall äga eller ha rätt "Vittne äge rätt till ersättning" till ersättning; Rättegangsbalken 1962). Leve konungen! (= Ma konungen leva!)

Exempel:

Preteritum satser.

konjunktiv

använder

man i en del onskesatser

och konditionala

Exempel:

b) som substantiv

Exempel: Jag onskar att han toge (= skulle ta) med sig nagon riktigt ost idag. Om jag vo re (var) ledig nu, skulle jag resa till Rom.

Exempel:

PRESENS

PARTICJP och PERFEKT

god

seSubstantiv

PARTICIP

ett lekande barn en leende natur

ett ett en en

fortroende (4:e deklinationen) pastaende (4:e deklinationen) studerande (5: e deklinationen) gaende (5:e deklinationen)

§ 104

c) som adverb

§ 526 DEFI NITI ON Presens particip och perfekt particip kan man kalia da man oftast använder dem som adjektiv.

verbets adjektivformer,

§ 527 PRESENS PARTICIP presens

particip

bildar

man genom att lägga till

.111

Exempel:

.Hon var stralande vacker. Han bor fortfarande i Gäteborg.

d) efter ver ben komma och go.

:11:

a) - ende till verbstam som slutar vissa verb i 4: e konjugationen)

Exempel:

pa betonad vokal

(3: e konjugationen

och

i uttryck

som:

Hon kom cyklande. Hon kommer springande. De gar sjungande. Hon gick leende genom livet.

troende III, gaende IV.

103 102

--

v> ""' v ""' -U ., ::J O v> p3 o, I::J""'""'::J> l.v> ::J O 3"'" 'ti+ 5' 0"0 3 go;Cao o: ~§ 529 ~""'"'"~

-<

CD 'JO ::1, ;:>"

""'

o> o >D o> :T :T o> C CD 0>. CD :T ~CD ;:> o>

:T o>

§

-~~ "'" ""'

c:

< o" Ô ""' CD 0>, ::J 'JO o>

~

0>, CD ::J

o" ::J

:T

o

- ~ao-3~. »A()NII ~ a. 3 ~-

-1 ::o ::o L(Y) ul ITl ITl ol -O .-+ (l) (l -c:: -, -, c::, :T "o -1 o' a J v> -a' aJ "o : 0>: ..., ""' ::J

"'"

.

0,):

""'

~

::J

(J) (f) Q)' "< '< ..,,'

a.:::: a.'

v> '<

a. a.

o>

o>

[JJI[JJ

_. t: _. Q)(/)CD

::J

""'

CD

::J

-

co) ro:

Q):~:

"""l

0010 o: o: o: ""'

::J

""'

""' o>

v> -

""' ro

""' ::J

"'O.~ O;

•

::J

•••••

Q): ..,

~:

-,

~

VJ

~

0>:

A;1;".

&-8:~

""' ro 0>:

111

"'"

••••. 0>: 00)::::1

::l

O'CI

ao ao _. ::J

a.'

a.

...,

~~~

a.

ro ro

""'-::J

""

~

~ ~:~: ~' 3 3

<

~

3~~ Q)•••••• il) -' a.

::J

'

5'

ao

a.' -

: Q): ao-ao <

0>'

0-· ""' O •.... O·

•.••••

OQ

a. ..., ""' o>a.a. o>

o>

Q):

Q.)

-

><

...,

Q):

OO"X ""'

CD

o>

::J -::J o>

CD

e.e.e. (1)

3

~

~

v>v>

o:"'" ti) ., o:-+. VI -

"""l

v>

o: ""'

""_v> Q)o ••••• C. C. Q)o o> a. o> a. a. o" o> o..

o> ...,

::J

v>

-

","V>

Vi' ~. 3 (l) CI) _. _

g-g-g.

o"

o>

CD

""' ::J

::J

CD

o" O

-. <

"",,,,"v>

::J o>

"

- .....• < _. < o> ::J """

o: cr

o>

n""'O"

o ::J _::J ","CD ""'

o>

CD

~

< "'" CD CD

-::Jro

CD

(f)

(/)

o>

o>

a.' a. a.

::J

o"

CD

e.e.e.

::J

~:

~

CD 1J :::l ro

ro

ro ro -::J

&x" "'c O: o: ar"S-g o>

~::rcr

~V'Jx

1J ""'

e.e.e.

ä>: ::J ::J _.

-::J

:ro ro ::J

o>

;~~

Q)"t:_ o>

e.e.e. ro

ro ro -::J

~~~ ~~~ ti) e._ g:::l

~.

0,):

CI)

o:

o:

..••• ""' o> ""'

:::l v> _""' ""'

::J

CD

o>

-

a.

o: ""' ro

::J

a.e.e. CD

-::Jro CD

~~.~ a.

Q) a.

CD

CD

CI)

_ o>

it

~~(/)

0

""'

::J o>

v> o CD

_

-

ro

::J

"'"

_::J

CD

105 104

.~ 111

§§

531

530 -

l'lljf

§§

,

§ 530 PERFEKT

PARTICIP

532-533

och SUPINUM PASSIVUM

II

se Man använder perfekt particip efter verben vam och bli (predikativt, (for. Adjektiv § 203). Man kan ocksa använda perfekt particip attributivt enat med ett sUbstantiv, se Adjektiv § 202). Se äVen Verb § 534. Exempel:

-

Bilen var parkerad paObs! Stortorget i tva timmar. Fonstret Dorrarna DorrarnaBrevet Bockerna Fonstret Häftet Blusarna Skärpet Flickan blev forvanad over presenten. Dorren Dorren Boken Herr Berg hade en nykoptBoken skjorta pa sig. Det hembakade brôdet smakade bra. Po/isen hittade de stulna bilarna i Ma/mo.

Man använder Exempel:

alltid

supinum

§ 532 s-PASSIVUM

-- 1-

Passivum kan man bilda genom tillägg av ändelsen - s enligt foljande schema: Pluskvamsys L..L--"hade stäng(e)s syddes Perfektum skrivits skrivits stängdes har sytts käpts Verb TIsom läs/a, vilkas stam slutar pa - s, har alltid ändelsen äppnas skriv(e)s hade oppnats oppnats stängts hage sytts har kopts käp(e)s hade stängts äppnades I I skrevs käptes Blusen- es i perfektum Preteritum presens. III Presens

"""--- """"" """" f

l.

efter verbet att ha (har, hade eller ha).

Iia.

Han har parkerat bi len pa StortOFget. Hon hade kopt skjortan igar. Om en timme

Jag skulle ha bakat kakor, om jag hade haft mjol Obs! Supinum

s/utar alltid

" b.

ska hon väJ ha ätit färdigt. hem ma.

pa _ t (ib/and _ tt).

III. §

531 SAMORDNING

Svenskan samordnar

av TvA

VERBFORMER

ofta tva verbformer: IV.

a) fOr att uttrycka

ExempeJ:

en samtidig

handling

Pappa satt och läste en bok. Jag lag pa soffan och rokte. Han häller pa och lagar mat.

Anm.:

Tillsammans

Exempel: Anm.:

Han holi pä att drunkna

b) for att uttrycka

Exempe/:

=

Han var nära

(Se äVen Diverse

§

1112.)

modala

hjälpverb

använder

man

Infinitivform

Posten kan lämnas hos portvakten. F onstren ska stängas pä natten.

att drunkna.

en avsikt

Vi gar oftahem ut och och roar oss Hangick lade sig.

med

äppnas, stängas, käpas, sys, skrivas.

§ 533 Nagot om ANVÄNDNI NGEN av PASSIVUM

(=

Vi gar ofta ut for att roa oss).

a) Passivum använder man framfär allt oväsentligt vem som utfor en handling. med aktiva satser där man är subjekt.

Exempel:

Dorrarna (Jämfor:

äppnas klockan nio. Man oppnar dorrarna

i satser där det är oklart eller Ofta är sadana 'satser I ikvärdiga

klockan nio.)

106 107

-==-=~----~~-~--------------

§§ 535-536 §§

533-535 b) Passivum lingen.

kan man använda

även när man anger vem som utfär

Vi träffas

hand·

om en stund

=

Vi träffar

varandra

om en stund.

I\nm.: Man behover ett pluralt subjekt for att fa reciprok betydelse. Exempel:

LJpplysningar

lämnas av sekreteraren. l)

sekreteraren

kallas här agent. Satser med agent färekommer

framfär

all!

Verbet är ett s. k. deponens-verb. (Det slutar alltsa pa - s som om det hade passiv form, men det har aktiv betydelse.)

i skriftspraket. Exempel:

§

534 PASSIVLJM med former

Man kan ocksa bilda passivum + perfekt particip.

av bH eller vara med former

+

av bli

PERFEKT

+

perfekt

particip

Exempel pa deponensverb: andas (l), hoppas (l), Iyckas (l), latsas (l), aldras (l), minnas (Iia), skämmas (IIa), trivas (Iia), synas (lIb), tyckas (1Ib), finnas (IV).

eller

Han blev utnämnd tiji professor. Sängen är inte bäddad.

Obs! Reciproka verb och deponens-verb i s-passivum. (Se Verb § 532.)

Passivum med bli + perfekt particip framhäver händelsefórloppet, själva óvergangen fran ett tillstand till ett annat, medan passivum med vara + perfekt particip framhäver resultatet av hand 1ingen.

Exempel:

Bilen blev stulen, medan jag var inne pa banken. När hon kom ut pa gatan, upptäckte hon, att bilen var stulen.

§ 535 VERBENS Verbformer

§ 536 REFLEXIVA

verb

(Se även pronomina

§

Ett verb är reflexivt

pa - s kan man indela

bäjer man pa samma sätt som verb

437.)

när subjektet

och objektet

i satsen är samma person.

Exempel:

Jag tvättar mig i varmt vatten. Han rakar sig varje morgan. Jämfär: Han rakar honom varje morgon. (= A rak ar B varje morgan) (Se pronomina § 407.)

Exempel

pa reflexiva

s-FORMER

som slutar

ihag)

PARTICIP

vara

Exempel:

Han hoppades, att jag skulle kunna komma. Hon minns ingenting av olyckan. (= kommer De har Iyckats klara sin examen.

grupper:

a) Verbet star i passiv form

Exempel:

b) Verbet

har reciprok

Exempel:

verb:

Därren stängs kl.0ckan sju. Han har utnämnts ti II professor. gifta. sig lägga sig roa sig sätta sig a) färlova sig \

betydelse

Vi ska mätas klockan atta = Vi ska mäta varandra klockan atta. De sags i Vened ig = De sag (= träffade) varandra i Venedig.

b) känna sig

(Dessa verb star utan objekt eller predikatsfyllnad, se Adjektiv § 203.)

(Detta verb star med predikatsfyllnad

/adjektivj.) 109

108

-"---

§§

§§ 538-540

536-537 §

c) lära sig ha pa sig klä pa sig klä av sig ta pa sig ta av sig

538 FAST eller Läs SAMMANSÄTTNI

Vissa verb är än fast, än lost sammansatta, Los sammansättning är vanligare i talsprak

(Dessa verb kan ha objekt.)

Exempel: Exempel:

NG

a) Vi forlovade oss forra aret. b) Vi kände oss glada. c) Vi tog pa oss kläderna.

t. ex. känna och ledig stil.

igen, igenkänna.

J ag kände igenhenne genast. Han igenkände omedel bart sina fiender.

Los sammansättning

Exempel:

ger ofta verbet en mer konkret

betydelse.

Han brot av en kvist. Hon avbrot samtalet.

\ FAST och LOST SAMMANSATTA

VERB

§ 539 OLI KA BETYDELSE

§

537 DE FIN IT ION

Ibiand har ett verb helt olika

Ett sammansatt verb bestar av ett verb plus en partikel prefix till alla eller nagra former av verbet. Vissa verb är fast sammansatta, verbet utan att det sammansatta Fast sammansatta

verb har ett oskiljbart prefix, och a-.

pa fast sammansatta

anställa beta Ia erhalla forklara

t. ex.

Exempel: prefixet

Hon avgick med pension (slutade sitt arbete). Bordsbenet gick av (gick son der) . Hon gick forbi järnvägsstationen (passerade). De forbigick henne vid prisutdeln ingen (negl igerade, over) .

fran

ano, be-, er-, fär-,

verb:

missforsta samarbeta umgas vantolka

Obs! Partikeln i lost sammansatta Verb med obetonat prefix är alltid

§ 540 äversikt

over placeringen SAMMANSATTA VE RB

(Angaende Vissa verb är lost sammansatta, d. v. s. partikeln star som prefix i presens particip och perfekt particip och är i andra verbformer fristäende.

Exempel:

110

betydelse vid fast resp. los sammansättning.

som är fogad som

d. v. s. man kan inte skilja verbet forlorar sin mening.

här-, miss-, samo, umo, und-, vanExempel

vid FAST och Läs SAMMANSÄTTNING

Hon är mycket omtyckt pa arbetet. (Jämfor: Man tycker mycket om henne pa arbetet.) Han log igenkännande mot henne .. (Jämfor: Han kände igen henne och log mo(nenne.)

"vandrande"

1. a) Huvudsats

verb är nästan alltid fast sammansatta.

av "VANDRANDE"

adverb, se Ordfoljd

med rak ordfoljd

och enkelt tempus

I huvudsatser med rak ordfoljd betefter det forsta verbet.

Exempel:

De tycker

§ § 906 -

placerar

hoppade

betonad.

ADVERB

vid LäsT

908.) (Se Verb § 506 a.)

man det "vandrande"

adver-

i n te om sno.

111

§§ §§

540 -

b) Huvudsats

Exempel:

2. a) Huvudsats

med rak ordfäljd

Han har a I lti

och sammansatt

d tyckt

med omvänd ordfoljd

Exempel:

b) Huvudsats

TRANSITIVA

tempus

543

3. Bisatser

och enkelt tempus man det "vandrande"

Ett verb kan vara 1) enbart transitivt, t. ex'. käpa, 2) enbart intransitivt, och intransitivt, t. ex. sLuta.' Det finns t. ex. dä, eller 3) bade transitivt manga verbpar med gemensam eller besläktad stam, där det ena verbet är transitivt och det andra är intransitivt, t. ex. bränna och brinna

ad-

med omvänd ordfoljd

och sammansatt

§ 543 Nagra TRANSITIVA

tempus

verb

och INTRANSITIVA

VE RB (en jämfärelse)

räka väcka slockna sta säva sitta ställa sätta sänka trättn asomna släcka brinna kallna dä falla sova, I ntransitiva verb blekna drunkna märk vaka, tystna tysta na vakna verb Intransitiva Transitiva verb ryka ligga sjunka spricka strätta präcka sluta dräja

Har ni al dr i g bleka tyckt aom att dansa? färmärka bränna dränk däda fälla färdräja kyla lägga Nu har jag ä n t (av)sluta I i gen kort om den där lastbilen.

med enkelt och sammansatt

tempus

' adverbet

alltid

fo re det fOrsta verbet.

Han fragar om de i n te tycker om snä. De viII veta om ni a I d r i g har tyckt om att dansa.

De tva delarna av ett sammansatt verb star alltid tillsammans utom i huvudsatser med enkelt tempus och "vandrande" adverb. I dessa satser är de skiida av ett "vandrande" adverb (rak ordfäljd) eller adverb (omvänd ordfäljd). av subjekt + "vandrande"

Observera

PLACERING

vid uttrycket

se ...

I uttrycket se ... ut placerar man adjektiv (eller adverb adjektiv) mel Ian se och uto Färstärkande m fl. sätter man omedel bart färe adjektivet.

skillnaden

mellan

sätta, stäLLa, Lägga (transitiva) sitta, sta., liggá (intransitiva). Exempel:

541 ADJEKTIVETS

Exempel:

medan ett intransitivt

Tycker hon i nt e om kaffe? Honom känner jag i n t eigen.

I bisatser star det "vandrande: Exempel:

VERB

Ett transitivt verb är ett verb som kan ha objekt, verb inte kan ha nagot objekt.

Transitiva Exempel:

och INTRANSITIVA

§ 542 DEFI NITI ON

om äl.

I huvudsatser med omvänd ordfOljd placerar verbet efter subjektet.

§

542 -

541

ut

particip använda som som mycket, oerhärt

Han ser trevi ig ut. Han sag trätt och utarbetad ut. Du ser mycket Iyckl ig uto Hon har alltid sett frisk ut.

och

Hon lägger boken pa bordet. Boken ligger pa bordet. Han ställer cykeln pa garden. Cykeln star pa garden. Han sätter sig i soffan. Han sitter i soffan. Hon sätter blomman ivasen. Men: Blomman star ivasen.

sätta har ofta betydelsen egentl iga betydelse.

"placera",

medan stälia och lägga har kvar sin

113 112

8.

Grammatik

§ 546

§§ 544-546

(

MODALA

c) nagot som sägs eller pastas av nagon annan än subjektet

HJÄLPVERB

Exempel:

§ 544 DEFI NITION Modala hjä/pverb star tillsammans med infinitiven av ett annat verb. Del modala hjälpverbet modifierar det andra verbet pa nagot sätt, d. v. s. dcl uttrycker subjektets inställning till satsinnehallet eller den talandes mening. Obs! Efter modala hjälpverb det andra verbet.

§ 545 Färteckning Fäljande

sätter man aldrig

äver MODALA

verb kallar

ut att framfär

infinitiven

Han ska vara

mycket

trevlig

(. sägs det).

Jfr

lär!

d) sannolikhet

i

morgon. Det ska bli regn att det blir regn i morgan.)

Exempel:

av

2. skul!e uttrycker

HJÄLPVERB

(=

Det är troligt,

sannolikt,

ocksa:

man modala hjälpverb: a) artighet

bära torde kunna ska(ll)

kan ma viII lär

kunde borde kunnat ville maste skulle matte bort skolat velat mast

bär maste

Exempel:

skola vi/ja

b) tvekan,

Dessa hjälpverb bildar ol ika betydelser.

presens utan ändelse. Samma hjälpverb

osäkerhet

Exempel:

kan ha flera

Jag skulle vilja ha en kopp kaffe. Skulle du vilja hjälpa mig?

