Reflex plus

PLUS

21

IVID OCH ENTITET gar fcirsta aret pa gymnasiet. samhaUsvetenskapligt program.

" -river hon sig sjalv: "Jag ar svensk,jag arfodd i Sverige oelt .~ ",'

mcdbO/garskap, sa mil1 nationalitet ar helt kla/~ j\l[en etniskt . 'I'oalban. Jag ar stolt over mitt ursprtmg, hemma talar vi bade . / alballska. Nastan va/je sommar aker vi oeh halsar pa slaktingar ' S" kommer svenskarna" sager vara slaktingar dar nere. Har ':.1 kalladc albaner. Min familj ar muslimer men reiigionen har 1.11 lIagon storre roll i varfamilj. Inte for mig hellel; men fragar "jag altja,~ ar muslim . . -' !'ar pappa advokat oeh mamma sjukskoterska. Hon har kunnat : ill )'rke i Sverige men pappa kunde inte fa nagot juristjobb hal~ 4'eF,1f pa ett lagel; kort taxi oeh haft olika smajobb. Det kanns . . bar bylt bade land oeh samhiillskiass sager han. IlerJorjal11stalldhet. Att jag al' tjej ska ha betydelse pa arbers­ ·11 i alia mojliga sammanhang kanjag aldrig aeeeptera. Daifor " ! i ell feminis tgrupp pa skolal1. )}

es kriver sig sjalv, eUer sin identitet, som att hon tiUhor Fpe r eller kategorier .Vilken betydelse hal' de har katego­ ~r:~ rna for Mirelas och alia andras liv och identitet? Om l' det hal' kapitlet.

DRIER, RELATIDNER DCH MAKT ~

::-n kOllstruerad grupp dar saker eller personer fors sam­ .. de har nagot gemensamt. Detta innebar inte att det ns veten skaplig indelning utan bara att det speglar de ~~ :orestallningarna om hur samhaliet ser ut. Kategorier

22

II'ID 'lID OCH IDtNTIHI

ar nagot vi anvander oss av for att ordna och forsta var omvarld. Nationalitet, etnicitet, religios tiUhorighet, klass och kon som Mirela namner ar exempel pa kategorier. Att tiUhora en viss grupp, kan innebara gemenskap och trygghet. Men det kan ocksa innebara utanforskap och utstotning, sarskilt om man inte passar in i de normer som galler i gruppen. Normer ar de oskrivna regler som talar om hur man ska bete sig, upptrada, llttrycka och yttra sig i relationer med andra manniskor och grup­ per. Den eller de som anger normerna for gruppen har makt over grllppens tankande och llpptradande. De anger vad som ar ratt och passande, vad som ar normalt for gruppen och vern som ska raknas dit . Normsattarna blir overordnade de andra och star over de andra i gruppen i rangordning, som darmed blir underordnade. Lika viktigt ar hur olika grupper forhaUer sig till varandra, vil­ ken status och vilken makt gruppen har gentemot andra grupper. Aven har forekommer over- och underordning. jamfor exem­ pelvis vilken makt och status en medelalders, hogutbildad man i chefsposition har i forhallande tiU en llng, arbetslos kvinna med invandrarbakgrund. Nar vi nu gar vidare och undersoker viktiga kategoriindelningar ska vi fokusera pa makt och darmed over- och underordning. Kategorierna som vi ska behandla blir nagra av de som Mirela tog upp: nationalitet, etnicitet, klass, och kon.

NATIONALITET Nationalencyklopedin ger en kort och enkel defmition av natio­ nalitet: nationalitet ar detsamma som medborgarskap i en statVarje stat bestammer sjalv vilka personer som ska anses som medborgare. Det finns tva huvudprinciper for forvarv av medborgarskap vid fodseln: harstamningsprincipen "rattighet pa grund av blodsband" och territorialprincipen "rattighet pa grund av fodelseorten." Den svenska medborgarskapsratten grundar sig pa harstamningsprinci­ pen. Svensk medborgare blir den vars mor ar svensk medborgare eller vars far ar svensk medborgare och gift med barnets mor. Utlandska medborgare kan efter ansokan bli svenska medborgare. Mirela och NE sag nationalitet som en rentjuridisk term. Men nationalitet kan ocksa ha en vidare betydelse. Ibland kan man hora enkla, beskrivande forestaUningar om hur olika nationaliteter ar. Skottar ar snaJa. Danskar dricker 01 och ar gemytliga. Tyskar ar ordningsamma och flitiga. Idag finns det val ingen som tar dessa fardiga talesatt, stereotyper, pa aUvar. Men det fmns en allvarlig

