Svensk Grammatik

SVENSK  GRAMMATIK

 

1

Innehållsförteckning:  1. Uttal

s. 2

2. Substantiv

s. 4

3. Genitiv

s. 7 

4. Adjektiv

s. 8

5. Adverb

s. 11

6. Pronomen

s. 13

7. Verb

s. 16

8. Prepositioner

s. 20

9. Räkneord

s. 22

10. Ordföljd

s. 23

2

1. Uttal A. Alfabetet A [a:] B [be:] C [se:] D [de:] E [e:] F [ef] G [ge:] H [ho:] I [i:] J [ji:] K [ko:] L [el] M [em] N [en] O [o:] P [pe:] Q [ku:] R [er] S [es] T [te:] U [u:] V [ve:] X [eks] Y [y:] Z [sèta] Å [o:] Ä [ei] Ö [eu] Främre vokaler: e i y ä ö Bakre vokaler: a o u å W [dubelve] : bara i namn

B. Speciala fall: K: ”k” + e,i,y,ä,ö  (”tje”) kemi (chemie), keramik (keramiek) kina (China), kilo (kilo), kiosk (kiosk) att kyssa (kussen), kyrka (kerk), kyckling (kip) att känna (voelen, kennen), källare (kelder)

3

att köpa (kopen), att köra (rijden) G: ”g” + e,i,y,ä,ö  /j/ ”g” op het einde van een woord in de combinaties ”rg”, ”lg”  /j/ att ge (geven), gemensam (gemeenschappelijk), gevär (geweer) gift (gif, gehuwd), gips (gips, plaaster), gitarr (gitaar) gyllene (verguld), gymnasiet (het gymnasium) gärning (daad), gästfrihet (gastvrijheid) Göteborg, att göra (doen) Göteborg, korg (mand) älg (eland), helg (weekend)

SK ”sk” + e,i,y,ä,ö  /ʃ/(”sje”) sked (lepel) att skida (skiën) att skynda (haasten) att skära (snijden) att sköta (verzorgen) DJ, GJ, HJ, LJ ”dj”, ”gj”, ”hj”, ”lj”  /j/ (altijd!)  djup (diep), djur (dier) gjort (gedaan), att gjuta (gieten) hjort (hert), hjul (wiel) ljud (geluid), att ljuga (liegen) TJ, KJ,  ”tj”, ”kj, 

    (”tje”) (altijd!)

tjock (dik), tjänst (dienst) kjol (rok) SJ, SKJ, STJ ”sj”, ”skj”, ”stj”  /ʃ/(”sje”) (altijd!) sju (7), sjö (meer) skjorta (hemd), att skjuta (schieten)

4

att stjäla (stelen), stjärna (ster) AKTA LÅNORD !! (pas op voor leenwoorden, in vele gevallen volgen zij deze regels niet)

2. Substantiv  A. Substantiv ­ singularis  En­ord eller utrum: obestämd         en hund (een hond) en flagga (een vlag)     en dörr (een deur)        en människa (een mens)  

–  ­  ­ ­ ­

bestämd   hunden (de hond)   flaggan (de vlag)   dörren (de deur)   människan (de mens)

­ ­ ­ ­  ­

bestämd   huset (het huis)   ordet (het woord)   huvudet (het hoofd)   pianot (de piano) 

    

lampor (lampen) lamporna (de lampen) flickor (meisjes) flickorna (de meisjes) skolor (scholen)

 Ett­ord eller neutrum: obestämd ett hus (een huis) ett ord (een woord) ett huvud (een hoofd) ett piano (een piano)

B. Substantiv – pluralis  Första deklinationen:  ­or(na)  utrum ord på –a  en lampa (een lamp)   lampan (de lamp) en flicka (een meisje)   flickan (het meisje) (een school) en skola

5

  skolan (de school)



skolorna (de scholen)

 Andra deklinationen:  ­ar(na)  enstaviga utrum ord på konsonant  utrum ord på obetonat ”e” /Ә/  utrum ord på –el, ­er, ­ing en stol (een stoel)   stolen (de stoel) en buss (een bus)   bussen (de bus)

   

stolar (stoelen) stolarna (de stoelen) bussar (bussen) bussarna (de bussen)

en pojke (een jongen)   pojken (de jongen) en buske (een struik)   busken (de struik)

