Om Sverige

Om Sverige

Samhällsorientering på svenska

”Om Sverige” är den tredje upplagan av en bok om samhällsorientering för nyanlända. Upplagan är framtagen med anledning av det stora intresset för tidigare upplaga, som sålts slut i två omgångar. Sedan den första december 2010 finns en förordning som styr arbetet med samhällsorientering för nyanlända (2010:1138) Förordningen anger att målet med samhällsorienteringen är att deltagarna utvecklar kunskap om: 1. De mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, 2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, 3. hur samhället är organiserat och 4. praktiskt vardagsliv.

Förordningen anger också vad samhällsorienteringen ska innehålla. Boken ”Om Sverige” är framtagen med förordningen som grund. I denna upplaga har vi valt att ta bort orden ”lättläst svenska” i titeln eftersom texten inte längre passar under den definitionen. I stället kommer en lättläst version av texten att tas fram och tillgängliggöras digitalt på portalen www.informationsverige.se. På portalen kommer det även framöver att finnas översättningar av boken på flera språk. Sedan förra upplagan finns ett kompletterande referensmaterial riktat till samhällskommunikatörer och anordnare av samhällsorientering. Även det finns tillgängligt på nämnda portal. Vissa ändringar i bokens upplägg och innehåll har gjorts för att stämma överens med referensmaterialet. Ändringar har också gjorts utifrån ändringar av faktiska förhållanden samt utifrån synpunkter som kommit in till oss. Bearbetningen av denna upplaga, liksom bearbetningen av upplaga två, har gjorts i samverkan mellan Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Birgitta Guevara från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Jakob Sandahl från Göteborgs Stad, Enheten för samhällsorientering, har varit huvudansvariga för bearbetningen. Den första upplagan av ”Om Sverige – Samhällsorientering på lättläst svenska” togs fram av Göteborgs stad i augusti 2010. Bakgrundsmaterialet skrevs av Elizabeth George, Sofia Hendriksen, Göran Hildén och Camilla Näslund. Materialet togs fram i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, NTF, Skatteverket samt Konsument Göteborg, Kretsloppskontoret, Miljöförvaltningen, Park-och naturförvaltningen och Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Texten skrevs sedan om till lättläst svenska och redigerades av Katrin Vivien, Göteborgs Stad. Den andra upplagan av ”Om Sverige – Samhällsorientering på lättläst svenska” togs fram i april 2011 och var en bearbetning av den ursprungliga texten där informationen omarbetades för att stämma överens med förordningen om samhällsorientering. Den lokala prägeln på materialet togs också bort. Bearbetningen gjordes med stöd av Eva Thelander, Make Sense Communication. Boken ”Om Sverige” har tagits fram med förhoppning att ge stöd till landets kommuner i arbetet med samhällsorienteringen, men framför allt i förhoppning att ge värdefull information till människor som kommer till Sverige.

Michael Ivarson Talieh Ashjari Förvaltningsdirektör Mångfaldsdirektör Social resursförvaltning Enheten för social hållbarhet Göteborgs Stad Länsstyrelsen Västra Götalands län Juli 2012

Juli 2012

Copyright: Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Grafisk form: Bianca Rösner, Mediakompetens & Maria Nobel, Länsstyrelsen Västra Götalands län Omslagsfoto: Johan Ljungberg Foto : Maria Nobel

Innehåll 1. Att komma till Sverige

7

Sverige – ett invandrarland

8

Den svenska integrationspolitiken

11

Sveriges historia – från istid till modern tid

14

Sverige under 1900-talet

20

Finns det något typiskt svenskt?

22

Traditioner och högtider i Sverige

24

2. Att bo i Sverige

31

Geografi, näringsliv och infrastruktur

32

Befolkning 36 Bostäder och boende

38

Miljö, natur och ekologisk hållbarhet

46

Så fungerar din kommun

57

Att hantera ekonomin

63

Att leva med funktionsnedsättning

65

Säkerhet 66

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 3

3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige

67

Arbetsmarknaden i Sverige

68

Arbetslöshetsförsäkringen 73 Att vara anställd

74

Att söka arbete

77

Att starta eget företag

82

Att betala skatt

83

Folkbokföring 85 Socialförsäkringen

87

Utbildning för vuxna

89

Yrkesutbildningar

92

Universitet och högskola

94

Validering 95 Studiemedel 96 Fritids- och föreningsliv

97

4. Individens rättigheter och skyldigheter 103

4 | Om Sverige

Familj och individ

104

Jämlikhet och jämställdhet

105

Skydd mot diskriminering

108

Barns rättigheter

110

Våld i nära relationer

111

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige

115

Olika sätt att leva ihop

116

Vårdnad av barn

119

Föräldrarollen

120

Ekonomiskt stöd till familjer

122

Socialtjänstlagen

124

Barnomsorg 124 Grundskola 127 Gymnasium

129

Skolan och demokrati

130

6. Att påverka i Sverige

133

Demokratins bakgrund

134

Demokratins utveckling i Sverige

135

Det demokratiska systemet i Sverige

136

EU 140 Offentlig förvaltning

141

Demokrati i vardagen

141

Politiska idéer och partier

142

Roller och delaktighet i politiken

143

Rättsväsendet i Sverige

144

Domstolar

146

Offentlighet och sekretess

149

Mutor och bestickning

150

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 5

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

151

Vad är hälsa?

152

Droger, alkohol och tobak

157

Hälso- och sjukvård i Sverige

158

Vart ska du vända dig?

160

Tandvård

165

Om du inte är nöjd

166

8. Att åldras i Sverige

167

Åldrande 168 Pensioner 168 Äldreomsorg

170

Begravning

172

Arvsrätt 173

6 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto : Mikael Jönsson

1. Att komma till Sverige Innehåll

Sverige – ett invandrarland



Den svenska integrationspolitiken



Sveriges historia - från istid till modern tid



Sverige på 1900-talet



Finns det något typiskt svenskt?



Traditioner och högtider i Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 7

Sverige – ett invandrarland Det bor i dag ungefär 9,3 miljoner personer i Sverige. Ungefär två miljoner personer bor i de tre största städerna i landet: Stockholm, Göteborg och Malmö. 14 procent av den svenska befolkningen är född i ett annat land. Människor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra världskriget har Sverige tagit emot ungefär 1 450 000 invandrare och flyktingar. På 1950- och 60-talet behövdes det arbetskraft i Sverige. Människor från bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet flyttade till Sverige för att arbeta. På 1980-talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom också människor från Somalia och östra Europa. År 1999 bestämde Europeiska rådet att Europeiska Unionen, EU, ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. År 2001 gick Sverige med i Schengensamarbetet. Då öppnades gränserna mellan 13 länder i EU. Det ledde till att fler sökte asyl i början av 2000-talet. Under 2000-talet har det kommit fler invandrare och flyktingar till Sverige. År 2011 tog Sverige emot nästan 100 000 flyktingar och invandrare från över 200 olika länder. Den största gruppen var svenskar som flyttade tillbaka till Sverige. Många kom också från Irak och Polen. De senaste åren har den största gruppen av invandrare varje år varit återvändande svenskar. Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna 2011. Medborgarskapsland Sverige

Kvinnor

Män

Totalt

7 557

8 025

15 582

Irak

2 582

2 710

5 292

Polen

2 065

2 435

4 500

Afganistan

930

2 279

3 209

Somalia

1 390

1 612

3 002

Kina

1 486

1 350

2 836

Thailand

2 118

574

2 692

Danmark

1 111

1 484

2 595

Tyskland

1 165

1 190

2 355

Finland

1 259

1 009

2 268

23 980 45 643

281 56 50 824

52 136 96 467

Övriga länder Totalt Källa: SCB

8 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Bilden är från Enheten för Samhällsorientering i Göteborg.

Foto : Mikael Jönsson

Att ansöka om asyl I den svenska utlänningslagen och i FN:s flyktingkonvention finns regler om rätten till asyl. FN:s flyktingkonvention kallas också Genèvekonventionen. Det är en internationell regel om hur FN:s medlemsländer ska behandla flyktingar. Konventionen styr också vem som kan kallas flykting. I utlänningslagen finns regler om asyl, uppehållstillstånd och familjeåterförening. Om du ska ansöka om asyl i Sverige ska du kontakta Migrationsverket. Migrationsverket är en statlig myndighet som tar hand om asyl, besök, bosättning och medborgarskap i Sverige. Din ansökan om asyl ska utredas i det första europeiska land du kommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år för att kontrollera att Sverige är första land.

Uppehållstillstånd för familjeanknytning De flesta invandrare får uppehållstillstånd i Sverige för att de har familj här. Om du vill flytta till Sverige och bo tillsammans med en nära familjemedlem måste du ha uppehållstillstånd. Du kan få permanent uppehållstillstånd (PUT) om du har familjeanknytning. Permanent uppehållstillstånd betyder att du kan stanna i landet på obestämd tid.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 9

Du har rätt att få uppehållstillstånd om du är gift, har ett registrerat partnerskap eller är sambo med (bor tillsammans med) någon som bor i Sverige. Du kan också få uppehållstillstånd om du tänker gifta dig eller bli sambo med någon som bor i Sverige. Är du under 18 år har du rätt att återförenas med dina föräldrar. För att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige ska du kontakta en svensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annat land där du bor. Den som ansöker om uppehållstillstånd måste själv lämna in sin ansökan. Det tar normalt ungefär sex månader från att du lämnat din ansökan på ambassaden eller konsulatet tills du får besked. Foto: Colourbox

Svenskt medborgarskap Om du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökan till Migrationsverket. Väntetiden är mellan en och sju månader. Du som vill bli svensk medborgare måste ha fyllt 18 år och ha bott i Sverige i ungefär fem år. Barn som är under 18 år kan bli svenska medborgare tillsammans med en utländsk pappa eller mamma.

EU-medborgarskap Om du är medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan du resa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 22 av EU:s 27 medlemsländer ett Schengenavtal. Det betyder att EUmedborgare kan resa fritt över de här ländernas gränser. Om du är medborgare i ett land utanför EU, ett tredjeland, kan du också resa fritt mellan länderna som följer Schengenavtalet. Men du kan bara resa i högst tre månader.

Arbetstillstånd Ett arbetstillstånd är ett beslut av Migrationsverket som ger en utländsk medborgare rätt att arbeta i Sverige. Nordiska medborgare, EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte söka. Personer som varit bosatta i ett annat EU-land under fem år behöver inte heller söka arbetstillstånd. Alla andra utländska medborgare som vill arbeta i Sverige måste ha arbetstillstånd. En egen företagare behöver inte arbetstillstånd men måste ha uppehållstillstånd.

10 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

För arbete längre än tre månader behövs det också uppehållstillstånd. Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska göras från hemlandet.

Vad är integration? Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället.

Alla människor som är en del av samhället har rätt att behålla sin kultur och sitt sätt att vara. I det svenska samhället ska alla människor ha rätt att vara olika.

Foto: Colourbox

Den svenska integrationspolitiken Den svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhällets gemenskap oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund de har. I Sverige har arbetsmarknadsdepartementet ansvar för integrationspolitiken. Regeringen vill också ge extra stöd till nyanlända invandrare under de första åren i Sverige. Människor som har kommit till Sverige ska ges möjlighet att lära sig det svenska språket så att de blir mer självständiga och kan få ett arbete. I de olika delarna av Sverige (länen) arbetar länsstyrelserna för integration. 

Etablering av nyanlända flyktingar Det finns vissa särskilda rättigheter som gäller för dig som har fyllt 20 år (men inte 65 år) och har uppehållstillstånd som flykting,

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 11

kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa. Då har du till exempel rätt till en etableringsplan och etableringsersättning. Om du har fyllt 18 år (men inte 20 år) och saknar föräldrar i Sverige har du också rätt till hjälp. En nyanländ person är en flykting eller invandrare som är ny i Sverige.

Etableringsplan Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som hjälper nyanlända flyktingar och invandrare att komma in i samhället. Om du tillhör gruppen som har rätt till en etableringsplan får du prata med en person, en etableringshandläggare, på Arbetsförmedlingen om vad som behövs för att du ska kunna börja söka arbete. Du skriver en etableringsplan tillsammans med din etableringshandläggare. En etableringsplan är ett papper där du skriver ner dina tankar och planer om din framtid i Sverige. I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering, validering av utbildning och yrkeserfarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in i etableringsplanen ska fylla hela dagarna (heltid) och hålla på i högst två år. Syftet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenska och hitta ett arbete för att klara din försörjning. Etableringslotsen kan hjälpa dig på vägen mot eget arbete.

Foto: Colourbox

12 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Etableringslotsen Du som är nyanländ flykting kan också ha kontakt med en etableringslots. Etableringslotsen ska hjälpa dig på vägen mot ett eget arbete.

Etableringsersättning Etableringsersättningen är pengar du får när du följer din etableringsplan. Om du har barn kan du också få etableringstillägg. Etableringsersättningen är lika för alla, oavsett var du bor. För att få hela ersättningen måste du följa aktiviteterna i etableringsplanen på heltid. Du som har rätt till etableringsersättning kan även få bostadsersättning om du bor ensam i en egen bostad.

Flytten kan väcka starka känslor Att flytta till ett nytt land är en stor händelse i en människas liv. Du kanske har förlorat ditt hem, pengar, nära vänner och släktingar i ditt hemland. Det kan komma många olika känslor och reaktioner i en sådan situation. Du kanske inte kan leva det liv som du är van vid. Arbetet och utbildningen som du hade förut kanske inte passar i Sverige. Den första tiden i det nya landet känns ofta spännande. Sedan kan det dyka upp problem som kanske är svåra att lösa. Efter allt som har hänt kan det kännas svårt med nya bekymmer. Det kan leda till en kris. Alla reagerar olika på kriser. En del människor vill vara ensamma. En del känner skuld. Många får problem med hälsan och blir sjuka. Efter en tid mår de flesta människor bättre och accepterar att de måste börja om på nytt i det nya landet. De börjar se ljusare på framtiden. Till sist kan många som har bytt land känna sig mer kloka och vuxna än förut. De ser att det finns mycket bra i det nya landet. De kanske har blivit mer öppna och kan förstå hur andra människor har det.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 13

Stadsmuseet i Göteborg finns i Ostindiska kompaniets gamla byggnad.

Foto: Anna Danielsson

Sveriges historia – från istid till modern tid Forntiden Forntid är en tid för mycket länge sedan. Den kallas också förhistorisk tid. För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is. Denna tid kallas istiden. 3 000 år senare hade isen försvunnit från södra Sverige och det kom växter, djur och människor. Människorna levde på att jaga, fiska och samla växter som gick att äta. För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sig odla växter och föda upp djur. De började använda verktyg av sten och trä. Denna tid kallas därför stenåldern.

14 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas bronsåldern. Nu började människorna köpa och sälja saker inom Europa. Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige använda saker av järn. Denna tid kallas järnåldern.

Vikingatiden Tiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden. Vikingarna var människor som var duktiga på att bygga båtar och vana att segla på havet. De var också bra på att kriga och handla med andra länder. Vikingarna tog därför makten i många länder i norra Europa. På bilden syns en båt som är byggd som båtarna på Vikingatiden.

Foto: Colourbox

Medeltiden Innan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på flera gudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallas asatro. När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället. Sverige fick sin första kristna kung, Olof Skötkonung, omkring år 1000. Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga lagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på 1200-talet.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 15

Historiska hus.

Foto: Colourbox

Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster, borgare och bönder. Det fanns bara män i riksdagen. Kvinnorna fick inte vara med förrän på 1900-talet. Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheter i arv. Prästerna hade fått mycket makt över befolkningen och ägde 20 procent av Sveriges bästa mark. Borgarna styrde över handel och hantverk i städerna. Storbönderna styrde över livet på landsbygden. Bönderna levde på landet där de arbetade med att odla jorden och föda upp djur.

Nordisk union Under senare delen av medeltiden kämpade Danmark, Norge och Sverige om vem som skulle ha makten i Norden. År 1397 skrev de nordiska länderna på ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen. Med Kalmarunionen blev alla länderna ett enda land.

Stormaktstid Under 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste till Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som leder den katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stor del av sin kyrka. Många i Sverige var missnöjda med hur unionen styrdes av den danske kungen. Stockholms blodbad är en känd händelse då den danske kungen högg huvudet av 100 adelsmän i Stockholm. Efter blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa som samlade en svensk armé och tog makten från den danske kungen.

16 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni år 1523. Det blev fred i Sverige. Den 6 juni är också Sveriges nationaldag. När Gustav Vasa var kung förändrades kyrkan. Den hade varit katolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan påverkades av prästen Martin Luther från Tyskland. Kyrkan fick lämna mycket mark ifrån sig och måste betala skatt till staten. Samtidigt fick riksdagen mer makt. Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet var Sverige med i flera krig runt Östersjön. Östersjön var ett av världens viktigaste hav för handel. Krigen handlade om att ha kontroll över Östersjön. Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland och fick kontroll över stora delar av Östersjön. I mitten av 1600-talet fick Sverige stora delar av norra Tyskland och Polen. Sverige blev då en stormakt. Förutom den yta som Sverige har i dag hörde Finland, Estland, Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senare tvingades Sveriges kung Karl XII lämna ifrån sig områdena utanför det som nu är Sverige eftersom han förlorade flera krig. År 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormakt över Östersjön var förbi.

Stora slottsköket på Läckö slott. Köket är från 1600-talet.

Foto: Lennart Haglund

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 17

Sverige under 1700-talet På 1700-talet, upplysningstiden, fick människorna i Europa bättre ekonomi. Många lärde sig läsa. Det var inte längre självklart att kungar, präster och adel skulle bestämma. Det ledde till flera revolutioner. Den mest kända är franska revolutionen år 1789. År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskupp år 1772 där han försökte få mer makt så att han kunde styra landet själv. Gustav III sköts till döds på en maskerad den 16 mars år 1792.

Sverige på 1800-talet Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809. Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf förlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Från denna tid (1815) har det varit fred i Sverige. Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade vid denna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken:

• • • •

Regeringsformen med regler för hur svenska staten ska vara organiserad. Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas. Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordet i tryckt form. Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulle innehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. 

Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige. Han byggde en union mellan Sverige och Norge som höll i nästan 100 år. År 1865 försvann riksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder). Riksdagen fick istället två avdelningar som kallades kammare. Under 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. I början av 1800-talet hade landet 2,4 miljoner invånare och år 1900 5,1 miljoner. Ökningen ledde till att många människor måste söka arbete på andra platser än där de bodde. Många flyttade till städerna och till Amerika. Mellan åren 1865 och 1914 flyttade nästan en miljon svenskar till Amerika.

18 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Industrialisering Industrierna kom senare till Norden än till många andra länder i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flesta svenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järnvägar. Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn till andra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare med hjälp av nya maskiner.

Vävstol

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Om Sverige | 19

Sverige under 1900-talet Demokrati införs I början av 1900-talet fortsatte människorna att flytta från landet till städerna. Bönderna blev färre och antalet arbetare blev fler. Fler människor ville få rätt att rösta i valen. År 1907 fick alla män över 24 år rösträtt. I slutet på 1800-talet startades stora fackliga organisationer. Organisationerna ville förbättra arbetarnas villkor och höja arbetarnas löner. Ibland lyckades de. Men de fick kämpa och det blev ofta strejk. År 1909 blev det storstrejk. Ungefär 300 000 arbetare strejkade.

Första världskriget och mellankrigstiden Vid första världskrigets början skrev de nordiska länderna under ett avtal om att vara neutrala och inte ta ställning i kriget. År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. År 1931 kom den ekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade med en kris på börsen i New York i USA år 1929 och spred sig sedan över världen. Krisen ledde till arbetslöshet, strejker och demonstrationer. Under denna tid fick Sverige en bättre arbetslöshetsförsäkring och rätt till semester. Pensionärerna fick bättre pensioner.

Bättre villkor för kvinnor Under 1930-talet blev livet bättre för kvinnor med barn. Detta hände för att den svenska regeringen ville att det skulle födas fler barn i landet. Kvinnor som hade barn fick hälsovård och mer pengar. De behövde inte betala när de skulle föda barn på sjukhus. Det byggdes barnavårdscentraler och bättre bostäder för familjer med barn. Arbetsgivare fick inte längre avskeda gravida kvinnor. Det blev också tillåtet att berätta om och sälja preventivmedel.

Andra världskriget Andra världskriget började år 1939. Under kriget dödade Hitler och nazisterna över fem miljoner judar och 100 000-tals romer, kommunister, homosexuella och personer med funktionsnedsättning. När andra världskriget började skrev Sverige under ett avtal om att landet skulle vara neutralt och inte ta ställning i kriget. Sverige hjälpte flyktingar från Danmark, Norge och de baltiska staterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulle skickats till Tyskland.

20 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Innan kriget slutade räddades 10 000-tals fångar ur de tyska koncentrationslägren tack vare den svenske greven Folke Bernadotte och hans ”vita bussar”. Sveriges neutralitet har fått kritik. Sverige lät nazisterna transportera soldater och vapen genom landet.

Efterkrigstiden Efter andra världskriget delades Europa in i två delar, Östeuropa och Västeuropa. Östeuropa hamnade under kommunistisk makt och där bestämde Sovjetunionen mest. Västeuropa och USA startade NATO som var en militär organisation som skulle försvara Västeuropa mot kommunismen. De hot som fanns mellan den östra och den västra sidan kallades för det kalla kriget. Delningen fanns kvar ända till år 1989. Efter andra världskriget började Sverige arbeta mer med internationella frågor och gick med i Förenta Nationerna, FN.

Berlinmuren

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Om Sverige | 21

Sverige år 1960 till år 2000 Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvård och vård för de äldre byggdes ut. Anställda fick rätt till fyra veckors semester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna ett bra liv. Det fanns trygghet och möjligheter att få mat, bostad och arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska välfärden. År 1974 kom en ny lag som bestämde att all offentlig makt ska komma från folket. Kungen skulle fortfarande vara landets högsta chef, statschef, men allt politiskt arbete görs av regeringen och riksdagen. Carl XVI Gustav blev den förste svenske kungen efter den nya lagen. År 1980 ändrades också lagen så att en kvinna kan ta över tronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronföljare istället för hennes yngre bror Carl Philip. År 1979 höjdes priset på olja. Det var länderna i Opec (Organization of the Petroleum Exporting Countries) som hade beslutat det. När oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris bland länderna i väst. År 1986 blev Sveriges statsminister Olof Palme mördad. Mördaren är fortfarande okänd. Början av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnade i en bank- och pengakris. Många förlorade sitt arbete. Många företag försvann. Statens ekonomi blev sämre. År 1994 bestämde svenska folket i en folkomröstning att Sverige skulle gå med i Europeiska Unionen, EU.

Finns det något typiskt svenskt? Svensk etnicitet Etnicitet handlar om att höra till en viss grupp som kommer från samma plats. Etniska svenskar kommer från de germanska folken. Germanerna blev en etnisk grupp i Nord- och Mellaneuropa cirka 500 år före vår tideräkning.

22 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Handmålade träskor.

Foto: Colourbox

Kulturer förändras hela tiden. Den är också olika för olika grupper. Det som kan ses som svenskt finns också i andra kulturer, till exempel att tycka om naturen.

Det svenska språket Svenskan är ett språk som pratas av ungefär tio miljoner människor. Det talas mest i Sverige, men också i delar av Finland. Det svenska språket liknar norska och danska. De flesta människor i Sverige, Norge och Danmark kan förstå varandras språk.

Svenskar och religion Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ett sekulariserat land är ett land som inte längre är speciellt religiöst. Trots det bygger det svenska samhället på kristna värderingar. En värdering är en uppfattning om vad som är rätt och riktigt i livet. Många av Sveriges ceremonier och högtider kommer också från religionen, till exempel konfirmation, dop och begravning. Ungefär 70 procent av alla svenskar tillhör den kristna Svenska kyrkan. Men det är ganska få som regelbundet firar gudstjänst i kyrkan. 60 procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan. Över hälften av svenskarna väljer att gifta sig utanför Svenska kyrkan. Ungefär 80 procent av begravningarna sker i kyrkan. Fastän många i Sverige inte är religiösa har de flesta någon form av tro. De kan till exempel tro på rättvisa, demokrati eller på människans lika rättigheter. Kärleken till naturen är en annan viktig del av den svenska värdegrunden eller tron.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 23

Svenskar och alkohol På mitten av 1800-talet drack varje svensk ungefär 50 liter sprit varje år. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Många människor såg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetade tillsammans för att andra inte skulle dricka så mycket alkohol. De bildade något som kallas nykterhetsrörelsen. Sedan den tiden har alkoholen varit en viktig politisk fråga i Sverige.

Svenskar och tiden I Sverige är det viktigt att komma i tid. Om du har bestämt att träffa en person klockan 14.00 så räknar han eller hon med att du kommer klockan 14.00.

Traditioner och högtider i Sverige En tradition är något som man brukar göra och som återkommer regelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse som firas ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider som firas i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har en kristen bakgrund. En del kommer från den tid då människorna i Sverige hade flera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag är religiösa traditioner och högtider framför allt helger då familj och vänner träffas.

Några viktiga traditioner Januari Nyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flesta människor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårsafton. Då firar många i Sverige att det nya året börjar.

Februari I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Då är barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äter ingenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl.

24 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Under påsken sätter många fram påskris.

Foto: Colourbox

Mars och april Påsken firas någon gång i mars eller april månad. Påsken är en kristen högtid. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är i dag en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Förr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar före påsk. När påsken kom firade människor att fastan var slut. Då brukade man till exempel äta ägg. Därför äter svenskarna fortfarande mycket ägg under påsken. Under påsken har barnen ledigt en vecka från skolan. Det kallas påsklov. Före påsk klär många barn ut sig till påskkäringar. De knackar på människors hus och önskar glad påsk. Under påsken ställer många svenskar fram gula kycklingar, ägg och påskris. Påskris är oftast kvistar från björk. I riset sätter man fjädrar av olika färger. Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då hälsas våren välkommen. På många platser tänder man stora eldar och sjunger sånger om våren.

Maj Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag, de flesta är lediga och skolor stängda. Många människor demonstrerar för arbetarnas rättigheter. Kristi himmelsfärdsdag kommer 39 dagar

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 25

efter påskdagen. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda. Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag kommer pingsten. Det är en kristen högtid. Det är vanligt att gifta sig under pingsten.

