MARIA BOLANDER: Svensk Funktionell Grammatik

Mаrin Bolаnfur

Funktionеll svеnskgrammatik

Libеr

Forord DЕNNAGRAMMAтIK tir frzimstavsеddatt anvd.ndassom kursЬok pЁ hogskolans grundkursеr i svеnska' mеn fбrhoppningsйs dr dеn oсksfl av intrеssеfбт ld'тarеoсh andra sorrr arЬеtarmеd sprf& еllеr for dеn som dт intrеssеradav svеnskan i storstaallmzinhеt.Bokеn ir еn utvidgning av mitt gymnasiеlётomеdеl фr d,hbу ge. ir att minskliga sprnk svarar шot Utgflngspunktеn minskliga bеhov oсh att dеtta kan spiras oсksn i vfua grammatiskastruktuгеr.И skapar dеt sprflk vi Ьеhovеr. Intе bara ord utan oсksfl grammatisk form Ьir bеtydеlsе. Dеrma bеskrivning av svеnskan vill bеlysa hur dеn gтammatiska formеn bidтar till att bygga upp innеhЁllеti еttbudskap oсh yttеrstavgor vad som formеdlas.Varjе forzindring av formеn innеЬir nzimligеn oсksЁ еn forindring av bеtydеlsеn,om in аldrig sД.litеn, oсh spгiklig variation ir aldrig (еllеrboт aldrig vaтa) еtt sjilvindamfll, ivеn om skillnadеrna mеllan olika uttryсk iЬland karr vara svAra att dеГrni еra i ord. Dе Ьaтakdnns. Rеdan t|teh Funktionеllsuеnshgrаmmаtikmarkеrar att bokеns tyngdpunkt iirjust dе gтammatiskaformеrnasbеtydеlsе oсh anvdndning.Vilkеn bеtydеlsеhar olika spтflkliga formеr oсh vad gor vi mеd dеm? Grammatikstudiеr ir myсkеt mеr Ёn att sortеra ord i katеgoтiеroсh lira sig tеrmеr. Dе kan oсksi gе an1еdningtill rеflеktionеr oсh viсka insiktеr om sprЁk i allmdnhеt. For att gagla dеtta syftе ir dеn rеdoйsadе grammatikеn ofta mеr ',praktik'' oсh vaga h1potеsеrdn еn konsеkvеnt gеnomfoтdtеori. Dеt frimsta syftеtdт alltsflatt goтald'saтеnmеdvеtеnom vilkеt lеvandе, mflngskiftandеoсh kraftfullt rеdskap й har i virt sprflk, еtt теdskapsom pfl gтund av sin flеxibilitеt intе si. litt lй.tетsig fflngasoсh bеskrivas i fastaklart avgтinsadе katеgoriеr. Som allmiin bakgrund ingflr hir oсksfl.vissa utЬIiсkar mot andra sprflk oсh inlеdningsvis еn kort rapsodi ovеr spr8'kvеtеnskapoсh grammatikforskning, еn бvеrsikt som еndast ir еn kompтimеrad oriеntеring om olika sd.ttatt sе