   

pojkar (jongens) pojkarna (de jongens) buskar (struiken) buskarna (de struiken)

en cykel (een fiets)   cykeln (de fiets) en syster (een zus)   systern (de zus)

   

cyklar (fietsen) cyklarna (de fietsen) systrar (zussen) systrarna (de zussen) 

   OBS! Obetonad/svag slutvokal faller bort i pluralis (en sommar – somrar)  Tredje deklinationen:  ­er(na)  flerstaviga utrum ord med betonad slutstavelse  utrum ord + några neutrum ord med betonad slutvokal (lånord)  utrum ord på –nad, ­else, ­het, ­när, ­skap en fabrik (een fabriek)    fabriken (de fabriek)   en gardin (een gordijn)    gardinen (het gordijn)   en ateljé (een atelier)    ateljén (het atelier)    ett kafé* (een café)      kaféet (het café)   

       

fabriker (fabrieken) fabrikerna (de fabrieken) gardiner (gordijnen) gardinerna (de gordijnen) ateljéer (ateliers) ateljéerna (de ateliers) kaféer (cafés) * soms ook "café" geschreven kaféerna (de cafés)

 byggnader (gebouwen) en byggnad (een gebouw)     byggnaden (het gebouw)      byggnaderna (de gebouwen) en skapelse (een schepsel)  skapelser (schepsels)   skapelsen (het schepsel)    skapelserna (de schepsels)  nyheter (nieuwtjes; ook: nieuws) en nyhet (een nieuwtje)      nyheten (het nieuwtje)     nyheterna (de nieuwtjes;ook:het nieuws)  en konstnär (een kunstenaar)konstnärer (kunstenaars)   konstnären (de kunstenaar)   konstnärerna (de kunstenaars) en vetenskap (een wetenschap) vetenskaper (wetenschappen)   vetenskapen (de wetenschap)   vetenskaperna (de wetenschappen) 

6

   OBS! en vas – vaser, ett pris ­ priser, en katt ­ katter,    en plats – platser, en bank ­ banker    Fjärde deklinationen:  ­n(a)  neutrum ord på vokal ett äpple (een appel)   äpplet (de appel) ett foto (een foto)   fotot (de foto) ett knä (een knie)   knät (de knie)

     

äpplen (appelen) äpplena (de appelen) foton (foto’s) fotona (de foto’s) knän (knieën) knäna (de knieën)

 Femte deklinationen:  ­ Ø(en) / ­ Ø(na)  neutrum ord på konsonant  utrum ord på –are, ­er, ­ande ett hus (een huis)   huset (het huis) ett barn (een kind)   barnet (het kind) ett kontor (een kantoor)    kontoret (het kantoor)   

     

 en murare (een metser)   muraren (de metser)   en meter (een meter)   metern (de meter)  en studerande (een student)   studeranden (de student) 

 ­ Ø(en)  ­ Ø(na) hus (huizen) husen (de huizen) barn (kinderen) barnen (de kinderen) kontor (kantoren) kontoren (de kantoren) murare (metsers) murarna (de metsers) meter (meters) meterna (de meters) studerande (studenten) studerandena (de studenten)

 pluralis speciala fall:  neutrum ord på –eum / ­ium: ett museum (een museum)    museet (het museum) 

museer (musea)   museerna (de musea)

 utrum ord med ’umlaut’: en and (een eend)     anden (de eend) en hand (een hand)   handen (de hand)

   

änder (eenden) änderna (de eenden) händer (handen) händerna (de handen)

7

en strand (een strand)   stranden (het strand) en tand (een tand)   tanden (de tand) en natt (een nacht)   natten (de nacht) en stad (een stad)   staden (de stad) en son (een zoon)   sonen (de zoon) en stång (een stang)   stången (de stang) en bok (een boek)   boken (het boek) en fot (een voet)   foten (de voet) en rot (een wortel)   roten (de wortel)  andra:

                 

stränder (stranden) stränderna (de stranden) tänder (tanden) tänderna (de tanden) nätter (nachten) nätterna (de nachten) städer (steden) städerna (de steden) söner (zonen) sönerna (de zonen) stänger (stangen) stängerna (de stangen) böcker (boeken) böckerna (de boeken) fötter (voeten) fötterna (de voeten) rötter (wortels) rötterna (de wortels)

en bro(de)r (een broer)   brodern (de broer) en man (een man)   mannen (de man) en mus (een muis)   musen (de muis) en gås (een gans)   gåsen (de gans) ett öga (een oog)   ögat (het oog) ett öra (een oor   örat (het oor) ett finger (een vinger)    fingret (de vinger)