Juni Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor på sig nationaldräkt. Den ser olika ut beroende på vilket landskap man kommer ifrån. I början av juni börjar barnens sommarlov. Innan sommarlovet börjar hålls en avslutning i skolan. När barnen är små brukar föräldrarna vara med. Midsommarafton firas alltid på en fredag och är en populär helg. Midsommar firades långt innan Sverige blev kristet. Festen hölls under årets längsta dag för att få en bra skörd. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

På midsommarafton är det fest och man träffar släkt och vänner.

26 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Midsommar på Nääs.

Foto: Bianca Rösner

Juli och augusti I Sverige har många människor semester i juli och augusti. Omkring den 20 augusti börjar skolorna igen. I slutet av augusti är det vanligt att gå på kräftskiva. Det är en fest där man äter kokta kräftor. Ofta dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbe eller snaps. Samtidigt brukar man sjunga sånger som kallas nubbe­ visor eller snapsvisor.

September och oktober Det finns inga viktiga högtider i september. I slutet av oktober eller början av november har skolorna stängt och barnen är lediga i en vecka. Det kallas höstlov. 31 oktober är det halloween. Då brukar barnen klä ut sig och knacka på i husen för att be om godis. Många köper pumpor och sätter ljus i dem. Halloween är en ganska ny tradition i Sverige. Traditionen kommer från Storbritannien.

November Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid där man tänker på de döda. Många i Sverige går till döda släktingars och vänners gravar för att tända ljus.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 27

December December är julens månad. Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes. Den 13 december är Luciadagen. Lucia var en kristen jungfru från Italien som dödades och blev martyr. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i skolor och förskolor har vita klänningar och sjunger särskilda sånger om Lucia och julen. Några dagar före julafton stänger skolorna. Det blir jullov och barnen är lediga fram till i början av januari. Den 24 december är det julafton. För de flesta i Sverige är julen en högtid när man är ledig och firar med familjen. Man äter särskild julmat, till exempel sill, rökt lax, potatis, skinka, köttbullar, prinskorvar och risgrynsgröt. Man delar ut presenter (julklappar). Många familjer har julgran. I granen hänger man ljus, kulor och glitter. Under granen brukar man lägga julklapparna. Den 6 januari kommer trettondagen som är en helgdag. Den 13 januari är julen slut och då brukar man plocka bort alla julsaker och slänga julgranen.

Tomtar och pepparkakshus hör julen till.

28 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fler högtider Det finns fler högtider i Sverige. En del firas vid vissa tidpunkter i människors liv. Andra har följt med människor som har flyttat till Sverige. Här är två exempel på högtider som också firas i Sverige

Ramadan Ramadan är den muslimska fastan som varar i en månad. Vuxna muslimer som fastar får då inte äta, dricka, röka eller ha sex från det att solen går upp tills solen går ner. Ramadan avslutas med en stor fest, id al-fitr. Kvinnor som är gravida eller ammar ska inte fasta. Det inte är bra för mamman och barnet. Den som är gammal och sjuk bör också låta bli att fasta.

Nouruz Nouruz är ett nyårsfirande hos till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas ofta nouruz för det persiska eller kurdiska nyåret. Med nouruz välkomnas våren. Högtiden brukar hållas vid vårdagjämningen. När det är vårdagjämning är dagen och natten lika långa. Det brukar vara i slutet på mars. Nouruz håller på i 18 dagar med fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över.

Högtider som firas under livet Dop I Sverige döps ungefär 60 procent av alla barn i kyrkan. Det är också vanligt att föräldrar ger barnet namn vid en fest. Det kallas en namngivningsceremoni. Vid dop eller namngivningsceremonier har de flesta en fest i hemmet för släkt och vänner. Gästerna brukar ge barnet en present som minne.

Konfirmation En konfirmation är en ceremoni i kyrkan. Konfirmationen är en bekräftelse av dopet. De flesta är 14 år när de konfirmerar sig. Förr var det vanligare att ungdomar konfirmerade sig än i dag. Konfirmationen avslutas med en ceremoni i kyrkan. Sedan har de flesta familjer en fest för släktingar och vänner. Den som konfirmeras brukar få presenter.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 29

Bröllop Många av de som gifter sig har en fest för släkt och vänner. Gästerna brukar vara med vid vigseln. Efter vigseln blir det middag och fest med dans. Bröllopsparet brukar få presenter av gästerna.

Födelsedagar Många i Sverige firar sin födelsedag. Barn som fyller år brukar ha fest (kalas) för sina vänner. På kalas brukar barnen leka, äta tårta och födelsedagsbarnet får presenter. Vuxna som fyller år firas också. Nära vänner och släktingar brukar ge presenter till den som fyller år. Många firar extra mycket när de fyller ett jämnt tal, till exempel 50 år.

Begravning När någon dör brukar det bli begravning i en kyrka eller i ett kapell. Ett kapell är en liten byggnad eller rum som kan användas istället för en kyrka.

Bröllop

30 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Typiskt svenskt landskap

Foto: Maria Nobel

2. Att bo i Sverige Innehåll

Geografi, näringsliv och infrastruktur

Befolkning

Bostäder och boende



Miljö, natur och ekologisk hållbarhet



Så fungerar din kommun



Att hantera ekonomin



Att leva med funktionsnedsättning

Säkerhet

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 31

Karta över Sverige och dess grannländer

Foto: Colourbox

Geografi, näringsliv och infrastruktur Sverige ligger i norra Europa på den östra delen av den Skandinaviska halvön. Sverige är en del av området Norden. Sverige är ett stort och avlångt land. Det är 1 600 kilometer från norr till söder, 500 kilometer från väster till öster. Den totala ytan är 450 000 km². Sverige delas in i tre delar: Götaland i söder, Svealand i mitten och Norrland i den norra delen av landet. Sverige delas också in i 25 landskap och 21 län.

32 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kommuner Länen är uppdelade i 290 kommuner som själva bestämmer mycket. De tre största kommunerna är Stockholm, Göteborg och Malmö.

Natur och klimat Naturen och vädret i Sverige skiljer sig mycket från norr till söder. Naturen växlar mellan skog och åkrar, kust och fjäll. Sverige har fyra årstider: vår, sommar, höst och vinter. Vädret i Sverige påverkas av Golfströmmen i Atlanten. Det är därför varmare i Sverige än i andra länder i norr. I de norra delarna av landet är vintrarna mörka, långa och kalla. Under sommaren har de delar som ligger norr om polcirkeln midnattssol. Det betyder att solen aldrig går ner. Sveriges högsta berg heter Kebnekaise och är 2 117 meter över havet. I de norra delarna av Sverige finns det fjäll, skogar och sjöar. Flera av Norrlands floder används för att få ut energi genom vattenkraft. I mitten av Sverige finns det mycket mark och skog. Här ligger tre stora sjöar: Vänern, Vättern och Mälaren. I södra Sverige finns det mycket jordbruk och slätter. På västkusten och östkusten finns många vackra öar och kuststräckor. De största öarna heter Öland och Gotland och ligger på östkusten nedanför Stockholm.

Jordgubbar

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Maria Nobel

Om Sverige | 33

Naturtillgångar Ungefär 7,5 procent av jorden i Sverige används till jordbruk. Mindre än fem procent av befolkningen arbetar med jordbruk i dag. I dag odlas mest spannmål, foderväxter, potatis, oljeväxter och sockerbetor. En viktig del i det svenska jordbruket är produktion av mjölk. Mer än hälften av Sveriges mark täcks av skog, mest tall och gran. Energin – el och värme – kommer från vattenkraft, kärnkraft och importerad olja. Man använder också en del vindkraft.

Näringsliv För Sverige har handeln med andra europeiska länder alltid varit viktig. När Sverige började få stora industrier på 1900-talet ökade också försäljningen till andra länder. Sverige sålde mycket trä, papper, stål och järn. Lite senare på 1900-talet började Sverige sälja mer tillverkade varor som bilar, telefoner, lastbilar, kullager och olika maskiner. I dag tillverkas inte lika många varor i Sverige. Varorna tillverkas ofta i andra länder men säljs av svenska företag, till exempel möbler och kläder. Det finns också många nya svenska företag inom telekommunikation och IT.

Infrastruktur Sverige har ett stort vägnät, framförallt i områden där det bor många människor. Det finns mest järnväg runt Stockholm, Göteborg och i södra Sverige. I norra Sverige finns det inte så många järnvägar. Där är det vanligare att resa med buss eller egen bil. Den som ska resa långt i landet tar kanske flyg. Det finns flygplatser vid de flesta större städer. Arlanda utanför Stockholm är den största flygplatsen i landet. Många i södra Sverige använder flygplatsen i Köpenhamn, i Danmark.

34 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Öresundståg

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Om Sverige | 35

Montage: Maria Göransson

Befolkning Under de senaste årtiondena har Sveriges befolkning ökat. Det beror på ökad invandring och på att människor lever längre. Kvinnor blir i genomsnitt 83 år och män 79 år. Den största delen av befolkningen i Sverige bor i städer. Befolkningen på landsbygden minskar.

Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

36 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Samerna är Sveriges enda erkända urfolk. De bor i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns ungefär 20 000 samer i Sverige. Samerna har traditionellt arbetat med att föda upp renar och med jakt, fiske och slöjd. Regeringen arbetar för att stärka de nationella minoriteternas mänskliga rättigheter.

Renar

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Om Sverige | 37

Hyreshus

Foto: Colourbox

Bostäder och boende I en del kommuner är det ganska lätt att hitta lägenheter i andra är det svårt. I många kommuner behövs det framför allt fler hyres­ lägenheter.

Att hitta bostad i och omkring stora städer I och omkring stora städer är det mycket svårt att hitta hyres­ lägenheter. Vissa stadsdelar är mycket populära. Därför är det extra svårt att hitta bostad i dessa områden. Många nyanlända invandrare väljer att bo i de stora städerna. I dessa städer finns det också studenter som behöver bostad. Det är vanligt att bli inneboende eller hyra lägenhet i andra hand. Det kan vara lättare att hitta en lägenhet utanför de stora städerna. Oftast finns det bra tåg och bussar för den som vill resa in till den stora staden.

Olika sätt att bo – hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Det finns olika sätt att bo i lägenhet eller i hus. Du kan hyra en lägenhet av en hyresvärd. Det kallas hyresrätt. Du kan köpa en lägenhet. Det kallas bostadsrätt. Om du köper ett hus kallas det äganderätt.

38 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hyresrätt Om du bor i en hyresrätt hyr (lånar) du lägenheten av en hyresvärd. Hyresvärden äger huset och är oftast ett företag. Företaget kan vara ägt av personer eller av en kommun. Som hyresgäst behöver du inte betala om till exempel kylskåp eller frys går sönder. När något går sönder i lägenheten ska hyresvärden reparera det. Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet har du rätt att bo i lägenheten så länge du vill. När du vill flytta måste du oftast fortsätta betala hyra i tre månader. Det kallas uppsägningstid. Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet kan du byta din lägenhet till en annan. Din hyresvärd måste först godkänna bytet. Hyresvärden bestämmer också om lägenheten eller huset (fastigheten) ska renoveras. Om du vill renovera lägenheten där du bor måste hyresvärden först godkänna detta.

Hyresnämnden Hyresnämnden är en slags domstol som kan hjälpa till om det blir bråk mellan en hyresgäst och en hyresvärd. Det finns åtta hyresnämnder i Sverige. De finns i Stockholm, Västerås, Linköping, Jönköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå. Hyresnämnden beslutar om vissa saker som hyresgäst och hyresvärd inte är överens om, till exempel om en hyresgäst får hyra ut en lägenhet i andra hand. Om du behöver hjälp kan hyresnämnden också svara på frågor om vilka lagar och regler som gäller. Du kan läsa mer på Hyresnämndens hemsida, www.hyresnamnden.se.

Bostadsrätt För att kunna bo i en bostadsrätt måste du betala en insats. Det betyder att du köper en andel i en förening som äger fastigheten (huset). Du blir medlem i föreningen och får använda lägenheten. Föreningens medlemmar bestämmer över fastigheten, till exempel om den ska renoveras och städas. Föreningen bestämmer också över hur gemensamma utrymmen (till exempel tvättstuga och soprum) ska användas. I en bostadsrätt bestämmer du själv hur du vill måla, renovera och utrusta din lägenhet.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 39

En del föreningar tillhör en stor organisation, till exempel HSB eller Riksbyggen. Andra föreningar är små och privata. Varje förening sköter sin egen ekonomi. När du bor i en bostadsrätt måste du betala en avgift till föreningen varje månad. Om du har lånat pengar till lägenheten måste du också betala ränta och amortering till banken.

Äganderätt Det finns inte så många lägenheter med äganderätt i Sverige. De flesta lägenheter är bostadsrätter och hyresrätter. Äganderätt är vanligare när du bor i hus eller i radhus. Då äger du huset själv och har ansvar för det. I ett område med radhus bildas det ibland en förening. Föreningen kan ansvara för gemensamma ytor, till exempel vägar, lekplatser och gräsmattor. Alla som bor i området delar då på kostnaderna.

Så skaffar du lägenhet I många städer finns det en bostadsförmedling. Bostads­­ förmedlingen brukar ha en webbsida på Internet där du kan anmäla dig och söka efter lediga lägenheter. När du har anmält dig måste du gå till webbsidan ofta för att se om det har kommit några nya lediga lägenheter. Om du ser annons om en lägenhet så kan du söka den lägenheten. När sista anmälningsdagen för en lägenhet har gått ut väljer hyresvärden vilka personer som får komma och titta på lägenheten. När du har tittat på en lägenhet måste du tacka ja eller nej till hyresvärden. Hyresvärden kontaktar dig om det blir du som får förstahandskontrakt på lägenheten. Om flera personer har sökt samma lägenhet har hyresvärden rätt att välja en av dem. Den som äger lägenheten eller huset (hyresvärden) bestämmer alltid vem som får kontrakt på lägenheterna. Bostadsförmedlingen kan inte bestämma det.

Betalningsanmärkningar Om du har betalningsanmärkningar blir det mycket svårare att få lägenhet. De flesta hyresvärdar vill inte ge lägenhet till någon som har betalningsanmärkningar.

40 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Tips till dig som söker lägenhet Ibland räcker det inte att söka lägenhet hos en bostadsförmedling. Det kan också vara bra att du visar ditt intresse direkt för hyresvärden. De flesta stora hyresvärdarna har egen webbsida där du kan anmäla dig. Det är alltid bra att ha kontakter. Du kan fråga dina vänner och bekanta vilka hyresvärdar de hyr av och be att få namn och adress till dem. Du kan då berätta för hyresvärden att dina vänner redan bor i ett av värdens hus. Ett annat sätt att hitta lägenhet kan vara att sätta upp lappar i affärer, bibliotek, trappuppgångar eller på andra ställen där det finns anslagstavlor. Du kan också hitta annonser om lediga lägenheter i olika dagstidningar och på Internet. Där kan du hitta lägenheter som du kan hyra i andra hand, alltså inte direkt av hyresvärden utan av en annan hyresgäst.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 41

Flyttanmälan När du flyttar måste du anmäla din nya adress till Skatteverket. Det är gratis att göra flyttanmälan hos Skatteverket. Om du vill att posten ska skickas till din nya adress (eftersändning) så kostar det extra. Du kan göra anmälan om flytt och eftersändning av post på Svensk adressändrings hemsida, www.adressandring.se.

Foto: Maria Nobel

Hyra ut i andra hand och ha inneboende Att hyra ut i andra hand betyder att en person som har ett förstahandskontrakt (kontrakt direkt med hyresvärden) hyr ut sin lägenhet till en annan person. Hyresvärden måste godkänna att bostaden får hyras ut i andra hand. Om hyresvärden inte vill att du hyr ut i andra hand kan du försöka få tillstånd hos hyresnämnden. Om du hyr ut din lägenhet utan tillstånd från din hyresvärd kan du tvingas lämna lägenheten.

Hyra i andra hand Om du vill hyra en lägenhet i andra hand är det viktigt att ta reda på om hyresvärden har godkänt uthyrningen. Tänk på att skriva kontrakt när du ska hyra i andra hand. Kontraktet skrivs mellan personen som har förstahandskontrakt på lägenheten och dig som ska hyra lägenheten i andra hand. Om du inte har skrivit kontrakt kan du tvingas flytta om den som har kontrakt i första hand kräver det.

42 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hyra ut del av lägenhet – att ha inneboende Du som vill hyra ut en del av din lägenhet, till exempel ett rum till en inneboende, behöver inte fråga hyresvärden om lov. Du kan bara ha inneboende om du har förstahandskontrakt. Du som har förstahandskontraktet måste också själv bo i lägenheten.

Hyresrättsinnehavaren har ansvaret Du som har ett förstahandskontrakt på en lägenhet kallas också hyresrättsinnehavare. Som hyresrättsinnehavare är du ansvarig för att den som hyr din lägenhet i andra hand betalar hyran. Du kan bli av med ditt förstahandskontrakt om den som hyr din lägenhet i andra hand inte betalar hyran eller stör grannarna.

Vad behövs för att hyra ut i andra hand? Om du har ett förstahandskontrakt och vill hyra ut din lägenhet måste du ha en godkänd anledning. Det kan vara att du ska arbeta i en annan stad eller vill prova på att bo som sambo. Hyresvärden brukar godkänna att du hyr ut din lägenhet ett år i taget. Det är ungefär samma regler om du har en bostadsrätt som du vill hyra ut i andra hand.

Besittningsskydd Besittningsskydd betyder att en person som hyr en lägenhet i andra hand får rätt att stanna kvar i lägenheten efter två år. Hyresnämnd-en bestämmer om en person har rätt att ta över ett förstahands-kontrakt på grund av besittningsskyddet. Om du vill hyra ut din lägenhet i mer än två år i följd måste du skriva ett avtal om att den person som hyr i andra hand inte ska ha något besittningsskydd. Personen har då inte rätt att få din lägenhet efter två år.

Vilken hyra kan du ta i andra hand? Om du har ett förstahandskontrakt eller en bostadsrätt och ska hyra ut lägenheten i andra hand finns det regler för hur hög hyra du kan begära. Reglerna finns i hyreslagen. Reglerna säger att du inte får lägga på något extra på den vanliga hyran. Du får bara lägga på 10–15 procent på hyran om du hyr ut lägenheten möblerad. Om du själv hyr en lägenhet i andra hand och betalar mycket mer än själva hyran kan du vända dig till hyresnämnden. Hyresnämnd-en kan hjälpa dig att få tillbaka dina pengar.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 43

Foto: Colourbox

Byta lägenhet Om du har ett förstahandskontrakt på en lägenhet har du rätt att byta din lägenhet om du har en godkänd anledning. Godkända anledningar kan vara att du behöver en större lägenhet, en lägenhet med lägre hyra eller en lägenhet som ligger närmare arbetet. Om du vill byta din lägenhet måste hyresvärden godkänna bytet först. Om du byter din lägenhet utan att hyresvärden har godkänt bytet kan du förlora ditt förstahandskontrakt. Om du är hyresgäst har du rätt att byta din lägenhet så fort du har ett förstahandskontrakt. Du behöver inte bo en bestämd tid i lägenheten innan du får byta. Det finns många olika webbsidor på Internet där du kan sätta ut en annons om du vill byta lägenhet. Du kan sätta upp lappar i trappuppgångar och i affärer. Fråga också din hyresvärd om det finns chans att byta lägenhet.

Svarta kontrakt Svarta kontrakt är kontrakt på hyreslägenheter som säljs eller köps för pengar. Det är olagligt att sälja förstahandskontrakt. Den som säljer förstahandskontrakt kan dömas till fängelse i två år. Det är

44 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

inte olagligt att köpa ett förstahandskontrakt men du tar en stor risk om du gör det. En hyresvärd har rätt att säga upp förstahandskontraktet om lägenheten är uthyrd svart.

Besiktning av lägenhet Innan du flyttar in i en lägenhet kan du kräva att den besiktigas. Det betyder att hyresvärden kontrollerar att det inte finns skador i lägenheten. Om lägenheten har skador från tidigare hyresgäst ska detta skrivas ner så att du inte behöver betala för dem.

Uppsägning av hyreskontrakt Om du vill flytta från en lägenhet har du alltid en uppsägningstid. Uppsägningstiden börjar när du meddelar att du vill flytta. Det är oftast tre månaders uppsägningstid för en hyreslägenhet. Det betyder att du måste betala hyra i tre månader även om du vill flytta tidigare. Hyresvärden har rätt att säga upp hyresgäster som inte sköter sig. Den som inte sköter sig kanske inte har betalat hyran i rätt tid eller gjort saker som inte är bra för lägenheten eller huset.

Praktiska saker när du bor i lägenhet Alla hus i Sverige är byggda för att vara varma på vintern. Husen är känsliga för fukt. Det kan lätt bli skador om lägenheten sköts på fel sätt. När du städar lägenheten ska du bara använda lite vatten. Du ska se till att alla golv och andra ytor blir torra. Om du ser att en kran eller vattenledning läcker eller droppar ska du alltid säga till hyresvärden. Lägenheten har ventiler för att rensa bort fuktig luft. Därför är det viktigt att ventilerna är öppna året om.

Gemensamma utrymmen Alla hyresgäster i ett hyreshus har tillsammans ansvar för de rum som alla använder, till exempel trappuppgång, tvättstuga och området runt huset. Du betalar oftast för städning när du betalar din hyra. Men du har också ansvar för att städa efter dig själv. Du får inte ställa saker i trappuppgångar eftersom det måste finnas plats för människor att springa ut om det börjar brinna eller händer något annat i huset. Du måste följa reglerna om att boka tid i tvättstugan och om att städa tvättstugan när du använt den.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 45

Hemförsäkring En hemförsäkring ger dig pengar tillbaka för saker som har stulits eller förstörts, kanske i en översvämning eller brand. Hemförsäkringen ger skydd för allt du har hemma. Det ger också skydd för alla personer som står med på försäkringsbrevet och bor i samma bostad. Hemförsäkringen har olika delar:

•

Egendomsskydd – kan ge dig pengar för saker som går sönder eller blir stulna.



Rättsskydd – du kan få hjälp att betala kostnader för juridiskt ombud om du råkar i bråk med någon.



Överfallsskydd – kan ge ekonomisk ersättning om du skadas vid till exempel misshandel eller våldtäkt.



Ansvarsförsäkring – kan ge pengar om du måste betala skadestånd till någon.

• • • •

Reseskydd i 45 dagar under en resa till annat land.

Miljö, natur och ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet betyder att leva på ett sätt som inte förstör naturen. Regeringen har satt upp mål för ekologisk hållbarhet. Miljön ska skyddas, vilket bland annat innebär att utsläpp inte ska skada människor och att den biologiska mångfalden ska bevaras. Användning av energi och naturresurser ska begränsas och effektiviseras. Sveriges riksdag bestämmer vilka miljömål som hela Sverige ska arbeta för. Kommunerna ansvarar för miljöarbetet lokalt. Det handlar till exempel om hur kommunen tar hand om avfall eller hur vi kan använda energi på ett bra sätt.

46 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Naturreservat Ett naturreservat är ett stort område som myndigheterna har skyddat för att natur, växter och djur är speciellt känsliga eller vackra. Det finns ungefär 3 100 naturreservat i Sverige. Det kan vara gamla skogar, höga fjäll, jordbruk eller öar i skärgården. Det finns alltid skyltar i ett naturreservat som berättar vad du får göra och inte göra i området. Det kan vara olika regler i olika naturreservat.

Allemansrätten I Sverige finns det något som heter allemansrätt. Den ger alla rätt att gå fritt i naturen, också på mark som någon annan äger. Allemansrätten betyder samtidigt att vi måste vara försiktiga och visa respekt i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar och bestämmer vad du får göra och inte får göra. På Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se kan du läsa om allemansrätten på olika språk.

Naturreservat på Herrestafjället

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Maria Nobel

Om Sverige | 47

Friluftsliv på Herrestafjället

Foto: Maria Nobel

Det här får du göra i naturen

•

• •

• • •

• 48 | Om Sverige

Du får gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen, men inte för nära hus. Om du öppnar en grind måste du stänga den bakom dig. Du får gå, cykla och rida på privata vägar. Du får tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga den som äger marken. Du får bada, åka båt och gå i land, men inte för nära hus. Du får plocka blommor, bär och svamp. Du får fiska med metspö och kastspö längs kusten och i de fem största sjöarna i Sverige. Du får göra en liten eld om du är försiktig.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Det här får du inte göra i naturen

•

Du får inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller odlad mark, till exempel åkrar.



Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får inte heller köra på stigar, parker eller motionsspår.



Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig.



Du får inte elda direkt på en berghäll, den kan gå sönder. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är det ofta förbjudet att elda.

• • • • •

• •

• •

•

Du får inte skada träd och buskar eller ta med dig dem hem. Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, planteringar eller på åkrar. Du får inte kasta eller lämna kvar skräp. Du får inte jaga, störa eller skada djur. Du får inte ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar. Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar eller vattendrag. Du får inte ha hunden lös under tiden 1 mars till 20 augusti. Då har djuren i skogen ungar. En lös hund kan skrämma eller skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad. Du får inte plocka blommor som är fridlysta.

Djurskydd Det finns en lag om djurskydd. Den bestämmer hur tamdjur ska skötas. Tamdjur är djur som männinskor äger. Det finns också en djurskyddsförordning som handlar om både tama och vilda djur. Båda lagarna handlar om att djuren ska behandlas bra och skyddas mot lidande och sjukdom.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 49

Avfallshantering Det blir mycket avfall i Sverige varje år. Från varje svensk bostad kommer det 350 kilo avfall varje år. Det kostar mycket att ta hand om alla sopor. Att hantera avfall fel är också dåligt för miljön. Därför är det viktigt att försöka ta hand om soporna så bra som möjligt. Mycket av det vi slänger kan användas igen, till exempel plastförpackningar, metallförpackningar och matrester. Alla som bor i Sverige kan hjälpa till att sortera skräpet så det går att använda igen (återvinna). Nära de flesta hyreshus finns det stationer där du kan sortera skräpet. Många hyresvärdar ger sina hyresgäster speciella påsar till matrester. Matresterna läggs i kompost och blir till jord. Det finns också andra platser där du kan lämna avfall:

•

Återvinningsplats Här kan du lämna förpackningar, tidningar och batterier.