oсh studеra sprflk for att vidga pетspеktivеn.Dеn iт snlеdеsintе avsеdd att inprintas. Som jiimforеlsе gors iЬland oсksfl kopplingar till Svеnska Akadеmiеns grammatik, dеt nya standardvеrkеt for svеnsk gтammatik. Bokеns Ьеskrir,тringav svеnskan vilar pfl dеn traditionеlla gтammatikеns grund, mеn hd.rliiggs oсksfl stor vikt vid frasеrnas stora bеtydеlsе i spтflkЬyggеtoсh ordfбljdеns avgorandе bеtydеlsе for informationsstrukrцrеnoсh vilkеt budskap som faktiskt formеdlas. For att illustrеra sprfl'kеtshiеrarkiska struktur ingЁr oсksi еlеmеntdra frasstrukturrеglеroсh nigтa triddiagтam. Dеt som prеsеntеIas dт av natцrliga skiil larrgt ifran еn uttommandе bеskri.,тring av svеnskan. Lika litе som spтflklig variation iir еtt sjzilvindamfll d"rgтammatisk tеrrпinologi еtt sjzilvёndamil, еftеrsom vi myсkеt lzittarеhandskas mеd dеt й har ord for. Ъrmеrna dr handtagеntill dе bеgтеpp som d"rnodvdndiga fбr att ffl еn uppfattning om hur sprflk fungеrar. Dеssutom d.rord gеnеrеlltdеlйs styrandе for vad vi sеr oсh tаr in. Dirfor d"rdе grammatiska tеrmеrna nodvd.ndigavid spтffstudiец likaviil som tеrmеr Ьеhovs oсh anvd.ndsinom andra faсkomrfldеn. oсh dеtta gdllеr iivеn om dе gтammatiska tеImеrna oсh katеgori еrna ibland iir lЁngt ifrfln еntydiga oсh dеssutom anvinds nigot olika i olika Ьеskтivningsmodеllеr. Меn utan tеrmеr oсh bеgтеpp gДr dеt intе att ffl nЁgon rеda i dеt rnЁnфsеttеradе sprЁ.ksystеmеt, oсh dеt giт hеllеr intе att uфta tankar oсh idёеr kring sprflk. И mД"stе kurrnapеka ut dеt й talar orn, ndr й gбrjiimfoтеlsетoсh gеnеralisеringar. Еxеmplеn d-rofta еnk]aoсh skolЬoksaktigafoт att undvika тiskеn att alla tridеn ska skymma skogеn. Grammatiska strukturеr zir till sin natur aЬsffаkta,oсh innan man bliйt fortrogеn mеd gтammatisk analys kan kompliсетadе ехеmpеl mеd mД.ngaеllеr aЬstrakta ord forsvf,.ramojlighеtетnaatt Sеstrukturеn.Min еrfarеnhеtziтndmligеn att bеgrеpp oсh synsd.ttbбr vara bеfdstasA att man haт nД.gotatt arbеta utifrin oсh jzimfora mеd, innan man motеr dеn brokiga sprЁkliga vеrklighеtеn. Aхploсk ur vеrk1ighеtеnfiшs doсk i dе ovningsuppgiftеI som ingflт i auningsboh ill Funhtionеllsuеnshgrа,mlnаtik. Dispositionеn mеd dе numrеradеrubriknivflеrna kan i dеttasammanhang tyсkas ovеrdrivеt vеtеnskaplig, mеn dеtta ruЬriksystеm visar tydligt ovеr- oсh undеrordning, vilkеt jag tror kan vaIa till hjiitp йd inhаimtandеtav stoffеt.Satsеrsom dт markеradе mеd *, s k 4

stjdтnsatsецzir ogrammatiskasatsеroсh satsеrsom forеgЁsav еtt fregеtесkеn iir gтammatiskt diskutabla. Som introduktion ingflr forst еtt allmiint kapitеlom minniskan oсh sprЁkеt oсh nflgot om sprДkstudiеr.Sеdan foljет koтta kapitеL om ordsеmantik,fonqlog| oсh ordbildning forе dеt lzingstakapitlеt om oтdklassеrna oсh dеras anvindning oсh bеtydеlsе. I syntaх. kapitlеt dr frasbеgтеppеtutgflngspunktеn,oсh dеt sista kapitlеt tan. gеrar tехtlingvistikеn oсh Ьеhandlaт ordfоljdеn ur bidе satsgТammatiskt oсh tеxtgтammatisktpеrspеktiv.I samband mеd ordfoldеn bеhandlas oсksi dе konstruktionеr som haт viktiga uppфеr i informationsstrukturеn, tех prеsеntеringskonstruktionеn' еmfaфk utbryшringoсh passivsatsеr. Sist finns еtt rеgistетovеr anvdnda trrmеr mеd sidhinvisningar oсh korta forklaringar av Ьеgrеppеn. Till Ьokеn hor oсksi еn o.rningsЬok mеd uppgiftеТ soln anknytеr till Ьokеns innеhflll oсh synsitt. Еxеmplеn utgors hd"rav sAvdl konstruеrat som autеntiskt sprЁk. Avslutningsvis еtt stort taсk till Asa Kummеrling oсh Patrik Bolandеr mеd hustru Pеrni]la som rnеd intrеssеoсh kritisk bliсk liist marruskтiptеt oсh kommit mеd minga kloka syrrpunktеr. Еtt varmt taсk oсksЁ.till rеdaktor Sara Sarrtеssonfor viirdеfrrlla kommеntarеr. Vadstеna i mars 2001 MоrinBolл.rdm

InnеhЁ|l

l ' Оtnфrd,koсhgrаrnmа,tikg

2.2.|. Denotation oсh korrnotation:

1 . 1 Miirrniskаn oсh spr&kеt 9 1.1.1. SprЁ.kеtsvaтar mot viтa bеhov 10 1.1.2. Sryтda av utomsprДlШga konvеntionеr oсhvAт irге grammatik 13 1.1.3. olika sprflk strukturеrar vdтldеn pfl 1.2. KraГtfulla hiеrarkiska systeтn \7 1.2.1. Mindrе dеlar byggеr upP storrе еnhсtеr 17

I.2.2. Еtt sуsrem mеd niviеr

kdrnЬеtydеlsе oсh ЬiЬеtydеlsеr 3 5 2.2.2. P\us-oсhminusord 37 2.2.3. Kontеxtuеll bефеlsе : sammanhangеt avgor 38 2.3. Rеlationеr mеllan ord 39

olkasdtt 16

щ

2.2. ОrdЬetуdеlsе av olika slag 35

18

1.3. Allt foriindras oсh kunskapsmasszrn

2.3. 1. H1pеrory-тni oсh hyponymi _ ovеroсh undеrordnadе bеgrеpp 3 9 2.3.2. Уaraldras motsats 40 2.3.3. Syroryтnсr - ndstan samma 40 2.4. Bеskтilтring av ords Ьефсlsе

41

2.4.1. ordfork]aringar oсh

vdхеr 19 1.3.1. olika forskningsirшiktningar 19 1.3.2. MДnga gтammatikmodеIlet 2I

dеfinitionеr 41 2.4.2. Koтnponеntanalу s 42

1.3'2.1 omsyftеn oсhmеtodет 23

2.4.3. Sеmantiskafilt 43

1.3.2.2.om gтammatikoсh

2.4.4. Sеmaлtjska nitvеrk

tеrminologi 25 1.З.2.3.SvеnskaAkadеmiеns gтammatik (sAG) 26 1.4. Grammatik oсh modеrsmЁ]ssrudiеr 27

2' Оrd oсhbeфdtkе- ordsеmаntik30 2.|. Уadat ettord? 30 2.I.7. Lagradе synbolеr 31 2.1.1.1.olika mДngarеfеrеntеr_ olika ехtеnsionoсh intеnsion 32 2.1.1.2.Sammarеfетеnt_ olika ord 33 2.1.2. Homon1тni е1lеrpoiysеmi: еtt ord _ flеraЬеtydеlsеr 34 2. 1.3. Lеxikalisеradе fтasеr:еn bефеlsе flеraord 34

44

2.4.5. Proсotypсеorin 45

3 . Fonеt,Ьkt oсhfonolo ф kt

pеrspеhtiu46

3.1. Tal - produktion oсh pеrсеption 46 3.1.1' Aш tа]a_ еtt kompliсеrat sarnspеl mеllan mЁ.nga orgaл 47 3.1.2. Att lyssna _ й fyllеr i dеt som fattas 48 3.2. Ljud oсh skrift i olika spгak 48 3.2.1. Ljud oсhЬokstiivеr 49 3.2.2. Fonеtisk skrift 50 3.3. Svеnsk Гonologi 51 3.3'1' Fonеm _ dе minsta dеlarтra 51 З.3.1.1.Svеnskаlsvokаlеr 52 3.3.1.2.Svеnskатrskonsonantеr 56

5.5.1.2. Konjunltionеr _ samordnar avsammaslag 132 5.5.1.3.SuЬjunktiоnеr- Ьisats-

7.1. ordningеniirйktig

inlеdaте 133

fastapositionеr 160 7.2.1. Hulrrdsatsеr 160

_ oсhsа,tsеr 6. Frаser,sа,tslеd

7.2.2. Bisatser 162 7.3. Ъхtgтammatisk ordfoljd _indЁйssaval 16З

135

6.1. Frasеr av olikaslag 135 6.1.1. Igеnkinningstесkеn 138 6.1.2. VеrЬfтasеn_ еn {ias fбr sig 1'39 6.2. Satslеdеn 141 .l 6.2.1. Satsеnskdтna - suЬjеktoсh prеdikat 143

oь;.кtr++ }о.z.z. .l

147

6.2.5. Bеskтirцringar av substarrtivoсh nominalfrasеr 148 6.2 5.1. AсtriЬut 148 6.2.5.2.Prеdikativ 149 6.2.6. Hiеraтki - flrasецsatsеr oсh trid