32

I D / I D O'" H I D E''it 1E T

KON

t OI

ba

Mirela ar redan klar over att hon ska fortsatta studera efter gymna­ sieskolan.)ag skaforlsiitta pa ~lI1iversitel eller hogskola.)ag iiI' intresserad

av samhiilfsJragor och miinniskor sa nagot 50111 hal' anknytning till det kommer del all bU. Men jag har j~l nagra ar pa mig all fundera . Och lite beror det ju pa va d jag far for gymnasiebetyg. Men hur ser den verklighet ut som Mirela komme r att mota sina fortsatta studier oeh sitt arbetsliv? SCB:s Pa tal om kvin­ nor oeh man 2010 kan ge oss besked om tillstandet i Sverige. Pa samhallsprogranunet ar mer an 60 proeent av eleverna fliekor, sa Mirela gar nog i en klass dar fliekorna dominerar. Fliekorna dominerar sakert betygsmassigt i klassen oeksa . Fliekor som gar ut gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoang som ar ungefar 1,5 poang hogre an pojkarnas. Det serju lovande ut for Mirela oeh nar hon fortsatter studierna pa hogskolan sa ar fliekorna fortfa­ rande flest. De utgor 56 proeent av nyborjarna. Nagra faller ifdn, framfor allt pojkar, sa nar det blir dags for exa men sa ar andelen fliekor annu storre. Av alla som tar examen fortsatter ea 6 pro­ Avgangna fran gymnasieskolan efter program 2008/09 cent sina studier for att doktorera. Antal och kbnsfbrdelning (0.'0) Men nu utgor pojkarna storsta Flickar: 49500 Pajkar: 48400 c~ 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ':, andelen, 53 proeent av doktoran­ Ha ntverk Omvardnad derna ar pojkar. Mirela knegar pa Barn- och fritid oeh tar sin doktorsexamen oeh Handels- och adm. hoppas pa nagon larar- eller fors­ Estetiska kartjanst pa hogskolan. Bland de Na turbruk Hotell- och restaurang lagre tjansterna pa hOgskolan ar Int.Baccalaureate och Waldorfskolor andelen kvinnor storst men sedan tar mannen over.Av professorerna Sa mhiillsvctcnskap ar bara 19 proeent kvinnor. Mirela ar valutbildad, iamnar hogskole­ vadden oeh far jobb pa ett stort ;-"'1cdie foretags personalavdelning. Hon ---:=-...=o .- - Ovriga trivs rued arbetet oeh aven med Na turvttenskap sin Ion . Men mannen pa hennes avdelning har i snitt 9000 kronor Industri - mer i manadslon an kvinnorna . Om kvinnorna funderar pa att Bygg gora karriar inom foretaget ar Encrgi deras ehanser att na absoluta top­ "" 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ~ 'o K61!o: Avgongno fron gymnosirsko!on, Skolverh'r pen sma. Av verkstallande di rek­

oe

rill

\".11

_lli Yi _

Ko

h

lND VID oell IDENTITCT

la­

1d et te ta n­

)a Jr,

1a Jt

ar :h :a­ in, :n

m 0­

ra. ta

n­

)a :h rs­

Ie

33

rorer i borsnoterade foretag ar Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009 bara 3 proeent kv.innor. Antal dagar i 1OOO-tal och konslordelning (0.\») Sa har skuUe vi kunna fort­ Tillfallig foraldrapenning FodHdrapenning Ar sa rta oeh beskriva sektor efter Man Kvinnor Antal Antal Kvinnor Man 60 40 1974 19017 100 0 689 sektor i svenskt samhaUsliv. Bil­ 37 3042 27020 95 63 1980 den blir den SanU11a. Fortfarande 67 94 33 4156 6 33193 1985 ~ir det exempe lvis vanligare att 573 1 34 1990 48292 93 66 4890 32 47026 68 kvinnorna far hu v udansvaret 1995 90 10 34 12 4403 35661 88 66 2000 for hem oeh barn . Statisti ken 64 4421 36 42659 80 20 2005 \"isar art det ar myeket vanligare 35 78 22 4489 47839 65 2009 art kvinnorna stannar hemma Kalla:FdrsaAr;ngskasson oeh tar ut fora ldrapenning oeh tillfallig foraldrapenning for d.rd av barn. Det finns en genomgaende ski Unad i kvinnors oeh mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag. Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna .

Kon, genus och genusforskning

I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det for skillnad? Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan 11a11 oeh kvinna . Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen. M ed hj;ilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen med m ann en som overordnad oeh kvinnan som underordnad. Genus anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad .Vi har fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar manligt oeh kvinI11igt.

ar 111

1a la .e­ rt

De tio storsta yrkesgrupperna 2008 He1- och deltidsanstallda (omr~knade till heltidsloner). Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppen. Medellon (kronor)

Man

Kvinnor

Man

Kvinnor

Kvinnors Ion i