             

bröder (broers) bröderna (de broers) män (mannen) männen (de mannen) möss (muizen) mössen (de muizen) gäss (ganzen) gässen (de ganzen) ögon (ogen) ögonen (de ogen) öron (oren) öronen (de oren) fingrar (vingers) fingrarna (de vingers)

Hagbard Handfaste

3. genitiv 8

 substantiv + ­s  en kanin      en kanins chans att överleva  läraren       lärarens bil   studenterna studenternas frågor  Nils          Nils fågel  Åsa           Åsas pojkvän OBS! Efter genitiv alltid obestämd form!  med preposition  mest rumsprepositioner  husets tak   Stockholms invånare   dörrens nyckel 

–  –  – 

taket på huset invånare i Stockholm nyckeln till dörren

4. Adjektiv A. Adjektiv   Regelbundna adjektiv: en

ett

bestämt

pluralis

grön snabb ung allmän

grönt snabbt ungt allmänt

gröna snabba unga allmänna

gröna snabba unga allmänna

 en grön bil   den gröna bilen

ett grönt hus det gröna huset

gröna plankor de gröna plankorna

 en snabb färja   den snabba färjan

ett snabbt djur det snabba djuret

snabba tåg de snabba tågen

 en ung växt   den unga växten

ett ungt träd det unga trädet

unga elever  de unga eleverna

(groen) (snel) (jong) (algemeen)

allmänna åsikter  en allmän regel ett allmänt bruk   den allmänna regeln det allmänna bruket de allmänna åsikterna Oregelbundna adjektiv: en

ett

bestämt

pluralis

 adjektiv på –el, ­en, ­er

9

enkel mogen vacker

enkelt moget vackert

enkla mogna vackra

enkla mogna vackra

(eenvoudig) (rijp) (mooi)

målade städade

målade städade

(geschilderd) (opgeruimd)

korta svarta

(kort) (zwart)

bra orange

(goed) (oranje)

gamla små blå(a) röda hårda

(oud) (klein) (blauw) (rood) (hard)

 particip på –ad målad städad

målat städat

 adjektiv på konsonant +t kort svart

kort svart

korta svarta

 adjektiv på –a, ­e, bra orange

bra bra orange orange  andra oregelbundna adjektiv:

gammal liten blå röd hård

gammalt litet blått rött hårt

gamla lilla blå(a) röda hårda

Användning:    adjektiv i bestämd form + substantiv i obestämd form:  efter possessiva pronomen  min nya bok    ditt bruna hår   hennes stora muskler 

(mijn nieuwe boek) (jouw bruine haar) (haar grote spieren)

 efter genitivformer  Jans kalla byggnad  Kalles snabba flygplan   Henriks goda potatisar

(het koude gebouw van Jan) (het snelle vliegtuig van Kalle) (de lekkere aardappels van Henrik)

 efter demonstrativa pronomen  denna breda gata  detta kända universitet  dessa rena kläder

(die brede straat) (die bekende universiteit) (die propere kleren)

OBS!  den här/där, det här/där, de här/där

10

(deze kleine stoel) (die hoge dijk) (die fijne schepen)

 den här lilla stolen  det där höga diket  de här fina skeppen 

   substantiv i obestämd form efter samma, följande, nästa, föregående (Wij hebben dezelfde haarkleur.)  Vi har samma hårfärg.    Bilen har följande egenskaper. (De auto heeft de volgende eigenschappen.) (Ze komen volgende week.)  De kommer nästa vecka.  Alla föregående tillfällen räknas inte. (Alle voorgaande gelegenheden worden niet       meegerekend.) Attributiv användning:  en vit strumpa       En strumpa är vit. (Een sok is wit.)  vita strumpan       En strumpa är vit. (De sok is wit.)  ett tråkigt samtal   Ett samtal är tråkigt. (Een gesprek is saai.)  det tråkiga samtaletSamtalet är tråkigt. (Het gesprek is saai.)  intressanta böcker   Böcker är intressanta. (Boeken zijn interessant.)  Böckerna är intressanta. (De boeken zijn interessant.)   de gråa skrivarna    Skrivarna är gråa. (De printers zijn grijs.)