Jag skulle knappast jag tror det.)

c) nagot blott tänkt

§ 546 äversikt

äver BETYDELSER

l.

de

MODALA

HJÄLPVERBEN

och

deras

tro det.

(=

Det är osäkert

om

eller änskat

OLI KA c_,~mpel:

Jag skulle absolut resa, om jag hade rad.

1. ska och skul!e uttrycker: d) sannol ikhet a) avsíkt,

dock endast i färsta

Exempel:

(Jfr b) plikt

person (i fragor

Jag ska ga pa bio i kväll.)

Futurum,

j

kväll.

(=

även i andra person)

ga pa bio II.

Verb § 512.)

maste uttrycker

plikt,

nädvändighet.

i

maste betyder detta fail detsamma var nädvändigt".

och skyldighet

Exempel:

Han sade att det skulle bli regn. (Jfr Verb § 546 I 1 d.)

Exempel: J ag tänker

Du skall icke stjäla. (= Det är färbjudet att stjäla.) Det är jag som ska diska idag. (= Det är bestämt att jag diskar idag.)

Exempel:

Jag maste tyvärr

som "ärjvar

tvungen",

"det ärj

ga nu. 115

114

~

§

§§

546 Anm.

l:

Om

nodvändigheten

Exempel: Anm.

2:

negeras,

använder

man

det. (Jfr

slippa.)

i

stället

verbet

behäver. Du behiiver

inte gora

VII.

kan

nagan

gang

i pasitiva

uttryck

innebära

Det maste vara Erik som kommer där barta. (= Det är sannalikt Erik som kommer där

bära uttrycker

lämplighet,

mäjlighet,

547

pa rykte.

Han lär vara mycket trevlig. (= Det sägs att han är mycket trevlig.)

sannalikhet.

Jfr ska!

borta.)

VIII.

Exempel:

antagande grundat

Exempel:

maste

Exempel:

III.

lär uttrycker

546 -

antagande.

ma

uttrycker:

a) änskan, färhoppn ing

Du bär (borde) se den här filmen. (= Det är lämpligt att du ser den här filmen.) Det borde ga att ävertala honom. (= Det är nog mäjligt att ävertala honom.) Det bär vara han som kommer nu. (= Det är antagligen han som kommer nu.)

Exempel:

Anm.:

Ja, ma han leva. (= Jag hoppas att han ska leva länge.)

Presensformen

ma

är i denna betydelse

mycket

ovanlig.

b) uppmaning IV. vilja

uttrycker

alltid

subjektets

onskan. Exempel:

V.

Exempel:

Jag viII gärna fälja

Obs! vilja

har i svenskan aldrig

kunna uttrycker

Exempel:

mäjlighet,

med pa bio.

Anm.:

futura I betydelse.

Ingreppma tillstand.

Man använder kanslistil.

ej

endast

(=

far inte) utfäras

presensformen

i denna

Jag kan komma klockan atta. (= Det är mäjligt for mig att komma klockan 8.) Han kunde inte cykla. (= Han hade inte lärt sig att cykla.)

§

547 VERB som konstrueras

Som modala hjälpverb

som MODALA

torde uttrycker

konstruerar

man ofta även fäljande

verb:

bmka (l), fd (IV), lata (IV), nika (I), tänka (II), (II),- orka (I), slippa (lV), täras (oreg.), vaga (l).

ämna (I),

den talandes anldgande. Dessa hjälpverb bildar presens med ändelser. De uttrycker i § § 545 och 546 en modalitet.

Exempel:

ach da

HJÄLPVERB

behäva (II), VI.

betydelse

formäga.

färsäka ;"1

utan vederbärandes

Han torde vara här snart. Han är antagligen här snart.)

l.

(=

fd

ofta liksom ver ben

uttrycker:

a) tillätelse

II

torde ger samma betydelse som adverben färmodligen, visst.

III1

116

nog, kanske, antagligen, Exempel:

I den här kupén far man inte räka.

117

§ 547

§

547

b) nodvändighet Han fick betala. 50 kronor i parkeringsboter. Han var tvungen att betala 50 kronor boter. )

Exempel:

tänka och ämna uttrycker

V,

Exempel:

(=

i

hand ling

raka uttrycker

Plotsligt

II.

1 momenten

Exempel:

orka uttrycker

c och d har

fa

Jag gjorde

Exempel:

att man tillater

Foräldrarna

VIII. ingen rent

modal

formaga.

Jag orkar inte arbeta Jag har inte kraft

sLippa betyder detsamma

att nagon (subjektet)

att gora nagot

dricka

IX.

som inte behäva. (Jfr

nu.)

maste, anm. 1.)

Du slipper gora det. (= Du beh over inte gora det.)

täras

Vaga morkret.

midnatt.

Exempel:

Han tOrs inte

(=

vagar

inte) ga hem ensam

nagon att gora nagot

bilen.

Anm.:

en vana.

Jag brukar

behäva uttrycker

reparera

fOrmar

längre nu. att arbeta längre

betydelse.

nagon (objektet)

lät pojken vara uppe tiji

Han lät verkstaden

bruka uttrycker

Exempel:

fysisk eller psykisk kraft,

(=

sa att han

man:

b) fOr att uttrycka

IV.

i

Exempel: Lata använder

Exempel:

slump.

Jag rakade se hans porträtt i tidningen. (= Jag sag händelsevis hans porträtt tidningen.)

Exempel:

(=

Jag fick honom att skratta. skrattade.)

a) for att uttrycka

III.

en tillfällighet,

päverkan

Exempel:

Anm.:

sex.

fick jag se henne. VII.

d) impuls,

ga klockan

uttrycken fa hära, fa känna, fa se och fa veta Exempel:

Exempel:

(ämnar)

(Jfr ska.)

i parkeringsVI.

c) inträdande

Jag tänker

avsikt.

Mänga

av

dessa

hjälpverb

kan

behäva, fa, kunna, tänka, raka.

ocksä

var a

självständiga

verb,

t.

ex.

Exempel: Du behiiver inte hjälpa mig. Ou fär inte gä ännu. Han kan inte svara just nu. Hon tänker resa till LJppsala. J ag räkade se honom pä gatan.

te pa morgnarna.

nodvändighet.

Pa den restaurangen bord langt i fOrväg.

Jag behiiver en ny kappa. Du fär den här boken av mig. Han kan engelska. Jag tänker ofta pä dig. " honom pä gatan. J ag räkade (= träffade)

(Jfr maste.)

behover

(=

maste) man alltid

beställa

119 118

§ § 601 -

§ § 602 -

602 d) o r s a k s a dve

ADVERB

Exempel:

§ 601 DEFI NITI ON T ermen adverb betyder egentl igen nagot som här ti II verbet. Adverbet är alltsa en bestämning till ett verb. Emellertid kan adverbet ocksa vara en bestämning till ett adjektiv, ett annat adverb eller tiji en hej sats. Obs! Adverb är oboj liga och paverkar eller substantiv. Exempel:

Han kom sent ti II taget. Han är ganska trevlig. Hon kom ovanligt tidigt till sammanträdet. Han dricker vani igen äl ti II maten.

inte efterfäljande

adjektiv,

(bestämning (bestämning

till tiji

ett verb) ett adjektiv)

(bestämning

till

ett ann at adverb)

(bestämning

ti II en hej sats)

particip

e) g rad

r b -

Adverbet

kan ocksa v.ara en bestämning

Exempel:

Det var

omkring

(cirka)

tiji

2000

pa fragan

varfor

(Varfär gar du sa langsamt?) Jag har ont i foten. Därfor (av den orsaken) gar jag sa langsamt.

a dve

Exempel:

INDELNING

r b -

svarar pa fragan ivilken och dylikt (hur mycket,

grad, ivilken hur lite)

(l vilken utsträckning arbetar du med statistiska Jag arbetar ganska lite med sadant.

av ADVERBEN

§ 603 PRONOM I NELLA Anm.:

svarar

enligt

pa ishockey·matchen.

Observera att eftersom adverben är indelade dels efter betydelse och dels efter funktion, sa färekommer ett och samma adverb ofta i bada avdelningarna, t. ex. där (rumsadverb, relativt adverb), aUtid (ti dsadverb, indefinit adverb).

problem?)

adverb

Adverbens exakta betydelse kommer fram färst da de star (Jämfär pronomina! Dessa star i stället fär substantiv.) De pronominella

adverben ersätter

De pronominella

adverben kan man indela i fäljande

a) dem

a t i v a

o n str

utsträckning

FUNKTION

ett räkneord. människor

603

(=

prepositionsuttryck

utpekande)

i ett

sammanhang.

av olika slag. grupper:

adverb:

där, dit, här, hit, da, nu, sedan, därefter, därom m. fl. § 602 I NDELNI NG av ADVERBEN a) t i d s a dve Exempel: b) rum

svarar

BETYDELSE

Exempel:

pa fragan när

(När gick de?) De gick tidigt.

s a dve

Exempel:

r b -

enligt

r b -

svarar

pa fragorna

var, vart, varifran

(Var star paketet?) Det star där borta. (Vart gick han?) Han gick hem.

Här bor j ag (= i Där bor han. De viII inte flytta Hon cyklade hela Han har tidigare

det här huset) . dit (= till den där staden). vägen hit. aldrig talat därom (= om det där).

Angaende demonstrativa adverb sammansatta sition, se Adverb § 608 II.

b) rei

at i va

(=

tillbakasyftande)

av här el'ler där

+

prepo-

adverb:

där, dit, varifran, varefter, vari m. fl. c) s ä tts

a dve

r b-

svarar

pa fragan

hur, pä vilket

sätt Exempel:

Exempel:

(Hur mar du?) Tack, jag mar ganska bra.

Bokhandeln, där jag alltid brukar handla, hade inte den nya grammatiken. (= Bokhandeln, som jag alltid brukar hand la i, 121

120

§

§

603

hade inte

den

nya

grammatiken.)

Jfr

Relativa

pronomina,

604

§ 604 SATSADVERB

§ § 409 och 410. Familjen Nord bor i .ett hus pa landet, dit man inte kan komma fram med bil. (= Familjen Nord bor i ett hus pa landet, som man inte kan komma fram till med bil.) Den del av landet, varifran han kommer, är glest befolkad. (= Den del av landet, som han kommer (i)fran, är glest befolkad.) Angaende § 609.

relativa

c) i n te r rog

adverb sammansatta

a t i va

(=

fragande)

+

av var

preposition,

Satsadverbet är ett slags omdome om satsens innehall(o)sannol ikhet, (o)säkerhet, färmodan, färsäkran, färnekande och dylikt. Satsadverbet kan man ganska of ta by ta ut mot en hej sats. där det ursprungl iga adjektivet eller adverbet ingar. (Se Ordfäljd § 906.)

II)

a I I m ä n n a s a t s a dve

r b:

1. adverb bi Idade av adjektiv som sl utar pa - Ug med adverbsuffixet - en, eller t+vis, t. ex mäjligen, naturUgtvis, vanligen. Se vidare Adverb § 607, 2.

se Adverb

adverb:

Exempel:

De dricker

vanligen

äl till

maten.

var, vart, vaTifran, när, hur, varfär m. fl. De interrogativa satser.

adverben

inleder

bade direkta

och indirekta

2. adverb som är bildade pa annat sätt, t. ex. ju, oog, väl, kanske, tyvärr, (o)gärna, absolut m. fl.

frage-

Exempel: Exempel:

Var bor du? (= pa vilken Han undrar var du bor. Vart tog solen vägen? Vi undrade vart solen tog Hur mycket är klockan? Hon viII veta hur mycket ..Varifran kommer det här Alla undrar, varifran det

ski Ilnaden i ordfOljd

Angaende interrogativa Adverb § 609.

d) ind

ef i n i ta

adverb

(obestämda)

h) n e gat

klockan är . vackra ty get? här vackra tyget kommer.

mellan direkta sammansatta

och indirekta

122

Var De Jag Det

ion

e r:

inte, icke, ej, samt knappt, knappast

av var

+

Man kan knappast andas i det här rum met. Jag färstar inte folk som räker äverallt.

fragor!

preposition,

adverb:

ndgonstans, ingenstans, nagorlunda, ndgonsin,'alltid. (= vid alla tilltällen), aldrig (= vid inga tillfällen) m. fl. Exempel:

fär tranga.

vägen.

Exempel: Observera

Mina skor är tyvärr

plats)

är han nagonstans? har ingenstans att bo (= inte nagot ställe att bo pa). har aldrig nagonsin gillat blodpudding. är alltid skänt att sova.

se

G)

k o n j u 11 k tio

n e I I a a dve

r b:

Manga adverb är ett slags bindeord mell an den sats där de star och en sats som kommer fore eller efter denna sats. Dessa adverb kallar man konjunktionella adverb, eftersom de har nästan samma funktion som konjunktioner. (Se Konjunktioner § 802.) I motsats tiji konjunktionerna paverkar emellertid de konj unktionella adverben ordfoljden? Man har nämIigen omvänd ordfoljd i en huvudsats som borjar med ett konjunktionellt adverb.

De konjunktionella adverben ocksa sta inne en sats.

i

kan -

motsats

till

konjunktionerna

-

123

§§ 606-607 §

605

§ 605 Indelning av de konjunktioneJla

a) (foljd

eJler slutsats):

Exempel:

b) (motsats):

Exempel:

adverben

i grupper enligt

betydels.'"

a Utsd, sdledes, sdlunda, därfór, fóljaktligen

De har däliga kunskaper fä ett bra arbete.

dock, emellertid,

i svenska. Foljaktligen

m. JI,

har de svärt

1111

~

FäRSTÄRKANDE

I'OG

I /',!'stärkande adve rb är oftast en bestämning ti II ett adjektiv eJler ett annat rodverb t. ex. mycket, helt, alldeles, oerhärt, ganska, lagom, rätt, (allt)fär, III,'. inte alls, aUt (framfär komparativer).

I xempel:

ändd m. fl.

Svenssons ville flytta utanfär staden. Restiderna tiJi arbetet blev emeJlertid

adverb

Hon var oerhort deprimerad äver resultatet. Jag känner mig ganska trätt i kväll. Säsen var lagom kryddad. Han bl ir allt feta re fär varje är.

I talspräk och ledigare stil använder man som färstärkningsord ofta adverb hi Idade av adjektiv som ger uttryck for en subjektiv uppfattn ing, t. ex.

for länga .

.limtastiskt, enormt, hemskt, fórskräckligt c) (sammanhang eller overensstämmelse: man kan säga att de har ungefär samma betydelse som och men att de är starkare): ocksa, även, dessutom,

Exempel:

likasd m. fl.

Exempel:

Kalle har hjälpt oss att tvätta bilen. Dessutom har han lovat att gä igenom motorn

ju, nämligen

d) (forklaring): ningen)

(dessa bäda adverb

I morgan.

kan inte stä torst

OLlKA

I me·

Han ser fantastiskt bra ut. Hon är enormt begävad. John lagar hemskt god mat.

sätt att BILDA

ADVERB

§ 607 Adverb bildade av ADJEKTIV 1. a) Man 'kan bilda adverb av adjektiv (= neutrumformen av adjektiv).

Exempel:

Jag tycker att en resa skaJl vara välplanerad. Den blir nämligen mycket trevligare dä. (Jfr den samordnande konjunktionen fór, Konjunktioner

e) (fortsättning):

Exempel:

§ 808.)

slutligen, vidare m. fl.

m. fl.

Exempel:

genom att lägga tiji

-

t

Studenterna är otroligt intelligenta. Han gick färvänansvärt fort. Kom inte for sent ti II lektionen! Jämfär:

Statsrädet talade länge om situationen pä arbetsmarknaden. Slutligen framhäJl han vikten av en färbättrad information tiJi den invandrade arbetskraften.

Hon fick ovanligt vackra blommor av sin fäs~man. (adverb) (adjektiv) Hon fick ovanliga, vackra blommor av sin fästman. (adjektiv) (adjektiv)

b) Man kan ocksä använda presens particip . particip som adverb.

Anm.: I tväledade konjunktionella uttryck, bride, , . och, antingen, . , eLter, m. fl .• är det färsta ordet ett konjunktionellt adverb ocn det andra ordet en sam· ordnande konjunktion. (Se Kon.iunktioner § 809.)

suttixet

Exempel:

och neutrumformen

av perfekt

Det är strälande vackert väder idag. Han vägrade bestämt att skriva pä papperet.

125 124

§§

§ 608

607-608 2. Av adjektiv

som slutar

a) genom att lägga tiji

Exempel:

l"

I,;i I emellertid

MIli

borta hem bort nere ner, ned ut in uhem upp ppe hit ma dit

suffixet

- en II

Har ni mäjligen färska räkor? Han kommer trol igen med nästa tag. Han talar tydligen med nagon.

Sammansatta cadverb + preposition eller adverb) (tmkelt adverb II) adverb

c) genom att lägga tiji

Exempel:

suffixet

Hon kommer vanligtvis fär sent. Kan ni mäjligtvis hjälpa mig med väskorna?

som slutar

Exempel:

Adverb

pa -ligt

är vanligen

sättsadverb.

Han talar tydligt (= pa ett tydligt sätt). Han uppträder naturligt (= pa ett naturligt

(Se Adverb § 602 c.) c) adverb

Han talar tydligen nagon).

ifran här (= den här platsen ) ifran norr ifran var (=vilken plats)

( = den här = platsen ) där yad till, mot i riktning riktning mot tiji det härbort itill mot hemmet + a..t b) adverb här

därtill vartill bortat hemat

}

härat härtill

+ till

sätt).

som slutar pa - ligen eller - ligtvis är satsadverb.