Återvinningscentral Här kan du lämna grovavfall och större saker men också farligt avfall, till exempel kemikalier och elektroniska saker.



Miljöstation Här kan du lämna allt avfall som är farligt för miljön.

• •

Soptipp

50 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hur avfallet tas om hand I Sverige finns ett system för att ta till vara på avfall som kan användas på nytt. Det är viktigt att källsortera. Det betyder att man slänger matrester, metall, glas, plast och papper i olika behållare i soprummet. Att sortera ut matresterna är viktigt. Då blir det inte lika mycket avfall som måste brännas. Det här räknas till matrester och kan komposteras:

• rester av fisk och skaldjur • rester av kött • äggskal • grönsaker och frukt • bröd • te, kaffe och kaffefilter • hushållspapper • blommor • växter och jord

Sortering av förpackningar, tidningar och batterier I alla kommuner finns återvinningsplatser där du kan lämna till exempel förpackningar, tidningar och batterier. När förpackningarna lämnas på återvinningsplatsen ska de vara rena och torra. På en återvinningsplats finns olika behållare för:

• tidningar • förpackningar av papper • förpackningar av plast • förpackningar av metall • ofärgade förpackningar av glas • färgade förpackningar av glas • batterier Tidningar

När vi återvinner tidningar sparar vi mycket energi när nya tidningar ska göras.

Förpackningar av papper Förpackningar av papper kan användas för att göra nya förpackningar.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 51

Förpackningar av plast Både mjuk och hård plast kan återvinnas. I behållaren för plast kan du till exempel lägga förpackningar av plast och frigolit. Saker av plast som inte är förpackningar, till exempel diskborstar och leksaker, räknas som vanligt skräp och ska inte slängas här.

Förpackningar av metall Metall går att återvinna flera gånger. I behållaren för metall lämnar du förpackningar av stål, plåt och aluminium. I den här behållaren ska du inte lägga metallförpackning som innehåller färg eller lim – det är farligt avfall och ska lämnas på en miljöstation. Du ska inte heller slänga sprayburkar här – det är också farligt avfall.

Förpackningar av glas Glaset kan också återvinnas flera gånger. Vi sparar både energi och råvaror om vi återvinner glas. Ungefär 40 procent av det återvunna glaset används till att göra nya saker av glas, till exempel flaskor.

Restavfall Det skräp som inte går att sortera slänger du i den vanliga behållaren i soprummet. Det brukar brännas i stora förbränningsanläggningar. När man eldar upp restavfallet brukar man ta hand om värmen. Den kan till exempel användas för att värma upp hus. Det kallas fjärrvärme.

Återvinningsplats

52 | Om Sverige

Foto: Klas Eriksson

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Elektriska produkter El-avfall kallas alla elektriska saker som vi slänger. Allt el-avfall ska lämnas på en återvinningsplats. Hit räknas glödlampor, lysrör och allt med sladd eller batteri. Batterier ska tas ur och sorteras för sig.

Grovavfall Grovavfall kan till exempel vara gamla möbler och trasiga cyklar. Om du bor i hyreshus kan du få hjälp av fastighetsägaren att ta hand om grovavfallet.

Farligt avfall Farligt avfall är saker som kan vara giftiga, explosiva, brandfarliga eller frätande. Farligt avfall kan göra skada också i små mängder. Tänk på att inte slänga farligt skräp med det vanliga avfallet. Farligt skräp ska lämnas på en miljöstation, en återvinningscentral eller till särskilda bilar som hämtar farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Bilbatterier, bränslen och oljor, färg och limrester, klorin, lysrör, glödlampor och lågenergilampor, lösningsmedel, lacknafta, thinner, terpentin, fotogen och aceton, tändvätska, batterier som man kan ladda samt vissa avfettnings- och rengöringsmedel.

Nästan alla har farligt avfall i hemmet. Det kan vara aceton, tändvätska, nagellack eller brandvarnare. Bilbatterier, spillolja, färg, klorin, lim och lysrör är andra exempel. Foto: Bo Kågerud

Läkemedel som blivit över ska lämnas till Apotek. På apoteken finns påsar för läkemedel som ska slängas. Foto: Christer Ehrling

Nedskräpning Ett stort problem är allt skräp som slängs i naturen. Trots att det är förbjudet att slänga skräp utomhus är det många som gör det ändå. Det kostar många miljoner kronor varje år att städa undan.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 53

Bara kallt vatten från kranen räknas som dricksvatten.

Foto: Hanna Sjöstedt

Vatten och avlopp I Sverige finns det mycket vatten. Det vatten som finns i våra kranar har mycket hög kvalitet. Det är ofta bättre än det vatten du köper på flaska. Det är bara kallvattnet från kranen som är rent. Det varma vattnet kan vara smutsigt från rören som leder vattnet. Därför ska du inte dricka varmvatten eller använda det i matlagningen. Vatten från avloppen leds till ett reningsverk. Där renas vattnet och leds sedan ut i havet. Allt går inte att rena och det är svårt att få bort giftiga ämnen. Därför måste alla vara försiktiga med vad vi häller ut i avloppet.

Vad får hamna i avloppet? Det enda som får hamna i toaletten är toalettpapper och sådant som kommer ur kroppen. Toalettpapper är ett särskilt papper som kan lösas upp i vatten. Annat papper, till exempel hushållspapper, våtservetter och pappersnäsdukar, kan ge stopp i avloppet. Det kan också ge problem i reningsverket.

54 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

För att slippa gifter i avloppen kan du försöka köpa miljövänliga produkter. Det finns till exempel tvättmedel och diskmedel som har symbolen Svanen eller Bra miljöval. Mediciner ska aldrig slängas i avloppet eller i soporna. De ska lämnas till ett apotek. På apoteken finns det speciella påsar för mediciner som ska slängas.

Energi All energi och el vi använder påverkar miljön. Det går åt stora mängder energi vid transporter, uppvärmning av byggnader och i industrin. Ofta kommer energin från olja, gas och kol. Det leder till förändringar i klimatet, övergödning och farliga utsläpp. För att minska förändringarna i klimatet behöver vi använda mindre energi. Den energi vi använder ska vara bättre för miljön, till exempel energi från vatten, vind och sol. För att minska utsläppen kan du försöka åka kollektivt. Det betyder att du tar spårvagn, tunnelbana, tåg eller buss istället för bil. Du kan också välja att åka tåg istället för flyg. Det är också bra att tänka på vilka saker du köper i affären. Du kan försöka handla saker som är tillverkade nära där du bor.

Spara energi i din bostad Du sparar energi i din bostad om du till exempel inte sätter möbler framför elementen. Då kan värmen lättare nå ut i rummet. Elektriska apparater är ofta på hela tiden, i standby-läge. Du sparar mycket energi om du alltid stänger av elektriska apparater. Du sparar också mycket om du bara använder lågenergilampor. Och om du lägger ett lock på kastrullen när du kokar något på spisen.

Varifrån kommer elen? Elektriciteten i Sverige kommer mest från vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraft är elektrisk energi som kommer från vatten i till exempel älvar. Ett kärnkraftverk är en fabrik där kärnkraft förvandlas till elektricitet. En mindre del av elen kommer från biobränsle, olja och gas. Biobränsle är till exempel ved eller trä. En liten del energi kommer från vindkraften. Vattenkraft och vindenergi är bäst för miljön eftersom det är energi från källor som inte tar slut.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 55

Val av elföretag Du kan tjäna mycket pengar på att byta elbolag. Om du bor i lägenhet kan du spara mellan 400 och 1 000 kronor varje år. Om du bor i hus kan du spara flera tusen kronor.

Elpriskollen – jämför elpriser och villkor På webbsidan Elpriskollen hittar du elpriser och villkor från alla elbolag i Sverige. Gå in på www.elpriskollen.se för att se vilket bolag som blir bäst för dig.

Så byter du elbolag Det är enkelt att byta elbolag. I de flesta fall räcker det med ett telefonsamtal. Men du måste titta på vilket avtal du har eftersom det kan vara dyrt att byta mitt i en period.

Olika typer av elavtal Fast elpris: Priset på elen är bundet under en viss tid. Det kan vara bra med ett sådant avtal eftersom du är skyddad om priset på el går upp. Men samtidigt får du inte billigare el när priset går ner. Rörligt elpris: Priset på elen ändrar sig efter marknaden. Du får billigare el när priset på el går ner. Priset på el kan gå både upp och ner under avtalet. Tillsvidarepris: Ett pris du får automatiskt om du inte själv väljer något. Priset är rörligt och ändras ungefär tre gånger per år. Tillsvidarepris är ofta dyrare än fast och rörligt pris. Miljömärkt el (grön el): Miljömärkt el betyder att den el du betalar för tillverkas från miljövänliga källor, till exempel vindoch vattenkraft.

Vindkraftverk

56 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Så fungerar din kommun Alla som bor i Sverige bor i en kommun. I Sverige bestämmer kommunerna själva hur mycket medborgarna ska betala i skatt och vad pengarna ska användas till. Det kallas kommunalt självstyre. Det finns 290 kommuner i landet.

Nämnder och förvaltningar En nämnd är en grupp politiker som bestämmer inom ett särskilt område i kommunen, till exempel inom skolan. Andra områden är barnomsorg, äldreomsorg, socialtjänst, fritid och kultur. I nämnden finns politiker. De är ofta fritidspolitiker. Det betyder att de arbetar i nämnden vid sidan av ett vanligt arbete eller studier. Varje nämnd får olika mycket pengar. Hur mycket de får beror på vilket område de bestämmer över. Varje nämnd har en förvaltning. Där arbetar tjänstemän med att planera och göra det som nämnden har beslutat.

Barnomsorg Barnomsorg är platser där man tar hand om barn, till exempel förskolor och fritidshem. Du som studerar, arbetar eller söker arbete har rätt att lämna ditt barn till en förskola i ditt område. Förskolan är till för barn i åldern ett till fem år. Du kan söka plats på en förskola sex månader innan du behöver platsen.

Alla barn i Sverige har rätt att gå i en förskoleklass när de fyllt 6 år.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 57

Grundskola I alla kommuner finns kommunala grundskolor för barn som är mellan sex och 16 år. Det kan också finnas fristående skolor och helt privata skolor. Går man i privat skola får man betala en avgift. De kommunala och fristående skolorna betalas av skattemedel. Det år barn fyller sex år kan de få plats i en förskoleklass. Du får välja om du vill att ditt barn ska gå i en förskoleklass. De flesta barn i Sverige gör det. Det år barn fyller sju år måste de gå i skolan. Det kallas skolplikt. Grundskolan är gratis, både i kommunala skolor och friskolor. Vilka skolor som finns i din kommun ser du på kommunens webbsida.

Äldreomsorg När du blir äldre och behöver hjälp kan du kontakta din kommun. Där kan du få hjälp så att du kan bo kvar i ditt hem. Om du inte klarar av att bo själv finns det äldreboenden. Det är hus där äldre personer får vård och service.

Äldreboende Om du behöver plats på ett äldreboende behöver du ett beslut från en tjänsteman på kommunen, en biståndshandläggare. Han eller hon bestämmer om du kan få lägenhet i ett äldreboende. De personer som behöver mest vård och service får först plats.

Äldreomsorg

58 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hemtjänst Kommunen kan också hjälpa dig få vård och service i din bostad. Det kallas hemtjänst.

Socialtjänsten/socialkontor Som på andra platser i världen ska föräldrar i Sverige ansvara för sina barn och ungdomar. Men om det inte fungerar bra har socialtjänsten i kommunen det största ansvaret. Socialtjänsten ger hjälp till barn och familjer som på olika sätt har det svårt. Det kan vara familjer som inte har tillräckligt med pengar. Det kan vara personer som inte har någonstans att bo. Eller personer som har problem med droger och alkohol. Eller kvinnor som blivit slagna och hotade. Hjälpen från socialtjänsten kan vara samtal, kurser för föräldrar, kontaktpersoner för ungdomar eller för hela familjen. En kontaktperson är som en extra kompis eller släkting att prata med eller hitta på roliga saker med. Om det kommer en anmälan om att barn behandlas dåligt måste socialtjänsten göra en undersökning. Om det finns mycket stora problem kring barnet kan socialtjänsten bestämma att barnet ska flytta från sina föräldrar. På socialkontoren kan du få:

• Råd och hjälp till ungdomar och barnfamiljer. • Råd och hjälp om du har problem med missbruk. • Råd och hjälp om arbete och studier. • Försörjningsstöd. Olika lagar styr besluten på socialkontoren. De viktigaste är:

• • • •

Socialtjänstlagen, SoL Lagen om vård av unga, LVU Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Föräldrabalken, FB

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 59

Försörjningsstöd Försörjningsstöd kallas också socialbidrag eller ekonomiskt bistånd. Det är en hjälp för den som inte har några pengar. Om den som söker försörjningsstöd kan arbeta måste han eller hon söka arbete samtidigt. Man måste också delta i andra aktiviteter som socialtjänsten ordnar. Om man inte deltar i de aktiviteter som socialtjänsten ordnar kan man få avslag och inte få pengar. Du har oftast inte rätt till pengar från socialtjänsten om du har pengar på banken eller äger något dyrt, till exempel en bil. Försörjningsstödet är delat i två delar. En del (riksnormen) bestäms av regeringen och är lika stor i hela landet. Den andra delen ska täcka kostnader för varje person. Risknormen ska räcka till:

• mat • kläder och skor • lek och fritid • förbrukningsvaror (andra saker man använder varje dag) • hälsa och rengöring • dagstidning, telefon och TV-avgift Du kan också få försörjningsstöd för:

• bostaden • el • kostnad för resor • hemförsäkring • medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa, A-kassa Du kan också få försörjningsstöd till möbler, tandläkare, läkarvård och medicin. Då måste du först göra en ansökan. Sedan bestämmer socialtjänsten om du får pengarna.

Fritid och kultur Svenska kommuner har olika tjänster inom fritid och kultur. Kommunerna har bibliotek där du kan låna böcker gratis. De kan också hjälpa föreningar. De kan ha kulturskolor där barn och ungdomar kan lära sig spela olika instrument, måla eller spela teater.

60 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Stadsbiblioteket i Göteborg.

Foto: Anna Jolfors

Bibliotek Alla svenska kommuner har bibliotek för invånarna. Det största kallas ofta för ett stadsbibliotek och ligger ofta i centrum. Sedan brukar det finnas små bibliotek i olika delar av kommunen. På biblioteken kan du låna böcker, läsa tidningar och lyssna på musik. Här finns böcker och tidningar på många olika språk. Vissa bibliotek har språkträning och läxläsning några dagar i veckan. Du lånar böcker, tidningar och cd-skivor gratis. För att kunna låna behöver du ett bibliotekskort (lånekort). Du kan gå till vilket bibliotek som helst för att få ett bibliotekskort.

Konsumentnämnd I lite större kommuner brukar det finnas en konsumentnämnd. Där kan du få hjälp om du har köpt något som du inte är nöjd med. Du får veta vilka rättigheter du har och hur du kan kräva pengar tillbaka från säljaren.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 61

Kontakt med myndigheter Det finns olika sätt att kontakta en myndighet i Sverige. Om du har enklare frågor är det bäst att använda myndighetens webbsida på Internet. Det är vanligt att myndigheter har information på olika språk. Försäkringskassan har till exempel information på arabiska, somaliska, farsi och sorani. Du kan också gå till myndighetens kontor. Kontoren är öppna för alla.

Rätt till tolk Om du inte förstår svenska har du rätt att få en tolk. Du har rätt till tolk på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten och på sjukhus. Du måste tala om att du behöver tolk när du bokar tid för besök.

Foto: Maria Nobel

62 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att hantera ekonomin Banker, konton och kontokort De flesta personer har ett bankkonto och ett bankkort. Med bankkortet kan du ta ut pengar från en automat. Du kan också använda kortet när du handlar i en affär. För att få bankkonto och kontokort måste du prata med banken. Det finns olika kontokort:

• Uttagskort – är kopplat till ditt konto i din bank och kan bara

användas för att ta ut pengar i en automat (bankomat).



Bankkort – kan användas för att ta ut pengar i automat. Det går också bra att betala med kortet. Pengarna dras direkt från ditt konto.



Betalkort – kan du betala med. Pengarna dras inte från kontot direkt. Du får istället en räkning en gång i månaden. Betalkort är oftast dyrare än bankkort.



Kreditkort – ett kort som det går att låna pengar med. När du betalar med kreditkort lånar du pengar av banken. Du betalar ofta höga räntor när du lånar med kreditkort.

• • •

De flesta personer lånar pengar av en bank om de ska köpa bostad eller bil. För att kunna låna pengar av en bank måste du ha stabil inkomst och fast anställning.

Att leva ekonomiskt Det är bra att planera sin ekonomi. Pengarna ska räcka till alla kostnader. Det kan vara bra att göra en budget. Du kan också minska dina kostnader om du väljer billigare alternativ. Du kan till exempel:

• • •

•

välja billigare affärer betala dina räkningar via autogiro eller bank via Internet spara på el- och telefonkostnader eller välja bostad med billigare hyra jämföra priser på hemförsäkring och elpriser

Betala räkningar via Internet eller autogiro För att kunna betala räkningar (fakturor) och se hur mycket du har på ditt bankkonto via Internet måste du först gå till din bank. Där får du information om hur du gör. Autogiro betyder att pengarna som ska betalas dras automatiskt varje månad från ditt konto. Många företag och hyresvärdar frågar dig om du vill att de ska dra pengar automatiskt från ditt bankkonto.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Om Sverige | 63

Hemutrustningslån Ett hemutrustningslån är ett lån till nyanlända flyktingar och invandrare för att köpa möbler och saker till hemmet. Du har rätt att söka ett hemutrustningslån om du har fått uppehållstillstånd för att du är flykting, skyddsbehövande eller anhörig till dessa. Du måste söka lånet de första två åren efter du har blivit registrerad (folkbokförd) i en kommun. Om du vill söka hemutrustningslån ska du tala med din handläggare på kommunen eller din etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen. De skickar din ansökan till Centrala studiestödsnämnden, CSN. Hemutrustningslån är ett lån. Det betyder att du måste betala tillbaka pengarna till CSN. Hur mycket du kan låna beror på hur många ni är i familjen och om du hyr en bostad som är möblerad. Du kan läsa mer om hemutrustningslån på olika språk på CSN:s hemsida. www.csn.se/hemutrustningslan

Betalningsanmärkning Om du inte betalar dina räkningar och skulder i tid får du brev med påminnelser om att betala. Om du fortfarande inte betalar skickas räkningen till ett inkassoföretag. Du får då en betalningsanmärkning. Om du ändå inte betalar hamnar ärendet till sist hos Kronofogdemyndigheten. En betalningsanmärkning är ett tecken på att du inte har skött dina betalningar. Den kan betyda att du inte får lån, lägenhet, arbete eller telefonabonnemang. Det finns företag som arbetar med att lämna information om vilken ekonomi en person eller ett företag har. De kallas kreditupplysningsföretag. Om du till exempel vill köpa en mobiltelefon på avbetalning kontaktar försäljaren ett kreditupplysningsföretag. De kan då ge information om du har en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning finns kvar i tre år för en privatperson och fem år för ett företag.

Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten kallas ofta bara för Kronofogden. Kronofogden tar hand om skulder som inte är betalda. Om någon är skyldig dig pengar kan Kronofogden hjälpa dig att få tillbaka dem. Kronofogden arbetar också med skuldsanering. Det betyder att Kronofogden hjälper den som har stora skulder med att få ordning på ekonomin.

64 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att leva med funktionsnedsättning En person med funktionsnedsättning är någon som har en sjukdom eller skada som gör att han eller hon behöver extra stöd. Den som har funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet att vara med i samhällslivet som alla andra. Barn med funktionsnedsättning ska till exempel få barnomsorg och skola som alla andra barn. Det finns en lag, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som ger rätt till stöd. Stödet kan vara en person som hjälper till eller ombyggd bostad. Du kan också få pengar. Det kallas handikappersättning.

Internationella symbolen för funktionsnedsättning.

Den som kan få stöd genom LSS har till exempel en utvecklingsstörning eller autism. Det kan också vara någon som har fått en hjärnskada i vuxen ålder. Den som är förälder till ett barn med funktionshinder kan få vårdbidrag. Om du har frågor om funktionshinder ska du tala med socialtjänsten i din kommun.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 65

Säkerhet Räddningstjänsten Räddningstjänsten släcker eld vid bränder och hjälper till vid olyckor i trafiken eller på havet. Räddningstjänsten arbetar också med att hindra bränder. Den kan till exempel berätta om hur brandvarnare och brandsläckare fungerar. Räddningstjänsten kallas också brandkåren.

Gör så här om det börjar brinna Gör så här om det börjar brinna!

• Rädda – Rädda liv som är i fara, men ta inga risker. Tänk på att

brandrök är giftig. Kryp längs golvet för att ta dig ut. Stäng fönster och dörrar.



säker plats. Möt Räddningstjänsten när den kommer.



Släck – Om du har släckutrustning kan du börja släcka. Spruta med en brandsläckare mot glöden – inte på elden.



Viktigast om du ser en brand är att ringa 112! Du ska berätta vad som har hänt och vilka skador som syns. Du måste också tala om var hjälpen behövs och vem du är som ringer.

• Varna – Varna dem som hotas av branden. • Larma – Sätt på brandlarmet om det finns eller ring 112 från en •

Polisen Om du vill fråga polisen om något eller tipsa om ett brott ska du ringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige. Om det är bråttom och något händer akut ska du larma på nummer 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är skadad och behöver hjälp eller om det brinner.

Trafiksäkerhet Det är lag på att alla som åker i en bill ska ha bilbälte. Barn behöver särskilt skydd, som till exempel sittkudde eller bilbarnstol. Det är också lag på att alla barn under 15 år ska ha hjälm när de cyklar. I Sverige ska du cykla på höger sida av vägen. Använd cykelbana om det finns. Du ska gå på gångbana eller trottoar om det finns. Du kan också gå på vänster sida på en gata eller väg. Använd övergångsställe när du vill gå över en gata. Då måste bilar och cyklar släppa fram dig.

66 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Stenläggare

Foto: Colourbox

3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige Innehåll

Arbetsmarknaden i Sverige

Socialförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen

Utbildning för vuxna



Att vara anställd

Yrkesutbildningar



Att söka arbete

Universitet och högskola



Att starta eget företag

Validering



Att betala skatt

Studiemedel

Folkbokföring

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fritids- och föreningsliv

Om Sverige | 67

Arbetsmarknaden i Sverige Ungefär hälften av alla människor i Sverige har ett avlönat arbete. Arbetslösheten är ungefär 7 procent (december 2011). Arbetsmarknaden kan delas in i privat och offentlig sektor. I den privata sektorn finns vinstdrivande företag med privata ägare, som till exempel butiker och industrier. Den offentliga sektorn ägs av staten, kommuner och landsting. Det kan vara till exempel sjukvård, utbildning och polis. Det finns många lagar och avtal som styr hur man arbetar i Sverige. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt. Arbetsmarknaden är uppdelad i två sidor: arbetsgivare och fackförbund. Ett fackförbund är en organisation med alla fackföreningar inom samma bransch Det finns två viktiga saker som gör att arbetsmarknaden fungerar. Den första är rätten att starta organisationer och föreningar. Det betyder att både arbetsgivare och arbetstagare kan organisera sig för att kunna träffas på lika villkor. Den andra är rätten att förhandla om sådant företagen vill och om de anställdas villkor. Dessa regler bestäms av lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL.

Göteborgs hamn.

68 | Om Sverige

Foto: Maria Nobel

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Arbetsgivare Det finns arbetsgivarorganisationer för statliga, kommunala och privata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation är en organisation där flera arbetsgivare gått samman för att arbeta med frågor som intresserar dem. Den största privata arbetsgivarorganisationen är Svenskt näringsliv. I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndigheterna Försäkringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuner och landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna. Ett företag kan välja om det vill gå med i en arbetsgivarorganisation.

Fackföreningar En fackförening är en organisation som bland annat förhandlar om medlemmarnas löner med arbetsgivaren. Fackföreningar arbetar för att de anställda ska få det bättre på arbetet. I Sverige har det funnits fackföreningar sedan 1880-talet. Det är frivilligt att vara med i en fackförening. På de flesta arbetsplatser finns det en fackklubb eller ett arbetsplatsombud. En fackklubb är en grupp medlemmar i ett fack på en arbetsplats. Ett arbetsplatsombud är en person som talar för medlemmarna på en arbetsplats. Fackklubbar och arbetsplatsombud är med i förbund. Förbunden är sedan del av ännu större organisationer. Det är vanligt att både vara medlem i en fackförening och i en arbetslöshetskassa, A-kassa. En arbetslöshetskassa är en ekonomisk förening som ger pengar till sina arbetslösa medlemmar.

Arbetsrätt Arbetsrätt kallas de lagar och bestämmelser som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsdomstolen När arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om en fråga på arbetsplatsen kan de hamna i konflikt. De kan då kontakta Arbetsdomstolen, AD. Domstolen undersöker då konflikten.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 69

Lagen om medbestämmande, MBL

Foto: Maria Nobel

Lagen om medbestämmande, MBL, är en viktig lag inom arbetsrätten. Den kom till år 1976. I lagen finns regler om rätten att organisera fack på arbetsplatserna. Lagen säger att arbetsgivaren måste informera arbetstagarna om viktiga saker som gäller arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste också förhandla med arbetstagarorganisationen innan den beslutar om förändringar på arbetsplatsen.

Lagen om anställningsskydd, LAS Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar. Lagen gäller anställda med fast anställning. I lagen står det att en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund. Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller om en person inte sköter sig på arbetet. Lagen om anställningsskydd bestämmer också vilka personer som ska sägas upp först när det är brist på arbete.

Kollektivavtal Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön. Men det är inte alla organisationer eller företag som har ett kollektivavtal.

70 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

I ett kollektivavtal bestäms hur stor den lägsta lönen ska vara för de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal. Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.

Lön genom förhandling Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du förhandla eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna. En fackförening kan vara med och förhandla om din lön. Du kan också förhandla om din lön själv.