B. Adjektivets komparation   1. Regelbunden komparation: positiv

komparativ

superlativ

Allmän: 

dyr rolig röd

dyrare roligare rödare

Adjektiv på –el:

enkel

 enklare

enklast

Adjektiv på –en:

mogen

 mognare 

mognast

Adjektiv på –er: 

vacker

 vackrare

vackrast

  

dyrast roligast rödast

  2. Oregelbunden komparation:  positiv

komparativ

superlativ

   hög       stor       liten        tung       ung   

högre    större    mindre    tyngre    yngre   

högst störst minst tyngst yngst

11

   låg       lång        trång      dålig       dålig       bra       gammal    många    få

lägre    längre    trängre    sämre    värre    bättre    äldre    flera    färre     

lägst längst trängst sämst värst bäst äldst flest ­

  3. Komparation med ”mera” och ”mest”:  Adjektiv på –e och –isk, verbaladjektiv och långa adjektiv kompareras med ”mera”  och ”mest”.  praktisk  förtjusande 

mera praktisk mera förtjusande

mest praktisk mest förtjusande

  4. OBS ! om superlativ:  Efter ”den”, ”det”, ”de”, genitiv och possessivpronomen får adjektiven ändelsen ”–aste”. De oregelbundna adjektiven får ändelsen  ”­sta”.  Den finaste bilen    Det finaste huset    De finaste böckerna  De högsta bron    Det högsta huset    De högsta bergen

5. Adverb   1. Adverb  adjektiv + t  Hon springer snabbt.  Lotta springer väldigt snabbt.  Boken är enormt tråkig.   2. ”äkta” adverb  rumsadverb:    rörelse 

eller  ingen rörelse 12

vart(waarheen) var (waar) bort (weg) borta (weg) dit (daarheen) där (daar) hit (hierheen) här (hier fram (vooruit, tevoorschijn) framme (vooraan) hem (naar huis) hemma(thuis) in (naar binnen) inne (binnen) ner (naar beneden) nere (beneden) upp (naar boven uppe (boven) ut (naar buiten) ute (buiten)  gradsadverb: föga (weinig) lagom (net genoeg) lite(t) (wat, een beetje) mycke(t) (zeer, heel) nog (genoeg)  tidsadverb: aldrig (nooit) alltid (altijd) då (toen) genast (meteen) ibland (soms) igen (weer) länge (lang) nu (nu) nyss (zoëven) ofta (vaak) redan (reeds) sedan (dan, daarna) ännu (nog)  modalitetsadverb: antagligen (waarschijnlijk) förresten (overigens) icke, inte, ej (niet) ja (ja) nej (nee) jo (toch wel) ju (immers, toch, wel) kanske (misschien) lyckligtvis (gelukkig) nog (vast wel, genoeg) tydligen (blijkbaar) tyvär (spijtig genoeg, helaas) väl (wel) väl inte (toch niet) ändå (toch)

13

Nemi

6. Pronomen  Personliga pronomen:  subjekt    jag

­

  objekt   mig

­

reflexiv mig

   du 

­

  dig

­

dig

   han    hon

­ ­

  honom   henne

­ ­

sig sig

   vi 

­

  oss

­

oss

   ni 

­

  er

­

er

   de 

­

  dem

­

sig

Jag ser dig. (Ik zie jou.)  Du ser mig. (Jij ziet mij.) Han ser dem. (Hij ziet hen.) Hon ser er. (Zij ziet jullie.) Vi ser honom. (Wij zien hem.) Ni ser henne. (Jullie zien haar.) De ser oss. (Zij zien ons.) 

Jag tvättar mig. (Ik was mij.) Du tvättar dig. (Jij wast je.) Han tvättar sig. (Hij wast zich.) Hon tvättar sig. (Zij wast zich.) Vi tvättar oss. (Wij wassen ons.) Ni tvättar er. (Jullie wassen jullie.) De tvättar sig. (Zij wassen zich.)

possessiva pronomen  jag  du

en min din

ett mitt ditt

plural mina dina

en ­ ­

ett ­ ­

 plural ­ ­ 14

 han  hon  den  det  vi  ni  de

hans hennes dess dess vår er deras

hans hennes dess dess vårt ert deras

hans hennes dess dess våra era deras

         

   Jag bor i min lägenhet.    Du bor i ditt hus.   Vi kör våra bilar.   Ni har era arbeten.    