151

7.4.1. Frin dеt еna till dеt andra 166 7.4.2. Upptepat tеma 166 7.5. InteЪataordfoldеn

168

7.5.1. Spесiеlla konstпrktionеr 169 7.5.1.1.Viprеsеntеrar_ pтеsеn-

satsецsatsflitor oсh duЬbеlt satslеd 170 7.5.1.3.И Гokusетar_ еmfatiska omskrivningar 171 7.5.2. Huludsatsеrйktiga

|54

6.3.1.1.olikafоrm I54 6.3.1.2.Bisatsеrsomsatslеd 155 6.3.1.3.olika gтadеrav undеrordning l56 6.3.14. Nigтaar'vikеlsет 157

172

7.5.3. Attributеllеrprеdikativ? 7.5.a. Uфggdafrasет

6.3. Saсsеroсhmеningат 153 6.3.1. Hur,,udsatsoсhbisats

166

7.4. ordГoldoсhtеxфgрad

tеrrngskonstruktionеr 169 _ passiv7'5.|'2.Уi tеmatisеrar

6.2.3' Agеnt 146 'tв.2.4. Advеrbial

159

7.2. SatsgтammaгiskoгdГоljd_ ga.rrska

5.5.2.Intеrjеktionеr 134

уntах

7 , ОrфИd oсlt,фnnоtionsstruhtur15s

175

7.6. Formеn gеr inrrеhallеt 176 Rеfетеnsеr oсh |ttteraпr |77 Rеgistеr mеd ordforklaringar

179

173

il s.з.t.з. Kasus - gтundfoпц еllеr gеnitiv g7

3.3.2.Uшalslnttnadеr58 3.3.3.Fonologiskarеglеr60 3.3.4.kosodi 60 3.3.5.Rеgiоnаlaуitarter 64

4'1'1. A]lomorfеr 68 4.1.2.Olikasфttaubildaord68 _ mЁ.ngaoсh ofta 4.2. Sammansdttningaт langa 69 4.2.1. Еtt siittav Ьli av mеd Ьеrydеlsеtomтnaformord 69 70

4.2.3. Fogеn mеllan for- oсh еfter|ed 72 4.2.4. Patfue|sammansatta vеrЬ 73 4.2.5. NЁgтaЬ|aлdfotmeт 74

*.J.

4'2.6. Vатfсiт si mflnga sdтskтi-mingar? 75 Avlеdningar

76

4..J.l.

//

ьuthх

5.З.2.1.Kongruеns_ йsaт sаmhorighеt 103 5.3.2.2'Kompaтaгion- a|'tvаfa mеrеllеrmеst 104 _ 5.3.2.3.SuЬstantivеrЬgат adjеktiv Ьlir substaтrtiv 105 5.3.З. Rzikлеord 106 5.3.4. Pronomеn 106 5.3.4.1. Еrsiittrringsordmеd syftning 107 5.3.4.2.Dеfiniиpronomеn 109 5'3.4.3. Iпdеfinitapr.onomеn 112 5.3.4.4.Маnga skilda slag oсh

4.3.1.1.Substarrtivbildmdеsuffiх 78 4.3.1.2.VеrЬЬildandе su{fiх 79 4.3'1.3' AdjеktivЬildandе suffiх 80 4.3.1.4. AdvеrЬЬildатrdеsuffiх 81

4.3.2.Prеfix 81 4.4. Ъaddtagram visат stгukturеn 83 4.5. Forkorпзinsar- kort dr bеkvdmt 84

_moфlogi вв 5' adoсIt ordklnssеr 5.1. Mflnga olika foтmеr 86 5.2. Svеnskans ordk.lassеr 87 5.2.1. Ъе viktiga kiinrrеtесkеn 87 ф.2.2. Innсhallsord oсh formord 90 5.2.3. Еnбvеrsikt 9]. 5.3. Nominalaordklassеr

sarnspеlmеllan form

5.3.2. Adjеktiv 103

4.1. Morfеm_ smflbеrydеlsеbdтarе65

q

ч5.3.1.4.Spесiеs_ еtt komplехt oсhbегydеlsе 98

4. Adbildning *

4.2.2. Tvlledat

,

93

]i5.3.1. SuЬstantiv 94 _ {5.3.1.1. Gеnus z-ordе]lеrf-ord 96 _ c\5.3.1.2.Numеrus singrrlaтisеllеr pluralis 96

dеssutomolika i tаl oсh skтift 113 5.3.4.5.Pronominеlla advеrЬ 114 5.3.5. Prеpositionеr 115 5.4. VетЬalaordklassеr 116 5.4.|. УeтЬ 1L7 t 5.4'I.\. Finita oсh irrfinita vегЬformеr 117 5'4.1.2.Ъmaformетoсh Ьёjningsmёnsсеr 119 5.4.1.3. Ъmpusformеrna oсh dеrasbеrydеlsе119 5'4.|.4. FleтaуerЬi fold 5.4.1.5'UфggdavetЬ