Arbetsgivaravgifter Förutom lönerna ska arbetsgivaren betala in inkomstskatt och arbetsgivaravgifter för alla anställda. Det görs en gång i månaden till Skatteverket.

Inkomstskatt När du blir anställd skriver du på ett anställningsavtal med arbetsgivaren. I avtalet står din lön. Den kallas bruttolön. Arbetsgivaren tar en del av din bruttolön och betalar in som skatt. Denna skatt kallas inkomstskatt. Pengarna som blir över får du. Det kallas nettolön.

Hur mycket skatt betalar du? Om du tjänar mindre än 18 200 kronor på ett år behöver du inte betala skatt. Om du tjänar mellan 18 200 kronor och 383 000 kronor på ett år betalar du skatt till din kommun. Skatten är olika i varje kommun. Den brukar vara ungefär 29–35 procent av din bruttolön. Om du tjänar mellan 383 000 kronor och 548 300 kronor på ett år betalar du också skatt till staten. Den är 25 procent av lönen över 383 000 kronor. Om du tjänar över 548 300 kronor på ett år betalar du 5 procent mer på den del som är över 548 300 kronor. Alla siffror är från 2011

Skatt för företagare Företagare betalar också skatt. Skatten beräknas på hur mycket företagaren förväntas tjäna på ett år. Skatten betalas in varje månad.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 71

Deklaration En deklaration är uppgifter om hur mycket du har tjänat och hur mycket du har betalat i skatt under ett år. Deklarationen ska lämnas till Skatteverket senast den 2 maj varje år. Skatteverket får information från din arbetsgivare, försäkringsbolag och banker om hur mycket pengar du har fått under året. Skatteverket skickar din deklaration hem till dig. Då måste du kontrollera att all information stämmer. Du kan sedan skriva under deklarationen på fem olika sätt:

•

• • • •

Skriva under med penna och skicka eller lämna den till Skatteverket. Skicka ett SMS via din mobiltelefon. Ringa Skatteverket. Deklarera via Internet med den kod som står i din deklaration. Deklarera via Internet med e-legitimation.

Deklarationsblankett, det finns information på olika språk på Skatteverkets webbsida.

Att jobba svart Att jobba svart betyder att arbetstagare och arbetsgivare inte betalar någon skatt. Om en arbetstagare eller en arbetsgivare inte deklarerar sina inkomster bryter de mot lagen. Det kan leda till fängelse. När du jobbar svart får du ingen sjukpenning om du skulle skada dig i arbetet. Du får lägre föräldrapenning, lägre pension och inget arbetsintyg. Om du jobbar svart kan det bli svårt att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet eller handla på avbetalning. Hyresvärdar och företag vill att du kan visa upp ett anställnings­ avtal.

72 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetskassan, a-kassan, är en ekonomisk förening som ger pengar till arbetslösa medlemmar. Arbetslöshetsförsäkringen ska göra det möjligt för en arbetslös person att få ungefär samma eko­ nomiska villkor som om han eller hon har anställning. Du kan bara få a-kassa under en viss tid och då måste du söka nytt arbete under tiden.

Arbetssökande

Foto: Colourbox

Arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättning betalas ut på två sätt: som grundbelopp eller som en ersättning räknad på din tidigare lön. Du har rätt till arbetslöshetsersättning om du ett år före arbetslösheten arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i månaden. Du får arbetslöshetsersättning i 300 dagar och högst fem dagar per vecka. Om du har barn under 18 år kan du få ersättning i 150 dagar till.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 73

Grundbeloppet är 320 kronor per dag (2012) om du inte är medlem i en a-kassa eller om du har varit medlem en kortare tid. Grundbeloppet betalas ut för den som har fyllt 20 år eller mer. Du kan få grundbeloppet från en a-kassa eller från den kompletterande a-kassan, Alfa-kassan. Om du har varit medlem i en a-kassa i minst ett år och arbetat sex månader av det året har du rätt att få en ersättning som räknas på din tidigare lön. Ersättningen är 80 procent av din tidigare lön de första 200 dagarna. Den högsta ersättningen du kan få per dag är 680 kr. Från och med dag 201 till och med dag 300 får du 70 procent av din tidigare lön (2012).

Att vara anställd Anställningsformer Det finns två olika typer av anställningsformer:

• tillsvidareanställning • tidsbegränsad anställning

Tillsvidareanställning kallas också ibland för fast anställning. Anställningen gäller tills vidare. Det betyder att den inte har något slutdatum. Tidsbegränsad anställning kallas också visstidsanställning. Det är anställning under en begränsad tid. Det kan också vara när ett företag behöver extra personal under en viss tid.

Exempel på tidsbegränsade anställningar:

• Timanställning

Att vara timanställd betyder att arbetsgivaren betalar de anställda per timme.

• Vikariat

Om du blir anställd som vikarie arbetar du istället för någon annan, till exempel någon som är föräldraledig. Ett vikariat får vara högst tre år. Om vikariatet är längre har du rätt till tillsvidareanställning

• Projektanställning

Att ha en projektanställning betyder att du arbetar med något speciellt under en viss tid. Arbetet måste göras under en viss tid och med personal som har vissa kunskaper.



En provanställning är ett sätt för arbetsgivaren att testa dig som anställd. Tanken är att provanställningen sedan ska bli en tillsvidareanställning. En provanställning får inte vara längre än sex månader men kan också avslutas tidigare.

• Provanställning

74 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Arbetsförmedlingen ordnar mässor där du som söker arbete får chans att träffa arbetsgivare och ställa frågor.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Björn Tesch

Om Sverige | 75

Anställningsavtal När du får ett arbete ska du skriva under ett anställningsavtal eller ett anställningskontrakt. I anställningsavtalet eller anställningskontraktet ska det stå:

• namn och personnummer • arbetsplats • datum när anställningen börjar • arbetsuppgifter och titel • vilken slags anställning du har • uppsägningstid, alltså tiden från den dag då du får veta att du

måste sluta eller säger upp dig, och fram till den dag då arbetet slutar

• lön • hur mycket betald semester du har rätt till Arbetstid

Arbetstiden kan vara fast eller rörlig. Fast arbetstid betyder att du måste vara på arbetsplatsen en viss tid under dagen. Rörlig arbetstid betyder att du väljer när du börjar och slutar under dagen. Flextid är en sorts rörlig arbetstid. När en person som är heltidsanställd arbetar mer än sin vanliga arbetstid kallas det övertid.

Arbetstidslagen Den vanliga arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan på en och samma arbetsplats.

Semesterlagen Det finns en lag på att alla som arbetar heltid har rätt till 25 dagars semester per år. Du kan få pengar istället för semester om du slutar ett jobb och inte kan ta ut din semester. Då får du tolv procent på den lön du har tjänat under året. Timanställda får tolv procent av sin bruttolön i semesterersättning.

Om du blir sjuk när du arbetar Om du är anställd och blir sjuk ska du göra en sjukanmälan till din arbetsgivare den första dagen du är sjuk. Arbetsgivaren betalar din sjuklön de första 14 dagarna. Den första dagen du är sjuk är en karensdag. Det betyder att du inte får någon lön den dagen. Från och med den andra dagen du är sjuk får du 80 procent av din lön. Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än sju dagar måste du ha intyg från en läkare. Det kallas medicinskt underlag.

76 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Jobbintervju

Foto: Colourbox

Att söka arbete Du kan söka arbete på många olika sätt.

•

Du kan gå till Arbetsförmedlingen och söka arbete genom



deras annonser om lediga jobb.

•

Du kan kontakta bemanningsföretag och rekryteringsföretag.



Ett bemanningsföretag hyr ut personal till olika företag.



Ett rekryteringsföretag hittar personer åt ett företag som vill



anställa ny personal.

• • •

Du kan svara på annonser i dagstidningar eller på Internet. Du kan själv ta kontakt med en arbetsgivare. Du kan fråga människor som du känner.

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som finns i hela landet. Arbetsförmedlingen berättar hur du kan söka arbete. Du kan få information om olika yrken och utbildningar och du får veta hur du skriver en ansökan. Arbetsförmedlingen lägger ut annonser om lediga jobb på sin webbsida. Du kan hitta lediga jobb i Platsbanken på Arbetsförmedlingens webbsida, www.arbetsformedlingen.se. När du har fått uppehållstillstånd är det viktigt att du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 77

Service och program Arbetsförmedlingen har olika program för arbetssökande. Här är några exempel:

• Instegsjobb

Instegsjobb är ett bidrag som arbetsgivare kan få om de anställer en nyanländ person. Arbetsgivaren kan få upp till 800 kronor per dag i bidrag till lönen.



Du som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna kan söka instegsjobb. Du måste vara arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. Du måste också studera eller ha fått en studieplats inom svenska för invandrare, Sfi.



• Praktik

Du som är arbetslös och har fyllt 25 år kan ibland göra praktik genom Arbetsförmedlingen. Du som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna kan få praktikplats även om du är under 25 år.

Det finns olika slags praktik genom Arbetsförmedlingen. Prata med din handläggare om vilken praktik som passar dig. Praktiken ska vara på heltid och i högst sex månader. Du kan få pengar från Försäkringskassan under tiden du gör praktik.



I vissa fall kan den som är arbetslös och inte är med i något annat program på Arbetsförmedlingen få träffa en jobbcoach. En jobbcoach hjälper dig med hur du söker jobb.



Arbetsförmedlingen har utbildningar inom olika yrken. Tanken är att utbildningen ska leda till ett arbete.

• Jobbcoach

• Arbetsmarknadsutbildning

Praktik

78 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

På Arbetsförmedlingen kan du få hjälp med hur du skriver ett bra personligt brev och ett CV.

Foto: Colourbox

Det personliga nätverket Det personliga nätverket är de kontakter och personer du känner. De flesta anställningar ordnas genom personliga kontakter.

Ansökningshandlingar När du söker ett arbete ska du skicka med de papper som arbetsgivaren frågar efter. Ofta vill arbetsgivaren att du skickar både ett personligt brev och ett Curriculum Vitae, CV.

Meritförteckning/CV Curriculum Vitae, CV är latin och betyder en berättelse om livet. I CV:t ska du berätta om dina erfarenheter av arbete, din utbildning och andra kunskaper. Du ska också berätta lite om dig själv och hur du är som person. Ett CV kan innehålla följande:

• • • • •

Namn, adress, telefonnummer och mejladress. Utbildningar: en lista över dina utbildningar. Arbeten: en lista över dina erfarenheter från arbeten. Andra erfarenheter som språkkunskaper och datakunskaper.



Referenser: namn på en tidigare arbetsgivare eller person som känner dig väl. Skriv personens namn, telefonnummer och arbetsplats. Fråga personen/personerna först om de kan vara din referens.



Kort personlig information: intressen, familj och aktiviteter på fritiden.

•

I ett CV kan du också kort berätta vad du har gjort på dina tidigare arbeten och om innehållet i dina utbildningar. Betyg och intyg kan lämnas om arbetsgivaren frågar efter dom eller när du blir intervjuad.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 79

Ansökningsbrev/personligt brev I ett ansökningsbrev eller personligt brev berättar du om varför du är intresserad av just det här jobbet eller företaget. Du förklarar också varför du passar för jobbet. Det är viktigt att det personliga brevet är skrivet för det jobb du söker. Brevet ska inte vara för långt.

Intresseanmälan En intresseanmälan är en ansökan som lämnas eller skickas till en arbetsplats utan att det finns ett ledigt jobb att söka.

Anställningsintervju En anställningsintervju är ett samtal där en arbetsgivare intervjuar en person som söker ett arbete. Det finns några viktiga saker att tänka på när du ska gå på intervju. Det är bra att läsa på om företaget. Du kan till exempel söka information på Internet. Det visar att du är intresserad av jobbet du söker. Det är också viktigt att tänka på hur du klär dig och ditt kroppsspråk.

Vanliga frågor Det kan vara bra att tänka igenom hur du ska svara på olika frågor under en intervju. Vanliga frågor och uppmaningar:

• • • • • •

Berätta om dig själv! Jobbar du bra i grupp? Vad har du för bra/dåliga egenskaper eller sätt att vara? Varför har du sökt det här jobbet? Varför ska vi anställa dig? Vad har du för planer i framtiden?

Annat att tänka på

•

Första intrycket är viktigt – se till att klädsel, humör och utseende är bra när du kommer till arbetsplatsen och ska hälsa på den som intervjuar dig.



Skaka hand – det kan vara bra att skaka hand med den som ska intervjua dig, det ger ett bra intryck.

• •

Kom i tid – om du är försenad kan du förstöra dina chanser.

Jämställdhet I Sverige finns en lag som förbjuder arbetsgivare att behandla personer olika på grund av kön. Arbetsgivare måste arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen.

80 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Intervju

Foto: Colourbox

Konflikter på arbetsplatsen En konflikt eller ett bråk på en arbetsplats ska lösas så snabbt som möjligt. Det är chefens ansvar att se till att konflikter blir lösta. Om du hamnar i en konflikt ska du prata med din chef. Om du har en konflikt med din chef och är medlem i en fackförening kan du få stöd av din fackförening.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 81

Att starta eget företag Det behövs kunskap om administration och ekonomi för att kunna starta eget företag i Sverige. Om du vill starta eget företag kan du få hjälp och råd från till exempel ALMI och Arbetsförmedlingen. Det finns mycket information om att starta eget företag på Internet, till exempel på www.tillvaxtverket.se.

ALMI och IFS ALMI Företagspartner AB ägs av staten. ALMI arbetar för att öka utvecklingen av små och medelstora företag. De hjälper till med både information och lån för att komma igång med ett nytt företag. IFS Rådgivning är en del av ALMI och finns till för invandrare som vill starta företag. IFS ger gratis råd på olika språk. IFS finns i olika delar av Sverige.

Pengar för att starta företag Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med bidrag den första tiden du driver eget företag. Bidraget ges bara till dig som har goda chanser att driva ett företag. Arbetsförmedlingen tittar också på om företaget har chanser att lyckas. För att ansöka om pengar till att starta eget företag måste du först skriva en affärsplan. Du kan få hjälp med det på IFS Rådgivning eller på Arbetsförmedlingen. En informatör från Skatteverket möter en samhällsinformatör från Enheten för samhällsorientering i Göteborg.

Foto : Mikael Jönsson Foto: Mikael Jönsson

82 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att betala skatt Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och ett bra liv i Sverige. De som tjänar mer pengar betalar mer i skatt. När du arbetar betalar du skatt på din lön. Du betalar samtidigt en avgift till din pension. Den är ungefär sju procent av din lön. Du betalar dessutom skatt på andra inkomster, som sjukpenning och pension. Du betalar skatt om du använder bil i arbetet eller får matkuponger på jobbet för att köpa lunch eller middag på restaurang. Du betalar också skatt på saker du handlar. Det kallas moms.

Moms Alla betalar moms på de flesta saker och tjänster som de köper. Momsen är en del av priset som vi betalar. Vi betalar:

• • •

25 procent på saker och tjänster 12 procent på mat, hotell och camping 6 procent på resor med den lokala trafiken, böcker, tidningar, tidskrifter och vissa saker och tjänster inom konst och kultur

Vissa tjänster betalar man ingen moms på, till exempel:

• sjukvård, tandvård och vård för funktionshindrade och äldre • utbildning, till exempel grundskola, gymnasium och högskola • tjänster på banken • försäkringar • hyra Punktskatter En punktskatt är en extra skatt på vissa saker, till exempel alkohol och bensin. Staten bestämmer vilka varor som ska ha punktskatt. Det är oftast saker som är farliga för miljön eller för hälsan. Staten vill att vi köper och använder mindre av dessa saker. Du betalar punktskatt på till exempel:

• bränsle (bensin, olja, kol och gasol) • el • alkohol • tobak

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 83

Sociala avgifter Alla som arbetar och som har eget företag ska betala sociala av­gifter. De sociala avgifterna är arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift. Arbetsgivare betalar sociala avgifter för sina anställda. Den som driver eget företag betalar en egenavgift.

Du betalar punktskatt på bensin.

84 | Om Sverige

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Folkbokföring Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att de blir registrerade i ett dataregister hos Skatteverket. Alla som blir folkbokförda i Sverige får ett personnummer. Det är ett nummer för att myndigheter ska kunna känna igen dig. Det är viktigt att du är folkbokförd där du bor eftersom du betalar skatt i den kommun du är registrerad. Om du flyttar eller får barn ska du berätta det för Skatteverket.

Personbevis Ett personbevis är ett papper som visar att du är registrerad (folkbokförd) hos Skatteverket. Du behöver personbevis när du till exempel ska söka bostadsbidrag på Försäkringskassan och när du ska ta körkort. Om du behöver ett personbevis kan du beställa det på Skatteverkets webbsida eller gå till ett av Skattverkets servicekontor.

Identitetskort Du som är folkbokförd i Sverige och har fyllt 13 år kan få ett identitetskort, id-kort, från Skatteverket. Kortet gäller i fem år. Så här ansöker du om id-kort: 1.

Betala för id-kortet innan du går till Skatteverkets kontor. Det kostar 400 kronor. Pengarna ska du sätta in på Skatteverkets bankgiro- eller plusgirokonto (bankgiro 389-0100 eller plus giro 50 40 62-1). Spara kvittot. Det ska du visa upp när du lämnar in din ansökan.

2.

Gå till något av Skatteverkets kontor. Om du är under 18 år måste du ha en vårdnadshavare med dig. En vårdnadshavare är en person som har det juridiska ansvaret för den som är under 18 år.

Id-kort

På Skatteverkets kontor måste du visa vem du är. Det kan du göra på två olika sätt:

• •

visa godkänd id-handling eller ta med en person som kan ge intyg på vem du är

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 85

Godkända id-handlingar Dessa id-handlingar är godkända:

• • •

• • • • •

ett id-kort gjort av Skatteverket ett svenskt körkort ett SIS-märkt svenskt id-kort gjort av bank, Svensk kassaservice eller statlig myndighet ett tjänstekort gjort av en statlig myndighet ett svenskt nationellt id-kort ett svenskt pass med vinröd pärm ett utländskt EU-pass gjort efter den 1 september 2006 ett pass från Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein gjort efter den 1 september 2006

Person som kan intyga vem du är En person som kan intyga vem du är ska vara någon som du känner väl. Personen måste ha fyllt 18 år och ska kunna visa en godkänd id-handling. Personen kan vara till exempel din man/fru, en förälder, en bror/syster eller ett vuxet barn. Ibland kan en arbets­ givare vara intygsgivare.

Personer utan godkända id-handlingar Om du saknar godkänd id-handling men har uppehållstillstånd i Sverige kan du söka id-kort. Skatteverket jämför då dina uppgifter i ansökan med Migrationsverkets uppgifter om namn, längd, foto, underskrift, resehandling och uppehållstillstånd.

Så får du det färdiga id-kortet Id-kortet brukar vara klart två veckor efter ansökan. Då får du ett brev till din bostad om att du kan hämta id-kortet på samma kontor där du lämnade din ansökan. Om du inte får något id-kort beror det oftast på att du inte har de id-handlingar som är godkända. Det kan också bero på att du inte har någon som kan intyga om vem du är. Du kan överklaga Skatteverkets beslut om du tycker att beslutet är fel.

Om du förlorar ditt id-kort Om du förlorar ditt id-kort måste du ta kontakt med Skatteverket. Om id-kortet är stulet måste du också kontakta polisen. Då kan ingen annan använda ditt id-kort.

86 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Socialförsäkringen Socialförsäkringen är stöd och bidrag som ger pengar istället för den inkomst som du förlorar när du inte kan arbeta. Det kan till exempel vara pengar till föräldrar, sjuka och äldre. Det är Försäkringskassan som bestämmer om du har rätt till social­ försäkringen. Försäkringskassan är en statlig myndighet. Det är också Försäkringskassan som betalar ut pengarna. Här är några exempel på vad Försäkringskassan betalar ut:

Boende Bostadsbidrag: Om du är mellan 18 år och 29 år, pensionär, gör militärtjänst eller har barn har du rätt att få hjälp med din hyra.

För föräldrar

•

Havandeskapspenning: Om du väntar barn kan du söka pengar om ditt arbete är för tungt och du inte kan byta arbetsuppgifter.



Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning: Du har rätt att få pengar för att vara hemma med ditt barn i 480 dagar. Du har också rätt att vara hemma med ditt barn när barnet blir sjukt.

•

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 87

Om du blir sjuk

•

•

Sjukpenning: Du har rätt att få pengar från Försäkringskassan om du är sjuk och inte kan arbeta.

Sjukersättning eller aktivitetsersättning: Om du inte kan arbeta heltid om du har en sjukdom, en skada eller funktions nedsättning.

Om du lever med funktionsnedsättning

•



•

Handikappersättning: Om du är sjuk under en längre tid eller om du har en funktionsnedsättning kan du få handikappersättning. Vårdbidrag: För föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

Tandvård Tandvårdsförsäkringen betyder att du själv inte behöver betala hela kostnaden för din tandvård. Du betalar en avgift och Försäkringskassan betalar den andra delen.

Att kontakta försäkringskassan Försäkringskassan har servicekontor som du kan gå till om du vill fråga något. Ibland måste du boka en tid. Du kan också läsa på Internet på www.forsakringskassan.se. Om du tycker Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom två månader sedan beslutet tagits. Du skriver överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevet först till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska först få en chans att ändra sitt beslut. Om de inte ändrar beslutet skickar de sedan din överklagan till förvaltningsrätten.

88 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Det finns flera olika studiemöjligheter för vuxna i Sverige.

Foto: Colourbox

Utbildning för vuxna Studievägledning En studievägledning är ett kontor där vuxna kan få tips på olika utbildningar och arbeten. Studievägledning brukar finnas på skolor för vuxna i din kommun. Kontakta din kommun för att få veta mer. Du kan också få hjälp med:

• • •

• •

att beställa betyg att ansöka om plats på olika utbildningar och kurser information om vad du behöver för att komma in på en utbildning eller kurs att prata med en lärare om din nivå i svenska språket annan information om utbildning

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 89

Foto: Colourbox

Vägledningscentrum Om du är under 20 år kan du få hjälp med studievägledning på ett vägledningscentrum. Där kan du till exempel få hjälp med:

• • •

att prata om vilken utbildning eller vilket arbete du vill välja att själv söka information om utbildningar och arbeten information om studier i andra länder

Studievägledning när du studerar Om du studerar finns det studievägledare som du kan kontakta när du har frågor om studierna. Det finns studievägledare på varje skola.

Svenska för invandrare – sfi Sfi är en grundutbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som sitt första språk. Du kan läsa sfi på heltid eller deltid. Utbildningen är gratis.

90 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sfi i din kommun Vem som får läsa sfi kan vara olika i olika kommuner. I till exempel Göteborg ska du vara över 20 år och folkbokförd i Göteborg. När du anmäler dig första gången ska du ta med dig ett personbevis från Skatteverket och ditt id-kort, körkort eller pass.

Kommunal vuxenutbildning – Komvux Komvux är en skola där vuxna kan läsa samma saker som i grundskolan och gymnasiet. På komvux finns också utbildningar som du kan läsa efter gymnasiet. Du som inte har gått grundskola eller gymnasium har rätt att läsa på komvux. Om du läser klart gymnasiet på komvux kan du söka vidare till högskola och universitet. Utbildningen på komvux går fortare än i vanlig grundskola och gymnasium. Du måste själv bestämma hur du planerar dina studier. Du kan läsa antingen på dagtid eller på kvällstid. Det är gratis att läsa på komvux, men du får själv betala böcker och andra papper som behövs. Om du är över 20 år och läser minst 50 procent kan du söka studiebidrag och studielån hos Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Grundläggande vuxenutbildning Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk grundskola kan du läsa grundläggande vuxenutbildning. Du behöver ett betyg från sfi D för att läsa svenska på grundskolenivå.

Gymnasial vuxenutbildning Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola kan du läsa gymnasial vuxenutbildning. Du måste ha läst svenska som andra språk (SAS) grundläggande nivå, SAS G, för att kunna läsa svenska på gymnasienivå.

Påbyggnadsutbildning En påbyggnadsutbildning är en yrkesutbildning där du får utbildning till ett visst arbete. Du måste ha läst både SAS G och ha en utbildning som motsvarar svensk gymnasieutbildning.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 91

Särvux Det finns också vuxenutbildning för personer med till exempel utvecklingsstörning och autism. Det kallas särvux.

Folkhögskolor En folkhögskola är en skola för vuxna elever. På många skolor kan man också bo medan man studerar. På en folkhögskola kan du läsa olika slags kurser:

•

Allmänna kurser: istället för gymnasiet och ibland grundskolan. Du kan läsa ett till fyra år beroende på tidigare utbildning. Här läser du i lugnare tempo än på komvux.

•

Särskilda kurser:



kurser med ett speciellt ämne, till exempel ett särskilt yrke eller musik.

•

Övriga kurser:



till exempel kortare kurser eller sommarkurser.

•

Svenska för invandrare:





Folkhögskolor kan också ha kurser i sfi.

Varje folkhögskola bestämmer vem som kan läsa på skolan. Folkhögskolorna har ett eget betygssystem. Studier på folkhögskola kan ge dig något som kallas grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det betyder att du har de kunskaper du behöver för att kunna läsa på universitet och högskola.

Yrkesutbildningar Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, är ett alternativ till längre utbildningar på universitet och högskola. Under utbildningen har eleverna mycket kontakt med företag genom praktik. Det ska göra det lättare att få arbete efter utbildningen. Om du vill veta mer om YH-utbildningar kan du kontakta Myndigheten för yrkeshögskolan, www.yhmyndigheten.se.

92 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning En kvalificerad yrkesutbildning är mellan ett och tre år lång. Eleverna får mycket praktik och kontakt med företag. KY-utbildningarna ska finnas kvar till år 2013.

Kompletterande utbildning, KU-utbildning En kompletterande utbildning är en yrkesutbildning som du kan läsa istället för gymnasieutbildning. Det finns utbildningar inom olika områden, till exempel konst, mode, design, flyg, hantverk och frisk- och hudvård.

Det här behövs för YH eller KY För att kunna studera på en YH-utbildning eller en KY-utbildning måste du ha grundläggande gymnasiekompetens. Det betyder att du har alla de kunskaper som behövs för att kunna läsa på universitet och högskola.