Exempel:

+ i:Fran:

härifran norrifran varifran

t+vis

hitat Adverb

dock d) nogju

m. fl.

Han talar tydligt.

b) genom att lägga till Exempel:

pa - Lig kan man bilda adverb pa fäljande lelle'II II1111": t.~ "th l) lille suffixet - t

med nagon (= det är tydligt

Man far naturligtvis inte spotta pa golvet (= självklart, att man inte far spotta pa golvet).

(Se Adverb § 604.)

att han talar

med

det är naturligt,

d) adverb

+

"Ltt

nor-rut soderut västerut osterut

till, ti II, ti II, ti II,

mot mot mot mot

norr soder väster oster

§ 608 Nagra vaniiga adverb som INTE. är bildade av ADJEKTIV l. Enkla adverb a) aldrig alltid genast

126

e) adverb nu ibi and of ta

snart sällan redan

+ .'Uti

häruti eller däruti eller varuti eller

eller -

häri däri vari

i det här det där vilket,

i

yad

127

§ § 608 - 609 därom därvid härvid härom f) adverb g) adverb + vid

§§

+

om

~

Adverb

()IO

bildade

med SUFFIXEN

- Ledes, - Lunda, -t+vis,

610 -

611

- stans och

- städes om det här om det där

1\. I\dverbsuffixen

+ tins

ofta sättet:

(preposition ) Det gar nagorlunda (= ganska) Har ni moj Iigtvis färska räkor?

Exempel:

hittills dittills

uttrycker

saledes salunda nagorlunda annorl unda ingalunda naturl igtvis mäj Iigtvis

fraga om det här fraga om det där

h) adverb

- Ledes, - Lunda, - t+vis

ti II den här tidpunkten tiji den där tidpunkten I\llm.:

bra fär honom i arbetet.

annorlunda använder man ocksä som adjektiv, n iska = en männ iska som är ol ik andra.

t. ex. en annorlunda

män-

Samma mänster använder man när man bildar en mängd andra sammansatta adverb, t. ex. varigenom, härmed, därav. 13. Adverbsuffixen Angaende adverb sammansatta § 406 anm. 2.

§

av dess

+ preposition,

- stans

OCll

I NTERROGATIVA

och

Adverb

- städes är. mer formeIIa

med suffixet

Angaende ingenstans,

där dit varifran varfär

Exempel:

adverb

Interrogativa var vart varifran varfär

städes uttrycker

platsen,

rummet:

nagonstans ingenstans annorstädes ingenstädes därstädes härstädes

609 Schematisk äversikt äver nagra RELATIVA, DEMONSTRATIVA adverb

Relativa

-

se Possessiva pronom ina.

adverb

Demonstrativa

adverb

Exempel:

där dit därifran därfär

§

Varifran (interrogativt adverb) kommer du? Den stad varifran (relativt adverb = som ... ifra.n) jag kommer ligger i norra Sverige. Anders kommer ocksa därifran. Varfor (interrogativt adverb) kom John inte ti II sammanträdet?Han var mycket upptagen, varfor (relativt adverb = av 'l.j.iLken orsak) han inte kunde komma. Han var mycket upptagen. Därfor (demonstrativt adverb = av ' den orsaken) kunde han inte komma.

611

se även Indefinita

än de med suffixet

pronomina,

- stans.

§ 429 B.

Han har ingenstans att bo. Han har aldrig haH nagonstans att bo. Hon utävade länge sitt yrke a T eleverkets huvudkontor. Under sin verksamhetstid därstädes ränte hon stor uppskattn ing fran saväl äverordnade som underordnade.

ADVERBETS

KOMPARATION

1. Adverb som är bildade av adjektiv har samma komparativ- och superlativformer som adjektivet (se Adjektiv § 210): " senast sena re sent längre Iänge (rum) (tid) langt Obs! Suffixet

-t faller

längst

} bort framfär

komparativ-

och superiativändelserna.

129

128 9.

Grammatik

§ § 611 -

612

§ 2.

612

Nagra av de andra adverben kan man ocksa komparera:

varre

fort bra}

1IIlIpp A (var?, Mr, där,etc.) använder man vid verb som vara, bo, sit ta, stä, Iljl!lcL. Dessa verb uttrycker befintlighet, d. v. s. att nagot sker (händer) pa en i>,,:;lämd plats. Detta symboliseras av den stara punk ten och mannen som star IIv;lIlfär grupp A.

värst mest närmast bäst oftast otta närmare rere helst fortast hellre mer(a) forta { bättre s~.mre { sämst

I xempel:

Han star där. Eva är hemma. Olle bor här.

Anm.· mycket (mer, mest) använder man altributivt i stället fcr flest) framfcr kollektiva substantiv. (Se Substantiv § 101.) Exempel:

Det var mycket folk Det finns mänga folk

(=

(=

manga människor) folkslag) i Afrika.

manga

(f/,',.,

pa matchen.

3. Perfekt particip och presens particip, använda Som adverb, man med mer(a) och mest. (Jfr Adjektiv § 210.)

Grupp B (van?, hit, dit, etc.) använder man vid verb som spring a, äka, gä, Iwmma, längta, ringa, telegrafera.Dessa verb uttrycker rärelse, verklig eller liinkt, tiji en plats. ovanfär grupp B.

Exempel:

§

612

Adverb

f;

som betecknar

*

-

BEFINTLlGHET B . rt? hit va in dit ut bort hem upp fram ner (ned) ~-~/

resp. RDRELSE

av pilen och mannen som springer

kompareri11

Observera att man bara kan komparera adverb som är bildade av adjektiv (t. ex. sent) eller som har nagot slags adjektivisk betydelse (t. ex. länge).

dVRIGT

Detta symboliseras

Anm.

Han springer dit. Lars kommer hem. Anders gar bort. Hon längtar hit.

1:. Jämfcr exemplen "Eva gär dit" och "Lars gar Det senare exemplet ultrycker rorelse inom elt man betraktar delta som befintl ighet. Exempel:

Anm.

där barta i parken" . bestämt omräde och

Hon gar hemma (i huset) och städar. Men: Hon gar hem och städar.

2: Jämfcr exemplen "Lägg boken här!" och "Lägg hit boken! ". I det fcrsta exemplet tänker man pa platsen där boken ska ligga. andra exemplet är det rorelsen som är huvudsaken.

I det

Anm.

3: Jämfär exemplen "De bor 5 trappor upp" och "De (femte) vaningen" . I det fcrsta exemplet tänker alt man maste ga eller äka upp ti II femte vaningen.

bor däruppe pa 5:e man antagligen pä

Anm.

4: I talsprak och ledig stil säger man alta "Han bor längst ut vid havet" i stället fcr "Han bor längst ute v/d havet". Pa samma sält använder man hägst upp i stället fcr hägst uppe, och Längst bort i stället fcr + rumsadverb). Längst barta (d. v. s. superlativ

131

§

§§

613

§

613 ANVÄNDNINGEN

1. var -

av adverben

vart är interrogativa

var -

vart resp. där -

Direkt

702

l' HE P O S I T ION E R

dit

(fréJgande) adverb /111

Exempel:

701 -

fraga

Indirekt

Var bor du? Vart gick han?

DEFINITION

'" dlll;Issen prepositioner bestar av obojliga smaord, i regel obetonade, som "'"'' ocksa skulle kunna kalia "relationsord" (eller "färhallandeord"). Prellionen star i regel framfOr sitt huvudord (vanligen ett substantiv, ett !'''''lUmen i objektsform eller en infinitiv) och uttrycker en relation - ett lIi,li;'illande _ mel Ian huvudordet och and ra ord i satsen. I meningen "Boken II',I-:,;r pä bordet" uttrycker man färhallandet (relationen) meiian "boken" l, "bordet" .

fraga

IIO,

Han undrar, var du bor. Eva fragade, vart han gick.

••

'lO

2. där -

dit är l', '~positionerna

nnkla (av, pd) eller sammansatta (se Prepositioner § 702 - 728)

l)

a) demonstrativa

kan vara

adverb

/) sammanställda

(framfär, omkring)

av flera ord sa att de bildar

en ordgrupp § 729)

(i stäHet for, med anledning av) (se Prepositioner Exempel:

Lars sitter där. De gar dit.

former

l)

av verb,

adjektiv

eller substantiv

(angaende, enligt, medelst) (se Prepositioner b) relativa

Exempel:

ALFABETISK FORTECKNING over vaniiga ENKLA SATTA PREPOSITIONER och deras ANVÄNDNING

Här är huset där jag bor.

L-..J

resa tiji

Karin ocksa kommer.

ett h~t

§ 702

l. att man vani igen kan byt a ut det relativa adverbet där mot som vid (rumspreposition som visar befintlighet) och att man vanIigen kan by ta ut det relativa adverbet dit mot som ... ti!! (rumspreposition som visar rorelse). Se Prepositioner § 736 samt Relativa pronomina § 410.

Observera

Exempel:

i eller

Här är h~set. s~m jag bor i

(=

i

vilket

jag bor).

Jag tänker resa till ett hoteli, som Karin ocksa kommer till

L-:.---i

vilket

l'

132

730)

adverb

Jag tänker

... pa,

§

Karin ocksa kommer).

av

till

Tavlan

Agent:

är malad av min bror.

2. Material:

Stolen är av trä.

3. Orsak:

Hon skakade av käld/rädsla/vrede. Han led av/dog av denna sjukdom. Hon njot av konserten. Han var rod av i Iska. Han blev tratt av den ansträngande naden. (Jfr även pa.)

4. a) Efter

(=

och SAMMAN-

vissa adj.:

pro me-

Det var vänligt/snällt/ofarskämt av dig att. komma. Det var typiskt av dig att gära sa. (Jfr for.) Hon är intresserad/road av konst. (Jfr fär.)

133

§§

702 -

707 §§

b) Efter

vissa verb:

c) Framfor

§

Läxan bestod av tva sidor text. Jag fick/kopte/lanade boken av henne. (Jfr fran.)

vissa subst.:

Jag läste brevet av en hände/se/av vana/av misstag.

'l

710

108 fran I\nger ursprung rum eller tid:

i

gammal

bakom

703

708 -

i.

Ovrigt:

:/

709

Det här tyget är fdm Kina. Han kommer fran Schweiz. Vi fick ett brev fran var mor. (Jfr av.) Bordet är fran l700-talet. Avsta fran att roka -

lev längre!

Rum: Han sitter

§

bakom dig. (:f.framfor.)

bland

704

d)

1. Rum: Min bil star bland de andra bilarna parker ingspl atsen. 2. Ovrigt:

§

bland annat bland andra

(= (=

pa

1»

for

Efter vissa subst.:

Hennes intresse for konst är stort.

Efter vissa adj. och particip:

Hon är rädd for ormar. (Jfr om.) Han var orol ig for oss. De är kända for sitt goda humor. Mannen blev anhallen/anklagad/domd/. misstänkt for sabotaget. Läxan var for lätt (jsvar) for dem. Det är bra/nyttigt/viktigt for honom aH vila. Det är typiskt for henne att al It id säga emot. (Jfr av.) Han är glad for det. (Jfr over.)

bl. a.) a.)

b/.

enLigt

705

Enligt

min asi kt är detta en god idé. c) Efter

§

vissa verb:

efter

706

1. Rum: B i larna korde efter bussen. (:f. framfor.) 2. Tid: Kom efter k lockan tre! 3. Efter

Jag har fragat (jfr även tW)/ringt/sokt

Anm.:

§

efter

707

(:f. färe.)

v issa verb:

tioner.

är

en preposition. (Se Konjunktioner

äVen om )/Ietat/längtat efter dig hela dagen.

medan efter det att och § 814 och Diverse § 1103.)

§

710

Han star framfor

134

Jag ska berätta/forklara/tala om det for henne. Vi oroade oss for dig. Han presenterade sig for mig. Vi rakade ut for en olycka. J ag varnar d ig for honom. J ag intresserar mig for konst. (Jfr intresserad av nagot.)

fore

1. Rum:

Han gick fare mig och visade vägen.

(*

efter.)

2. Tid:

Hon gick hem fare klockan tre idag. De är fare sin tid pa deHa omrade.

(*

efter.)

l. Rum: 2. Ovrigt:

av.)

(jfr

sedan är tidskonjunk-

framfor

(jfr

oss. (:f. bakom.)

Framfor alft ska ni skota er hälsa. Jag foredrar kaffe framfor te.

Anm.:

färe är preposition och § 816 och Diverse § 1101.)

innan

är

tidskonjunktion.

(Se

Konjunktioner

135

§§

715

711 -

§

§§

genom

711

'1

1. Rum:

med

/16

Medel: Genom att ligga ti" fr isk igen.

hos (

<

hus)

i. = Han arbetar jbor

Han malade tavlan med en tjock penseI. Hon betalade med en check. Vi reste dit med biljbussjbatjflygjsparvagnjtag.

sängs en vecka blev han

1. Rum:

Hos Pär Lagerkvist finner pa dialektala uttryck.

tillsammans

l. il) Efter

hos sin syster.

2. ävrigt:

§

718

De kärde genom staden.

2. Mede/:

§ 712

716 -

b) Efter

man en del exempel

mect:

De kom hit med färäldrarna.

vissa adj.:

Hon är bekantjforlovadjgiftjsläkt

med honom.

vissa verb:

Han ska forlova sigjgifta sig med henne. Vad menar han med det? Kan jag fa pratajtala med dig ett tag?

i

713

§

1. Tid: Se Tidsprepositioner

§§

732, 734, 735.

2. Rum: Han bor iStockholm. Han satte sig i fMäljenjgräset. 3. a) Efter

mellan

717

,. Rum:

Eva satt me"an herr och fru Blom. Taget gar mellan Gäteborg och Stockholm.

2. Tid:

De kom natten mellan

vissa adj.:

torsdag och fredag.

Han är brajduktigjdäligjfortjustjtokig svenska. Anm.:

J ag har ont i halsenjhuvudetjmagenjryggen. Hon var kär i honom. b) Efter

vissa verb:

c) Framfär

vissa subst.:

Vi gar

alla

De Iigger sj uka i inffuensa. Vad har de i Ion?

§ 718

Alla hus kommer att färlora i värde. Han deladejskar apelsinen i fyra delar. Hon kom i bärjanjmittenjslutet av september. (Jfr vid och pa, anm. 2.) De gar skoi an fortfarande. (Jfr till.)

1. RUim:

Vi akte i riktning Tag mot Malmo.

2. Tid:

Mot slutet av april Sverige.

inom

714

stä"et fär met/an av rytmiska e"er placera efter huvudordet ("oss vänner

i skolan.

i

§

1bland använder man emet/an j stilistiska skäl. emet/an kan man emellan") .

mat

mot staden. (Jfr till.) brukar

varen komma till

3. a)

Efter vissa adj.:

Hon är a Iltid artigjelakjhovligjsnälljsträngj styggjuppriktigjvänligjärlig mot 055.

b)

Efter vissa verb:

Studen terna demonstrer adejk ämpadej protesterade mot refor men. Han bytte sin gamla bil mot ,en ny.

1. Rum: Han kom inom härhalljsynhall. 2. 'Tid:

§

715

(Jfr

utom.)

Ni maste aka inom en vecka.

längs

RUm: De pramenerade

längs fl.oden.

Anm

Otta kan man använda emot mot; ibi and är det en stilistisk

i

stället skillnad

fär mot. Man kan alltid mellan mot och emot.

använda

136 137

§§

719 -

§

721 719

§§

om

b) Efter

1. Tid:

Se T idsprepositioner

2. ävrigt: a) Kroppsdelar:

c) Efter

Hon är rädd om sin son. (Jfr for.) Han är medveten/ovel"tygad om svarigheterna.

vissa verb:

c) Framfär

Han bad/fl"ägade om rad. Boken handlaI" om dagens samhälle. Han dl"omde om henne.

Det stod tio äppelträd

= cirka, ungefär:

721

(runt)

omkring

Han stannade i London omkring

Se Tidsprepositioner

2. Rum:

3. a) Efter

var arg pä sin man som alltid tiji middagen. är rik/fattig pä idéer. är blind pa ena ogat. är dov pä ena orat.

kom for

1: Prepositionen d använder staende uttryck:

man I formeli

stll

ä ena sidan .•• ä andra sidan Lämna saken ä sldo! (Se även Prepositioner Hon talade ä hans vägnar.

§ § 732, 734 och 735.

Jag är säker/osäker pä saken. Han är trott pa att hora dina rad ständigt. (Jfr av.) Hon sent Han Han Han

138

De är pä flykt/resa/väg. Jag gor det pä ett villkor. Han gbr det pä uppdrag av sin chef. Molnen I igger pä 500 meters hojd. Rummet är 7 m pä längden och 4 m pa bredden.

en vecka.

Lampan star pä golvet/bordet. Hon bor pä Drottninggatan/landet/ett hoteli. Vi gar pä bio/teater /opera/konsert/restaurang/ sa'mmanträde. (Jfr tiU.) Han arbetar pä apotek/fabrik/kontor/sjukhus. Hon läser pä universitetet. (Jfr vid.) vissa adj.:

Jag blev bjuden pä lunch/middag/kaffe/ en c igarrett/fest/dans. De väntar pä mig. Vi trar pä yad du säger. Han hor/lyssnar/ser pä nyheterna. Jag litar pä yad du säger. Hon svarar pä brevet. Han ropade/visslade pä hunden. Det beror pä vädret. De klagade pä den dä I iga maten. (Jfr over.) Hon ska kade pä huvudet. Han ryckte pä axlarna. Vi hal' tio minuter pä oss, innan bussen gär.

huset.

pä

l, Tid:

722

Hon hal' en väning pä tre rum och kbk. Han hal' en son pä fem ar. Hal' du nagot bra exempel pä ordfoljdsproblem?

Anm.