sin sin sin sin ­ ­ sin

sitt sitt sitt sitt ­ ­ sitt

sina sina sina sina ­ ­ sina

 hans/hennes/dess/deras   sin/sitt/sina 1) sin/sitt/sina  subjekt i samma sats  Janne kör sin bil till verkstaden. (Bilen är Jannes.) 2) hans/hennes/deras/dess  annan satsdel (aldrig subjekt)  Janne kör hans bil till verkstaden. (Bilen är inte Jannes.) 3) sin/sitt/sina aldrig del av subjektet  Hans bil står nu i verkstaden.  relativa pronomen som (oböjt, både i singularis och pluralis) vars (genitiv singularis) vilkas (genitiv pluralis) vilken – vilket – vilka  Pettson har en katt, som heter Findus.  Pettson har en katt, vars namn är Findus.  Flickorna, vilkas katter är stora, heter Lotta och Anna.  Familjen har bil, vilket är praktiskt.  ”som” används mest  ”vilken/vilket/vilka”: formellt, skriftspråk  när korrelatet är en hel sats  ”vilket”  interrogativa pronomen Vem ?   Var ? Vad ? Hur ?

(wie?) (waar?) (wat?) (hoe?)

15

När ? Vilken/vilket/vilka ?

(wanneer?) (welk/welke?)

 Vem är det där?  Var bor han?  Vad gör han?  Hur kom han hit?  När reser han?  Vilket flygplan reser han med?

 indefinita pronomen  en någon ingen annan all varje

 ett något (någonting) inget (ingenting) annat allt (=allting) varje

pluralis  några  inga  andra  alla    ­

een/iemand/iets geen/niemand/niets ander(e) alle elk(e)

­ "een" onbepaald, vgl. Eng. "some"  Kan du ge mig någon växt? ­ onbepaald, vgl. Eng. "any"  Några droppar kan jag inte se. ­ "iemand"  Någon var här. ­ "iets"  Finns det något/någonting kvar här? ­ "iets anders"  Kan vi inte göra något annat? ­ "niemand"  Ingen är här. ­ "geen"  Jag hat inga pengar kvar. ­ "een andere"  Jag vill möta en annan.  Jag vill ha en annan bil.  Du kan göra det på ett annat sätt. ­ "anderen"  Andra kan göra det åt dig. ­ "al (het/de)  All skräp ligger i soptunnan. ­ "alles"  Allt/allting är bort. ­ "alle"  Hon åt alla chokladbitar. ­ "elk(e)"  Varje människa måste ta sitt ansvar.  ­ "niets"  Jag ser inget/ingenting.  – Jag kan inte se något/någonting. ­ met hulpwerkwoord: "niet iets" i.p.v.  "niets" ­ Han säger att han inte ser någonting. ­ in bijzin: "niet iets" i.p.v. "niets"

16

 demonstrativa pronomen en den den här den där denna sådan

ett pluralis det   de det här   de här det där   de där detta   dessa sådant   sådana

 Den hästen är min.  Den här hästen är din.  Den där hästen är hans.  Denna häst är hennes.  Sådana hästar vill vi inte se här. 

7. Verb A. imperativ ­ infinitiv – presens – preteritum ­ perfektum Imperativ Infinitiv Presens: nutid Preteritum: dåtid, fast tidspunkt Perfektum: dåtid, en aktion i det förflutna, som har anknytning till nuet     1. Regelbundna verb: 5 konjugationer

konjugation I: stam på ­a konjugation II: stam på tonande  konsonant konjugation IIb: stam på tonlös  konsonant (k,p,s,t,x) konjugation III: stam på vokal som  inte är ”a” konjugation IV: starka och  oregelbundna verb

imperativ  infinitiv (=stam) arbeta att arbeta (werken)

presens

preteritum

perfektum

arbetar

arbetade

har arbetat

ställ

att ställa (zetten)

ställer

ställde

har ställt

köp

att köpa (kopen)

köper

köpte

har köpt

bo

att bo (wonen)

bor

bodde

har bott

skriv

att skriva (schrijven)

skriver

skrev

har skrivit

   2. oregelbundna verb (konjugation IV): 