Göteborgs Universitets huvudbyggnad

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto : Matilda Karslsson

Om Sverige | 93

Universitet och högskola I Sverige finns både högskolor och universitet. Skillnaden är att ett universitet också måste ha forskarutbildning. Utbildningar på högskolor och universitet ger samma poäng och examen. Det finns minst en högskola eller universitet i varje län.

Utbildningsprogram eller separata kurser Ett utbildningsprogram innehåller flera kurser som sedan leder till en examen. Att ta examen betyder att man har klarat alla prov och är färdig med en utbildning. Du måste läsa de flesta kurserna i ett utbildningsprogram. Men det finns vissa kurser som du kan välja själv. För att få till exempel examen som läkare, socionom, jurist eller civilingenjör måste du följa det utbildningsprogram som finns. Om du läser separata kurser väljer du själv dina kurser och i vilken ordning du vill läsa dem. Du som studerar på heltid läser 60 högskolepoäng per år.

Detta behövs för universitet och högskola För att kunna läsa en grundläggande högskoleutbildning måste du ha grundläggande behörighet. Ibland behövs det särskild behörighet. Det betyder att du måste ha läst vissa kurser för att komma in på en viss utbildning. Grundläggande behörighet har den som:

•

fått slutbetyg från gymnasieskola och har minst godkänd på 90 procent av utbildningen



fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har minst godkänd på 90 procent av utbildningen



har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning, till exempel betyg från folkhögskola



på annat sätt har fått kunskaper som motsvarar svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning



har grundläggande behörighet från Danmark, Finland, Island eller Norge



genom svensk eller utländsk utbildning eller genom praktisk erfarenhet har skaffat sig kunskaper för att kunna läsa en grund- läggande högskoleutbildning

• • • • •

Särskild behörighet kan se olika ut beroende på vilken utbildning det gäller. Information om vilken särskild behörighet som behövs finns på den högskola eller det universitet där utbildningen ges.

94 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kostnader för högre utbildning All högskoleutbildning är gratis. Du måste själv betala för böcker och andra papper. Om du läser på minst deltid, alltså 50 procent, har du rätt att söka studiebidrag och studielån hos CSN.

Mer information Du kan läsa mer om att studera på högskolan på olika språk i häftet ”Att studera på högskolan” och på www.studera.nu.

Validering Validera betyder att man värderar något som kan vara svårt att mäta exakt. När du får din utbildning eller dina kunskaper inom ett visst yrke bedömda kallas det för validering. Genom validering kan du få ändra innehållet i en utbildning om du redan kan vissa delar. Du kan på så sätt hoppa över vissa kurser och snabbare klara av utbildningen.

Bedömning av utländska betyg Om du har en avslutad utländsk högskoleutbildning kan du få utbildningen bedömd av Högskoleverket. www.hsv.se Om du har utländsk gymnasieutbildning görs bedömningen av Verket för högskoleservice, VHS. Bedömningen är gratis. www.vhs.se

Översättning av utländska betyg Om dina utländska betyg ska bli bedömda måste de först översättas till svenska. Om betygen är skrivna på engelska, franska, tyska, spanska eller på de nordiska språken behöver de inte översättas. Översättningen måste vara gjord av en professionell översättare. Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med att få betyg översatta. Läs mer om det på Arbetsförmedlingens hemsida: www.arbetsformedlingen.se

Yrkesbedömning Du kan också få hjälp med att få dina kunskaper validerade. Du får då göra en yrkesbedömning där dina kunskaper blir bedömda genom ett samtal och ett praktiskt prov.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 95

Meritportfölj En meritportfölj betyder att du samlar all information om dina arbeten, utbildningar och andra viktiga erfarenheter. Om du är nyanländ flykting eller invandrare kan du få hjälp av Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen eller en arbetsgivare att validera de yrkeskunskaper du har med dig från ditt hemland.

Studiemedel Studiemedel är lån och bidrag som du kan få när du studerar. Du kan få studiemedel för att studera på universitet, högskola och på vissa andra utbildningar efter gymnasiet. Samma termin som du fyller 20 år kan du också få studiemedel när du läser på folkhögskola, komvux eller annan grundskole- och gymnasieutbildning. Det är Centrala studiestödsnämnden, CSN som betalar ut studiemedel. Om du vill kan du välja att bara söka bidraget när du studerar. Du kan också välja att låna mindre pengar när du studerar. Om du har barn kan du få extra bidrag när du studerar. Du börjar betala tillbaka lånet sex månader efter det att du fick studiemedel senast. Mer information om studiemedel finns på CSN:s webbsida: www.csn.se

96 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto : Klas Eriksson

Fritids- och föreningsliv Fritid kallas den tid då man är ledig från arbete och skola. Många i Sverige är med i föreningar eller har särskilda intressen på sin fritid. Om du har ett särskilt intresse på fritiden har du chans att skapa ett större nätverk och få fler kontakter i det svenska samhället. För dig som är ny i landet är fritiden ett sätt att få nya vänner och snabbt lära dig svenska språket.

Folkrörelserna En folkrörelse är när en stor grupp människor tillsammans arbetar för något, till exempel nykterhet eller miljön. Folkrörelser har funnits i Sverige sedan en lång tid tillbaka. En folkrörelse är ofta en organisation som finns i hela landet. Folkrörelserna var mycket viktiga under 1800-talet och i början av 1900-talet i Sverige. Då kämpade många folkrörelser för människornas rättigheter och för ett mer demokratiskt samhälle.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 97

Nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen var stora folkrörelser. Nykterhetsrörelsen var den första. Den arbetade för att människor skulle dricka mindre alkohol. Frikyrkorörelsen är en kristen folkrörelse. Tidigare kämpade den till exempel för att alla skulle få rösträtt. Många folkrörelser arbetade för att alla människor skulle kunna studera och skaffa en utbildning. I dag arbetar många folkrörelser med politiska frågor. Det finns också folkrörelser som i dag fungerar som myndigheter, till exempel arbetslöshetsförsäkringen, A-kassan. Traditionen att tillsammans arbeta för en förändring lever kvar i det svenska samhället. Det är också så många föreningar fungerar i dag.

Folkbildning Folkbildning betyder att vuxna människor får en allmän utbildning. All utbildning i studieförbund och folkhögskolor kallas folkbildning. Folkbildningen i Sverige började växa fram för över 100 år sedan. Genom folkbildningen fick medborgarna kunskaper för att kunna vara aktiva och delaktiga i arbetet för ett demokratiskt samhälle.

Studieförbund Ett studieförbund är en organisation med utbildningar för vuxna. Det finns flera studieförbund som ordnar studiecirklar, kulturprogram och andra utbildningar för vuxna. En studiecirkel är en grupp som gemensamt studerar något till exempel konst, musik, språk eller kultur. ABF, Medborgarskolan, Folkuniversitetet och Studieförbundet Vuxenskolan är några studieförbund. Varje år har studieförbunden ungefär 300 000 studiecirklar. De har över två miljoner deltagare.

Föreningslivet I Sverige finns det föreningsfrihet. Det är en viktig del av det demokratiska samhället. Föreningsfrihet betyder rätten att starta en förening. En grupp människor som har ett gemensamt intresse eller en gemensam bakgrund kan starta en förening. Det finns många olika föreningar, till exempel idrottsföreningar, kultur- och musikföreningar och religiösa föreningar. Många människor i Sverige är med i en eller flera föreningar. Arbetet inom en förening är ofta utan lön.

98 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att starta en förening När man startar en förening ska man ha en styrelse. Styrelsen skriver förslag till regler som ska gälla inom föreningen. Det kallas stadgar. Föreningar är ofta inskrivna hos Skatteverket och har ett organisationsnummer. Man brukar också öppna ett bankkonto för föreningen.

Kontakt med olika föreningar Om du vill gå med i en förening, starta en förening eller söka pengar till din förening kan du kontakta din kommun. I kommunen kan det till exempel vara fritidsförvaltningen som hjälper föreningarna.

Invandrarföreningar En invandrarförening är en förening som arbetar för att hjälpa personer som kommer från samma land att hitta varandra i det nya landet. Invandrarföreningar kan vara en bra hjälp för att förstå det nya samhälle man har kommit till.

Kulturföreningar En kulturförening kan vara en förening som är intresserade av en viss typ av dans, teater eller musik. Det kan också vara en förening som samlar personer med samma etniska bakgrund.

Foto: Mikael Lindahl

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 99

Ideella organisationer Ideella organisationer försöker utveckla och förändra samhället. Ideella organisationer kallas också ibland frivilliga organisationer eller Non Governmental Organizations, NGOs. Flera av organisationerna i Sverige arbetar på många platser i landet. En del finns också i andra länder. Här är några ideella organisationer i Sverige:

• Röda korset och Röda korsets ungdomsförbund

Röda korset är en internationell organisation som finns över hela världen. Föreningarna arbetar olika i landet. I vissa kommuner ger Röda korset hjälp med att läsa läxor eller hitta en familjemedlem som du förlorat kontakten med om du har flytt.



Rädda barnen är en internationell organisation som arbetar för barns rättigheter i Sverige och i andra länder.



KFUM är en del av den internationella organisationen YWCA- YMCA. De har ofta aktiviteter för nyanlända ungdomar. Ungdomarna samlas tillsammans med en ledare för att till exempel gå på bio, testa någon sport eller gå på teater.

• Rädda barnen • KFUM

Politiska föreningar Om du är intresserad av politik kan du gå med i ett politiskt parti eller en annan politisk organisation. Det finns både grupper för vuxna och ungdomar i de flesta politiska partier.

Andra föreningar Det finns många andra föreningar som kan vara intressanta. Det kan till exempel vara en bostadsrättförening där man tillsammans sköter om bostaden. Det finns natur- och djurföreningar, miljöföreningar eller religiösa föreningar. Det finns också pensionärsföreningar som arbetar med de äldres intressen.

Flyktingguider och liknande service Många kommuner och frivilligorganisationer arbetar med att hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare att få kontakt med svenskar. Tanken är att invandrare och svenskar ska träffas på fritiden för att lära känna varandra och byta erfarenheter. Det kan vara olika aktiviteter som bowling, besök på museer eller andra intressanta platser. Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs på kommunens webbsida.

100 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fritid för barn och ungdomar Fritidsgårdar I kommunerna brukar det finnas fritidsgårdar för ungdomar mellan tolv och 16 år. Det kan också finnas fritidsgårdar för äldre ungdomar. På fritidsgården kan ungdomarna titta på film och träffa kompisar. Ibland ordnas det kurser där de kan lära sig dansa, spela teater eller hålla på med musik. Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs på kommunens webbsida.

Ungdomssatsningar Förutom fritidsgårdar har många kommuner särskilda satsningar på ungdomar. Kanske ungdomsgårdar eller mötesplatser där unga kan träffas och få chans att starta olika projekt eller grupper. Kontakta din kommun för att höra vad som finns. Eller läs på kommunens webbsida.

Idrottsföreningar Idrottsföreningarna är viktiga för många barn och ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomar som idrottar mår bättre och ser mer positivt på framtiden. De stressar mindre och har fler vänner. Idrotten är också viktig för att få människor att träffas på ett naturligt sätt och på lika villkor.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 101

Foto: Colourbox

102 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll

Familj och individ



Jämlikhet och jämställdhet



Skydd mot diskriminering



Barns rättigheter



Våld i nära relationer

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 103

Familj och individ Individens frihet Vad är en familj? Svaret på frågan är olika i olika kulturer och samhällen. I vissa delar av världen ses släkten eller gruppen man tillhör som en del av familjen. I Sverige räknas oftast bara föräldrar, syskon och barn som familj. Vad som är en individ kan också se olika ut i olika kulturer och samhällen. Två olika sätt att se på individer är ett individualistiskt synsätt och ett kollektivistiskt synsätt. Ett individualistiskt synsätt betyder att man tycker att varje person är viktigare än en grupp av människor. Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppen är viktigare än den enskilda personen.

Individualistiskt synsätt Ett individualistiskt synsätt betyder att varje person uppmuntras att ha egna idéer och åsikter. Individen ser sig själv som en egen person med eget ansvar för sitt liv, sin lycka och sin framtid. Han eller hon är en egen individ, inte en del av en grupp. Sverige är på många sätt ett individualistiskt samhälle. Det du gör påverkar mest dig själv och inte din familj eller släkt.

Kollektivistiskt synsätt Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppens intressen är viktigare än individens. För att gruppen ska fungera måste individen välja det som gruppen tycker är bäst. Det du som person gör påverkar hela gruppen. I ett kollektivistiskt samhälle finns det oftast en stark gemenskap. Det finns ett ansvar mellan personerna i gruppen. Ett kollektivistiskt synsätt betyder att man ofta räknar in fler personer i sin familj. Släkten och gruppen räknas ofta som familj.

104 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet Orden jämlikhet och jämställdhet är lika. Men de betyder olika saker. Jämlikhet är när alla människor har samma värde och behandlas lika. Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna handlar om att alla människor har samma värde och rättigheter. Alla människor har rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och välja vilken partner de vill leva med. Förklaringen ska gälla alla människor i världen. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna av tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan läsa mer om mänskliga rättigheter på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: www.manskligarattigheter.se. Klicka på fliken där det står: De mänskliga rättigheterna. På den sidan i vänstermenyn kan du också hitta text på lättläst svenska.

Ladda ner Scanlife för iPhone eller Android. Scanna koden för att komma direkt till hemsidan.

http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3& module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subnavid= 3&subnavinstance=3 Det finns sedan år 1950 en europeisk konvention om skyddet för de mänskliga rättigheterna. Den heter Europakonventionen. År 1995 blev den svensk lag. Staten, regeringen och kommunerna ska se till att Europakonventionen följs i landet. Scanna här!

Byggnadsarbetande kvinna.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Om Sverige | 105

Jämställdhet Jämställdhet handlar om lika rättigheter för kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. De ska också ha lika mycket makt att påverka både sina egna liv och samhället. I början av 1900-talet fanns det stora skillnader mellan kvinnors och mäns rättigheter i Sverige. De flesta gifta kvinnor tog hand om hem och barn. Kvinnor fick inte rösträtt förrän år 1921. Vid samma tid blev också gifta kvinnor myndiga. Det betyder till exempel att de själva fick bestämma över sina inkomster. Under 1970-talet byggdes fler förskolor och fritidshem för barnen. Då kunde fler kvinnor börja arbeta och tjäna pengar. Män och kvinnor kunde dela ansvaret för hem och barn.

Kvinnor i politiken Det finns i dag ungefär lika många kvinnor som män i riksdagen. I regeringen är det ungefär hälften män och kvinnor som är ministrar. Bland de valda politikerna i Sveriges kommuner är cirka 42 procent kvinnor (2007).

Jämställdhet på arbetet och i skolan I Sverige är det många kvinnor som arbetar jämfört med andra länder. Ungefär 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 år arbetar. Men på arbetet är det inte jämställt. Kvinnor brukar ha lägre löner än män. Det finns inte så många chefer som är kvinnor. Fler män startar egna företag. I jämställdhetslagen från år 1991 står det att alla arbetsgivare som har minst tio anställda ska skriva en plan för jämställdheten på sin arbetsplats. I grundskolan och i gymnasiet finns det en läroplan. I den står det bland annat om jämställdhet. Det betyder att lärarna ska ge flickor och pojkar lika mycket uppmärksamhet i klassrummet.

Jämställdhet i hemmet Tidigare sköttes mycket av arbetet i hemmet av kvinnan. I dag tar de flesta männen i Sverige större ansvar i hemmet. Kvinnor arbetar ungefär 28 timmar i veckan i hemmet. Män arbetar ungefär 20 timmar i hemmet. Arbete i hemmet betyder till exempel vård av barn, arbete i trädgård, tvätta bilen eller städa och diska.

106 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Med föräldraförsäkringen kan både män och kvinnor vara hemma med barnen. Men det är fortfarande flest kvinnor som är hemma med barn. För att fler män ska vara hemma med sina barn har regeringen bestämt att det ska finnas en bonus. Det betyder att föräldrar som delar mer lika på föräldraledigheten kan få mer pengar.

Lagar om jämställdhet i Sverige Jämställdheten finns med i de flesta svenska lagar. En viktig lag är lagen om fri abort som kom år 1975. Det betyder att om en kvinna blir gravid har hon rätt att bestämma om hon vill föda barnet eller inte. År 1998 kom det en särskild lag om våld mot kvinnor som heter kvinnofridslagen. Lagen säger att våld mot kvinnor i hemmet räknas som ett brott. Det kan straffas med fängelse. Det finns också en lag som heter jämställdhetslagen, från år 1980. Lagen har gjorts om flera gånger och handlar om jämställdhet på arbetet och om jämställda löner. Det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska se till att lagen följs.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 107

Skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen Diskriminering betyder att vissa människor eller grupper behandlas olika än andra. Det är förbjudet att behandla vissa människor sämre än andra på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan tro, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska se till att diskrimineringslagen följs. DO är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter. Arbetsplatser och skolor måste ha en plan mot diskriminering. Du kan kontakta DO om du blivit diskriminerad. Mer information finns på DO:s webbsida, www.do.se.

Homosexuella, bisexuella och trans personer Synen på homosexualitet har förändrats mycket på kort tid i Sverige. Homosexualitet är mer accepterat nu än förr. Det finns idag lagar som skyddar homosexuella, bisexuella och transpersoner från att behandlas sämre än andra.

Foto: Colourbox

108 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att praktisera sin religion i Sverige Sverige har haft religionsfrihet sedan år 1951. Religionsfrihet betyder att man har rätt att välja vilken religion man vill ha. Reli-gionsfriheten räknas som en av de viktigaste rättigheterna i svensk grundlag. I flera internationella avtal, till exempel FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i FN:s barn­konvention, finns det information om religionsfriheten. Staten måste respektera, skydda och arbeta för religionsfriheten.

• •

• • • • •

Alla människor ska ha rätt att välja, byta och lämna sin religion. Alla människor ska ha rätt att praktisera sin religion. Det betyder till exempel att alla har rätt att starta religiösa föreningar. Alla har rätt att skriva och ge ut tidningar och information. Alla har rätt att lära ut en religion och fira religiösa högtider. Ingen människa ska bli hindrad att praktisera en religion eller tro. Ingen människa ska bli diskriminerad på grund av tro.



Föräldrar har rätt att ge sina barn en religiös uppfostran enligt den egna tron.



Arbetsgivare bör visa en öppenhet inför anställdas behov av att kunna praktisera sin tro på arbetsplatsen.

•

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 109

Ledsen pojke

Foto: Colourbox

Barns rättigheter Barnkonventionen Ladda ner Scanlife för iPhone eller Android. Scanna koden för att komma direkt till hemsidan.

Scanna här!

110 | Om Sverige

I nästan alla länder finns lagar och regler som ska skydda barn och ungdomar. Barn och ungdomar i Sverige skyddas av både inter­ nationella och nationella lagar. Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. En konvention är regler som flera länder kommit överens om. I barnkonventionen finns regler som ska skydda barnens mänskliga rättigheter. Eftersom Sverige har skrivit under konventionen har vi lovat att reglerna ska gälla för alla barn och ungdomar i landet. I konventionen finns olika regler som kallas artiklar. Det finns 54 artiklar i barnkonventionen. http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/ pod/?id=9&module_instance=3&action=pod_show&navid=1 &subnavid=9&subnavinstance=3

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Här är några av de viktigaste:

•

Barnet ska skyddas mot att diskrimineras. Det får alltså inte behandlas sämre än andra.



Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på barnets bästa i alla beslut.



Föräldrar ska uppfostra barnet så att det stämmer överens med barnets ålder och mognad.



Barnet har rätt till liv och utveckling. Det betyder att landet måste skydda barnet från att dödas i krig eller i sjukdomar. Rätten till utveckling betyder att barnet har rätt till en bra barndom.



Barnet ska ha rätt att säga sin mening och bli lyssnat på. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet hur det vill ha det.



Barnet har rätt till ett privatliv. Det kan till exempel vara att föräldrar inte ska läsa barnets dagbok eller brev.

• • • • •

Barnens rätt i samhället – BRIS Barn som behöver tala med en vuxen kan ringa till Bris (Barnens rätt i samhället). Bris är en organisation som hjälper barn och ungdomar som är oroliga eller har problem. Det kostar inget att ringa Bris. Till Bris telefonnummer 116 111 kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis. Numret syns inte på telefonerna hos Bris. Det syns inte heller på telefonräkningen om någon har ringt till numret. Bris kan också hjälpa vuxna som är oroliga för sina barn. Till Bris vuxentelefon kan vuxna ringa, tel 077-150 50 50. Mer information finns på Internet: www.bris.se.

Våld i nära relationer Våld i hemmet I Sverige är det förbjudet att använda våld i hemmet. Det betyder att det är förbjudet att slå sitt barn, sin man, sin fru eller sin sambo. Trots det finns det våld i familjer. Ofta är det kvinnor som blir slagna och misshandlade. Våld i hemmet kan vara fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 111

Foto: Ida Edgrenl

Fysisk misshandel kan vara när någon blir slagen, dragen i håret eller knuffad. Psykisk misshandel kan vara att bli hotad. Det kan vara när någon säger elaka saker om en annan. Det kan också vara när man inte får träffa sina vänner. Ekonomiskt våld kan vara när någon i ett förhållande kontrollerar alla pengar och den andra inte har tillräckligt med pengar att leva på. Våld kan också vara materiellt, till exempel när någon förstör dina saker. Sexuellt våld är när någon försöker ha sex med dig även om du inte vill det.

Våld som handlar om heder Heder handlar om ärlighet, god moral och att ha ett gott rykte. Att behålla hedern är att ha kvar respekten och inte behöva skämmas. Våld inom familjen och våld mot kvinnor finns i alla länder och i alla kulturer. Våld som handlar om heder är våld mot någon som bryter mot gruppens eller släktens traditioner. Det kallas heders-relaterat våld. Det är oftast flickor och unga kvinnor som drabbas av heders­ relaterat våld, men även pojkar kan drabbas. Homosexuella är också en utsatt grupp. Hedersrelaterat våld är vanligast i ett kollektivistiskt samhälle eller i ett samhälle där män har mer makt än kvinnor.

112 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att behålla hedern inom familjen betyder olika saker för män och kvinnor. Mannens heder handlar mest om att kunna arbeta och tjäna pengar till familjen. Kvinnans heder är kopplad till hennes sexualitet. Både kvinnor och män kan använda hedersrelaterat våld mot en person som brutit mot gruppens eller familjens traditioner. Sverige följer FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig­ heterna. Rättigheterna handlar om att alla personer som är över 18 år själva får bestämma över sina liv och sin framtid. Det betyder att alla själva får bestämma över sin kropp, sin sexualitet och sitt val av partner.

Så säger lagen Den som använder våld i nära relation kan dömas för grov kvinnofridskränkning om våldet riktar sig från en man till en kvinna. När det gäller andra nära relationer kan den som använder våld dömas för grov fridskränkning. En person som använt våld i nära relation kan också dömas till misshandel eller hot.

Det finns hjälp att få Om du är kvinna och behöver hjälp kan du ringa Kvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen är alltid öppen. Det kostar inget att ringa. Du behöver inte tala om vad du heter när du ringer. På Kvinno-fridslinjens webbsida finns information på olika språk, www.kvinnofridslinjen.se. Telefonnummer: 020-50 50 50. En kvinnojour är en organisation som erbjuder stöd och skydd till kvinnor och barn som har utsatts för våld i nära relationer De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp av volontärer. Det finns kvinnojourer och även tjejjourer i hela landet. Du kan läsa mer om vilka som finns på www.kvinnojouren.se.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Sveriges regering säger att prostitution och människohandel för sexuella ändamål är våld mot kvinnor. Därför har man valt en lagstiftning som inte dömer den som utsätts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Så säger lagen Det är förbjudet enligt lag att köpa sexuella tjänster. Däremot är det inte förbjudet att sälja sexuella tjänster. Det är även förbjudet i lagen att förmedla köp av sexuella tjänster

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 113

Kvinnlig könsstympning Könsstympning är när man skär bort delar av det kvinnliga könsorganet. I flera länder könsstympas flickor. Kvinnlig könsstympning kallas också kvinnlig omskärelse. Könsstympning kan betyda att man skär bort en liten bit av kvinnans könsdelar. Det kan också betyda att man skär bort allt och syr ihop könsdelarna efteråt.

Risker för hälsan Flickor och kvinnor kan få många problem efter en könsstympning. Många får svårt att kissa eftersom urinröret kan skadas. Många får smärta och värk i underlivet hela livet och deras sexualitet kan påverkas negativt. De kan få problem med sin menstruation och med infektioner. De kan också få problem när de ska ha barn.

Arbete mot könsstympning i Sverige I Sverige finns flera föreningar som arbetar mot kvinnlig könsstympning, till exempel Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning, RISK, och Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Båda lämnar information om könsstympning på olika språk.

Så säger lagen Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Lagen säger att könsstympning inte får göras även om personen går med på det. Den som gör en kvinnlig könsstympning kan dömas till fängelse. Man kan dömas i Sverige även om könsstympningen gjordes i ett annat land. Det är också förbjudet att sy ihop en kvinnas vagina efter till exempel en förlossning. Alla som arbetar med barn och ungdomar i Sverige måste anmäla till socialtjänsten om de tror att en flicka har blivit könsstympad eller kommer att bli könsstympad.

Vård och hjälp för kvinnor som är könsstympade Om du har frågor eller behöver vård och hjälp kan du kontakta en ungdomsmottagning, gynekologisk mottagning eller sjukhusens kvinnokliniker. Många kvinnor har fått hjälp och kan fungera normalt efter vård.

114 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige Innehåll

Olika sätt att leva ihop



Vårdnad av barn

Föräldrarollen

Ekonomiskt stöd till familjer

Socialtjänstlagen Barnomsorg Grundskola Gymnasium

Skolan och demokrati

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 115

Olika sätt att leva ihop I Sverige är det vanligt att ett par lever ihop och skaffar barn innan de gifter sig. Många väljer också att inte gifta sig. De lever ihop som sammanboende, sambo. En del lever ihop med någon av samma kön. År 2009 ändrades äktenskapslagen så att två personer av samma kön kan gifta sig. De gifter sig då på samma sätt som en man och en kvinna.