§

vissa subst.:

720 omkring

1. Rum: 2.

Vi var kalla/varma/väta/torra/rena/smutsiga om händerna. Vi fros om fotterna. Katten slickade sig om nosen. Stockholm ligger norr om Malmo. Hedersgästen sitter ti" vänster om värd innan.

d) Efter

§

§ § 733 och 735.

b) Vissa adverbiella uttryck: vissa adj.:

vissa verb:

721 -

Anm.

§

"i

borjanjmittenjslutet 2: Talsprakets ocksa i skriftspraket. (Se av och i.)

pä

i stället

for

pd sa mt i vissa

§ 741.)

september"

borjar

bli

vanligt

722 till

1. Tid:

Vi stannar till den femtonde. Vänta till i morgon! Läxan till idag är inte lätt. Finns det nagra biljetter till i kväll? Han kom fbI' sent till middagen. Han kom till sist. De ska flytta till hbsten/vintern/varen/sommaren/julen/pasken.

139

§§

722 -

723

§ § 724 -

2. Rum:

Vi ska resa tiJI Skane/Stockholm. Det här är vägen tiJI Uppsala. TiJI vem kan jag vända mig fär att fa veta der! Hon akte tag tiJI Malmä. (Jfr mat.) De promenerade tiJI teatern. (= byggnaden). (Jfr pd.) De akte buss till skolan. Du kan skriva/ringa/hälsa

3. a) Efter

vissa verb:

b) Framfär

Han kom utan sin hund idag. (::;t med.) Vi är alltid utan pengar i slutet av manaden.

~

Yad kan den här produkten användas tiJI? Hon har utvecklats tiJI en stor artist. Här forvandias strämmen tiJI liksträm. Han valdes tiJI ordfärande. Barnet doptes tiJI Anna. De längtade tiJI Italien. (Jfr efter.)

TiJI lands tar resan fyra dagar. Jag gar har tillfattbords/fots/sängs/sjoss. den till skänks. De

4. Indirekt

utan

/24

(Jfr i.) tiJI Anderssons.

vissa subst.: Detta har varit tiJI fordel/glädje/hjälp/nyttal bekymmer/nackdeljskada for mig. Yad är han tiJI yrket? Jag känner honom tiJI namnet/utseendet. Jag viII dit tiJI varje pris.

c) Ovrigt:

ij

e aven (S"§ 741.

utom

725

l. Rum:

Han var utom härhilil/synhall.

?

=

Alla utom han hade kommit. form efter utom.)

§

726

med undantag av:

Käp boken till

mig!

2. Tid:

Kom vid tiotiden! Vid 40 ars alder blev han statsminister. Vid den tiden var han frisk. Olyckan hände vld bärjan/slutet av resan.(Jfr Han reste hem vid ett olämpligt tillfälle.

(Jfr at.) vissa adj.:

Han var van/avan Du vänjer

i.)

vid bi len.

dig snart vid hennes da Iiga humär.

under

1. Tid:

2. Rum:

3. Ovrigt:

140

(Obs! Subjekts-

Västervik Iigger vid Ostersjän. Vi mäts vid stationen! Hon läser vid universitet. (Jfr pd.)

b) Efter vissa verb: 723

inam.)

l. Rum:

3. a) Efter

§

(Jfr

vid

Det är en bekant/kusin/släkting/vän tiJI mig. Han, tog till orda. (Se även Prepositioner § 741.) objekt:

727

Det ägde rum under l700-ta let. Under dagen är han aldrig hemma. Det hände under kriget. Det var under Gustav III:s regering. De levde heJt isolerade där under tva manader. Under julen var han tv ungen att arbeta. Hunden Det är grader. Det är

lag/lade sig under sängen. under noll idag. fär det är tre minus(Jfr äver.) under hans värdighet att gära det.

§ TP at 1. Rum:

2. Indirekt 3. Efter

objekt:

vissa verb:

Jag ska bara ringa till kontoret; under tiden kan du väl ta ut bilen ur garaget.

141

§§ §§

728 -

§

728

730

Grupp b

Over

1. Rum:

l. Sammanställda prepositioner + enkel preposition:

Han bor ivaningen over oss. Barnen sprang over gatan. Det är over noll idag. (Jfr under.)

= mera än:

2.

vissa adj.:

Hon blev glad over presenten. (Jfr for.) Jag är fortvivladjforvanadjledsenjstolt over ditt beteende.

b) Efter

vissa verb:

Flickan gladde sig over betyget. (Jfr at.) Hela ti den klagade han over sin tandvärk. (Jfr pd.)

2. tillsammans tack vare

§

innanfär, utanfär, bortifrdn, m. fl.

729 SAMMANSTÄLLDA

ovanfär,

nedanfär,

ovanpd,

bredvid, Exempel:

PREPOSITIONER

§

Grupp a fär fär

l. Exempel:

Familjen Borg kom hit fOr tva ar sedan. ViII du gära det här for min skull. Han kom fOr Evas skull.

1) Har som huvudord

genitivformen

av ett substantiv

eller

pronomen.

substantiv

med

Hon kom hit med anledning av bräl1opet. Joakim hann läsa fem bäcker i stället for en pa grund han läste mycket fort. Bokhy!!an star till hoger om skrivbordet. Hon klarade provet tack vare sin stora ambition. Du skall läsa till och med sidan 125.

730 PREPOSITIONER SUBSTANTIV

bildade

En del vaniiga prepositioner substantiv, t. ex.

sedan skul11)

+

i och med fran och med (= fr. o. m.) till och med (= t. o. m.)

3. Det finns en mängd sammansatta prepositioner (adverb + preposition) färutom de ovan nämnda. Dessas betydelse behäver oftast ingen färklaring. Exempel:

uppbyggda av enkel preposition

i stället fär med anledning av pa grund av ti II fäljd av vid sidan av i fraga om med hänsyn ti II tiji häger om ti II vänster om med undantag av

Huset är over 300 ar gammalt. Klockan är over elva. De var inte over 50 personer.

3. a) Efter

Änm.:

142

729 -

729

av VERB,

är ursprungligen

ADJEKTIV

former

av att

eller

av verb, adjektiv

eller

angaende beträffande oavsett rärande enl igt jämte medelst

2. bortsett fran (verbform oberoende av

+

enkel preposition)

143

I

§§

730 -

732

§§

732 -

733

l,

Exempe/:

rl

Man gjorde en utredning angaende behovet av dag hem i stadell, Enligt väderrapporten skal/ det b/i fint väder i morgan. TV-programmet iga l' var utmärkt bortsett fr an ett trakigt fän, drag.

Observera skillnaden mellan läste boken (i) tva tímmal''' . de, behävde tva timmar fär lalar om att han läste iboken var färdig med den eller ej.

"Han läste boken pa tva timmal''' och "Han Det färsta exemplet talar om att han använatt läsa färdigt boken; det andra exemplet under tva timmal', men vi vet inte, om han

II

TlDSPREPOSITlONER C. Negation

J

§

731 DEFJNITION

tidslängd

Sval' pa fragan pa hur läng tid utan att ... : pd

Svenskan skiljer mycket noga mel Ian tidslängd (tidsperiod) och tidpunkt. Fär att färsta skillnaden mel/an de alika användningarna av tidsprepositio. tidpunkt. ner är det viktigt, att man tal' red a pa om det är fraga om tidslängd elle,.

§

+

Exempel:

Jag hal' jag hal' Han far ga utan

+

=

inte

hur lang tid gick/har

gatt o. s. v.

inte sett henne pa tre ar = Tre ar hal' gatt utan att sett henne. inte ga upp Ul' sängen pa en vecka = En vecka mäste att han far ga upp Ul' sängen.

732 TIDSLÄNGD

A. Tidslängd

Alla tempus av verbet

Sval' pa fragan

Exempe/:

i

Hon hal' bott här tva ar en periOd av tva ar.

=

§ 733 TIDPUNKT

Hon hal' bott här under

A. Sval' pa fragan

AI/a av verbet bara tempus om framtid.

B. Tidslängd

i kan

avslutad

i

man ute/ämna

om

detta fal/.

är mäj Iiga vid denna preposition,

Hon hade bott/ska

+

presens dock

Exempel:

när

+

presens (futurum):

Vi reser om en vecka.

B. Sval' pa fragan

bo o. s. v. här (i) tva ar.

när

+

preteritum

(pluskvamperfektum):

efter

handling

Sval' pa fragan pa hur lang tid for att ... : pa

Exempel: hur lang tid behovel', använder

De kom till oss den 15 juli och reste (hade rest) efter en vecka.

man C. Sval' pa fragan

for Exempel:

presens dock bara om framtid.

hur länge:

Prepositionen

Exempel:

är användbara,

Hantimmal' lagade fär bilenattpalaga tre bilen. timmal' tre

=

+

preteritum

(pluskvamperfektum):

Han använde, behovde tre Exempel:

Man tänker sig en tempus av verbet är prestation, användbara. ett resultat,

när

sedan

nagot som är färdigt.

AI/a

D. Som svar

i morgan,

Han kom (hade kommit)

hit for tre ar sedan.

pa fragan när använder man ocksa uttryck av typen pd morgonen, fredags.' Se nedanstaende schema!

i

igar,

144

10.

Grammatik

145

§ 734 Schema äver TIDSUTTRYCK Iiivar Framtid allmänhet Nutid pa jul ivar julas varen julen i ju I ;ii varas pa vararna jularna pa sändagarna sändags pa sändag F ärfl uten ti d vinter, m;dsommar, -en, -somrar fred ag on, vintrar torsdag onsdag lärdag t;sdag jul, -ar sändag, var, -en, -en, -en, -ar -ar Helger Dagar

Delar av dagen morgon, -en, morgnar

i morse

i morgon bitti

pa morgonen pa morgnarna

pa mandag morgon

i mandags morsei pa mandagsmorgonen färm iddag, -en, ar eftermiddag, -en, -ar

kväll,

i natt i gar kväll -en, -ar

II pa i efterm iddags pa natten eftermiddagen kvällen kvällarna pa nätterna efterm iddagarna

natt. -en. nätter

i gar natt natten tiji Áret och manaderna januari februari mars april maj > juni juli augusti september oktober november december

i fjol färra

i eftermiddag

i

i

i kväll

kväll

efterm iddag

i natt

i natt

iar

nästa ar

i

i januari

i gar

aret

i januari

i januari

januari

§§

734 -

§§

735

Anm:

l:

i gar

och

i dag

kan man ocksa skri va igar och idag.

r:xempel:

Exempel: Han är fädd den 3 juli 1947. Vi ska träffas den 24 februari igen. Hon reste fr im hemlandet (ar) 1970. J ulen 1959var jag i Helsingfors.

Däremot: Det var den bästa film 1 2 3 4

Anm. 3: Specielit i "kommunikésvenska", t. ex. tidningsreportape, nyhetsuppläs· mandags uttryckel ningar o. s. v. använder man otta i stället fär eftermiddags - 'pa eftermiddage1l, pa mandagen. Pa samma sätt: mandags marse -pa mandagsmarganen, o. s. v.

i

i

i

pa mandagen kan i sadan stil även betyda den mandag som kommer. Exempel: Pa mandagen bevistar de bada statsäverhuvudena en färeställning pa Nationaloperan.

Exempel: Pa Pa Pa Pä

§

kvällen (den dagen) läste han tidningen. mändagen under den färsta semesterveckan reste vi. varen 1969 var vi utomlands. j ulen det aret var de i fj äIIen.

mellanl) längs

LJ

736

i

hela mitt

liv.

bestämd tidsperiod.

är fraga om ett slags emfatisk

omskriv-

RUMSPREPOSITIONER

Svenskan sk i Ijer mel Ian tre slags rumsprepositioner: 1. prepositioner som uttrycker riktn ing, 2. prepositioner som uttrycker befintl ighet, och 3. prepositioner som ibi and uttrycker riktning och ibi and befintlighet. (Se även Adverb § 612.) efter under i 2 hos inom äver bakom pa Grupp 3 Grupp LJ • framfär vid

Se även under, Prepositianer § 723.

tiat II mot Grupp 1 fran

+

(som) jag har sett

Observera att det vid dessa uttryck ning, se Diverse § 1109.

Anm. 4: När man anger en bestämd tid pa dagen, eller dag, arstid eller helg under en bestämd tidsperiod använder man vanligen pa, 1. ex. pä mändagen, pa varen, pd ju!en.

736

Det är andra gangen pa en vec ka som han kommer fär sent. 1 2 3 4 5 6 Det här var det dummaste jag har härt pa flera veckor . 1 2 3 5 6 Det var färsta gang en pa länge som vi sags. 1 2 3 4 5 6

Anm. 2: Vid datum och artal använder man ingen preposition.

i

735 -

:-'

eller

\ t\ ~

1.1111

"

§

735 PERIODICITET

Svar pa fragan

Exempel: Undantag:

hur otta:

en gang

i sekunden, i timmen, i veckan, i

manaden o. s. v.

en gang om dagen, om dygnet, om aret.

Alla tempus av ver ben är användbara.

Exempel: Anm.: Superlativ eller ordningstal + pd + tidsperiodjtidsuttryck

i obestämd form.

Grupp 1: De kärde mot stationen. Hon reser till Madagaskar

i morgon.

det (här, där) + vara + superlativ eller ordningstal + (subst. +) pa + tidsut. l

tryckjtidsperiod 6

148

2

(i obestämd form).

3

4

5

l) "De promenerade längs floden" uttrycker promenerade. Jämfär parken" .

"De

inte riktning utan talar om var de promenerade i parken" med "De promenerade tiji

149

§§

736 -

738

§§ Grupp 2: Jag arbetar hos Andersson & Soner. Per satt bakom Lisa.

Relativpronomenet som + rumsprepositionerna ut det re/at/va adverbet ut mot mot dit. (Se Adverb § 613. där; 2 b.) som + til!

Anm.·

i, vid, pd kan man of ta by'" kan man pa samma sätt byl"

+

§ 737 ADVERB

ga in

som bestar av ett adverb

i

ga/titta in genom resa/längta hem ti/l ga in pa

Anm

I x'1lnpel: Han kunde inte kom ma, fär han hade inga pengar. (konjunktion) De kom trots regnet. (preposition) De kom trots att det regnade. (konjunktion) Forestä/lningen var inställd pa grund av sjukdom. (preposition) Foreställningen var inställd pa grund av att primadonnan blivit sjuk. (konjunktion)

Ganska Exempe/:

manga ord kan vara Han sitter Han sitter

****-

+

en preposition.

Exempel:

ut ur affären/rummet ut genom därren/fonstret bort fran Kiruna/familjen ut fran apoteket

bäde preposition

och adverb.

Anm.

bakom mig. (preposition) bakom. (adverb)

Hon har varit här sedan midsommar. (preposition) Hon reste hem sedan. (adverb) Se äVen Diverse § 1103.

Anm.2:

§ 738 PREPOSITION + INFINITIV och PREPOSITION + BISATS Prepositioner bisats. kan i svenskan styra (hära ihop med) en infinitiv el/er en hej

II

I

Exempel:

II

som uttrycker

GENITIVFäRHALLANDE

Ett genitivfärha/lande uttrycker man ofta i svenskan med hjälp av en prepo:;it ion, vani igen pd,for, till, i, vid eller over. Observera att prepositionen av är ovanlig i sadana genitivuttryck.

PREPOSITIONER

Det finns manga uttryck Exempel:

m. fl.

li 739 PREPOSITIONER

äVRIGT

740

M:IIII~a prepositionér kan fungera som konjunktioner e/ler kan vara en del av """jllnktioner, t. ex for, for att, sedan, eftersom, trots att, pd grund avatt,

""." anledning avatt,

Grupp 3: Hon sitter pa stolen. Han kom pa festen. Hunden ligger under bordet. Hunden krop in under bordet.

738 -

I stället for en genitivkonstruktion med - s (se Substantiv § § 101 O och 114) eller ett genitivuttryck med preposition använder man oftaett sammansatt substantiv. Exempel: hustak, resmal, svenskkunskaper. En genitivkonstruktion med - s har oftas.t samma betydelse som ett genitivuttryck med preposition. Huvudordet bl ir dock i regel mer betonat om man använder en genitivkonstruktion med - s Denna "konstruktion är ocksa mer formel!. Exempel:

§ Är du intresserad a v att ga med oss? Hon var rädd for att träffa okända människor. Han blev forvanad ä ver att se henne. Är du intresserad a v att han kommer? Hon var rädd for att hon maste träffa okända mélnniskor. Han blev forvanad ä ver att hon var där.

l:

Herr Blomsträm malade taket pa sitt hus. Vi är nu framme vid malet fär var resa. Barbro är en god vän ti/l mig. Hans kunskaper i svenska är ännu inte sa stora. Den svenske kungen Gustav II Adolf stupade i slaget vid UHzen 1632. Vi tittade pa en karta äver Sverige. Drottningen av England heter Elizabeth.

Landets invanare är kända for sin gästtrihet. Invanarna i landet är kända for sin gästtrihet.

740 Olika fal/ da PREPOSITIONEN

1. i relativsatser Exempel:

som bärjar

star SKILD

fran SITT HUVUDORD

med vad el/er som.

Färst om en manad kan jag visa dig vad arbetar med. Stolen som han sitter pa är gron.

(=

det som) jag nu

150 151

§§

740 -

741

§§ 2. vid infinitivuttryck

801 -

802

KONJUNKTIONER

Exempel: De har manga trevi iga grammofonskivor att lyssna pä. Hon har ett svart problem att brottas med.

§ 801 DEFINITION Konjunktioner är ord som binder eller fogar samman. De är obojIiga och vanIigen obetonade.

3. i frägesatser

Exempel: Vem gay du brevet tHl? Vad kan man använda den här maskinen till? Hon undrade, vem du gay brevet tijI. Han fragar, yad man kan använda den här maskinen till.

§ 802 OLI KA SLAG AV KONJUNKTIONER l.