17

Infinitiv Att be Att binda Att bita Att bjuda

presens ber binder biter bjuder

preteritum bad band bet bjöd

perfektum har bett har bundit har bitit har bjudit

Att bli(va) Att brinna Att bryta Att bära Att böra Att dra Att dricka Att dö Att falla Att finna Att finnas Att flyga Att få Att försvinna Att ge Att gråta Att gå Att göra Att ha Att hinna

blir brinner bryter bär bör drar dricker dör faller finner finns flyger får försvinner ger gråter går gör har hinner

blev brann bröt bar borde drog drack dog föll fann fanns  flög fick försvann gav grät gick gjorde hade hann

har blivit har brunnit har brutit har burit har bort har dragit har druckit har dött har fallit har funnit har funnits har flugit har fått har försvunnit har givit har gråtit har gått har gjort har haft har hunnit

Att komma Att kunna Att le Att ligga Att låta Att lägga Att njuta ( måste ) Att se Att sitta Att sjunga Att sjunka Att skina Att skjuta (skola) Att skrika Att skriva Att skära Att slippa

kommer kan ler ligger låter lägger njuter måste ser sitter sjunger sjunker skiner skjuter ska skriker skriver skär slipper

kom kunde log låg lät lade njöt måste såg satt sjöng sjönk sken skjöt skulle skrek skrev skar slapp

har kommit har kunnat har lett har legat har låtit har lagt har njutit har måst har sett har suttit har sjungit har sjunkit har skinit har skjutit (har skolat) har skrikit har skrivit har skurit har sluppit

Att slå Att snyta

slår snyter

slog snöt

har slagit har snutit

översättning bidden, vragen binden bijten (aan)bieden,  uitnodigen worden branden breken dragen moeten, behoren trekken drinken sterven vallen vinden zijn, bestaan vliegen krijgen verdwijnen geven wenen gaan doen hebben de tijd hebben,  halen, bereiken komen kunnen glimlachen liggen laten leggen genieten moeten zien zitten zingen zinken schijnen schieten zullen roepen schrijven snijden niet hoeven,  glippen slaan snuiten 18

Att sova Att springa Att sticka

sover springer sticker

sov sprang stack

har sovit har sprungit har stuckit

Att stiga Att stjäla Att stryka Att stå Att säga Att sälja Att sätta Att ta Att vara Att veta Att vilja Att vinna Att välja Att äta

stiger stjäl stryker står säger säljer sätter tar är vet vill vinner väljer äter

steg stal strök stod sa sålde satte tog var visste ville vann valde åt

har stigit har stulit har strukit har stått har sagt har sålt har satt har tagit har varit har vetat har velat har vunnit har valt har ätit

slapen rennen, lopen steken, prikken,  breien stijgen stelen strijken staan zeggen verkopen zetten nemen zijn weten willen winnen kiezen eten

B. plusqvamperfekt ­ futurum 1. plusqvamperfekt:  dåtid, en aktion i det förflutna, som har anknytning till en punkt i det förflutna efter  aktionen  Jag hade tittat på teveprogrammet när Hjalmar knackade på dörren.    Stefan hade bott i Sverige i tre år när han gifte sig med Katja.  2. futurum:  futurum uttrycker framtid Futurum kan bildas på olika sätt:  presens: neutral framtidsuttryck    Jag åker imorgon.  ”ska” + infinitiv utan ”att”: uttrycker en säker framtid    Jag ska åka imorgon. Det är absolut säker.  ”tänker” + infinitiv utan ”att”: uttrycker en planerad framtid    Jag tänker åka imorgon, men jag är ju inte helt säker än.  ”kommer” + infinitiv: famtid som resultat    Jag kommer att åka imorgon, jag har just köpt biljetten.

C. passivum   1. s­passivum  Passivum bildas med –s när handlingen betonas.

19

infinitiv I.  målas II. stängas IIb.köpas III.sys IV. skrivas       ses

presens målas stäng(e)s köp(e)s sys skriv(e)s ses

preteritum målades stängdes köptes syddes skrevs sågs

perfektum har målats har stängts har köpts har sytts har skrivits har setts

  Jag sågs av Malin.  Malin såg mig.  Jag målar huset. Huset målas (av mig).   2. passivum med ”bli” + perfekt particip  Passivum bildas med ”bli” + perfekt particip när resultatet betonas.  Jag har målat huset.  Huset blev målat (av mig).