Kärlek och sexualitet Hur man ser på kärlek och sexualitet kan vara olika i olika kulturer och samhällen. Det beror också på vem man är som person. Det kan också ändras under livets gång. Många svenskar har tydliga åsikter om kärlek och sexualitet. För de flesta är det naturligt att vara tillsammans med den man älskar utan att gifta sig eller skaffa barn. De flesta svenska föräldrar går med på att deras barn har en pojkvän eller flickvän när de växer upp. Många föräldrar låter sitt barn själv prova sig fram när det gäller kärlek och sexualitet.

Att leva i en parrelation Äktenskap I Sverige får du gifta dig när du har fyllt 18 år. Länsstyrelsen kan ge dispens för äktenskap för personer under 18 år, men då måste du ha särskilda skäl. I andra länder kan det finnas andra regler, men svenska myndigheter brukar bara godkänna utländska äktenskap som följer svensk lag. Du har alltid rätt att säga nej till att gifta dig. Det är olagligt att tvinga någon att gifta sig. Svenska myndigheter kan vägra att godkänna ett utländskt äktenskap om någon blivit tvingad att gifta sig. Om man redan är gift kan man skilja sig enligt svensk lag. Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken. Där står det att de som är gifta ska vårda hem och barn och arbeta för familjens bästa. I Sverige kan man gifta sig kyrkligt eller borgligt.

Vigsel En vigsel är den ceremoni då två personer blir gifta. För att en vigsel ska gälla måste den göras av en vigselförrättare. Det kan vara en präst, imam eller en borgerlig vigselförrättare.

116 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Borgerlig vigsel görs av en person som blivit vald av länsstyrelsen. En borgerlig vigsel är en ceremoni utan koppling till någon religion.

Hinder för vigsel Alla i Sverige måste vara 18 år för att kunna gifta sig enligt svensk lag. Samma regler gäller för både svenska medborgare och medborgare i ett annat land. Svensk lag förbjuder tvångsäktenskap. Det betyder att var och en själv ska bestämma vem den vill gifta sig med. Innan du gifter dig måste du göra en hindersprövning. Det betyder att man undersöker om det finns något hinder för att få gifta sig. Enligt svensk lag finns följande hinder för att få gifta sig:

• • •

om man är under 18 år och inte har tillstånd från länsstyrelsen om man är nära släkt med den man vill gifta sig med om man redan är gift, eller registrerad partner enligt den tidigare lagen

Hindersprövningen görs av Skatteverket i det län där du är folkbokförd. Intyget gäller i fyra månader. Det ska tas med till vigselförrättaren. Om du, eller den du ska gifta dig med, inte är folkbokförd i Sverige ska prövningen göras i det land där den personen är registrerad.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 117

Sambo Sammanboende eller sambo är när två personer bor tillsammans utan att vara gifta. I Sverige och i Norden är det vanligt att vara sambo. Det är också vanligt att få barn utan att vara gift. Det finns en lag om att vara sambo, sambolagen. Den gäller bostaden som de sammanboende bor i och de saker de äger. Om en av de båda personerna dör har sambon rätt att bo kvar i bostaden som de har haft tillsammans. Han eller hon får också sakerna i bostaden de ägde tillsammans. Men han eller hon kan inte ärva något efter sin sambo. Det betyder att man inte kan ärva pengar efter sin sambo. Det är annorlunda från att vara gift.

Könsneutralt äktenskap År 2009 blev äktenskapet könsneutralt. Det betyder att två personer av samma kön gifter sig på samma sätt som en kvinna och en man. En borgerlig vigselförrättare får inte säga nej om två personer av samma kön vill gifta sig. Men en förrättare vid ett religiöst samfund kan säga nej, till exempel en präst i Svenska kyrkan.

Skilsmässa I Sverige kan du skilja dig från din man eller fru även om inte båda vill. Om du vill få skilsmässa (äktenskapsskillnad) ska du kontakta tingsrätten (en domstol) i den kommun där du är folkbokförd. Du och din man/fru kan fylla i en ansökan tillsammans. Om ni inte är överens kan du ensam fylla i ansökan om skilsmässa. Om ni söker tillsammans och inte har några barn kan tingsrätten lämna en dom (ett beslut) så snart som möjligt. Om ni har barn eller om en av er inte vill skiljas får ni betänketid. Det betyder att ni får tid att tänka. Betänketiden är minst sex månader och högst ett år. Om du fortfarande vill skiljas efter sex månader måste du själv kontakta tingsrätten. Det kallas att du fullföljer din skilsmässa. Om du inte lämnar in ett brev om att du vill fullfölja din skilsmässa avslutar tingsrätten din ansökan. Om tingsrätten misstänker att någon av er gift sig med tvång (tvångsäktenskap) kan skilsmässa ges direkt, utan betänketid.

118 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Vårdnad av barn Vårdnad betyder rätt och skyldighet att ta hand om barn. Barn ska ha vårdnad tills de fyller 18 år. Gemensam vårdnad betyder att båda föräldrarna har juridiskt ansvar för barnet. De måste också bestämma saker som handlar om barnet ihop. Båda föräldrarna har samma skyldigheter även om de inte bor ihop. Om du är vårdnadshavare har du också rätt att få information om ditt barn. Det betyder att du har rätt att få veta saker om ditt barn från förskola, skola, sjukvård, socialtjänst, polis och andra myndigheter. Enskild vårdnad betyder att bara en av föräldrarna har ansvaret för barnet och bestämmer över det. Om ni är gifta får ni automatiskt gemensam vårdnad om era barn. Om ni inte är gifta måste ni fylla i ett papper hos social­ förvaltningen (familjerätten) om vem som är pappa till barnet. Då får ni gemensam vårdnad. Om ni ska skilja er och inte är överens om vem som ska ha vårdnaden kan ni kontakta familjerätten. Den kan hjälpa er att hitta en lösning. Familjerätten kan också bestämma vilken förälder som ska ha vårdnaden och var barnen ska bo.

Mödravårdscentralen, MVC Mödravårdscentralen, MVC, är bland annat till för gravida kvinnor. Du går till MVC under hela graviditeten för att kontrollera att barnet och du själv mår bra. Det är gratis att gå till MVC. MVC har också möten där du kan få information om graviditeten, förlossningen och amning. Det är vanligt att pappan till det väntade barnet är med på besök och möten. Det är vanligt att män i Sverige är med på förlossningen.

Foto: Maria Nobel

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 119

Barnavårdscentralen, BVC Barnavårdscentralen, BVC, ger hjälp till föräldrar. På BVC kan du få tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. När du kommit hem från förlossningen kan du själv kontakta BVC för att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hålls ibland i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och ser efter hur barnet mår. Barnet undersöks också av läkare. Det första läkarbesöket på BVC brukar göras när barnet är sex till åtta veckor gammalt.

Vaccinationer Alla barn i Sverige erbjuds att få vaccination sju gånger mot olika sjukdomar, till exempel polio, kikhosta, difteri och stelkramp.

Föräldrarollen I svensk lag finns ett avsnitt som kallas föräldrabalken. I föräldrabalken står det att barn har rätt till vård och omsorg, trygghet och bra uppfostran.

Anti-agalagen I Sverige är det förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld i barnuppfostran. Fysiskt våld betyder alla former av våld mot kroppen. Psykiskt våld är alla sätt att hota, skrämma, kontrollera och kränka en annan människa. Lagen kallas anti-agalagen och har funnits i Sverige sedan år 1979. Lagen förbjuder alla former av fysiskt våld. Också lätta slag, att dra i håret och nypa är fysiskt våld. Däremot får du självklart rycka bort ett barn från något som är farligt, till exempel en het spis, ett öppet fönster eller något annat som kan skada barnet. Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett barn. Det ses som kränkande behandling och är förbjudet enligt lag. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld.

Foto: Jesper Svensson

120 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Synen på barnuppfostran i Sverige För de flesta föräldrar är kärleken till barnet det viktigaste av allt. Alla barn behöver föräldrar och vuxna. De vuxna ska ge dem vägledning, uppmuntran och kärlek. De vuxna ska också sätta gränser. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse för barnets självförtroende och självkänsla. Barn som får en trygg uppfostran klarar också skolan lättare och livet som vuxen. I Sverige har synen på barnuppfostran förändrats på kort tid. Förut var den mycket sträng. Nu är den mer demokratisk. I dag uppfostrar de flesta föräldrar sina barn till att bli självständiga så att de kan få bra självförtroende och fungera i samhället. Barnen får lära sig vilka rättigheter de har. De får också lära sig vilka skyldigheter de har och att ta eget ansvar.

Att leva med flera kulturer Att flytta till ett annat land är en stor förändring för både barn och vuxna. Det är viktigt att du som förälder skapar en trygg miljö för barnet. Då får barnet bra chanser i framtiden. Det är ofta föräldrarna som bestämt att familjen måste fly eller flytta från ett land. Alla i familjen kan vara ledsna över saker som de förlorat. Det kan vara svårt för föräldrar att förstå att också barnen är ledsna. Barn kan ha lättare att gå vidare än vuxna, trots att de har egna minnen och längtar efter människor som är kvar i hemlandet.

Att känna sig hemma i båda kulturerna Barn vill oftast inte välja bort något. De vill ofta vara ”både – och”. De vill känna sig hemma i båda kulturerna. Det betyder inte att de väljer bort delar av sin bakgrund. Istället kan det betyda ett rikare liv.

Ändrade roller När du är ny i ett land kan de gamla rollerna i familjen förändras. Rollerna i familjen kan vara mycket olika mellan Sverige och hemlandet. I Sverige är det ofta både mannen och kvinnan som tillsammans tar viktiga beslut om familjen. Barnen skaffar sig snabbt kunskap om den svenska kulturen och samhället. De vuxna kan bli beroende av sina barn i kontakterna med samhället. Det kan leda till ändrade roller i familjen.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 121

Foto: Colourbox

Ungdomars frigörelse Frigörelse är att göra sig fri från något. I tonåren börjar ungdomar frigöra sig från sina föräldrar. De vill börja klara sig själva. Föräldrarna har ansvar för att stötta sina barn på deras resa in i vuxenvärlden. Som förälder är det därför viktigt att ha förståelse för det nya samhället. Det är viktigt att hitta en balans för att kunna sätta gränser för barnet. Samtidigt måste barnet kunna utvecklas i det nya landet.

Ekonomiskt stöd till familjer Familjer med barn kan söka bostadsbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och vårdbidrag från Försäkringskassan. Alla barnfamiljer i Sverige får barnbidrag. Bostadsbidrag ges till dem som har låga inkomster och stora kostnader. Vårdbidrag betalas till dem som har barn med funktionsnedsättning.

Föräldraförsäkring Föräldraförsäkringen gör att föräldrar kan vara lediga från arbetet för att ta hand om sitt barn. Föräldrapenning är den ekonomiska hjälp som föräldern får för att vara hemma med sitt barn den första tiden.

122 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Du kan få föräldrapenning i 480 dagar. De första 390 dagarna får du 80 procent av din lön. De 90 dagar som är kvar får du 180 kronor per dag. Föräldrar med låg eller ingen lön har rätt till 180 kronor varje dag i 480 dagar. Du kan också få föräldrapenning om ditt barn är sjukt. Det kallas tillfällig föräldrapenning eller vård av barn, VAB. Då får du 80 procent av din lön. Du kan ta ut högst 120 dagar per år. Pappan till ett nyfött barn har rätt till tio dagar med tillfällig föräldra­ penning. Siffrorna är från 2011.

Kortare arbetstid Du som har barn under åtta år eller barn som inte har slutat första året i skolan, har rätt till kortare arbetstid. Det betyder att du till exempel kan arbeta sex timmar om dagen i stället för åtta timmar.

Anställningsskydd Lagen förbjuder arbetsgivare att ge en arbetssökande som är gravid sämre chanser än andra. Det är också förbjudet att avskeda någon på grund av graviditet.

Barnbidrag och flerbarnstillägg Försäkringskassan betalar ut barnbidrag för alla barn. Det första barnbidraget betalas ut en månad efter barnets födelse eller en månad efter det att barnet har flyttat till Sverige. Barnbidraget betalas ut tills barnet fyller 16 år. Flerbarnstillägg betalas ut till dig som får barnbidrag för två eller fler barn. Hur stort flerbarns­ tillägget är beror på hur många barn du har. Barnbidraget betalas ut runt den 20:e varje månad. Du betalar ingen skatt på barnbidraget eller flerbarnstillägget.

Bostadsbidrag för barnfamiljer Du som har barn har rätt att söka bostadsbidrag. Du måste bo och vara folkbokförd i Sverige för att kunna få bostadsbidrag. Hur mycket bostadsbidrag du får beror på hur många personer ni är i familjen. Det beror också på hur hög hyran är och hur mycket pengar ni tjänar.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 123

Socialtjänstlagen En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn och ungdomar får en trygg uppväxt. Om du har problem i familjen kan du kontakta socialtjänsten eller familjerådgivningen i din kommun för att få hjälp. Om du har barn i skolan kan du också prata med skolans elevhälsoteam för att få hjälp. På socialtjänsten kan du få olika sorters hjälp, till exempel föräldrakurser, samtal, kontaktperson till ungdomar eller kontaktfamilj till barn. Om personal i skola eller sjukvård tror att ett barn blir fysiskt eller psykiskt misshandlat måste de anmäla det till socialtjänsten. Det kallas anmälningsplikt. Alla som arbetar med barn och ungdomar har anmälningsplikt.

Vad kan socialtjänsten göra? Socialtjänsten måste undersöka och göra en utredning om det kommer in en anmälan om att barn behandlas illa. Alla myndigheter och offentliga institutioner måste anmäla när barn misshandlas. Alla människor har inte anmälningsplikt. Men det är bra att anmäla om du ser att ett barn misshandlas. När du anmäler som privatperson kan du vara anonym. Det betyder att du inte behöver tala om ditt namn. Det är ovanligt att socialtjänsten tar barn från föräldrarna. Socialtjänsten ska alltid försöka lösa problemen tillsammans med familjen. I första hand ska barnet leva tillsammans med sina föräldrar.

Barnomsorg Barnomsorg kallas de ställen där barn kan vara de dagar som föräldrarna arbetar eller studerar, till exempel på förskola, familjedaghem och fritidshem. När föräldrarna arbetar eller studerar har barnet rätt till barnomsorg. Föräldrar som söker arbete eller är föräldralediga med ett annat barn kan ha rätt till barnomsorg. I alla kommuner finns kommunal barnomsorg. Det finns också fristående och privat barnomsorg. Barn mellan ett och fem år har rätt att gå i förskola eller familjedaghem. Om du är arbetssökande eller hemma med yngre syskon har barnet rätt till barnomsorg ungefär tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka.

124 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Förskola (dagis) Förskola kallas också dagis. Det är ett ställe där barn mellan ett och fem år är på dagarna innan de börjar i förskoleklass eller första klass. Många förskolor har en särskild metod för hur de lär ut saker. Förskolorna har också en läroplan. Det är en text som säger vad barnen ska lära sig. Alla förskolor arbetar efter den svenska läroplanen men de kan ha olika metoder för att lära ut kunskaper, till exempel Montessori, Reggio Emilia och Waldorf.

Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Pedagogisk omsorg eller familjedaghem är skola eller förskola som finns i någons hem. Barn mellan ett och tolv år kan gå i pedagogisk omsorg.

Öppen förskola I en del kommuner finns öppna förskolor. Hit kan du gå tillsammans med ditt barn när du inte har en förskoleplats.

Förskoleklass (sexårsverksamhet) Alla barn får en plats i en förskoleklass samma år som de fyller sex år. En förskoleklass är ett ställe där barnen får träna att gå i skola innan de börjar i första klass i grundskolan.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 125

Fritidshem (fritids) Barn mellan sex och tolv år har rätt att gå till fritidshem före och efter skolan. Föräldrarna måste arbeta eller studera för att barnen ska få gå till ett fritidshem. Fritidshemmet ligger ofta i samma hus som skolan. Barn mellan tio och tolv år kan gå till en öppen fritidsverksamhet.

Samarbete med föräldrar Föräldrarna är viktiga i barnomsorgen. De känner sina barn bäst. När barnet ska börja förskolan eller på familjedaghemmet är en förälder med tills barnet känner sig tryggt. Det kallas för inskolning och brukar vara i två till fyra veckor. På förskolor och fritidshem brukar de anställda bjuda in föräldrarna på utvecklingssamtal. Då talar man om hur det går för barnet.

Ansöka om barnomsorgsplats För att få plats på förskola och fritidshem måste du anmäla ditt barn i god tid. Om du ansöker i god tid har du bättre chans att få en plats nära ditt hem eller skola. Det kan ta några månader innan ditt barn får en plats.

Foto: Colourbox

126 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Grundskola Alla barn i Sverige går nio år i grundskola. Det är bestämt i den svenska skollagen. Grundskolan är till för alla barn mellan sju och 16 år. Varje skolår har en hösttermin och en vårtermin. Som förälder har du rätt att välja skola för dina barn. Du ansöker om plats genom att ta kontakt med rektorn på den skola som du är intresserad av. Barnet tas emot på skolan om det finns plats. För de barn som inte klarar av att gå i grundskolan finns specialskola och särskola. Specialskolan är till för barn som till exempel är döva eller har en skada på hörseln. Särskolan är till för barn som till exempel har en utvecklingsstörning eller autism. I dessa skolor får eleverna extra stöd i undervisningen. Alla grundskolor arbetar efter samma läroplan. En läroplan är en text som säger vad barnen ska lära sig och hur skolan ska arbeta.

Skolplikt Skolplikt betyder att barn måste gå i skolan. Barn har skolplikt från och med höstterminen det år de fyller sju år eller när de börjar årskurs 1.

Ämnen i grundskolan Ämne är något man får undervisning i, till exempel matematik eller svenska. Varje ämne i skolan har en kursplan där det står vad eleverna ska kunna när de slutar grundskolan.

Sexualitets- och samlevnadsundervisning I den svenska skolan är undervisning i sexualitet och samlevnad en del av läroplanen. Sverige har haft undervisning i sexualitet och samlevnad i över 50 år.

Betyg Från och med hösten 2012 får barnen betyg från och med årskurs 6. Efter varje termin får barnen betyg. Barnen får ett slutbetyg från grundskolan den sista terminen i klass 9. Från den 1 juli 2011 gäller nya regler för betygen. Eleverna i grundskolan får betygen A, B, C, D, E och F. Betyget F betyder att eleven inte blir godkänd i ett ämne. Det högsta betyget är A. Det är Skolverket som har bestämt reglerna för hur betygen ska sättas. Skolverket är en statlig myndighet. Innan den 1 juli 2011 fick eleverna betygen Godkänd, G, eller Väl Godkänd, VG, eller Mycket Väl Godkänd, MVG. Betyget Icke Godkänd, IG, betyder att barnet inte är godkänd i ämnet.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 127

Foto: Colourbox

Språkundervisning Om en eller båda föräldrarna har ett annat språk än svenska som modersmål, och om det är det språk som pratas hemma, har barnet rätt att få undervisning i detta språk. Det kallas modersmålsundervisning. Elever som har ett annat modersmål har också rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är både för nybörjare och för elever som redan kan lite svenska.

Förberedelseklass För barn som nyligen kommit till Sverige finns något som kallas förberedelseklass. I en förberedelseklass får eleverna träning i svenska och undervisning i olika ämnen. Eleverna utbildas för att så snart som möjligt kunna gå vidare till den vanliga grundskolan. Undervisningen kan se olika ut för varje elev beroende på ålder, hemspråk och tidigare kunskap. Det finns förberedelseklasser i många kommuner i Sverige.

128 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Skolhälsovård Alla elever som går i förskolan, grundskolan och gymnasiet får skolhälsovård. Inom skolhälsovården arbetar läkare och skolsköterskor. På skolorna finns det också personal som arbetar bredare med elevernas hälsa, elevhälsoteam. I elevhälsoteam arbetar kuratorer, skolsköterskor, rektorer, specialpedagoger och lärare tillsammans för att eleverna ska få bättre hälsa. Vad får barnen?

• • • •

Undervisningen är gratis för barn i grundskolan. Böcker och andra papper är gratis. Lunchen på skolan är gratis. Om barnen behöver skjuts till skolan är den gratis.

Gymnasium Du får själv bestämma om du ska läsa på gymnasieskolan i Sverige. Det är gratis att studera på gymnasiet. Ungdomar mellan 16 och 20 år kan läsa på gymnasiet om de har klarat grundskolan. På gymnasiet får eleverna de kunskaper som behövs för att kunna läsa vidare, till exempel på universitetet. För att kunna läsa på ett nationellt program på gymnasiet måste eleven ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, och i matematik och engelska. Eleven måste också ha godkänt betyg i minst fem ämnen till för att komma in på ett nationellt program. Det finns olika program på gymnasiet. Det krävs betyget godkänt i olika ämnen, beroende på vilket program eleven väljer.

Foto: Mikael Jönsson

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 129

De elever som inte har godkänt i dessa ämnen kan läsa på ett introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska hjälpa dem att komma vidare till andra studier. Varje ämne i gymnasieskolan har en kursplan där det står vad eleverna ska kunna när de slutar. Det är samma betygssystem i gymnasieskolan som i grundskolan. När eleverna går sista året i grundskolan får de söka till den gymnasieskola och det program de vill gå. I sin ansökan behöver eleven välja flera olika skolor eller program. Det är inte säkert att det finns plats på den skola han eller hon har valt i första hand.

Att välja program och skola Det finns många olika program att välja på när man söker till gymnasiet. På grundskolan brukar det finnas en studievägledare som kan hjälpa till med valet.

Gymnasieutbildning för elever med svenska som andraspråk Det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska för att studera på gymnasiet. I vissa kommuner finns särskilda inriktningar för dig som är nyanländ. Det kan vara en språkintroduktion där du läser svenska samtidigt som du kan läsa andra ämnen. Kontakta din kommun för att se vilka möjligheter som finns där du bor.

Skolan och demokrati Skolan förr i tiden Den svenska skolan har förändrats mycket sedan mitten av 1900-talet. Förr var det hårda regler i skolan. Läraren hade rätt att slå eleverna. Detta kallas aga och fanns kvar till år 1958. Eleverna sa inte ”du” eller förnamnet till sin lärare. Istället skulle de säga ”fröken” eller ”magistern”. Redan från första året i skolan fick eleverna betyg i hur de skötte sig i skolan. En elev som inte hade godkänt betyg i två eller tre ämnen tvingades gå om samma skolår en gång till.

Skolan idag I dag har vi en demokratisk skola där eleverna ska lära sig att tänka självständigt och bestämma om saker i utbildningen. Läraren är ledare för gruppen, men kontakten mellan elev och lärare är mer jämlik.

130 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Den svenska skolan har en värdegrund som kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. En värdegrund handlar om hur vi behandlar varandra som barn, unga och vuxna. Det betyder att i den svenska skolan får ingen behandlas illa. Flickor och pojkar ska ha samma chanser att välja och ut­vecklas. Elever kan påverka utbildningen genom att vara med på klassmöten och klassråd.

Skolan och familjen I Sverige är det viktigt att föräldrarna är med och bestämmer om skolans arbete. Föräldrar, lärare och elever arbetar tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt i skolan.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 131

Varje termin har skolan ett utvecklingssamtal med eleven till­ sammans med föräldrarna. Under utvecklingssamtalet kan föräldrarna i lugn och ro träffa läraren. Då finns det chans att prata om vilken hjälp barnet behöver, hur barnet utvecklas och lär sig. Under utvecklingssamtalet skriver läraren en individuell ut­vecklingsplan, IUP. Om du har ett annat modersmål än svenska har du rätt till tolk vid samtalet. Skolan har också föräldramöten där föräldrarna kan påverka vad som händer i skolan. Som förälder är du dessutom välkommen att följa med till skolan för att se hur det fungerar och hur det går för ditt barn. Du kan också ringa till läraren eller rektorn för att ställa frågor eller prata om ditt barn.

132 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sveriges riksdag

Foto: Melker Dahlstrand

6. Att påverka i Sverige Innehåll

Demokratins bakgrund



Demokratins utveckling i Sverige



Det demokratiska systemet i Sverige

EU

Offentlig förvaltning



Demokrati i vardagen



Politiska idéer och partier



Roller och delaktighet i politiken



Rättsväsendet i Sverige

Domstolar

Offentlighet och sekretess



Mutor och bestickning

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 133

Demokratins bakgrund Demokrati är ett politiskt system med allmänna och fria val. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos som betyder folket och kratein som betyder styrelse. Det demokratiska systemet har sin bakgrund långt före vår tideräkning. 500 år före vår tideräkning byggdes ett demokratiskt system i det antika Grekland. Men det var bara män som var medborgare som fick rösta. Stora delar av Europa styrdes under lång tid av romarriket. I romarriket valdes under vissa tider ledare. Men även då var det bara manliga medborgare som fick rösta. År 380 blev kristen­ domen den största religionen i romarriket. Kungarna och kejsarna sa då att de fått sin makt från Gud, inte från folket. Under upplysningstiden, på 1600-talet och 1700-talet, blev människor mer kritiska till kyrkan och till dem som hade makten i samhället. En viktig händelse är den franska revolutionen år 1789. Då gjorde det franska folket uppror mot kungen. En filosof vid den här tiden var fransmannen Charles Louis de Montesquieu. Han tänkte att om man delade in makten i olika delar skulle det bli bra balans. De tre delarna var den lagstiftande makten, den verkställande makten och den dömande makten.

134 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Demokratins utveckling i Sverige Regeringsformen år 1809 Sverige påverkades av tankarna från filosofen Montesquieu. År 1809 kom en ny grundlag i Sverige som delade upp makten. Kungen fick inte längre ensam ha makten. Makten delades istället i fyra delar:

•

• • •

Den styrande makten låg hos kungen. Han hade rådgivare som kallades statsråd och statssekreterare. Makten över den inbetalade skatten låg hos riksdagen. Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag. Makten att döma låg hos högsta domstolen.

Under samma tid fick medborgarna i Sverige också fler rättigheter, till exempel tryck- och yttrandefrihet. År 1866 delades riksdagen i två jämlika delar som kallades kamrar. Så lades grunden för ett modernt och demokratiskt Sverige.

Folkstyre Folkstyre betyder att alla människor i ett land väljer vilka personer som ska tala för dem i olika församlingar.

Tryck- och yttrandefrihet Alla ska kunna föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal och skrift.