I

Samordnande konjunktioner (bindeord) binder samman satser eller satsdelar av samma sort.

4. vid emfas

Det finns bara nagra fa samordnande konjunktioner: Exempel: Det bor man tänka pä. Sädana svärigheter är du inte ensam om. Anm.: huvudordet. , fallen 3 och 4 är. det ocksä mäjligt

och, samt (formelit), . eHer, men, utan,for, ty (formelIt), m. fl. Exempel: Per och Stina gick pa bio. I (och binder samman tva subjekt) Han sitter och läser. (tva predikat) Kommer du eller kommer du inte? (tva fragande huvudsatser) Vi bjod dem, men de ville inte komma. (tva huvudsatser) De hoppades, att resan skulle ga bra och att vi skulle komma fram fore kvällen. (tva bisatser)

att placera prepositionen framfär

§ 741 PREPOSITION + rest av gammal KASUSSäJNING Observera att en samordnande konjunktion inte päverkar ordfoljden I en huvudsats! Se Ordfoljd § 902 l.

Efter nagra prepositioner, specielIt tiU och i, kan man i vissa uttryck ännu se gam la kasusformer av substantiv, adjektiv och pronomen. Exempel: till bords, till sängs, till fots, till dods, utomlands, inomlands till dess, sedan dess till godo, till salu till hands, till väga, till orda

I

Underordnande konjunktioner (fogeord) fogar samman huvudsats med bisats. De inleder bisatsen (den underordnade satsen).

allt i allo, forvisso skämt asido, ga man ur huse

Man kan dela in de underordnande konjunktionerna deras betydelse.

iforstone,

1. Det all mänt underordnande att. 2. Temporala konjunktioner (tidskonjunktioner): när, dd, tins, (inte) forrän, innan, medan, sedan. 3. Kausala konj unktioner (orsakskonj unktioner): eftersom, därfor att, for att (i ledig stil i stället for därjor att), dä, emedan (formelIt), som (formelIt).

pa sistone

pa nader i rättan tid, igodan ro

152

II.

i grupper efter

153

§§

803 -

805

\

§§

4. Konditionala

konjunktioner

am, ifail.

5. Koncessiva

konj unktioner

fastän, fast (Iedig stil), 6. Finala

konjunktioner

(vi/lkorskonjunktioner): (medgivande-,

motsatskonj unktioner):

§

809

806 eUer

dier

star

ofta mel Ian tva alternativ.

trots att, även am, ehuru (forme/lt).

(avsiktskonjunktioner):

for att, sa att (Iedig stil).

Exempel:

konjunktioner (foljdkonj unktioner): sa att, sa (i huvudsatsen) ... att. 8. Komparativa konjunktioner (jämforelsekonjunktioner): sam, sasom, än, ju (i bisatsen) " . ju eller desto (i huvudsatsen). 9. Interrogativa konjunktioner (fragekonjunktioner): om, huruvida (formelit), ifa II (taisprak).

Ska han eller du gora det? ViII du sitta e/ler sta? Han undrar om du viii sta eller om du hell re viII sitta.

7. Konsekutiva

Se även Konj unktionella

806 -

§

men ac h utan

807

men och utan uttrycker en motsats eller en invändning. men är vanligare än utan, eftersomutan kräver en negation iforsta ledet och en klar motsats i det

adverb § 604 c.

andra. SAMORDNANDE

§

803

KONJUNKTIONER

Exempel:

maste alltid

sta me/lan de ord och uttryck

De vi Ile gärna ga, men de hade ingen moj Iighet att gora det.

I samma satsled som men kan man ofta tänka sig ordet ända, och pa samma sätt kan man tänka sig bara i samma satsled som utan.

§ 808 for och ty for och ty betyder samma sak, men for använder man mest i ledigare stil, medan ty är typiskt for skriftsprak, specielit for fackprosa.

804 och

och är sällan betonat och uttalas vanligen "a".

När och binder samman flera av samma sort, sätter man i regel bara ut och mel Ian de tva sista.

Exempel:

satsdelar

Exempel:

packade ner trojor, iHon väskan.

Anm.

huvudsatser, men de kan 1: Satser inledda med fór och ty är visserligen ändä inte stä ensamma i matsats till óvriga huvudsatser. Därfór tycker man alta at! dessa satser är bisatser av samma typ som satser inledda eftersom, därfór att, asv. med de underordnande konjunktionerna

Anm.

2: fór och ty kan bara binda

samman

Anm.

är mycket vanligt 3: fór § 1009 I c artm. 1.

i

§

805

byxor, skor, kjolar,

blusar och klänningar

samt

samt betyder detsamma som och. Man använder det i mera formelI stil och även när man viII betona bindeordet. samt kan inte binda samman tva full', ständiga

huvudsatser

men däremot

tva fullständiga

Ni papekar flera felaktigheter personalen vid flera tillfällen andra liknande oegentligheter

Han kunde inte bjuda sin flicka pa bio, for han hade inga pengar. Gotland har of ta stora vattenproblem sommartid, ty nederbor· den är ringa.

huvudsatser.

talspräket.

Exempel,

se

Meningsbyggnad

bisatser.

§ Exempel:

154

Han steg upp klockan sju men kom ända for sent. Lars äter aldrig fisk utan bara kott.

I NLEDNI NG

De samordnande konjunktionerna som de binder samman.

§

Exempel:

809

bade

och, antingen

dier, varken

eller

i

utredningen, bl. a. att den yngre blivit forbigangen samt att även fOrekommit.

Man kan forstärka konjunktionerna och och dier genom att lägga till ett kon· junktionellt adverb (se Adverb § 604 c) i det forsta ledet pa foljande sätt:

155

§ § 811 § § 809 -

811 I\nm. 2: Man utelämnar

bade... och antingen eller varken eller

'III

III II

I I

ofta att, specielIt efter karta huvudsatser.

Exempel: Jag tro,:jag

Exempel: Hon viII bade ga pa bio och pa restaurang. Hon viII antingen ga pa bio eller pa restaurang. Hon viii varken ga pa bio eller pa restaurang.

11,1

815

§

812

gar nu.

när

när kan vara bade konjunktion och fragande adverb.

Man kan säga attbdde ... Iochvisar att tva alternativ av tva gäller, antingell ... eller att ett alternativ av tva gäller och varken ... eller att inget alternativ av tva gäller.

Exempel: När taget kom, stod chauffären och väntade. (konjunktio:l) Chauffären fragar: "När kommer taget?" (fragande adverb) (Se Adverb § 603 c.)

UNDERORDNANDE

§ 813 dä

III I

I

§

810

KONJUNKTIONER

dä kan vara bade temporal och kausal konjunktion; dessutom kan dd vara adverb med betydelsen "vid den tidpunkten", se Diverse § § 1104 och 1105.

INLEDNING

De underorc;:lnandekonjunktionerna inleder bisatser. Bisatsen kan antingen sta efter eller färe huvudsatsen. Om bisatsen star fare huvudsatsen. far huvudsatsen omvänd ordfaljd. (Se Ordf61jd § 902 II.)

Exempel: Da jag var liten, bodde vi pa landet. (temporal konjunktion) Myndigheterna besl6t att f6rpassa mannen, da han saknade giltigt uppehallstillstand. (kausal konjunktion) Vi gick samtidigt i skoian, men jag kände honom inte da. (adverb)

I

§

811

att

I

att star oftast efter sägeverb (t. ex. säga, berätta, tycka) och har med tiden fatt ett slags mellanställning mel/'an konjunktion och skiljetecknet :. Därf6r har man efter att ibi and bisatsordf61jd och iQland huvudsatsordf61jd, särskilt i ledigt sprak: (Se vidare objektsbisatser, Meningsbyggnad § 1004 A.)

li

Exempel: Hon säger, att han in te har tid. Hon säger, att han har i nte tid. (Iedigt sprak) Anm. 1: Denna mellanställning mellan konjunktionoch skiljetecken märker man ocksa i fraga om placeringen av adverbial och objekt. Dessa placerar man ofta, specielIt i ledigt sprak, direkt efter att. Ocksa ordfäljden paverkas: man far omvänd ordfiiljd. Exempel: I Spanien träffade han Eva. Han sade, att han träffade Eva Spanien. Han sade, att i Spanien träffade han Eva. (Iedigt sprak) Sjiiresor tycker hon i n t e om. Hon säger;-aIT hon i nt e tYcKer om sjiiresor. Hon säger, att sjiiresor tycker hon in t e om. (Iedigt sprak)

i

Jämfär:

De undrade. om han träffade Eva i Spanien. Han viii veta, om hon inte tycker om sjiiresor.

§

814

sedan

sedan kan vara konjunktion. adverb och 1105.)

och preposition. (Se Diverse § § 1103

Exempel: Sedan (= efter det att) de ätit middag, gick de pa bio. (konjunktion) De at middag (färst). Sedan (= därefter) gick de pa bio. (adverb) Han har inte träffat henne sedan pask. (preposition)

§ 815

inte ...

färrän

inte star i huvudsatsen, som maste sta fare bisatsen. I stället f6r inte kan man ha eU annat negerande ord, t. ex. knappt, knappast. Exempel: Vi träffade ingen bekant pa hela dagen, forrän vi nästan var hemma igen, Han hade knappt hunnit innanfär d6rren, forrän telefonen ringde.

157 156

§ § 819 § § 816 -

§

823

819 816

I\llgaende

innan

innan kan vara konjunktion och preposition. samma sak som färe. (Se Diverse § 1l0l.)

Som preposition

frageformade

ordfäljden

konditionalsatser,

se Ordfäljd

§

904.

betyder i1WIIII ti

820 fastiin

./ilstiin har i ledig stil formen fast. Man kan fär att fa fram en motsats meiian Exempel:

Iva satser färena

Kom ·hem, innan det blir märkt! (konjunktion) Kom hem innan (= färe) kfockan sju.

dessa antingen

Iar man da huvudsats

innan som preposition

817

därfär att

därfär att-bisatsen star i regel efter huvudsatsen. I talsprak använder milll ofta en fristaende därfär att·bisats som svar pa en fraga inledd med varfiil'. I talsprak och ledig stil använder man ofta fär att i stället fär därfär (lU. (Jämfär den final a konjunktionen fär att.) Exempel:

Varfor kommer du fär sent? - Därfor att (For att) klocka inte ringde. Hon viII ga ut därfor att (= eftersom) solen skiner.

+

bisats,

min väckar·

Da konj unktionen därfär att ofta medfär svar igheter, kan man rekommendera användandet av eftersam i stället.

Han gick till arbetet, fastän han var sjuk. Han var sj uk, men han gick ändä ti II arbetet. § 807.) (Se men, Konjunktioner

§ 821 fär att

jär att är den vaniigaste Exempel:

talspräk

Angaende skillnaden

med den underordnande konjunktionen konjunktionen men. I det färra fallet i det sena re fail et huvudsats + huvudsats.

är fedig stil. Exempel:

§

l)

./ilstiin eller 2) med den samordnande

§

Han kom tiji

finala

konjunktionen.

Sverige for att han skulle träffa sin syster.

man ofta sa att som final

använder

(Se ocksa därfär att.)

konjunktion.

822 sa. att

mellan därfär och därfär att, se Diverse § 1l0l.

sa att konstruerar

man vani igen med sa

huvudsatsen och att som inledan-

de ord i bisatsen. §

818 da

Den kausala konj unktionen dd använder

Exempel:

man mest i formelI

sti l.

Dä hon inte visste att hennes man skulle komma hem just denna dag, blev hennes häpnad obeskrivlig.

Exempel:

§

Hon arbetade sa hart, att hon maste sjukskriva

sig.

823 än och sam

De bada konjunktionerna än och sam uttrycker en jämfärelse. än använder man bara efter en komparativform (av adjektiv eller adverb) eller en form av ordet annan eller efter ett ord som är bildat av annan, t. ex. annorlunda.,

(Se Diverse § 1l04.)

annanstans. § 819 om am är den vaniigaste Exempel:

konditionala

Om jag far tid, kommer

konjunktionen.

jag.

Exempel:

Eva Han Han Han

sjunger bättre än Olle. är äldre än sin fru. hade inga andra vänner än de tva. har aldrig bott nagon annanstans än

Stockholm.

159 158

§§ §§

823 -

Exempel:

Angaende

824

använder

man

ORDFOLJD

sam.

§ 001 INLEDNING

Olle sjunger inte lika bra som Eva. Han är lika gammal som sin fru. De bor pa samma gata som vi.

"sin fru", "sam vi",

ju.".

are Ise me d manga 1/ GhlV sprak Svens k an h ar I" jam ... f"" od' an ra, ICk e-germans ••• mycket bestämda regler for ordfoljden .

./

se Pronomina

§

408, anm. 1.

o o o k tt substantiv ?etta ~eror bl. a. pa att man inte pa nagan ändelse an se om ~. r man inte ar subjekt, objekt eller nägon annan satsdel. Predikatsverbet boJ# utan man efter den '/person" (Se pronomina § 402) som utfor handlinge(l,f h I . "'"kt ac och p uraanvander samma f'arm fór 1:a, 2 :a och 3:e person, baod'e slngu Iarl?' relis. (Dessutom uttrycker man oftast fraga enbart genom att subJt'! h II Pt d"l, er M u e-I"atsverb kommer iannan ordningsfäljd.) Därfär k an man .In t..4< ~4 eoch lämna subjektet utom nagra fa undantagsfall. (Se Verb § e ningsbyggnad § 1009 I anm. 2.)

desto (ju)

ju ... des to har ju i bisatsen och desto i huvudsatsen. Man kan ocksa användaju i bisatsen. Oftast star ju och desto framfär komparativformer av adjektiv eller adverb.

u

i

Exempel:

§

902

825

I and ra fail

§

901 -

825

Ju mer han drack, desto (ju) fullare

blev han.

5r

am ORDFDLJDEN I HUVUDSATS

Det interrogativa am inleder en indirekt fragesats använder man ofta ifall i stället fär om.

utan frageord.

I talsprak

§ 002 REGLER Exempel:

Han fragade

mig, om (ifall)

jag ville ga.

fär ORDFäLJDEN

i HUVUDSAíS

E n hd" uvu sats ar sJa vstan d'19: dk" en an I rege I stao ensam, o b eroe ndeuppma av andra in satser. Huvudsatsen kan vara 1) ett pastaende, 2) en fraga, 3) en n g. .001

Exempel:

..

1) Han kommer nu. 2) Kommer han nu? 3) Kom nu!

Huvudsatsen

har

ibiand rak ordfoljd

(subjektet

ibiand omvänd ordfoljd

l.

kommer

(subjektet

fo re Q!edikatsverbeJ)'

kommer

efter

~).

Ohm u o o d e, h ar den an t'Ingen ra k '"""ller uvu d satsen ar ett pastaen d omvänd ordfäljd. Ordfäljden är omvänd om huvudsatsen bärjar rTl e en annan satsdel än subjektet.

161 160 11.

Grammatik

§

902 §§ Ol II Ett tidsadverbial star otta forst, men rumsadverbiaJ, sättsadverbial fo/jd § 913.) objekt endast Om de är betonade eller star i motsats till nagot. (Se O,'tI

blem med rak eller omvänd ordfoljd. Om imperativen ett subjekt, sätter man detta efter imperativen fQljd) .

(och, men, fär, utan, m. II Observera att en samordnande konjunktion -vänd se ordfQljd. Konjunktioner. § 802) kan stä fo re Subjektet utan att satsen far 0111

äter frukost

Sätt du dig här och lugna ner dig!

klockan sju.

Vi bjod dem, men de ~

inte komma.

Observera att ordfäljden i en huvudsats är omvänd ocksä när bisats satsen elJer bärjaren direkt med ettanfäring. adverbiaJ elJer ett objekt som bestär

hUVUdav en

§ Exempel:

(bs)

När kloCkan var sju, ~

(hs) ~

~,

(direkt (hs)

I l.

Kommer

Exempe/:

Varfor

t:@D~:

Exempel:

~ ~

"Klockan "Klockan

~. var sju.

(bs)

är sju",

~

är Sju".

har den van/igen

903 Schematisk

oversikt

(direkt

b..!!!:!.

\.

(hs)

Hon ska träffa

i morgon.

anfäring)

omvänd ordfoJjd.

honom

(tidsadverbial)

HUVUDSATS

I morgon ska hon träffa honom _

Han koper Exoressen

Expressen

(objekt)

hemvägen.

pa hemvägen.

-=-kommer

hon?

kommer

rak. med ett frägeord

SOm samtidigt

är sub.

~

viII inte bo

där.

(rumsadverbial)

(hs)

:!..9.g

Där ~

stannar _hemma.

koper han pa

~

inte bo.

(bs) Om du viII, stannar jag

om du viII. (bs)

hemma.

(hs)

(bs) Om du viII,

(hs)

där borta?

ska hända i morgon?

.::@g

ska stanna hemma,

om du viiI. (bs) Han fragade: ",.

over ORDFäLJDEN

(hs)

bQn?

jekt, fragan är ordfoljden Om borjar

(Jndantag:

när klockan

anfäring)

Om huvudsatsen är en fräga,

riagon gäng har (omvänd ord-

Sätt dig pä stolen!

K/ockan sju äter jag frukost. ~

903

Kom nu!

= ---

Exempe/:

Anm.:

Exempel:

902 -

En huvudsats SOm innehäller en imperativ (UppmaningSform av verbet) har vanI igen inget subjekt. Därfor har man ; detta fail heller inga pro-

komma? "

"Kan

ska jag

stanna hem ma. (hs) du

"Kan

du komma?"

, fragade

han.

162

163

--.---.-:::

I

§ §§

903 -

904

Exempel:

III.

II'

III

904

Pästäende

Fräga

(hs) ~ (hs)

gick.

Karl gick. när klockan

var sju. (bs)

Han bor här. Bor han här?

Här bor han.

B isatsen ger vanligen sen. I exemplet talar

Han bor inte här.