D. verbformer på –s som inte är passiva      Deponensverb:  verb som alltid slutar på –s, men har aktiv betydelse  andas (I) [ademen], hoppas (I) [hopen], lyckas (I) [erin slagen], låtsas (I) [doen alsof], åldras (I) [ouder worden, verouderen], minnas (IIa) [(zich) herinneren], skämmas (IIa) [(zich) schamen], trivas (IIa) [(zich) goed voelen tevreden zijn], synas (IIb) [zichtbaar zijn], tyckas (IIb) [lijken, toeschijnen], finnas (IVb) [zijn, bestaan, existeren]  Hon hoppades, att han inte skulle minnas.  Janne åldras, men han tycks trivas med det.      Reciproka verb:  ”­s” betyder ”varandra”, det behövs ett pluralt subjekt  mötas (= träffa varandra), ses (= se varandra), träffas (= träffa varandra)  Vi ses ikväll! (= Vi ser varandra ikväll.)  Vi ska träffas i Munkkällaren klockan tio. (= Vi ska träffa    varandra...)

E. Konditionalis      När något är tänkt eller önskat används konditionalis:  ”skulle” + infinitiv (NL: zouden + infinitief)  Jag skulle köpa en bil, men jag ändrade mig sista minuten och köpte 20

en moped i stället.   Jag skulle ha haft mer pengar, om jag inte hade slösad bort allting.

F. Particip   1. Perfekt particip            Perfekt particip är ett verbaladjektiv, som anget ett resultat eller en egenskap. I IIa IIb III IV

en målad stängd köpt sydd sedd gjord

ett målat stängt köpt sytt sett gjort

plural målade stängda köpta sydda sedda gjorda

(geschilderd) (gesloten) (gekocht) (genaaid) (gezien) (gedaan)

     2. Presens particip      Presens particip är ett oböjligt verbaladjektiv, som anger en aktiv handling. I  IIa IIb III  IV

att arbeta  att följa att lysa att tro att stiga

 arbetande  följande   lysande  troende   stigande 

(werkend) (volgend) (lichtend, schitterend) (gelovend, gelovig) (stijgend)

8. Prepositioner: Rumsprepositioner bakom

(achter [plaats]) Han sitter bakom dig.

bland

(tussen xx)

efter

(achter [beweging]) Bilarna körde efter bussen.

framför

(voor [plaats]) Han står framför dig.

från

(van, uit)

före

(voor [beweging]) Han gick före mig och visade vägen.

Flaskan står bland de andra flaskorna.

Han kommer från Schweiz.

21

genom

(door(heen)) De körde genom staden.

i 

(in)

Han bor i Stockholm. Nyckeln sitter i låset.

längs 

(langs)

De promenerar längs floden.

mellan

(tussen x en x)Tåget går mellan Göteborg och Örebro.

mot

(naar, in de richting van) Vi åkte i riktning mot staden. Det här är tåget mot Malmö

på

(op, in)

Lampan står på bordet. Hon bor på Drottninggatan.

till

(naar, tot)

Vi ska resa till Skåne. Hon åkte tåg till Malmö.

under 

(onder)

Hunden låg och sov under sängen. Det är under noll idag.

vid

(aan, bij)

Västervik ligger vid Östersjön. Vi möts vid stationen.

över

(over, boven) Han bor i våningen över oss. Barnen sprang över gatan. Det är över noll idag.

Tidsprepositioner: efter

(na)

Han kom efter klockan tre.

från

(van(af))

Han jobbar från klockan tre till klockan nio.

före

(voor)

Hon gick hem före klockan tre.

i

(gedurende)

Han har bott i Sverige i tre år.

inom

(binnen)

Ni måste åka inom en vecka.

mellan

(tussen)

De kom natten mellan tisdag och onsdag.   

mot

(tegen)

Mot slutet av maj börjar turistsäsongen.

omkring

(rond)

Han stannade i London omkring en vecka.

på ­ i

(­)

Han lagade bilen på tre timmar. (= bilen var lagad efter tre  timmar)

22

  Han lagade bilen i tre timmar. (= bilen var inte lagad efter tre  timmar) Jag har inte sett henne på tre år. till

(tot)

Vi stannar till den femtonde. Han jobbar från klockan tre till klockan nio.

under

(tijdens):

Han levde under 1200­talet.

vid

(rond, tegen) Kom vid tiotiden. Vid den tiden var han frisk. 