Föreningsfrihet Rätten att få gå med i eller starta en förening är grundläggande i en demokrati.

Religionsfrihet Religionsfrihet eller trosfrihet är rätten att fritt bestämma om man vill praktisera en religion. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna.

Rättssäkerhet Rättssäkerhet betyder att alla människor ska vara lika inför lagen. En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har dömts av en domstol.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 135

Foto: Pawel Flato

Sveriges regering sitter i bygganden Rosenbad i Stockholm.

Det demokratiska systemet i Sverige Sverige är en representativ demokrati. Det betyder att folket styr genom att välja partier eller personer som har rätt att ta viktiga beslut. De valda personerna kallas politiker. De tar beslut i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Makten i Sverige är delad i tre delar:

•

Riksdagen har den lagstiftande makten. Den bestämmer vilka lagar som ska gälla.



Regeringen har den verkställande makten. Den ser till att lagarna blir verklighet.

• •

Domstolarna har den dömande makten. De fattar beslut med hjälp av lagarna. Domstolarna är oberoende av riksdagen och regeringen.

136 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Sveriges riksdag Riksdagen har makt att besluta om lagar. I riksdagen finns 349 ledamöter. En ledamot är en person som tilldelats ett politiskt uppdrag och är en representant för väljarna. Ledamöterna är indelade i politiska partier och väljs vart fjärde år.

Sveriges regering Regeringen har den verkställande makten. Det betyder att regeringen tar hand om det dagliga arbetet med att styra landet. Statsministern är högsta chef för regeringen. Statsministern bestämmer vilka områden i samhället de olika ministrarna ska ansvara för. Varje minister i regeringen arbetar på ett departement. Departementen arbetar med olika frågor. Utbildnings­ departementet arbetar till exempel med skola och utbildning.

Domstolarna Domstolarnas högsta myndigheter är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Statsskick och lagar Sverige är en monarki. Det betyder att vi har en kung som är statschef för landet. Kungen Carl XVI Gustav har ingen politisk makt. Grundlagarna skyddar vår demokrati. Grundlagarna står över alla andra lagar och är svårare att ändra än andra lagar. Det finns fyra grundlagar i Sverige:

•

1974 års regeringsform som handlar om hur Sverige ska styras. Här finns regler för hur regeringen ska arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till.



1949 års tryckfrihetsförordning som handlar om vad man får skriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man skriva vad man vill så länge det inte är en brottslig text.



1991 års yttrandefrihetsgrundlag som handlar om vad man får säga i radio, tv, film och på Internet. I Sverige får man säga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis få man inte säga saker som är kränkande. Det kan handla om vad man säger om en individ eller en grupp.



1980 års successionsordning som handlar om vem som får bli kung eller drottning i Sverige.

• •

•

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 137

Foto: Claes Grundsten/Scanpix Bildhuset

Val och folkomröstningar i Sverige När vi tillsammans ska bestämma viktiga saker i Sverige har vi val eller folkomröstning. Vid allmänna val har alla rätt att vara med och bestämma. Man lämnar sin röst i en vallokal. Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till Europaparlamentet är vart femte år. Valen hålls alltid på en söndag. Det finns fyra typer av allmänna val:

• • • •

till riksdagen till landstingsfullmäktige till kommunfullmäktige till Europaparlamentet

Det finns olika former av folkomröstningar i Sverige. Det kan till exempel vara en omröstning i din kommun eller i hela landet. När det är folkomröstning för hela landet röstar hela befolkningen. Det brukar handla om att bestämma något i en grundlag. Det kan också handla om att ge riksdagen ett vägledande råd. Ett vägledande råd betyder att det vi röstar om hjälper ledamöterna i riksdagen att veta hur de ska besluta. En folkomröstning i en kommun hjälper de ledamöter som beslutar i kommunen. Folkomröstningar är ganska ovanliga i Sverige. Den senaste folkomröstningen vi hade för hela Sverige var år 2003. Då handlade det om ifall Sverige skulle byta den svenska kronan till euro. Sverige röstade nej.

138 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Rösträtt Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år. Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land. Du har rätt att rösta i kommun och landstingsval om du har fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen. Om du inte är svensk medborgare eller medborgare i ett EU-land, Island eller Norge måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i rad före valet. Före valet skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som får rösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Du måste ha med dig röstkort och legitimation för att få rösta. Om du har rätt att rösta kan du också bli vald till ett politiskt uppdrag. Det betyder att du kan väljas in som ledamot i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. När du röstar väljer du vilket parti du vill stödja. Du kan också sätta ett kryss vid namnet på den person som du vill stödja. Eller skriva dit ett annat namn. Det kallas att personrösta. Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige och för val till Europaparlamentet.

Spärrar för små partier För att ett parti ska komma in i riksdagen måste partiet få minst fyra procent av väljarnas röster. För att ett parti ska komma in i landstinget eller regionen måste partiet få minst tre procent av rösterna. För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, alltså fyra procent. Det finns ingen sådan regel vid val till kommunfullmäktige. Det finns partier i Sverige som inte har plats i riksdagen men som har ledamöter i kommuner och landsting.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 139

Europaparlamentet

Foto: Colourbox

EU Sverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. Men Sverige har inte EU:s gemensamma valuta, euro. EU bildades år 1952, efter andra världskriget. Då var det bara sex länder med. EU bildades för att bevara freden i Europa och öka handeln mellan europeiska länder. I dag har EU 27 medlemsländer. EU har tre stora institutioner som tillsammans stiftar lagar: Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Alla tre finns i Belgiens huvudstad Bryssel, och i landet Luxemburg. De 27 medlemsländerna samarbetar på tre olika sätt: 1. Överstatlig nivå. Beslut som alla medlemsländer måste följa. Hit räknas de lagar som EU stiftar. EU:s lagstiftning står över ett medlemslands egna lagar. Många lagar som beslutas ska göra det lättare att göra affärer, resa och arbeta inom EU. Det finns en egen domstol för EU-lagstiftningen. Den heter EU-domstolen och ligger i Luxemburg.

140 | Om Sverige

2.

Mellanstatlig nivå. Frivilligt samarbete mellan de 27 medlemsländerna, utan lag- stiftning. När EU till exempel beslutar om utrikespolitik och militära insatser görs det på mellanstatlig nivå.

3.

Nationell nivå. Varje medlemsland har rätt att bestämma över sig självt. Men alla lagar och bestämmelser som länderna beslutar måste stämma med vad som sägs i de lagar och bestämmelser som finns på EU-nivån.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Offentlig förvaltning Sverige styrs genom stat, landsting och kommuner.

Statliga myndigheter och bolag Riksdag, regering och regeringskansli, statliga verk och myndigheter arbetar för staten och finns i hela landet. Exempel på myndigheter är Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Trafikverket.

Landsting/Regioner Landstingen leds av folkvalda församlingar som kallas landstingsfullmäktige och av landstingsstyrelser. Ett landsting är den politiska delen av varje län. En del län, exempelvis Västra Götalands län och Skåne län kallas regioner. Landstinget bestämmer över till exempel hälso- och sjukvård och lokaltrafik.

Kommuner Kommunerna styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelser. Kommunerna har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjänst, brandkår och renhållning.

Demokrati i vardagen De senaste årtiondena har man försökt öka demokratin i arbetslivet, i skolan, i familjen, i föreningarna och i bostadsområdena. Att öka demokratin inom arbetslivet betyder att företag och organisationer försöker få alla anställda att vara delaktiga på jobbet. Alla ska få samma chans att kunna påverka sitt arbete. Men det är fortfarande chefen som tar alla beslut. Att öka demokratin inom skolan betyder att man försöker att lära barnen att tänka kritiskt och ta eget ansvar. Läraren bestämmer inte allt. Eleverna kan vara med och planera utbildningen. Att öka demokratin inom familjen kan betyda att man vill göra barnen till självständiga och trygga människor. Många föräldrar planerar med sina barn och låter dem vara med vid beslut i familjen. Många föreningar i Sverige har länge haft demokratiska system. De har till exempel regler kring hur möten och val ska gå till. Det är viktigt att alla medlemmar kan rösta. Varje medlemsröst är lika mycket värd.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 141

Demokrati i bostadsområden betyder att de som bor i området kan vara med och bestämma. De kan bestämma om sådant man använder tillsammans i huset.

Politiska idéer och partier När du röstar väljer du ett politiskt parti som du vill stödja. Ett politiskt parti är en grupp människor som har samma tankar och som vill påverka i ett land. Varje parti måste ha ett politiskt program som visar vilka tankar partiet har om hur samhället ska utvecklas. De politiska partier som finns idag bygger till stor del på idéer som växte fram på 1800-talet.

Liberalismen Det latinska ordet liber betyder frihet. De första liberalerna (på 1700-talet) ville bland annat skydda människors rättigheter och friheter. De ville till exempel skydda yttrande- och tryckfriheten så att alla kunde berätta om sina tankar och känslor i tal och skrift. Liberalerna ville också ta bort en del avgifter när man köpte och sålde saker. På så sätt skulle handeln öka mellan länder. Detta skulle vara bra för ekonomin och minska risken för krig.

Konservatismen Ordet konservativ kommer från latinets conservare som betyder bevara eller ha kvar. De första konservativa (på 1700-talet) ville skydda det egna landets historia, traditioner och religion. De ville ha kvar makten hos kungen, kyrkan och adeln i samhället.

Socialismen Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder kamrat. De första socialisterna (på 1800-talet) ville skydda arbetar­k lassens rättigheter. De ville inte att fabriker och andra organisationer skulle ägas privat. De ville istället att människorna till­sammans skulle äga detta.

Politiska partier De partier som i dag (2012) finns i riksdagen (riksdagspartier) är Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Några partier har bildat en politisk grupp som kallas Alliansen. De partier som är med där är: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

142 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Roller och delaktighet i politiken De demokratiska rättigheterna är mycket viktiga. De gör att alla har en chans att påverka utvecklingen i samhället och diskutera politiska frågor. För att påverka kan du:

•

Lämna ett förslag till en politiker eller tjänsteman på den nämnd eller förvaltning som har ansvaret.



Berätta vad du tycker om förslag som redan finns hos nämnden eller förvaltningen.



Skapa debatt genom att skriva en artikel om vad du tycker och skicka till olika tidningar eller andra massmedier.



Kontakta massmedierna om du vill berätta om något som du tycker är viktigt.



Bli medlem i ett politiskt parti. Om du vill bli medlem i ett parti kan du kontakta den lokala politiska föreningen där du bor. Du kan börja med frivilligt arbete i partiet och sedan få ett uppdrag som politiker i partiet.

• • • • •

Engagera dig i en organisation som arbetar politiskt.

Tjänstemän och politiker Politiker arbetar i riksdag, fullmäktige, nämnder och styrelser. De bestämmer bland annat vilka lagar vi ska ha. Politiker bestämmer också hur myndigheterna ska arbeta och vad skattepengarna ska användas till. Myndigheter som styrs av politiker kallas offentliga myndigheter eller offentliga organisationer. De finns i stat, landsting och kommun. Exempel på statliga myndigheter är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Exempel på organisationer i ett landsting är sjukhus och regiontrafik (bussar och tåg). Exempel på organisation i en kommun är socialförvaltning och kultur­ förvaltning. Kommunerna bestämmer ofta själva hur de ska arbeta. Kommunerna får sina pengar från kommunalskatten. De personer som arbetar på myndigheterna och de offentliga organisationerna är tjänstemän. Tjänstemännen ska göra det arbete som politikerna har beslutat. En tjänsteman ska inte vara politisk. En tjänsteman ska vara neutral i arbetet och i mötet med medborgarna.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 143

Rättsväsendet i Sverige Rättsväsendet är domstolar och andra statliga myndigheter som arbetar med lag och ordning. Sverige har över 100 olika myndigheter och nämnder i rättsväsendet. Till rättsväsendet räknas också Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Tullverket.

Polisen Polisen är en statlig myndighet som finns i hela landet. Polisen ska:

• • • •

hindra brott och se till att vårt samhälle är lugnt och säkert hålla ordning lösa brott skydda människor, ge information och annan hjälp

Kontakta polisen Om du vill ställa frågor till polisen eller berätta om något brott ska du ringa 114 14. Det är samma nummer i hela Sverige. Om du hamnar i en akut situation (nödsituation) ska du alltid ringa 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om någon är skadad eller om det brinner.

Polisbil

144 | Om Sverige

Foto: Klas Eriksson

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Justitieombudsmannen, JO Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av en myndighet eller tjänsteman kan du klaga hos JO (riksdagens ombudsmän). JO ska se till att domstolar, myndigheter och tjänstemän följer lagen och gör rätt. JO kan inte granska politiker. Om JO anser att en tjänsteman har gjort ett allvarligt fel kan tjänstemannen ställas inför domstol. Men det är inte så vanligt. Det vanligaste är att JO gör ett uttalande. Myndigheterna brukar göra som JO säger. JO är opolitisk. Du måste inte vara svensk medborgare för att få klaga hos JO.

Justitiekanslern, JK Om du tycker att du själv eller någon annan har behandlats fel av en myndighet eller tjänsteman kan du också klaga hos JK (justitiekanslern). JK är ombudsman för regeringen på samma sätt som JO är ombudsman för riksdagen. Justitiekanslern ska se till att myndigheterna följer lagen. JK kan också ansvara för frågor som gäller tryck- och yttrandefriheten. JK kan också betala ut pengar, skadestånd, till den som blivit fel behandlad. Det kan inte JO.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 145

Domstolar Riksdagen styr domstolarna genom lagar. Men domstolarna är neutrala och oberoende mot riksdag, regering och andra myndigheter. Den som är anklagad för ett brott har rätt att få sin sak prövad av en domstol. Personen ska ses som oskyldig tills domstolen har beslutat något annat. I Sverige finns tre typer av domstolar:

• Allmänna domstolar • Förvaltningsdomstolar • Specialdomstolar

1. Allmänna domstolar – vid brott och tvist mellan individer Tingsrätten är den första domstolen man kommer i kontakt med vid brott, tvister (konflikter) i familjen eller andra tvister. Ett brottmål är en rättegång där det beslutas vem som har utfört ett brott. Ett familjemål är till exempel när föräldrar inte kommer överens om barnets vårdnad. Ett tvistemål är när två eller fler personer inte kommer överens. Det finns tingsrätter i hela landet. Om du inte är nöjd med tingsrättens beslut (dom) kan du överklaga till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen är den sista domstolen du kan överklaga till. Du överklagar till Högsta domstolen om du är missnöjd med hovrättens dom. Det är inte många domar som tas upp i Högsta domstolen. Högsta domstolen finns i Stockholm.

146 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Så behandlas brott av polis och domstol Ett brott är när någon gör något som kan straffas enligt lag. Om du har blivit utsatt för brott ska du anmäla det till polisen. Polisen utreder vad som har hänt. De kan till exempel hålla förhör, titta på brottsplatsen och göra en teknisk utredning. Detta kallas förundersökning. Polisen eller åklagaren gör förundersökningen. Den information som finns i förundersökningen är hemlig. Polis eller åklagare kan besluta att lägga ner en förundersökning, alltså att avbryta den. Det händer till exempel när det inte finns tillräckliga bevis. Om förundersökningen fortsätter kan åklagaren besluta att åtala en person för brottet. Det betyder att det blir rättegång i tingsrätten (domstol). Domstolens uppgift är att se om åklagaren kan bevisa att den som åtalas verkligen har begått det brott som åklagaren påstår.

Strafföreläggande Vid mindre brott kan åklagare besluta om strafföreläggande i stället för att gå till domstol. Det betyder att åklagaren själv bestämmer att den som är misstänkt ska betala böter. Detta kan bara göras om den som är misstänkt har erkänt brottet. Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, till exempel när någon kör för fort.

Rättshjälp Rättshjälp är ett statligt stöd för den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Den vanligaste rättshjälpen är att få pengar till advokat (ett rättsligt biträde) vid en rättslig tvist. Det går också att få hjälp att betala för bevisning och andra utgifter. Bara privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar eller företag. Rättshjälp kan betalas till den som tjänar under 260 000 kronor och inte har en hemförsäkring.

Rätt till offentlig försvarare/biträde Den som är misstänkt för ett brott kan få en offentlig försvarare. Det betyder att man kan få hjälp av en jurist även om man inte har råd att betala för det. Istället hjälper staten till att betala. Offentlig försvarare får bara den som misstänks för allvarligare brott. Allvarliga brott betyder att brottet kan ge strängare straff än böter eller villkorlig dom. Den offentliga försvararen kan hjälpa till både vid förundersökning och vid rättegång. Domstolen beslutar om en person ska få offentlig försvarare.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 147

2. Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. Det betyder att den ska se till att myndigheternas beslut följer lagen. Förvaltningsrätten tar till exempel hand om konflikter mellan personer och myndigheter. Det kan gälla en tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden. Förvaltningsrätten bestämmer också i frågor om när ungdomar eller missbrukare måste tvingas att ta emot vård. Om du inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i Sverige. Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen tar bara upp beslut som kan vara viktiga i framtiden för liknande tvister.

3. Specialdomstolar En specialdomstol beslutar i ett visst ämne. Migrationsdomstolen är ett exempel på en specialdomstol. Migrationsdomstolen tittar på de beslut som Migrationsverket tar i ärenden om uppehållstillstånd och medborgarskap. Om du vill överklaga ett beslut från Migrationsverket skickar du överklagandet först till Migrationsverket. Om Migrationsverket inte ändrar sitt beslut skickas brevet vidare till Migrationsdomstolen. Det finns tre migrationsdomstolar i landet. De ligger vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Att överklaga Om du tycker att en myndighet, till exempel socialtjänsten eller Försäkringskassan, har fattat fel beslut kan du överklaga. Den myndighet som har tagit beslutet måste berätta hur du kan överklaga. Den informationen ska finnas på det papper där beslutet står.

148 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Överklaga beslut från kommunen Om du ska överklaga ett beslut från en kommun måste du göra det inom tre veckor från när beslutet togs. Du kan överklaga på två sätt:

• Laglighetsprövning – om beslut tagits på fel sätt



Kommuner tar beslut i många frågor som gäller alla som bor i kommunen. När kommunen beslutar ska den följa kommunal- lagen. Om du tycker att beslutet har tagits på fel sätt (att det inte följer kommunallagen) kan du överklaga.



Förvaltningsbesvär – om beslutet är fel Ett förvaltningsbesvär är klagomål från en privatperson som har drabbats av ett beslut. Det kan handla om att få avslag på pengar man sökt. Om kommunen inte vill ändra sitt beslut skickar den ditt överklagande vidare till förvaltningsrätten.

•

Överklaga beslut från Försäkringskassan Socialförsäkringen ger dig pengar istället för den inkomst du skulle ha fått när du inte kan arbeta. Handikappersättning, assistentersättning, arbetshjälpmedel och vårdbidrag är exempel på pengar som betalas ut inom socialförsäkringen. Det är Försäkringskassan som betalar ut socialförsäkringen. Om du tycker att Försäkringskassans beslut är fel kan du överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och måste göras inom två månader sedan beslutet tagits. Du skriver din överklagan till förvaltningsrätten men skickar brevet till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska få en möjlighet att ändra sitt beslut. Om Försäkringskassan inte ändrar sitt beslut skickar den ditt brev till förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten inte heller vill ändra Försäkringskassans beslut kan du överklaga till kammarrätten. Sista stället du kan överklaga till är Högsta förvaltningsdomstolen.

Offentlighet och sekretess I Sverige finns något som kallas offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen betyder att alla får läsa allmänna handlingar hos myndigheter och förvaltningar. En handling är något som innehåller information. Ofta är det ett papper, kanske ett brev eller beslut. Det kan också vara ett mejl (e-post), en film eller en datafil. En handling blir allmän om den förvaras hos kommunen eller myndigheten. Eller om den har lämnats in eller gjorts där. Det betyder att allt du själv skriver till en kommun också blir allmän handling och kan läsas av andra.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 149

Offentlighetsprincipen är inskriven i grundlagen. Den finns till för att medborgare och massmedia ska få veta vad som händer i staten och kommunerna. Vissa handlingar är ändå hemliga (belagda med sekretess). De kan vara hemliga för att skydda människor, till exempel i handlingar från socialtjänsten. Det finns en särskild lag (sekretesslagen) som berättar vilka handlingar eller uppgifter som är sekretessbelagda. Om du ber att få titta på en handling ska du få den så fort som möjligt. Du behöver inte tala om vem du är. Du behöver inte heller berätta varför du vill ha handlingen. Om kommunen eller myndigheten inte vill visa en handling kan du överklaga. Kommunen ska informera dig om hur du överklagar.

Mutor och bestickning Mutor är gåvor som ges till tjänstemän eller politiker för att den som ger gåvan vill ha förmåner. En muta kan till exempel vara en middag, en resa eller en present. I Sverige får tjänstemän eller politiker inte ta emot mutor. Att muta är ett brott. Den som tar emot en muta gör sig skyldig till mutbrott. Den som överlämnar en muta kan straffas för bestickning. Det betyder att ingen lärare, vårdare eller socialsekreterare får mutas. Inte heller får ledamöter i kommunala bolag eller nämnder mutas.

150 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll

Vad är hälsa?



Droger, alkohol och tobak



Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig?

Tandvård

Om du inte är nöjd

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 151

Vad är hälsa? Hälsa kan betyda olika saker för olika personer. För många betyder hälsa att vara frisk och att må bra. Hälsan påverkas av många saker. Din hälsa påverkas till exempel av om du trivs med de människor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening. Din hälsa påverkas också av ditt arbete, vad du äter, stress, sömn, rökning, alkohol och droger. Samhället runt omkring dig betyder mycket för din hälsa. Hur du bor, vilket arbete du har och om du känner dig som en del av samhället påverkar också din hälsa. Bilden visar olika saker som påverkar hälsan. Den yttersta cirkeln visar hur världen påverkar oss. Nästa cirkel visar situationer som du själv inte kan påverka. Nästa cirkel handlar om ditt sätt att leva. Cirkeln närmast dig handlar om dina vänner och familj.

Arbetslöshet

Boende

Arbetsmiljö

Fritid och kultur Sömnvanor

Motion

Socialförsäkring

Sex och samlevnad Arv Kön Ålder

Matvanor Nakotika Miljö

Goda relationer

Alkohol

Socialt stöd

Barns vuxenkontakter Tobak

Livsmedel

Barn- och äldreomsorg

Hälso- och sjukvård Utbildning

Trafik

Samhällsekonomiska strategier

Källa: Landstinget i Jönköpings län.

152 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Folkhälsa Folkhälsa handlar om alla människors hälsa i landet. I Sverige arbetar regeringen och olika myndigheter för att människor ska må bra. Statens folkhälsoinstitut är en av de myndigheterna. Statens folkhälsoinstitut arbetar till exempel med att försöka få människor att sluta röka, röra på sig mer och bli delaktiga i samhället. Statens folkhälsoinstitut arbetar med elva mål för att människor i Sverige ska må bättre. De elva målen är:

• • • • • • • • • • •

Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomisk och social trygghet. Trygga och goda uppväxtvillkor. Ökad hälsa i arbetslivet. Sunda och säkra miljöer och produkter. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Gott skydd mot smittspridning. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Ökad fysisk aktivitet. Goda matvanor och säkra livsmedel. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 153

Goda matvanor Vad du äter och dricker betyder mycket för din hälsa och hur du mår. Att äta bra och att röra på sig kan minska risken för många sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och psykiska besvär. Kroppen behöver olika ämnen. För att få i dig alla ämnen som kroppen behöver är det viktigt att du äter olika sorters mat. Om du äter frukost, lunch och middag på bestämda tider är det lättare att äta lagom mycket.

Fem tips om mat Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med frågor kring mat. Livsmedelsverket har fem råd om mat som är bra för hälsan:

• • • • •

Ät mycket frukt och grönsaker, ungefär 500 gram per dag. Ät mörkt bröd till varje måltid. Välj mat som har bilden med nyckelhålet. Ät fisk ofta, ungefär tre gånger per vecka. Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat.

Foto: Colourbox

154 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Nyckelhålet I mataffären finns det en del mat med en bild som liknar ett nyckelhål. Den maten har mindre fett, socker och salt och mer fibrer än liknande matvaror utan den märkningen.

Tips för vuxna Många vuxna skulle må bättre om de åt mindre mättat fett. Mättat fett finns i mat som kommer från djur och i vissa oljor från växter (vegetabiliska oljor), till exempel kokos- och palmolja. Mättat fett finns också i fet mjölk och fil, smör, ost, feta köttprodukter, grädde, glass och choklad. Det mättade fettet kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Omättat fett är bra för kroppen. Det kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Omättat fett finns i de flesta vegetabiliska oljor, mjuka och flytande matfetter, fisk, nötter och mandlar. I frukt och grönsaker finns många av de ämnen som kroppen behöver, till exempel vitaminer, mineraler och kostfiber. I grönsaker som morötter, broccoli, bönor och vitkål finns det fibrer. Det är bra att äta frukt och grönsaker varje dag. I fisk och skaldjur finns det många vitaminer och mineraler. I fisk finns också ett fett som heter omega 3. Det är bra för hjärtat, blodtrycket och blodet. Om du vill gå ner i vikt ska du inte äta så mycket potatis, ris, pasta och bröd. Du ska helst låta bli godis, chips, kakor och choklad.

Tips för barn Barn behöver äta nyttig mat på bestämda tider. Då kan de växa och utvecklas på rätt sätt. Barn ska äta samma mat som vuxna.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 155

För spädbarn är modersmjölk (bröstmjölk) den bästa maten. I modersmjölken finns de ämnen som spädbarn behöver. I modersmjölken finns också ämnen som skyddar barnet mot infektioner. På din BVC-mottagning kan du få mer information om bra mat för barn. Du kan också läsa på Internet: http://www.slv.se/sv/ grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/#1

Motion och träning Människan behöver röra på sig för att må bra. Träning minskar risken för många sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Träning gör dig också gladare. Du sover bättre, kan tåla stress bättre och hålla vikten. Vuxna bör röra på sig minst 30 minuter varje dag. Du behöver inte träna hårt för att må bättre. Det räcker med promenader. Barn behöver röra på sig mer än vuxna. Barn behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag för att må bra.