Jämfor:

Här bor han inte.

idag.

verbet.) Ska han komma

Idag ska han komma.

-

Karl gick klockan

sju.

Bor han inte här? Bisatsen

Han ska komma

närmare upplysningar om det som händer i huvudsatbisatsen om tidpunkten när Karl gick.

---

Han ska inte komma

idag?

har

som rege\

Ska han inte komma

---

VarfOr kommer Vem kommer

(subjektet

direkt

fare

predikats-

efter det bisatsinledande

(vi Ilkors-)

bisatser

ordet (se

av typen

Hade jag tid. skulle jag gora det

idag?

kommer

§ 1008) utom där detta är subjekt (som, vem som etc.).

lJndantag 1: Konditionala

Idag ska han inte komma.

ordfaljd

I en bisats star subjektet

Meningsbyggnad

idag.

rak

=

Om jag hade tid. skulte jag

gora det. hon? där barta?

Dessa bisatser kallar man frägeformade konditionalsatser. eftersom samma ordfoljd som en fraga. De är mycket vanIiga i svenskan.

de har

Yad ska hända i morgan?

III.

En frägeformad konditionalsats star alltid fare sin huvudsats. For "vandrande" adverb i sadana satser gäller samma regler som for "vandrande" adverb i huvudsatser. (Se Ordfoljd § 906.) For de indefinita pronomina ingen, inget o. s. v. gäller samma regler i denna typ av satser som i huvudsatser. (Se Pronomina § 429.) Man kan därfär säga att de frageformade konditionalsatserna har en mellanställning mellan huvudsatser och bisatser.

Uppmaning Kom nu! Sätt dig pa stolen!

Jfr: Sätt du dig här och lugna ner dig!

Exempel:

Om jag inte ~

Hinner jag inte idag.

idag. gor j ag det i morgon.

gor jag det i morgon.

Undantag 2: att-satser. ORDFOLJDEN

Angaende olika typer

§

904 REGLER

(Se Konjunktioner

I BISATS

for ORDFDLJDEN

av bisatser.

§ 811 anm. 1.)

se Men ingsbyggnad

§ § 1003 -

1007.

i BISATS

En bisats (i skriftspräk) mäste vara sammanbunden med en huvudsats. Bisatsen kan inte existera ensam. Den är en del av huvudsatsen: ett s/ags bestämning eller forklaring till huvudsatsen.

165 164

§ 905

§§ 906-907 §

905 Schematisk

l.

oversikt

over ORDFäLJDEN

B, SATS

I\OVERBETS PLATS

(hs) Hon sade, 1i

att de ~r.

906 "VANO RANDE"

ADVERB

(bs) En del mycket van liga adverb har ol ika plats i forhällande tiji predikatsverbet huvudsats och bisats_ I en huvudsats star dessa adverb efter det forsta verbet, i en bisats star de fare detta. Man kan därfär kalia dem "vandrande" adverb.

i

(hs) Hon säger, att de ska komma.

(bs)

(hs) Jag stannar

hemma,

'l

II

II.

(bs) Om du

vil/,

om du \dl.J. (bs) stannar jag hemma.

(hs)

(hs) Han kommer,

III 1/:

Dessa adverb star ottast som bestämning till hela satsen. Man kallar dem da satsadverbial. (Adverb är en ordk Iass: adverbial är en satsdel.) Satsadverbialet är ett slags omdäme om satsens innehall - sannolikhet, osäkerhet, färmodan, färsäkran, färnekande o. dyl. Satsadverbia let kan man ganska otta by ta ut mot en hel sats, där det ursprungl iga adjektivet eller adverbet ingar.

(bs) När han kan, när han kan. (bs) kommer

§

han. (hs)

A.

(hs) Boken, (bs) som jag läser,

III.

är mycket träk igo (hs) (hs) Han akte till

landet,

där han stannade en vecka.

(bs)

I V. (hs) Oskar fragar, vem du viII träffa.

(bs)

i

ordfoljd mellan direkt och indirekt Observera skillnaden fraga är huvudsats och en indirekt fraga är bisats. Oirekt

fraga.

En direkt

'ndirekt

adverb "vandrar"

ADVERB

i regel (är rorliga):

absolut aldrig a/ltid a II tsa antagl igen bara blott egentl igen ej endast faktiskt färmodl igen forvisso givetvis gärna (he/lre, helst) i själva verket

knappast knappt med viss sannolikhet mojligen mojligtvis naturl igtvis nog (= antagligen) ogärna sannol ikt saledes (= alltsa) säkerl igen säkert slutl igen trol igen troj igtvis tydl igen vani igen vani igtvis verkligen väl = (antagligen) äter ätminstone även m. fl.

inte ingalunda

fraga

ju

Var bor han? Var ska han bo?

-

De fragar,

var ~

De fragar,

var lliw ska bo.

du?

bor.

Oskar fragar,

vem du träffar.

Oskar fragar,

vem Q.!dviII träffa.

Vem viII du träffa? När ~r

Foljande

over "VANDRANDE"

ic ke

fraga

Vem träffar

907 Forteckning

du?

Han fragar,

när du kommer.

kanske kanhända

Exempel:

(hs) 'Fräken Froken eftersom

Andersson

Andersson

arbetar

ogärna pä overtid.

maste by ta arbete,

hon ogärna arbetar

pä overtid.

(bs)

166

167

§§

907-908 § B. Andra adverb "vandrar" dagl igen egentl igen fo rr forut härom dagen inom kort längsamt länge ocksä ofta

bara ibiand och är dä vanligen obetonade.

Anm. 3: ocksd -

strax ständigt sä smäningom säJlan särskilt tidigare tidigt ti" och med ti" sist ti" slut tiJI stor del tyvärr änyo än(nu) over huvud (taget) m. fl.

nu

sakta sent snabbt

heller, inte ...

ens, se Ordfoljd § 908 anm. 3 och

inte heller

Adverbet ocksd kan bara sta i en jakande sats. I satser med negation (inte, a!drig m. flo) använder man i stället heller. Exempel: 1. 2. 3. 4. 5.

(hs) Karin kan läsa. Hon kan ocksll skriva. Lisa kan inte läsa. Hon kan Inte heller Sten kan läsa. Han kan skriva ocksll. Dag kan inte läsa. Han kan inte skriva Johan har ingen regnrock. Han har (l exempel 3, 4 och 5 är ocksd och nade.)

skriva. heller. inget paraply heller. inte· heller mer beto-

(bs)

1. Gustav talar om att Karin kan skriva. 2. Testresultatet visar att Lisa inte heller kan skriva. 3. Fru Ek talar om att Johan att han inte har nllgot paraply Anm. 4:

Angäende inte ...

908

4:

ti!! och

med -

kan läsa och att hon ocksll inte kan läsa och att

hon

inte har nagon regnrock och heller.

inte ens

Adverbet t ti!! och med (t. o. m.) kan bara sta i en jakande sats. I satser med negation (inte m. flo) använder man i stället ens.

Exempel: (hs) Hon kor ofta bil.

Exempel: De forlorade allt vid branden, t. o. m. sina kläder. De har ingenting kvar efter branden, inte ens sina kläder.

Han talar om att hon ofta kor bil. (bs)

Anm. 5: Inbordes placering av "vandrande"

Men: (hs) Hon kor bi I ofta.

adverb

Om inte + ett annat av dessa "vandrande" adverb finns placerar man vanligen inte efter det andra adverbet.

samma sats,

Han talar om att hon kor bil ofta. (bs) Exempel: (hs) Han viII kanske inte

§ 908 Anmärkningar om de "vandrande" adverben Anm. 1: Olika typer av "vandrande" De "vandrande" a) b) c) d)

adverben kan vara

adverb i borjan av huvudsats

inte viII kom ma.

Man far naturligtvis

Hon papekar, alt ~

inte spotta pa golvet.

turligtvis

ju"

med undantag av bio a.

ocksd, verkligen, vät, även _ i satsens

borjan. I det fa liet far huvudsatsen omvänd ordfOljd. Om man sär. skilt viII betona ocksd eller även, far man byta ut dessa ord mat dessutom. Detta ord kan man placera forst satsen.

i

Exempel: Hon har reparerat sitt rum själv. Dessutom har hon ma/at det. (= Hon har málat det ocksll.)

na·

inte far ,spotta

pa golvet. Anm.6:

inte som bestämriing till ett specielÚ ord eller uttryck Adverbet inte kan ocksa vara en bestämning till ett specielIt ord eller uttryck i satsen. Man placerar inte direkt framfor detta ord (uttryck). som da blir starkt be~onat.

I en huvudsats kan man placera dessa adverb _

bara, b!ott, endast, forstds,

Hon säger. att han kanske

komma.

adverb

negationer och liknande (knappast, omoj ligen), se Adverb § 604 b obestämda tidsadverb (ofta, forr), se Adverb § 602 a sättsadverb (snabbt, sakta) , se Adverb § 602 c Adverb § 602gradadverb d och e. och ibiand (verkligen) och orsaksadverb (därjor), se

Anm. 2: "Vandrande"

(bs)

Exempel: (hs) De har inte otta lust l-.-JO att arbeta.

-=

(Jämtor:

De har otta

inte lust att arbeta.

(bs)

Han säger. att de inte ofta ~ har lust att arbeta. Han säger. alt de otta inte har lust att arbeta.)

Jag viii gärna aka. om inte hon toljer med.

168

'-~ ====

169

§§ §

909 -

910

908

Även andra adverb än inte kan bestämma ett specielIt ord eller uttryck. (bs)

(hs)

--

De har bara sällan Iust att arbeta.

bara sällan har lust

~=

att arbeta. Anm.7:

Placeringen av BESTÄMDA TIDSADVERB och en del RUMSADVERB

Andra adverb, t. ex. bestämda tidsadverb och en del rumsadverb, har vanIigen samma plats i huvudsats och bisats.

Han talar om, att_~

~

§ ~9

Placeringen av inte, aUtid, atdrig,

m. fl.

i konditionala

Exempel: (hs) Katten är ute. Katten gick ut i morse.

bisatser

I en bisats (vani igen en konditional bisats, se Konjunktioner § 819 och Ordfoljd § 904) kan inte, alltid, aldTig, m. fl. och subjektet ibi and byta plats. Exempel: "Om vädret inte blir bätlre, reser vi hem i morgon"

§ 910 SYNONYMER BLAND DE "VANDRANDE"

kan man ändra ti II

IU!

"Om inte vädret blir bättre, reser vi hem i morgon". Anm.8:

Placeringen av "vandrande"

adverb vid infinitiv

Framfor en infinitiv placerar ket att och infinitiven.

man dessa adverb mellan

infinitivmär-

Exempel: Han bad mig att inte gora det. Hon lovade aU alltid komma i tid. Anm.9:

Ordfoljden vid kanske När kanske stär forst i en huvudsats, kan man ha bäde rak och omvänd ordfOljd. Exempel: l) Kanske hon kommer mojligt)

i morgon =

(bs)

Anna undrar, om katten är ute. Eva svarar, att katten gick ut i morse.

ADVERBEN

Bland de "vandrande" adverben finns det mänga synonympar, d. v. s. adverb som har ungefär samma betydelse. Skillnaden mellan dem är oftast bara en stilskillnad. Fäljande adverb använder man Fäljande adverb använder i formelI stil eller när adverbet man mest i ledig stil: är betonat: bara inte ocksä äter, igen alltid säkert

endast, blott icke, ej även änyo ständigt färvisso

Det kan ske (det är

atl hon kommer i morgon.

2) Kanske kommer hon

i

morgon.

kanske har i exempel 2 bl ivit enbart eU adverb, där man har glomt den ursprungl iga betydelsen. Anm. 10: Placeringen av tyvärr

tyvärr är ol ikt andra adverb genom aU man ofia placerar det sist i satsen med ett kommatecken framfOr. Det kan ocksä stä farst sen eller vara ett "vandrande" adverb. Exempel: Deras bil

&!:

i

sat-

sonder idag, tyvärr.

Tyvärr ~ deras bil sonder idag. (hs)

Deras bi I

ili tyvärr

sonder idag.

(bs)

Han säger atl deras bil tyvärr är sonder idag.

171 170

§§ §

912 -

913

911

§ 911 Schematisk

äversikt äver DE "VANDRANDE" PLACERI NG i H,lJVUDSATS och BISATS

Oversikt over den INBORDES ADVERBIAL

ADVERBENS

§

Huvadsats

Bisats

!::tan reste inte hem.

Vi undrade. om han inte reste hem.

träffat

dem.

Hon viII aldrig

Han borde egentligen

aka.

inte komma.

har träffat

eftersom

Pastaende: raga:

och

kan vara:

igdr, hemrna, fort, därfor

1. ett adverb:

hon

2. ett adverbiellt

dem.

i

nästa vedro, pd samrnaren, studen, med stor hastighet.

i

uttryck:

Han stan nade. fastän han egentligen Ett adverbial kan uttrycka tid, plats, sätt, orsak ,och grad (svara pa fragorna när, var, hur. varfor och hur mycket). Jfr Adverb § 602.

borde aka. Pastaende:

av OBJEKT

912 INLEDNING

Ett adverbial

Hon har aldrig

PLACERINGEN

Har du inte Han kommer inte. Du har inte läst Kommer han Iäst inte?

boken. boken?

Hon säger, att han inte kommer. Hon fragar,

om han inte kommer.

§

913 HUVUDSATS

Hon sade, att du inte har läst

1.

Subjekt

+

med rak ordfoljd

predikatsverb

+

objekt

+

adverbial

boken. Hon fragade.

Exempel:

om du inte har läst

boken. Pastaende:

De ~

aldrig

komma

hit. Fraga:

komma

hit?

pa golvet.

viii

komma

hit.

'{jJJ Qi! aldrig

Man far naturl igtvis

Han säger, att de aldrig

Han fragar.

om de aldrig

Subjekt

Predikatsverb

Objekt

Adverbial

Vi

äter ska dricka besäker

ärtsoppa kaffe släktingar

pa torsdagarna. i käket. iStockholm under sommaren.

Han Hon

viII komma

hit. inte spotta

Hon papekar.

aH man naturl igtvis

far spotta pa golvet.

inte

Anm.

l:

Om man har ett adverbial som uttrycker plats (rumsadverbial) och ett som uttrycker tid (tidsadverbial), placerar man vanligen rumsadverbialet fare tidsadverbialet. Exempel: Elsa och Erik träffade Anderssons pa landet i somras. De bada arbetskamraterna reser tHl Rom " i maj.

Anm. 2: Om rumsadverbialet bialet fore detta.

är mycket

langt

kan man placera tidsadver-

Exempel: Elsa och Erik träffade Anderssons i somras pa eU underbart hoteli i Rhendalen.

173

172

§ § 913 -

914 §

2. J subjekt + predikatsverb + direkt objekt +{ F:~l~~i:i~~j~t}+

'l)

adverbial

Rumsadverbial, sättsadverbial, orsaksadverbial och objekt däremot placerar man forst endast om de är betonade eller star i motsats till nagot. (Se nedan moment 1 b.)

Exempel: 1a

II I

I

'd~

914

Subjekt Predikatsverb

Han

gay

Jag

lämnade

Direkt objekt blommor boken

tidsadverbial + predikatsverb + subjekt + objekt + adverbial

Preposition + indirekt obj. AdverbiaJ till värdinnan till honom

Exempel:

igar pa biblioteket i mandags.

Pred.Tidsadverbial

Anm. 1: Direkt objekt kallar man ocksa ackusativobjek't. Indirekt objekt kallar man ocksa dativobjekt.

somras maj

Anm. 2: Beträffande fäljd § 913, 1den anm.inbärdes 1 och 2.ordningen mellan olika adverbial Anm. 3: det Om färe det det indirekta direkta objektet objektet. inte har nagon preposition

ve rb

Subjekt

(Pred.verb)

träffade ska

de de

resa

Objekt

Adverbial

Anderssons

pa landet. till Rom.

se Ord.

(dt, till) star

EXempel: lärnnade Subjekt gay värdinnan boken pa biblioteket Predikatsverb igar, blommor Adverbial honom Direkt obj.obj. Indirekt i mandags.

1 b

sättsadverbial orsaksadverbial + predikatsverb + subjekt + { objekt eller eller objekt adverbial rumsadverbial }

Exempel: Bredvid honom Med stor hastighet Därfär Orsaksadverbial Sättsadverbial 3. I sUbjekt+ predikatsverb + "vandrande" adverbial + objekt + adverbjal

--

gar en vacker Predikatsverb flicka. Adverbial sitter Pred ikatsverb Predikatsverb jordatmosfären. Objekt Subjekt jag rymdkapseln närmade sig Subjekt langsamt.

Rumsadverbial

verb inte viII Exempel:adverbial kaffe äter Objekt ipa koket. aldrig Adverbial (Pred."Vandrande" dricka verb) torsdagarna. ärtsoppa Pred.-

§ 914 HUVUDSATS med omvänd ordfoJjd ordfoljd. Om huvudsatsen borjar med en annan satsdeJ än subjektet har den omvänd Ett tidsadverbial star ofta forst i en IJUvudsats,specielIt Omsubjektet är kort, t. ex. ett personligt pronomen. (Se nedan moment 1 a.)

Objekt

Predikatsverb

Subjekt

(Pred.· verb) Adverbial

Den tyngsta väskan

har

han

ställt

bakom bilen.

174

175

§

914

§ 915 2.

'i 915 BISATS adverbi~1 preposition ,+ eller objekt }+ predikatsverb + subjekt +jdi~ekt 10bjektf'+ jj Indlrekt objekt

l,

Exempel: Adverbial Igar

Predikatsverb

Subjekt

gay

hon

subjekt + predikatsverb + objekt + adverbial Exempel:

Direkt objekt

Indirekt objekt

blommor

till sin man.