9. Räkneord: A. Grundtal: 1. 2. en/ett 3. två 4. tre 5. fyra 6. fem 7. sex 8. sju 9. åtta 10. nio 11. tio 12. elva 13. tolv 14. tretton 15. fjorton 16. femton 17. sexton 18. sjutton 19. arton 20. nitton 21. tjugo 22. tju(go)ett/en 23. tju(go)två 30. trettio 40. fyrtio 50. femtio

60. sextio 70. sjuttio 80. åttio 90. nittio 100. hundra 1000. tusen 10000 tiotusen 100000 hundratusen 1000000 en miljon

23

B. Ordningstal: 1. 2. första 3. andra 4. tredje 5. fjärde 6. femte 7. sjätte 8. sjunde 9. åttonde 10. nionde 11. tionde 12. elfte 13. tolfte 14. trettonde 15. fjortonde 16. femtonde 17. sextonde 18. sjuttonde 19. artonde 20. nittonde 21. tjugonde 22. tju(go)första 23. tju(go)andra 30. trettionde 40. fyrtionde 50. femtionde 60. sextionde 70. sjuttionde 80. åttionde 90. nittionde 100. hundrade 1000. tusende 10000. tiotusende 100000. tundratusende 1000000. miljonte

10. Ordföljd A. Huvudsats, bisats, fråga 24

1. Huvudsats  När huvudsatsen börjar med subjektet har den rak ordföljd.    Linnéa läser en bok just nu.    Tåget till Malmö avgår klockan kvart i sju.    Jag råkade ut för en bilolycka igår.  När huvudsatsen börjar med en annan satsdel har den omvänd ordföljd.

 

   Just nu läser Linnéa en bok.    Klockan kvart i sju avgår tåget till Malmö.    Igår råkade jag ut för en bilolycka. 2. Bisats  En bisats har alltid rak ordföljd.    Jag ser, att Linnéa läser en bok.    Jag fråger, när tåget till Malmö avgår.    Det var igår som jag råkande ut för en bilolycka. 3. Huvudsats efter bisats  En huvudsats har omvänd ordföljd när den kommer efter bisatsen.    Medan hon åt, läste Linnéa sin bok.    När tåget till Malmö avgår vet jag inte. 4. Fråga  Frågor har för det mesta omvänd ordföljd.    Läser Linnéa sin bok?    Är detta tåget till Malmö?    Råkade du ut för en bilolycka?  Om frågans subjekt är ett frågeord, har frågan rak ordföljd.    Vad läser Linnéa?    När avgår tåget till Malmö?    Vad hände dig igår?

B. Vissa adverbs placering Dessa adverb har olika placeringar i huvudsats och bisats:

25

Aldrig (nooit) Alltid (altijd) Förmodligen  (vermoedelijk) Förr (vroeger) Genast (dadelijk) Gärna (graag) Ibland (soms) Icke (niet) Inte (niet) Kanske (misschien) Möjligen (mogelijk) Nog (nog) Ofta (vaak) Redan (al, reeds) Sist (laatst) Slutligen (tenslotte) Snart (zo meteen) Strax (dadelijk) Säkerligen (zeker) Sällan (zelden) Till slut (tenslotte) Tyvär (spijtig(genoeg)) Väl (wel)  I huvudsats står de efter verbet    Jag äter aldrig morötter.    Jag har tyvär inga pengar kvar.  I sammansatt tempus i huvudsats står de efter hjälpverbet    Jag har aldrig ätit morötter.    Han ska inte ha några pengar kvar.  I bisats står de före alla verbformer    Han säger, att han aldrig äter morötter.    Elin säger, att hon gärna äter potatismos.  I sammansat tempus i bisats står de före hjälpverbet      Janne säger, att han förmodligen har ätit morötter.    De påstår att de sällan har tittat på teve.

C. Utropssatser  I utropssatser står verbet sist.

26

   Så dåligt väder vi har!    Vad smutsigt du är!

D. Direkt och indirekt tal  Direkt tal: huvudsats + huvudsats    Nils säger: ”Åsa är en vacker kvinna.”  Indirekt tal: huvudsats + konjunkion + bisats    Nils säger att Åsa är en vacker kvinna.  Första person i direkt tal blir tredje person i indirekt tal    Torbjörn säger: ”Jag har köpt en bok.”     Torbjörn säger att han har köpt en bok.

E. Formellt subjekt    [obestämt substantiv + rörelseverb]  kan bytas ut mot [formellt subjekt + rörelseverb + obestämt substantiv]    En tjej leker på gatan     Det leker en tjej på gatan    En sten ligger på golvet.     Det ligger en sten på golvet.

27