Stress Många människor känner sig stressade. Det behöver inte vara farligt. Stress ger extra kraft att klara av svåra situationer. Men mycket stress kan bli farligt för hälsan. Om du känner dig stressad är det bra att förstå varför. Då kan du försöka förändra din situation. Ett tecken på stress är att du sover dåligt och känner dig ledsen. Du kan också få svårt att koncentrera dig, få dåligt minne och problem med magen, huvudvärk eller ont i kroppen. Om du rör på dig, äter nyttigt och sover tillräckligt hjälper du kroppen att klara stress.

Sömn Det är viktigt att sova gott om du ska må bra. En vuxen brukar behöva sova mellan sex och nio timmar varje dygn. Unga behöver sova mer. Det är vanligt att ha problem med sömnen. Det kan bero på olika saker, till exempel på tobak, alkohol, snarkning, sjukdom, oro och stress eller att du äter för sent på kvällen. Du kanske kan få bättre sömn på egen hand. Men om problemen fortsätter länge kan det vara bra att söka vård.

156 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Droger, alkohol och tobak I Sverige är alla droger förbjudna. Det är olagligt att sälja, att köpa eller ha droger för privat bruk. Brott med droger (narkotikabrott) ger höga straff, ofta fängelse. Att sluta med droger på egen hand är svårt. De flesta behöver hjälp av personal i vården. Kat är en växt som odlas i bland annat Afrika. Den räknas som en drog i Sverige. Att sälja eller själv ha kat kan ge långa fängelsestraff och höga böter. Den som vill köpa alkohol i Sverige ska ha fyllt 20 år. Alkohol säljs på Systembolaget, som ägs av svenska staten. Drycker som bara innehåller lite alkohol, till exempel öl och cider, säljs också i livsmedelsbutiker. För att handla alkohol i en sådan butik måste du vara 18 år gammal. Att dricka alkohol under lång tid kan leda till depression, oro och sömnproblem. Om du dricker mycket alkohol finns risken att du blir beroende. Det finns också risk att du får sjukdomar eller skador. Det är viktigt att du berättar om dina alkoholvanor när du söker vård. Rökning kan ge många sjukdomar och göra att människor dör tidigare än normalt. Cancer, lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och magsår är några skador från rökning. När du är i samma rum som en person som röker andas du också in rök. Detta kallas passiv rökning och gör att du kan få samma sjukdomar som den person som röker. Eftersom rökning är farligt för hälsan måste du vara 18 år för att köpa cigaretter eller tobak.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 157

Hälso- och sjukvård i Sverige Den offentliga vården Den offentliga vården är den vård som alla människor kan använda eller har rätt till. Kommunen och landstingen eller regionerna står för den offentliga vården. Kommunen ger hjälp till äldre, personer med funktionsnedsättningar och personer som varit sjuka länge.

Att vårda sig själv – egenvård Många lättare sjukdomar och skador kan du ta hand om själv. Det kan vara förkylning, feber, maginfluensa eller små sår. Du kan läsa mer om det i en bok som heter Egenvårdsguiden. Den är gratis och finns på din vårdcentral. Du kan också ringa till sjukvårdsrådgivningen för att få tips. På sjukvårdsrådgivningen arbetar sjuksköterskor. De kan svara på vart du ska gå om du behöver vård. Sjukvårdsrådgivningen har öppet 24 timmar om dygnet. Telefonnumret är 1177. Sjukvårdsrådgivningen finns också på Internet, på www.1177.se. Där finns information på olika språk.

Apotek Medicin köper du på apotek. Till en del mediciner behövs ett recept från din läkare. De som arbetar på apoteket vet mycket om olika sjukdomar och mediciner. De kan svara på många av dina frågor. På apoteket finns också information och broschyrer om olika sjukdomar.

Privat vård Många privata vårdföretag har avtal med kommun eller landsting. Då ger de vård på samma sätt som i den offentliga vården.

Primärvård Primärvård är vård som du får utanför sjukhusen, till exempel vid en vårdcentral. I primärvården finns vårdcentraler, mödravård, barnavård, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, psykoterapeuter och ungdomsmottagningar. Om du blir sjuk ska du kontakta vårdcentralen i första hand.

158 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Det är också till vårdcentralen du kommer på hälsokontroll om du är nyanländ. Vid hälsokontrollen blir du intervjuad och får svara på frågor om din hälsa. Vårdpersonalen tar olika prover. På en vårdcentral kan du också få hjälp med att sluta röka, dricka mindre alkohol eller hantera stress.

Färdtjänst Om du har svårt att resa själv eller med vanlig kollektivtrafik (bussar, tåg, spårvagn) kan du få färdtjänst. Då får du resa med taxi eller liten buss. Kommunen beslutar om du kan få färdtjänst.

Allmänläkare Läkarna på vårdcentraler är ofta allmänläkare. Det betyder att de tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna. Allmänläkare arbetar också med förebyggande vård. Det betyder att de hjälper till att hindra sjukdomar. Det kan handla om att hjälpa människor att sluta röka, gå ner i vikt eller dricka mindre alkohol. Allmänläkaren ser också om du behöver vård av en specialist. Då skickar allmänläkaren ett särskilt brev (en remiss) till en mottagning med specialister.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 159

Sjuksköterskor På alla platser där du söker vård arbetar sjuksköterskor. Många sjuksköterskor har också extra utbildning i ett visst ämne, till exempel psykiatri.

Undersköterskor Undersköterskor arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor. De tar till exempel blodprover och lägger om sår.

Sjukgymnaster och arbetsterapeuter En sjukgymnast hjälper människor som har problem när de ska röra sig, till exempel ont i ryggen. En arbetsterapeut hjälper människor som har fått en sjukdom eller skada så att de kan leva bättre i vardagen.

Psykologer, psykiatrer och kuratorer En psykolog, psykiater eller kurator hjälper människor som mår psykiskt dåligt, till exempel på grund av depression eller stress.

Dietister En dietist hjälper människor att välja vad de ska äta och dricka för att bli friskare.

Mötet med vården När du talar med någon i vården – till exempel en läkare eller sjuksköterska – ska du själv berätta vad du behöver. Du vet mest om det problem du har. I Sverige är det vanligt att läkaren använder en bok som heter Patient-Fass. Det är ett slags lexikon för olika mediciner.

Vart ska du vända dig? När du eller dina barn blir sjuka ska du i första hand gå till din vårdcentral. På kvällar och helger är vårdcentralen stängd. Om du behöver vård snabbt ska du gå till en jourmottagning. Fråga din vårdcentral vilken jourmottagning som finns närmast, eller läs på vårdcentralens hemsida på Internet.

Välja vårdcentral Du som är över 16 år kan välja vilken vårdcentral du vill höra till. Föräldrarna (eller den som har vårdnaden) väljer vårdcentral för barn som är yngre än 16 år.

160 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

Du kan välja vilken vårdcentral du vill. Många väljer den vårdcentral som ligger närmast hemmet. Du kan också välja mellan offentlig eller privat vårdcentral. För att välja vårdcentral går du till den vårdcentral du vill höra till. Där får du hjälp att skriva in dig. Om du inte väljer själv blir du inskriven på den vårdcentral som ligger närmast där du är folkbokförd. Du kan när som helst byta vårdcentral, till exempel om du flyttar. Om du vill byta vårdcentral går du till den vårdcentral du vill byta till.

Livsfarliga sjukdomar eller skador Om du får en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska du åka till en akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte kan komma till sjukhuset med bil eller taxi får du ringa ambulans. Då ringer du SOS alarm på telefonnummer 112. Om ditt barn är mycket sjukt eller skadat ska du gå till sjukhusets akutmottagning för barn, barnakuten. En barnakut brukar ta emot sjuka barn mellan 0 och 16 år.

Specialistmottagningar Specialistmottagningen brukar finnas på ett sjukhus. Här arbetar läkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar, till exempel mag- och tarmsjukdomar. Oftast är det din läkare på vårdcentralen som skickar en remiss till specialistmottagningen. Du måste inte ha remiss för att besöka en specialistmottagning, men du får vänta kortare tid om du har remiss. Det kostar också mindre om du har remiss.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 161

Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningar är till för flickor och pojkar som har frågor om sex, hälsa och relationer. Ungdomsmottagningarna brukar vara öppna för ungdomar mellan 13 och 24 år. Det är gratis att gå till en ungdomsmottagning. På en ungdomsmottagning brukar det finnas barnmorskor, kuratorer, psykologer, undersköterskor, gynekologer och läkare.

Sjukhus Ett sjukhus har flera olika mottagningar och avdelningar. Du går till sjukhuset om du har fått remiss till en specialistmottagning. Du går också hit om du har en svår skada eller sjukdom som måste behandlas genast. Många sjukhus har också förlossnings­ mottagning. Hit går du om du ska föda barn. Några exempel på sjukhusets olika mottagningar:

•

Ortopedisk mottagning: För problem med skelettet eller rörelseorganen, till exempel ett brutet ben.



Medicinsk mottagning: För inre sjukdomar, till exempel besvär med mage och tarmar.

• • •

• •

•

Kirurgisk mottagning: För sjukdomar som kräver operation. Gynekologisk mottagning: För kvinnors sjukdomar, till exempel en komplicerad graviditet. Ögonmottagning: För olika sjukdomar i ögonen. Öron-, näsa- och halsmottagning: För problem i öron, näsa och hals. Psykiatrisk mottagning: För psykiska problem.

Akutmottagning En akutmottagning är öppen alla timmar på dygnet. Till akutmottagningen går du om du har en farlig skada eller akut sjukdom eller när din vanliga vårdcentral har stängt. Det är vanligt att du får vänta länge om du går till sjukhusets akutmottagning. Det beror på att sjukhuset inte kan veta hur många patienter som ska komma. På akutmottagningen får den person som är mest sjuk vård först. Därför är det bättre om du kan gå till din vårdcentral eller jourmottagning. Det är bättre att gå till din vårdcentral när den är öppen om du inte är allvarligt sjuk eller skadad.

162 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Barn och unga I stora städer kan det finnas särskilda sjukhus för barn och ungdomar. I mindre städer finns det särskild mottagning för barn och ungdomar mellan 0 och 16 år. Om ett barn måste stanna på sjukhuset finns det särskilda avdelningar för barn och ungdomar.

Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa kan drabba alla. Ibland är det svårt att berätta om psykiska problem. Psykisk ohälsa märks ofta i kroppen. Musklerna kanske gör ont. Man kanske svettas, hjärtat slår för fort, man har svårt att sova eller får ont i huvudet. Om du tror att du har psykiska besvär kan du prata med din läkare på vårdcentralen. Han eller hon kan hjälpa dig att få träffa en kurator eller psykolog. Vid sjukhusen finns det också psykiatriska akutmottagningar, både för vuxna och för barn och ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri, BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukar ha öppet alla dagar och nätter på samma sätt som vanliga akut­ mottagningar.

Vårdgaranti I Sverige får människor ibland vänta länge på att få vård. Därför finns det något som kallas vårdgaranti. Vårdgarantin är olika regler som ska göra det lättare att få vård snabbt. Primärvården - Om du försöker nå primärvården ska du få kontakt samma dag. Kontakten kan betyda att du får ett besök på en vårdcentral eller att du får tala med någon på telefon. Om personal i primärvården, till exempel en sjuksköterska, ser att du behöver träffa en läkare ska du inte behöva vänta mer än sju dagar på ditt läkarbesök. Specialistmottagning - Om du får en remiss till en specialist ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på ditt besök hos specialisten. Samma regel gäller om du har sökt specialistvård utan remiss. Behandling - När din läkare har bestämt att du ska få behandling, till exempel en operation, ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på behandlingen. Vårdgarantin gäller inte akutvården. En patient som är akut sjuk ska få vård så fort som möjligt.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 163

Smittskyddslagen I Sverige finns en lag som heter smittskyddslagen. Den finns för att hindra att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids. I smittskyddslagen finns en lista på sjukdomar. Det är ungefär 50 stycken. Dessa sjukdomar är anmälningspliktiga. Det betyder att du måste kontakta sjukvården (anmäla dig) om du tror att du blivit smittad av en sådan sjukdom. Du måste också tala om namn på den eller de personerna som kan ha smittat dig. Några av sjukdomarna i smittskyddslagen sprids genom sex. Exempel på sådana sjukdomar är HIV, klamydia och syfilis. Om du har en sådan sjukdom är alla undersökningar, vård och medicin gratis. Du får också hjälp att kontakta de personer som du kanske har smittat. Smittskyddsinstitutet är en myndighet som har information om smittskyddslagen och sjukdomar. Du kan läsa mer om institutet och sjukdomarna på Internet, www.smittskyddsinstituet.se.

Högkostnadsskydd Ett högkostnadsskydd är ett skydd mot höga kostnader för vård och medicin. Högkostnadsskydd för vård betyder att du som patient bara behöver betala 1 100 kronor varje år för vård. När du har betalat för 1 100 kronor får du gratis vård resten av året. Du får ett frikort. Frikortet gäller i tolv månader från den dag du gjorde det första besöket. Högkostnadsskydd för medicin betyder att du bara behöver betala 2 200 kronor varje år för medicin på recept. När du har betalat för 2 200 kronor får du gratis medicin på recept resten av året. Du räknar tiden från och med den dag du köpte den första medicinen. Siffrorna hämtade 2012.

164 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Tandvård I Sverige finns offentlig tandvård och privat tandvård. Den offent-liga tandvården sköts av ett landsting eller en region. Den offentliga tandvården kallas Folktandvården. Det finns många privata tandläkare i Sverige. Reglerna för hur mycket du ska betala är olika. Det beror på var du bor och på vilken tandläkare du väljer. Mycket tandvård i Sverige handlar om förebyggande tandvård. Det betyder att du ska besöka tandvården med jämna mellanrum för att hålla tänderna friska. I Sverige får alla som är under 20 år gratis tandvård, både hos Folktandvården och hos privata tandläkare. Alla barn och ungdomar kallas regelbundet till tandläkaren för undersökning, behandling och förebyggande tandvård. Vuxna får själva ta kontakt med tandläkaren.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 165

Tandvårdsstöd Alla som bor i Sverige har rätt till tandvårdsstöd från och med det år man fyller 20. Tandvårdstödet är dels ett bidrag (pengar) för att betala tandläkaren, dels ett högkostnadsskydd. Bidraget till tandvård är 300 kronor varje år för dig som är mellan 20 och 29 år eller över 75 år. För personer mellan 30 och 74 år är bidraget 150 kronor varje år. Du kan spara ditt tandvårdsbidrag ett år för att använda det nästa år. Högkostnadsskydd betyder att du bara behöver betala en del av kostnaden själv. Försäkringskassan betalar resten. Högkostnadsskyddet gäller i tolv månader. Det ger rabatt när du måste betala tandvård för mer än 3 000 kronor. Då betalar du hälften av kostnaden. Om du har en behandling som kostar över 15 000 kronor behöver du bara betala 15 procent av kostnaden. Siffrorna hämtade 2012.

Frisktandvård Genom Folktandvården kan du få tandvård till fast pris. Det kallas för frisktandvård. Du betalar en fast summa varje månad. Sedan går du gratis till tandläkaren. För att få frisktandvård måste du skriva på ett avtal. Du måste också genomgå en undersökning för att tandläkaren ska kunna bestämma hur mycket din frisktandvård ska kosta.

Om du inte är nöjd Om du är inte är nöjd med den vård och service du har fått kan du kontakta chefen på den vårdenhet du varit på. Om du fortfarande inte är nöjd kan du kontakta patientnämnden. Det finns en patientnämnd i varje landsting eller region. Nämnden kan hjälpa till att lösa ditt problem. Du kan också kontakta Socialstyrelsen som har hand om klagomål på vården.

166 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox

8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 167

Åldrande Människor lever länge i Sverige. Medellivslängden är 81 år för hela befolkningen. För kvinnor är den 83 år och för män 79 år. 31 procent av Sveriges befolkning är 55 år och äldre. Arv, miljö och livsstil påverkar åldrandet. Att äta bra mat och motionera genom hela livet kan ge dig en bra hälsa när du blir äldre.

Pensioner Pension är pengar du får när du blir äldre och slutar arbeta. Hur mycket du får i pension är olika. Det beror på vilken lön du hade förut, hur länge du har arbetat och hur mycket pengar du har sparat själv. Pensionen är uppdelad i tre delar. Du kan få:

• allmän pension • tjänstepension • pension från eget privat pensionssparande Den allmänna pensionen Den allmänna pensionen är en pension som alla har rätt till om de har bott och arbetat i Sverige. Pensionen är statlig och betalas ut genom Pensionsmyndigheten, www.pensionsmyndigheten.se. Du tjänar in pengar till din pension varje år du arbetar, studerar eller är föräldraledig. Den allmänna pensionen har tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension.

1.

Inkomstpension

Hur mycket du får i inkomstpension beror på hur mycket pengar du har tjänat tidigare. Varje år betalar du 16 procent av din inkomst eller lön till inkomstpensionen.

2.

Premiepension

Varje år betalar du 2,5 procent av din inkomst eller lön till premiepensionen. Pengarna i premiepensionen läggs i olika fonder. I fonderna finns värdepapper eller aktier som ägs av många olika personer. Du bestämmer själv i vilka aktiefonder du vill ha dina pengar. När du lägger dina pengar i en fond köper du en liten del av fonden. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fonden ökar får du och de andra ägarna mer pengar. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fonden minskar får du och de andra ägarna mindre pengar.

168 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hur mycket du får i premiepension beror därför på hur mycket du har betalat in och hur det går för aktierna och värdepappren i fonderna där du har dina pengar.

3.

Garantipension

Garantipensionen är till för den som har haft liten eller ingen inkomst från arbete. För att få hel garantipension måste du ha bott minst 40 år i Sverige. Garantipensionen blir lägre om du har bott kortare tid än 40 år i Sverige. Garantipensionen kan också bli lägre om du redan har en annan pension, till exempel inkomstpension eller änkepension.

Änkepension Om du är kvinna och din make har dött kanske du kan få änkepension. Änkepensionen togs bort den 1 januari 1990. Men om du var gift innan lagen ändrades har du chans att få änkepension.

Tjänstepension Tjänstepensionen är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar. De flesta som är anställda har rätt till en tjänstepension. Den som studerar, är arbetslös, jobbar på en arbetsplats som inte har kollektivavtal eller är egen företagare får inte någon tjänste­ pension. Det finns flera företag som betalar ut tjänstepensioner. De har avtal med olika arbetsgivare. Tjänstepensioner kan fungera på olika sätt. Hur din tjänstepension ser ut beror på vad de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har bestämt.

Foto: Colourbox

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 169

Privat pension Du kan själv spara till din pension. Du kan spara i en bank eller i en fondförsäkring i ett pensionsförsäkringsbolag. Du bestämmer själv hur mycket pengar du vill spara varje månad och när du vill börja spara.

Pension för egenföretagare Om du har eget företag får du ingen tjänstepension. Du måste själv betala in din pension. Det kallas för egenavgift. Du betalar lika mycket som en arbetsgivare betalar för en anställd. Du måste också betala en allmän pensionsavgift.

När börjar pensionen? Du bestämmer själv när du ska gå i pension. Om du tar ut din pension senare får du mer pensionspengar varje månad. Du kan tidigast ta ut din inkomstpension och premiepension när du är 61 år. Du kan tidigast ta ut din garantipension när du är 65 år. Den vanligaste pensionsåldern är 65 år, men du har rätt att arbeta tills du är 67 år. Du kan komma överens med din arbetsgivare om att arbeta längre. Du väljer själv hur stor del av din pension du vill ta ut. Du kan ta mellan 25 och 100 procent av din pension varje månad. Du kan till exempel välja att ta ut halva din pension och fortsätta att arbeta halva tiden.

Äldreförsörjningsstöd Om du har fyllt 65 år och inte har någon pension har du rätt till äldreförsörjningsstöd. Du har också rätt till äldreförsörjningsstöd om du har en mycket låg pension.

Äldreomsorg I Sverige är det ofta samhället som ger stöd och omsorg för den som blir gammal. I andra länder kan det vara vanligare att familj och släktingar tar hand om de äldre. Det finns lagar som säger vilken äldreomsorg du har rätt till och vilken service kommunen ska ge. Du har rätt att få hjälp och stöd för att vardagen ska fungera. De viktigaste lagarna är socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

170 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Hemtjänst När du blir äldre och behöver hjälp ska du kontakta din kommun. Kommunen kan hjälpa till med vård och service så att du kan bo kvar i ditt hem. Det kallas hemtjänst. Personal från hemtjänst hjälper dig till exempel att städa, handla mat, bädda sängen, duscha eller raka dig. Du kan också få hjälp på kvällar och nätter. Om du har en sjukdom eller skada kan det komma en sjuksköterska för att lägga om ett bandage eller hjälpa till med mediciner. I många kommuner finns det också personal som hjälper till med enklare reparationer. Det kallas ibland fixarservice. Personal från fixarservice kan till exempel sätta upp en tavla eller byta gardiner.

Äldreboende Om du inte klarar av att bo hemma finns det äldreboenden. Det är bostäder där äldre personer kan få vård och service. På äldreboendet finns det personal dygnet runt. Äldreboendet är ofta en liten lägenhet med ett sov- och vardagsrum samt dusch och toalett. Ofta finns det ett stort vardagsrum utanför lägenheten som flera i huset delar på. Ibland finns det också ett kök som alla delar på. Om du vill få plats i ett äldreboende måste en biståndshandläggare göra en utredning. Sedan bestämmer handläggaren om du kan få lägenhet i ett äldreboende. Den person som behöver mest vård och service får först plats.

Hemsjukvård

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 171

Begravning När någon dör i Sverige och ska begravas brukar släktingar och nära vänner till den döde vara med vid begravningen. Begravningen hålls ofta i kyrkan. Det är vanligt att följa den dödes önskan om hur begravningen ska gå till. Önskemålet kan ha skrivits i ett testamente eller så har de som dött tidigare berättat hur de vill att begravningen ska gå till.

Vid dödsfall När någon har dött brukar släktingarna ta kontakt med en präst, pastor, rabbin, eller imam. Det kan också vara bra att tala med kyrkogårdsförvaltningen och en begravningsbyrå. Det finns inga regler om att man måste ordna en begravning. Men det finns regler om att kroppen måste ligga i en kista. Det finns också regler om hur en kremering ska gå till och hur askan ska läggas i jorden. Kremering betyder att den som dött läggs i en kremeringsugn tillsammans med kistan. Där bränns både kistan och kroppen till aska. Askan brukar sedan grävas ned på en gravplats. Askan kan också spridas på en särskild plats på kyrkogården, en minneslund. Om man vill strö ut askan i till exempel havet, måste man ha tillstånd från länsstyrelsen. Svenska kyrkan ansvarar för gravplatserna i Sverige, oavsett vilken religion den döde tillhört. På Svenska kyrkans hemsida hittar du information om kyrkogårdar och begravningsplatser där du bor. www.svenskakyrkan.se

Kyrklig begravning I Sverige vill ungefär 83 procent av dem som dör ha en ceremoni i kyrkan. Då håller en präst en begravningsgudstjänst. För att få en begravningsgudstjänst måste man vara medlem i Svenska kyrkan. Kyrklig begravning är gratis för alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. En kyrklig begravning kan också hållas i en frikyrka, en katolsk eller en ortodox kyrka.

Borgerlig begravning Alla i Sverige betalar en begravningsavgift genom skatten. Avgiften ger rätt att använda en lokal till begravningen, till exempel ett kapell. Avgiften ger också rätt till transport av kistan från lokalen till graven.

172 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

En borgerlig begravning är en ceremoni utan religiösa delar. En borgerlig begravning hålls därför inte i kyrkan. Den kan hållas i ett gravkapell, i en trädgård eller kanske ute i naturen. En borgerlig begravningsförrättare håller i ceremonin.

Foto: Maria Nobel

Arvsrätt När någon dör finns det lagar som bestämmer vem som ska ärva pengar och saker efter den döde.

Bouppteckning När någon dör måste man göra en lista över allt den döde ägde. Det kallas för en bouppteckning. Bouppteckningen ska vara klar tre månader efter dödsfallet. Om en förälder dör som har barn under 18 år ska barnet få hjälp av en god man. En god man är en person som bevakar barnets rättigheter.

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Om Sverige | 173

Dödsbo Ett dödsbo är alla pengar och alla ägodelar som finns kvar efter den döde. De släktingar som ska ärva något efter den döde äger dödsboet tillsammans.

Bodelning och arvskifte Om den som dog var gift och ägde saker tillsammans med sin make/maka måste allt först delas upp mellan makarna. Det kallas för bodelning. När bodelningen är klar kan arvet delas upp.

Arv Om den som dog var gift ska den make/maka som lever kvar ärva allt. Deras barn får ärva när den överlevande maken/makan dör. Under tiden får maken/makan göra vad han eller hon vill med egendomen. Om den som dog hade barn med en annan person kan de barnen få sitt arv genast. De kan också vänta med att ta ut arvet tills maken/makan har dött. Om den som dog inte var gift ska hans eller hennes barn ärva allt. Om det inte finns några barn ärver föräldrarna eller syskonen till den som dog.

Sambo De som lever tillsammans utan att vara gifta (sambo) ärver inte varandra. Om ett par som är sambo vill ärva varandra måste de skriva ett testamente.

Testamente Ett testamente är ett juridiskt dokument. Den som skriver ett testamente kan själv bestämma vem som ska ärva och vad den får ärva. Men det finns undantag. En bröstarvinge (den dödes barn, barnbarn eller barnbarnsbarn) har alltid rätt att kräva sin laglott. Ett testamente måste följa vissa regler. Det ska till exempel vara skriftligt. Två vittnen ska skriva på. Det är därför bra att fråga en jurist innan man skriver ett testamente.

Laglott Laglott är den del av ett arv som inte kan tas bort med testamente. Laglotten är hälften så stor som arvslotten. Ett barn har till exempel rätt att få ut sin laglott även om den som dog har skrivit i sitt testamente att egendomen ska ges till någon annan.

174 | Om Sverige

© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Den här boken är skriven till dig som är ny i Sverige. Den här boken är skriven till dig som är ny i Sverige. Boken handlar om det svenska samhället. Här hittar du information om till exempel myndigheter i Sverige, lagar och regler, arbete och utbildning, hälsa och sjukvård och barn- och familjefrågor.