Bisats

Huvudsats

-

Adverbial

Subjekt Predikatsverb Objekt

pä landet i inbordes somras. vi han viII att kaffemel/an om dricka olika adverbial. se Ordfoljd äter var i käket. ordningen pä torsdagarna, ärtsoppa Han de säger,

§ 913 l, anm, 1 och 2,

Hon fragade, undrar. Han Anm.: det Omfiire det det indirekta objektet inte har nágon preposition (dt, till) , stár Anm.: Angáendeden direkta objektet. Adverbial

Predikatsverb

Subjekt

Jgár

Indirekt objekt

Direkt objekt

gay

hon

sin man

bJommor, 2.

I

adverbial}. 'j"vandrande'" 3. eller objekt + predlkatsverb + subjekt + 1adverbial

adverbial f+j j eller objekt

l

+ sub·je kt + pred'k I at sver b + d'Irekt ob'je k t + {preposition indirekt objektf+ Exempel: Huvudsats

Bisats

Exempel: Objekt Kyckling

Pred.verb äter

Subjekt

"Vandrande" adverbial

vi

aldrig

(Pred.verb)

ad ver b'la I

Hon undrade. om

Subjekt

Pred.verb Dir. obj.

vi

gay

blommor

Prep. + ind. obj.

Adverbial

till värdinnan

pä festen.

Adverbial Indirekt objekt utan preposition:se Ordfäljd § 913 2, anm. 3, pa vardagarna Exempel: Hon undrade, om han gay värdinnan blommor pä festen.

Tidsadverbia' Idag

Predikatsverb

Subjekt

"Vandrande" adverbial

kan

de

inte

(Predikatsverb)

3, Isubjekt + "vandrande"

adverbial + predikatsverb + objekt + adverbial

komma, Exempel: Huvudsats

Bisats Subj.

Hon undrar, om vi

"Vandr." adverbial

Pred.verb

Objekt

Adverbial

aldrig

äter

ärtsoppa

pä torsdagarna.

176 177 12,

Grammatik

§ § 915 -

916

§ § 1001 -

Huvudsats

Vi fragade, om

Vi sade,

1002

Bisats

att

MENINGSBYGGNAD

Subj.

"Vandr." adverbial

Pred.verb

Objekt

han

inte

ville dricka

kaffe

otta

ta/ade

vi

Adverbial käket morgon.

om vädret med vara grannar pil sändagarrlll ,

§ 1001 INLEDNING En sats kan inga som en satsdel i en annan sats. Satsen att han kom ingar i satsen Jag säg att han kam. att han kam fungerar där som objekt till säg pa ungefär samma sätt som hanom i satsen jag säg hanom. I satsenJag hade oomligen inte somnat oor han kam utgär oor han kam adverbial pa ungefär samma sätt som om det i dess ställe hade statt dd.

§ 916 PLACERINGEN av OBETONAT PRONOMEN som OBJEKT

Man säger att en sats är underordnad den sats den ingar i. Satsenatt han kam är underordnad satsen Jag säg att han kam. Man säger ocksa att en sats är äverordnad den sats som ingar i den. SatsenJag säg att han kam är äverordnad satsen att han kam.

Personliga och reflexiva pronomina (se Pronomina § § 402, 403, 404 och 437) som objekt är i regel obetonade. I en huvudsats med enkelt tempus (se Verb ett "vandrande" § 506 a) placerar adverb. man ett obetonat pronomen i objektsställning fare

En sats som inte är underordnad nagon annan kallar man huvudsats. Andra satser kallar man bisatser. Bisatser kan därfär inte färekomma ensamma.

OVRIGT

Se även Bisatsinledande ord. Meningsbyggnad § 1008. Exempel: Jag träffar aldrig herr Ek. Han sag inte biJen. Hon gay inte sin man pengarna

morse.

§ 1002

Men: Jag träffar honom aldrig. Hon gay honom inte pengarna i morse. Han tvättar sig sällan. (reflexivt pronomen)

En huvudsats kan vara

.-----.

Anm.

HUVUDSATSER

l; Om ett personligt eller reflexivt pronomen som objekt nägon gäng är betonat är det vanligen fräga om motsatsbetoning.

1) ett pastaende 2) en fraga 3) en uppmaning

Exempel; Vi känner inte henne (men honom). (Jfr Ordfoljd § 908 anm. 6.) I

Anm.2: Dennapä.regel gäller§ §inte sammansatta sätta (Se Verb 537 _lost539.)

l'

verb av typen

tycka om,

J

Exempel: Eva tycker inte om Adam. Jämfor: Eva tycker inte om honom. I~'

Anm.3:

l'

I en hUvUdsats med sammansatt tempus (se Verb § 506 b) har ett obetonat pronomen i objektsställning samma plats som ett vanligt objekt. Exempel; Hon har aldrig träffat Peter.

I

I

Jämfor;

Hon har aldrig träffat honom.

Exempel; 1) Hon kommer hit i kväll. Hon kommer kanske inte. 2) Kommer du i kväll? 3) Kom hit i kväll! Angaende ordfäljden i huvudsats se Ordfäljd § § 902och 903. En eller flera huvudsatser kan utgära en mening. När en mening innehaller flera huvudsatser, färenar man dessa vanligen med en samôrdnande konjunktion. Se Konjunktioner § 802.

Ij

Angaende ordfaJjden vid sammansatta verb, se Verb § 540.

li I

Anm.

l;

Uttryck som han säger, hon tyckte, jag undrar m. fl. är inte hela satser utan bara delar av satser. Verben säger, tyckte, undrQr' o. s. v.

I

~ li

178 179

§ § 1004 -

§ § 100'2 -

1005

1004 mäste alltid ha ett objekt. Objektet brukar bestä av en direkt an· färing, av en objektsbisats (vanligen en att ~sats) eller av pronomenet

D. En subjektsbisats (vanligen en att-sats) är ofta det egentliga subjektet till ett opersonligt uttryck.

det.

Exempel: "Kom nu!" sa(de) han. Hon vet aU han ska komma. De undrade om vi kunde kom ma. Jag tycker det. Jag undrar det.

Exempel: Det är säkert att han ska gora det. Säkert är att han klarar sig. Det var konstigt att han kom sa sent.

Anm. 2: Huvudsatser inledda med for och ty har samma funktion' som bisatser inledda med eftersom och därfor att. Dessa huvudsatser kan inte stä ensamma. (Se Konjunktioner § § 808 och 817.) Exempel: Han kundeinle kommaidag, Ilir han hade i nie Han kundeinle kommaidag, därtlir alt han i nie

Indelning av bisatserna efter deras INRE UPPBYGGNAD

lid. hada lid.

§ 1005 K o n jun

k tio

n s bis

a t s e r (se Konjunktioner § §802, 810-825)

a) att-satser BISATSER

§ 1003 INLEDNING Bisatserna kan man dela in pa tva olika sätt: 1) efter deras funktion i den overordnade satsen, och 2) efter deras inre uppbyggnad.

Exempel: Hon säger att han inte har tid.

b) Temporala bisatser (tidsbisatser) Exempel: När taget kom stod hans taxi och väntade. c) Kausala bisatser (orsaksbisatser)

§ 1004 Indelning av bisatserna efter deras FUNKTION i den overordnade satsen A. En objektsbisats är objekt till predikatsverbet i huvudsatsen. Dessa bisatser är vanligen att'satser eller indirekta fragesatser. Exempel: Hon vetatt vi ska komma. De undrade om vi kunde komma. B. En adverbialsbisats utgor adverbial i huvudsatsen. De fiesta bisatser inledda med en underordnande konjunktion är adverbialsbisatser. Exempel: Klockan var sju, när han kom hem. Hon kom inte till arbetet, eftersom bilen hade gatt sonder.

Exempel: Hon viII ga ut därfor att (eftersom) solen skiner.

d) Konditionala bisatser (vi IIkorsbisatser) Exempel: Om jag far tid kommer jag.

e) Koncessiva bisatser (medgivande bisatser) Exempel: Han gick till arbetet fastän han var sjuk. f) Finala bisatser (avsiktsbisatser)

C. En attributsbisats är en bestämning till ett substantiv i huvudsatsen. Attributsbisatsen är vani igen en relativsats.

Exempel: Tant Elsa gav den gratande fl ickan en chokladbit hon skulle bli glad igen.

for att

Exempel: De bor i ett hus som är gront.

181 180

§ § 1005 -

§ § 1007 -

1006

g) Konsekutiva bisatser (fäljdbisatser)

§ 1007 Rei

a t i v a bis

1008

at ser

En relativ bisats kan bärja med Exempel: Hon arbetade sa hart att hon maste sjukskriva sig. a) ett relativt pronomen: sam, vars, vilken, vilket, vilka, vod; h) Komparativa bisatser (jämfärelsebisatser)

b) ett relativt adverb: där, dit, m. fl.

Exempel: Eva sjunger bättre än Olle. Olle sjunger inte lika bra som hon.

Exempel: Boken som jag läser just nu är verkl igen intressant. Hotellet dit vi ska resa i sommar är välkänt.

i') Interrogativa bisatser (fragebisatser)

(Se Relativa pronomina § § 410-

Exempel: Han fragade mig om jag ville ga med honom.

Anm.: Om det relativa na det.

412och Relativa adverb § 613, 2 b.)

pronomenet i n t e är subjekt i bisatsen kan man uteläm-

Exempel: Filmen vi säg igär var dälig.

(Se även Meningsbyggnad § 1006.)

§ 1008 Oversikt over nagra vani iga BISATSINLEDANDE ORD § 1006 Ind

i r e k t a f r age s.a t s e r

•

A. Underordnande konjunktioner En indirekt fragesats kan bärja med

att a) ett interrogativt

(fragande) pronomen: vem, vad, vilken, vilket, vilka;

b) ett interrogativt (fragande) adverb: när, var, van, hur, varfär, varifrdn; c) en interrogativ (fragande) konjunktion: am, hUTUvida,ifall;

sd att

än, sam am (interrogativt)

(Se även Meningsbyggnad § 1005i.)

Anm. 1: Om en direkt fräga borjar med ett frägande pronomen eller adverb, forenar detta ord huvudsatsen med bisatsen. när man gor frägan indirek t. Exempel: Vad viII du? (direkt fräga) Han frägar yad du viiI. (indirekt fräga, rak ordfoljd) Var bor han? (direkt fräga) De viII veta var han bor. (indirekt fräga. rak ordfoljd) Anm. 2: Om en direkt fräga i n t eborjar med ett frägande pronomen eller adverb, forenar man huvudsatsen med bisatsen med en interrogativ (frägande) konjunktion, när man gor frägan. indirekt. Exempel: Har de varit här? (direkt fräga) Hon undrar om de har varit här. (indirekt

när, dd, sedan därfär att, eftersam, dd am (konditionalt) fastän, trots att fär att

fräga. rak ordfoljd)

Se vidare Konjunktioner § § 810 -

825.

B. Frageord

vem, vod vilken, vilket, vilka när, var, van, hur, varfär, varifrdn, am, hUTUvida,ifall C. Relativa ord

sam, vars vil~, vilket, vilka, vad där, dit 183

182

§ 1009 § 1009 d) huvudsats med inbäddad bisats

§ 1009 Nägra vani iga MENINGSTYPER Observera huvudsatsernas ordfOljd i fäljande exempel. En huvudsats IInl omvänd ordfäljd om den bärjar med (en konjunktion omedelbart fOljd "V) en annan satsdel än subjektet. (Se Ordfäljd § 902.) Detta gäller ocksä 011' den bärjar med en bisats som är adverbial eller objekt. l.

a) huvudsats

+ huvudsats

aldrig. Exempel:

HOppeiatt han skulle bl i frisk \ "doJ!!

talar sanning.

Anm. 1: Man upprepar i regel frägande adverb na efter den samordnande konjunktionen.

och frägande

pronomi187

186

!l:

§ 1009 § § 1101 -

1102

DIVERSE 3: !::@DM heIt fortrollad av fjällenlIdit han ofta reser

+ dit ~ och

§ 1101 Användningen av fare och innan

forresten ska resa nu pa lordag.

fare är en preposition och hor ihop med, styr, Anm. 2: Man Upprepar otta relativa adverb och re'ativa pronomina eftcl den samordnande konjunktionen. Detta gäller trämst där och dit.

tion + bisats f) huvudsafs som borjar med adverbial och slutar med bisats

Ex_mp_l,

19" mo"_ ~

Eval

~

=

+ konjunk.

Exempel: Jag maste läsa tidningen fare middagen. Kan jag fa lana boken fare Eva? Han läste tidningen fare mig. Kan du komma fare tolv?

nyss hade kommit hem tran

+ (som) - inte hade nagra pengar kvar. Paris och g) huvudsats som bade barjar

1. substantiv, även egennamn 2. pronomen i objektsställning 3. räkneord (oftast klockslag)

innan är en konjunktion och inleder en bisats.

och slutar med en bisats

Exempel: Jag maste läsa tidningen, innan vi äter middag.

Exempel; När jag ~

till

I II.

I =-

Australien ska jag flyga/ =/eftersom

gar fortast.

huVudsats som slutar med en bisats som slutar med en bisats Exempel

l;

Hon berättade ständigt om Omar. !som hon hade träffat

i paris/ Idär hon hade varit hembiträde.

2: ~~

sin fästmo en bukett

-=

blommol Isom han

Anm. 1: I talsprák och ledig stil använder man ofta innan som preposition och fore som konjunktion.

det

Anm. 2: fOTe är en preposition, medanforr

(=

forut,

tidigaTe1})är

eU adverb.

§ 1102 Användningen av under och medan under är en preposition och hor ihop med, styr, 1. substantiv, även egennamn 2. pronomen i objektsställning Exempel: Han var i Sverige under sommaren. Hunden Iigger under bordet. Under Bergs bor familjen Lind. Familjen Berg bor i lägenheten under oss. Observera att under är bade tidspreposition och rumspreposition. (Se Prepositioner § 723.)

hade Plockat/ Inär han gick genom parken. 1) komparativ av adverbet tidigt.

188 189

§ § 1102 -

1103

§ § 1103 -

medan är en konjunktion

och inleder en bisats.

Änm.:

färst

kan ocksä betyda

Exempel:

Exempel:

§

1103 Användningen

3. en preposition

av efter och sedan oc h här i hop med, styr,

sUbstantiv, även egennamn pronomen i objektsställning räkneord (oftast klockslag) att ha + supinum (se Verb

§

Exempel:

De kom färst pä kvällen de hade lovat att komma

(=

inte färrän pä kvällen). pä färmiddagen.

fastän

Exempel:

Han kom efter middagen. Han kom efter henne. Han kom efter att ha träffat

Exempel:

Exempel:

1104 Olika

henne.

Exempel:

(= när, efter det att)

och inleder

(= alltsedan)

och inleder

av dd

henne.

Exempel:

hände.

Da (= eftersom) silverskedarna stälden genast till polisen.

3. dd kan vara adverb

ett adverb. Man kan i regel tänka sig adverbet sedan som en matsats tiji adverbet färst, om man talar om flera saker som har hänt i fäljd. Adverbet sedan kan man vanI igen byt a ut mat adverben därefter eller efterdt.

buss till torget.

Eller: Han äkte (färst) ti II stationen.

Observera

ordfäljden

om adverbet

buss till

kommer

§

802, II 2) och

Da (= när) familjen Kvist kom hem frän semestern, si Iverskedar färsvunna.

var deras

Exempel:

§ 802,

II 3) och har

var mycket dyrbara,

anmäldes

och betyda a) vid den tiden, vid den tidpunkten

b)

Han äkte (färst) tionen.

(se Konjunktioner

2. dd kan vara en kausal konjunktion (se Konjunktioner dä samma betydelse som eftersom.

en bisats.

Hon är sig inte lik sedan olyckan

betydelser

2.

Exempel:

studerat

en bisats.

Han kom hit sedan han sagt godnatt till

b) en konjunktion

Han har inte träffat henne sedan semestern . Sedéjn dess (se Prepositioner § 741) har han däremot mycket fl itigt.

1. dd kan vara en temporal konjunktion har dä samma betydelse som när.

sedan kan vara 1. a) en konjunktion

aLltsedan

502)

§

190

färrän.

Lars var pä sitt arbete, medan hans fru reste amk ring i Europa.

efter är en preposition 1. 2. 3. 4.

inte ..

1105

i sd fall,

om det är sd.

Herr och fru Kvist hade fätt skedarna i färlovningspresent. Skedarna var da (= vid den tidpunkten) 150 ar gamla. Har du tandvärk? Da (= i sä fail) bär du genast ga till tandläkaren.

Han gick sedan tiji sta: torget.

färst

Sedan gick

i huvudsatsen!

han

§ 1105 Användningen

av tidsadverben

sedan och dd

Adverbet sedan kan man vani igen by ta ut mat adverben därefter eller efterat, medan man kan använda vid den tidpunkten eller vid den tiden i stället fär dd. Se även D iverse § § 1103 oc h 1104.

191

§ 1108

§ § 1105 -

1107 Forst tvättade han bilen. Sedan (= därefter) ställde han in d"" I garaget. Hon kom hem klockan halv sex. Da (= vid den tidpunkten) 1111Ih hennes barn redan lagat middagen.

Exempel: 11

,~

•

1108 Användningen

av tro, tycka och tänka

""

11 ,l

II

l,

li

§

1106

t.ro

= inte veta säkert, anta

av trots och trots att

Användningen

Exempel:

trots är en preposition

och hor ihop med, styr,

l. substantiv, även egennamn 2. pronomen i objektsställning Exempel:

7.. tro = Lita pa, veta att det som nagon säger är sant

Han kom hem trots ovädret och stormen. Det gick bra trots allt. Han korde ensam hela vägen trots Karins

trots att är en konjunktion

Jag har inte läst bok en ännu, men jag tror att den är intressant. (Innan jag har erfarenhet av boken.)

(= fastän)

Exempel:

§

1107

Han korde ensam hela vägen, trots att Karin protesterade mat detta.

pc"t

mycket

Hon har alltid trott pä en personlig De trodde pa det godas seger.

"av den anledningen".

(= eftersom)

därfär att är en konjunktion

och inleder

en bisats.

tycka

l.

tycka = mena, anse, ha en asikt Exempel:

Det är kallt.

t

Jag fryser

gud.

av därfär och därfär att

Användningen

därfär är ett adverb och betyder ungefär detsamma som "av den orsaken",

Exempel:

hon kom sa sent

en bisats. Exempel:

Exempel:

varfor

protester.

3. tro och inleder

Jag trodde henne, när hon forklarade som hon gjorde.

Därfor

,

(=

om händerna,

av den orsaken) därfor

I

fryser

jag om händerna.

Nu har jag läst boken, och jag tycker att den är mycket tressant. (Sedan jag har fatt erfarenhet.)

in-

att det är kallt.

t

2. týc ka om

Obst Om man har en mening med huvudsats och bisats, sa kan man i regel inte borja meningen med därfär att. Man maste använda nagon av konjunktionerna eftersom, emedan eller da, om man viII placera bisatsen forst. (Se Konjunktioner § 817.)

Exempel:

= ha en asikt om Yad týc ker du om bok en? -

3. tycka óm = gULa, älska, vara färtjust

Som svar pa en fraga inledd med varfärkan man, särskilt i talsprak, använda endast bisatsen inledd med därfär att. (Obs! Bisatsordfoljden har man kvar.) Se även Emfatisk omskrivning, Diverse § 1109.

Exempel:

Han tycker

Den är urträkig.

i

óm choklad. 193

192 13.

Grammatik

§ § 1108 -- 1109 tänka

§ 1109 Sch~ma over användningen

1. tänka = använda hjärnan, fundera

A. Det framhävda Exempel:

ordet är subjekt.

Presensfamilj: (se Verb § 513)

2. tänka pd

I

----

Han gor det.

II

I 1

Exempel:

Adam tänker

aldrig

mera pä Eva.

= planera, ämna, ha fär avsikt att

3. tänka

ExempeJ:

Anna tänker

äka till

Han har gjort

§

Preteritumfami Ij: (se Verb § 513)

----

det.

(att) efter tänka. Han hade gjort

det.

Han skulle gora det.

§ 1109 EMFATISK

mäste borja

med sorn.

--

Det ~

han som ~

det.

Det 1!! han som har gjort

det.

Det är han som ska gora det.

Det ~

han som gjorde

det.

Det var han som hade gjort det. Det var han som skulle gora det.

OMSKR/VN/NG Observera

När man viII rikta särskild uppmärksamhet pa ett ord, "framhäva" det, kan man "Iyfta fram" det genom en s. k. emfatisk omskrivning. Det innebär att man bor jar med det dr/det var.+ det ord som man viII betona, och sedan ordet. tillfogar en reJativsats som ta/ar om Yad man viII ha sagt om det framhävda

Exempel:

Relativsatsen

547 V)

Flen pa sondag.

att man inte har nagot infinitivmärke

det.

Han ska gora det. (se Verb

Han gjorde Observera

omskrivning

Jag kan inte tänka när jag är trott.

'Ir' I

av emfatisk

färhallandet

verbens tidsformer!

B. Det framhävda ordet kan även vara en annan satsdel än subjektet. I det fallet brukar relativsatsen inte ha nagot som.

Anna spelar. Han älskar (Man viII betona att just Anna och ingen annan spelar:)

mellan

biff.

Hon har arbetat

Det är Anna som spe/ar. en vecka.

Nikom

pä hosten.

De skulle komma lordagen.

här

-! ----

Pä!

Det är biff

(som) han älskar. (som)

j arbetat Det J!!

hon har

här.vecka en

Det var pä hosten (s~m) ni kom. (som) de )~skujte Det varkomma. pä lordagen

194

195

§ § 1110 § 1109

som kan vara

den mycket vani iga konstruktionen:

-------------_/

~ET

ÄR/VAR Exempel:

DÄRFDR

1. relativpronomen

Aor sent._ B i len hade gatt sonder . Därftir kom han l,í1t. - Det var därfor (som) han kom for ser" hade gatt son der . Jämfor: Han kom for sent därfär att bilen ,_--------'

Exempel:

Har han gjort det? Ska han gora det? Gjorde han det?' Hade han gjort

det?

Skulle han gora det?

Exempel:

Jí

I

Ar det han som gQ!f' det? , Är det han som ~

/: gjort

~ Är det han som ~ Var det han som ~

Iorde

D. Även i en fraga kan man framhäva en annan Ocksa här brukar man utelämna som.

Älskar

-----------------------/n

han biff?

--

Är det biff

Har en vecka? hon arbetat

här ~

~=~::::_-__ ~

dag?

l, ~

=

/

älskar?

(som) h' (so

I

en bisats (se Konjunktioner

Exempel:

(star framfor

I dag heller.

se Verb § 503

en infinitiv).

Har du lust att ga pa bio ikväll?

Obs! J ämfor

foljande

tva exempel:

I

I det andra exemplet

har vi s. k. emfatisk

omskrivning.

(Se Diverse

§

1109)

m) hon har

§ l1l1 pam)

Är det jvar det pApä lordag hosten (scr (~~m) ~?

som inleder

1. Hon är glad därfor att solen skiner. 2. Solen skiner. Det är därfor (som) hon är glad.

~arbetat ~Är det en här?vecka

-Kom ni pa Kommer dehosten? pä lor-

konjunktion

Jag vet att han inte kommer

2. infinitivmärke

satsdel

--

§ 823.

att kan vara

Exempel:

det?

~de giort det? Var det han som ~ ulle gora det?

-

se Konjunktioner

gora det?

-

Var det han som

(= sasom).

pa bordet?

De bor i samma hus som Petterssons. Hon är lika fattig som jag.

1. en underordnande § 8l1)

det?

än subjektet.

-l

konjunktion

ett ord i en fraga. I foljande ef

-------

G or han det?

§ 410)

Hunden som ligger där heter Fido. ViiI du ge mig tidningen som ligger

2. jämforande

§ 817. Jmi]

ch ef Anm.: Bortfallet

hänga

av konsonanter

skiftar i olika delar av lande!. Det gäller särskilt fallen e, f och g.

[I)n] regna

sk framfór e,

i,y,ä, rj

Se även Pronomina

§§ 403, anm. 2a och b, 418 anm., 428, Räkneord § 305, anm. 3,

i sam ma

sa mt Konjunktioner

§ 804.

stavelse annars

sj' skj stj sch ·sion' ·tion

V. r-fórbindelser

[6] [~]

sked, skina, sky, skär, skór

[sk] [6] [~]

skriva, ska, skola, skul/e, skal, mask, fisk sju

[6] [~]

skjuta

[6J [~] stjärna m]~] sChack,dusch [6] [~] mission

LJ

[6] [~] station (assimilationer

rd

av .r)

[l] härlig

rn rs

rt

[11]

barn

[~]

fors

[tj

bo rt

(assimi/ationen)

3

ALLMÄNNA

REGLER

1. Da ett ord star betonat inom satsen färdelar sig trycket inom ordet pa olika sätt hos olika ord. Hos somliga ord samlas nästan allt tryck till en enda stavelse. Vi säger att ord av den typen har accent 1. Hos andra ord har en stavelse, oftast ordets färsta stavelse, ett markerat huvudtryck samtidigt som en fäljande stavelse har ett starkt bitryck. De bada typerna av ord har ocksa var sin typiska "melodi" . Ord av den senare typen sägs ha accent 2.

[(U bord

rl

Fórbinde/sen

BETONING

2.

Reglerna fär svaräverskadl alla flerstaviga

färdelningen mel Ian de tva accenttyperna är manga och iga. AII a enstaviga ord har naturl igtvis accent 1. Nästan ord, vilkas färsta stavelse är betonad har accent 2.

sträcker sig ocksa mel/an olika ord.

Exempel: tvättar sig" [hantvÉta~ejJ; assimilationen d, /, n, s, t. "Han Ex.: [b:), t~e:] "bortse".

omfattarocksa

nästfóljande

3. S u bst an ver b par Art

r d; h u v u dve t i v, ad je kt i v, r ä k neo tik I a r är ofta betonade i satsen.

i k I a r,

h j ä I pv

erb,

k o n jun

k tio

n e r,

pre

r b och vissa

p o sit

i 0-

ner, vissa verbpartiklar och pronomen (dock ej demonstrativa pronomirta) är regel obetonade i läpande tal. Skillnaden mel Ian betonade och obetonade ord är i svenskan mycket stor och paverkar starkt ordets utta l.

i

I sammansättningar. Särskilt i Mellansverige

fórekommer

uttalet

'l manga utländska ord harocksa g ochj uttalet[~]. Ex. "[6eni:], [~eni:]"geni",mu:r], [~u:r] "jour".

[6] (ett blasljud)

fór dessa

konsonant-

Nedan fäljer en äversikt äver accentfärdelningen som norma It är tryckstarka inom satsen. Observera ser där bäjningsändelser kan färändra accenten!

i nagra specielit

ordklasser de ordklas-

204 205

U4

u

LJ 4 SLJ8STANTIV !i) Fär 3:e deklinationens substantiv. som har ändelsen - er i obestämd form pluralis gäller fäljande:

l

saknar betoning. 1. Accent har al/a tvä· och flerstaviga

Exempel:

kostým,

SUbstantiv,

vilkas

färsta

stavuhu a) de fiesta flerstaviga utländska substantiv har accent 1 b) substantiv med omljud i pluralis har accent 1.

bes6k.

LJndantag: són nagra pä - ska. LJndantag: sUbstantiv,

Exempel:

prinséssa,

2.a) Alla enstaviga Exempel:

som slutar

lärari;'na,

substantiv

_ essa, _ inna, _or sa 111 I

pa ände/serna

3) form Substantivens singularis. accent

c) ävriga

substantiv

Exempel:

a) kostýmer, restauránger; b) städer, b6cker; c) kátter, fllmer.

6) 4: e och 5: e dekl inationerna med ändelsen - n eller ingen pluraländelse har samma accent i obestämd form singularis och pluralis.

substantiv

Exempel:

har accent 2.

i obestämd

form

stól - stálen, bárn bágaré - bágaren.

singularis

bárnet,

Anm.: léjon Bitrycket tfyttas till sista staveisen - léjonét.

4) Substantiv med ände/serna (1: a och 2: a dek/inationerna)

f/fckor,

knän; bágare,

léjen -

léjen.

finns

kvar

7) När man lägger till de bestämda pluraländelserna - a, - na till en pluralform med accent 2, har substantivet fortfarande men bitrycket (se LJttal LJ 3, 1) flyttas tiji den sista staveisen.

bestämd

i

fllcka

_

flickan

i

- or och - ar obestämd far accent 2.

rósor, gúbbar,

form pluralis

eller - en accent 2,

blómmor - blómmorna, húndar - húndarna, kátter - kátterna, äpplen - äpplena, bágare - bágarna, léjon - léjonen.

Substantiv med accent 1 i bestämd form pluralis.

ord av typen

Exempel:

ExempeJ:

äpple - äpplen, kn~ bárn - bárn, bágare -

bágare.

Exempel: Exempel:

har i regel accent 2

har accent 1.

stól, bárn.

filcka,

sbner.

réktor.

b) De fiesta tvä· och flerstaviga Exempel:

4

i

obestämd

form

kostýmer - kostýmerna, skór knän - knäna, hús - húsen.

pluralis

har kvar accent 1 även

skórna,

húndar.

206 207

----

__

L

U5~U7 U4~U5 Anm.: Perfekt particip, vilkas grundform har accent 2, har i bestämd form och i pluralis fortfarande accent 2 men' bitrycke~ flyttas till den sista staveisen.

SChema äver accentfärdeln ingen vid substantiv Dekl.

Exempel: bádäd, bádade. -na -r -a -er -or -ar -br -n -na -en -en -n -n -et -t -( e)t

blámma

-na -en

U

ADJEKTIV

6

2

Adjektiven betonar man enl igt huvudreglerna. dock alltid i: Accent 1 färekommer

3

1. 4

Adjektiv

U 3.)

pä -isk.

Exempel:

5

(Se Uttal,

2. Adjektiv

týpisk.

pä -

Exempel:

eL

och - er i obestämd

form singularis.

énkel, máger.

U 5 VE RB 3. Komparativformer

1. Verb, vilkas färsta stavelse är obetonad, har accent 1 Exempel:

kontrollérar,

2. Presensformer Verb § § 537 -

betá Iar, färnékar.

av enkla verb som slutar

lJ 7, 4.)

Exempel:

re.

h6gre.

pä - er har accent 1. (Se även

539.)

3. Ôvriga flerstaviga

verbformer

Schema äver accentfärdelningen

Konj.

(Se även Uttal

pä -

Preteritum bádar bádade trór bádad bádat tródd Supinum Perf. -e skr(vlt tródde stängde trótt -aPresens skdver skrév skrívenpart. läser läste stänger läst stängt stiingd -a Infinitiv -a

SAMMANSÄTTNINGAR har accent 2. vid verb

och

Nägot om accent och betoning AVLEDNINGAR

U

7

1.

De fiesta sammansatta

Exempel:

ord har accent 2.

h5ghus, ji'Írnv~g, järnvägsstatibn, sýnskadad, fi'Írdigsdilla.

kórtlek,

l. Iia. II b.

III.

2. Avledda

ord med obetonade suffix

har accent 2.

Obetonade suffix är bl. a. fäljande: o erska, _faLdíg, _fuH, _fär, - haftig, _ Líg, _ Läs, - mässig, - sam, - skap.

- aktig, - are, - artad, - bar, - dom, - het, - ig, - ing, - Ling, - ning, - Lek,

IV Exempel:

bágare, drickbar,

ki'Írleksful1,

énhet, älskl\ng. 209

208

U 7

3. Avledda

ord med betonade suffix

Betonade - tet.

suffix

har accent 1.

LITTERATUR

är bl. a. fo/jande:

- ant, . ent, - eri, - ·ion, . sion, . tion, Beckman, Exempel: Anm.:

intressánt.

Orden

4. Avledda

statión.

prefix

Svensk spraklära for den hogre elementarundervisningen, 9. uppl. 2 tr., 1952 Beite-Englund m. fl.: Basie Swedish Grammar, 1966 Bjorkhagen, Im.: Modern Swedish Grammar, 1965 Collinder, Bjorn: Svenska, va rt spraks byggnad, 1971 Durovie, Lubomir: Nagra svarigheter i svensk grammatik for tjeckisk- och 1971 slovakisktalande, Elert, Claes-Christian: Allmän och sven sk fonetik, 1966 Elert, Claes-Christian: Morfofonematiska typer bland svenska substôntiv i Forhandlingar vid sammankomst for att dryfta fragor rorande svenskans beskrivning, II, 1966 Elert, Claes-Christian: Ljud och ord i svenskan, 1970 Englund, Gertie: Nägra svarigheter i svensk grammatik for fransktalande,

kvalitét.

3 är läneord.

ord med obetonade prefix

Obetonade

Exempe/:

i grupp

kompetént,

har accent 1.

är bl. a. foljande:

betála (jämfor

be.

och

jor _.

tá/a, accent 2), forständ.

1970

Hedin, 5. Avledda Betonade

ord med betonade prefix prefix

Exempe/:

ántal,

har accent 2.

är bl. a. foljande:

under -, ut·, äter., over ..

úndersÓka, úttala,

Natanael:

an " av., er·, m·iss ., om., till., 6verrock.

Anm.:

Lars Magnus:

Nagra svarigheter i svensk grammatik for spansktalande, 1971 Holm, Gosta, red.: Sven skt talsprak, 1967 Kiefer, Ferenc: Swedish Morphology, 1970 KVAL (Hammarberg, Bjorn): Maskinell generering av bojningsformer och identifi.kation av ordklass i Forhandlingar vid sammankomst for att dryfta fragor rorande svenskans beskrivning, III, 1966 Malmberg, Bertil: Uttalsundervisning, 1966 Mervel, Frans: Nagra svarigheter i svensk grammatik for ungerskta lande, 1971

Vid ortnamn och familjenamn färekommer bäde accent Sammansatta mansnamn har betoning pä andra Jedet. Exempe/:

Lars-Érlk,

Kvinnonamn däremot ExempeJ: Ánn-Marie.

Nils-Óve, har oftast

l och

Bengt-Gbran. huvudtryck

pä färsta

ledet.

2.

Pettersson,

N ils-Owe:

Nagra svarigheter i svensk grammatik for japansk· talande, 1970 Saanila, Kai A.: Nägra svarigheter i sven sk grammatik fOr finsktalande, 1971 Soderbergh, Ragnhild: Svensk ordbildning (= Skrifter utg. av Nämnden fOr svensk sprakvard 34), 1968 Teleman, Ulf: Om svenska ord Trevisani, Margareta: Nagra svarigheter i sven sk grammatik for italiensk· talande, 1970 Wessén, El ias: SVensk spräkhistoria: II Ordbildningslära, 1958 I I I Grundi injer tiji en historisk syntax, 1956 Wessén, Elias: Va rt svenska sprak, 1968

210 211

deskri ptiv svensl< grammatik Utarbetad av LÄRARE VID lES, STOCKHOLMS

UNIVERSITET

Redigerad av BRITTA HOLM och ELIZABETH NYLUND

Boken är en sammanställning av den svenska grammatiken. Scheman med kommentarer beskriver och forklarar de grammatiska reglerna. Grammatiken är iforsta hand avsedd for invandrare men kan ocksa användas av svenskar som viII ha en oversiktlig beskrivning over svenskans grammatiska monster.

Almqvist&WIksell

Best. nr 21-15048-6 Tryck. nr 21-21574-X

II

9"789121150481

III