124 125

5.4.1.6. Ъansitiva oсh intransitiva уerЪ |27 5.4.2. АdvetЬ |29 5.4.2.1.SatsadvеrЬ 130 5.5. Or,тiga ordk]assеr 131 5.5.1. Konjunktionеr oсh suЬjunktionеr

131

1. om sPrаkoсhgrammatik

Det dr den fijrtrёffligo Idsoren som skopor den fбrtrсiffligo teхten. (R.W Еmerson)

oгттл lNLЕDANDЕKAPIтЕLsеs sprik forst i еtt vidarе pет! Hiir aktualisеraskort vilf spеktiv iin dеt rеnt grzЦI}matiska. l k..l bеtydеlsе sprikеt har i vflra liv, hur vflra minskliga bеhov rеflеktеras i sprfl''kеt,hur olika sprflk katеgorisеrar vdrldеn pfl olika sdtt, oсh vad som kan pflvеrka vilkеn sprflklig form vi viiljеr vid еtt visst tillfdllе. Sоm viktiga styrmеdеl for vflra spтflkval framhfllls dеls sprЁksituationеn,dеls vflr sprflkkinsla som ir uppbyggd av inrе/mеntala oftast omеdvеtna grammatiska rеglеr. Sprflk bеskrivs som hiетаrkiska systеrn,ddr smfl dеlаr byggs saпrman ti1l storrе hеlhеtет oсh byggеr upp olika nivflеr i sprflkеt. For att gе еn bakgтund infor gтammatikstцfiеrnaprеsеntеras koтt oсksfl olika inriktningaт inom sprflkforskningеn oсh nflgra olika gтammatikmodеllеr. Еftеrsom olika inтiktningar mеd olika pеrspеktiv kan lеda till nflgot olika bеskri.rningar av sprЁLk,kan еn allmin oriеntеring om sprikvеtеnskapеn undетlitta liisningеn av tехtеr om spri'k. Oсksfl olika syftеnoсh mеtodетinom grammatikforskningеn kommеntеras. Hir diskutетas dvеn tеrminologin oсh varfor man intе kan vinta sig firll sarnstimmighеti olika grammatiska framstzillningar. I dеtta sammanhang bеrors oсksi kort dеn n1,utkomna Svеnska Akadеmiеns $ammatik (sAG). Kapitlеt avslutas mеd еtt avsnitt om vilkеn roll grammatisk mеdvеtеnhеtkan spеla i samband mеd rnodеrsmfllsstudiеroсh anvd,ndningеnav svеnskan.

1 . 1 .M ё n n i s k a no с h s p r Ё k e t Sprflkеt dт utan tvеkan myсkеt сеntralt i vflra liv. T}ots dеtta anvdndеr vi dеt oftast orеflеktетat hеlt utan att tiinka pfl hur еllеr vad й dr kommunikationsmеdеl "iktigt viil uppеnbart for dе flеsta. Mеn sdllan tdnkеr vi pA allt annat vi gor

faktiskt gor mеd dеt. Att dеt dr еtt

gеnom sprаkеt: hur vi avslojar/forsokеr йsa vilka й iiц hur й skao м s p к i к o с н с к д м м д т t к9

par еllеr foтhindтаr kontаktец hur й pflvетkar arrdra oсh fir dеm att gora som vi йll, hur vi rеdеr ut oсh uttryсkеr vЁ.rakiinslor еl1еrsortеrar tankar oсh losеr proЬlеm. Intе hеllеr notеТaтvi hur myсkеt littаrе dеt iir att upptiсka oсh bеskriva dеt й har ord for еllеr hur vi.r upplеvеlsе av omvirldеn mеstadеls pЁ"vеrkasav vflrt sprnk. VArt invanda sd"ttatt handskas mеd virldеn ir alltsfl ndra sammanvivt mеd sprflkеtskatеgoriецdеss systеm oсh monstеr. l . l . l . SprЁket sva]a] mot vа]a behov log begdr ingenting, men jog vill ho ollt. (1.Bergmon)

Ovan konstatеras att й anvindеr spтik bl a for att informеra oсh friga, tiinka, organisеra oсh minnas' forhandla oсh uppmana, uttryсka kii:esloтoсh tankar, еtaЬlеra oсh hilla kontakt. For att svaтa mot sfldanamiinskliga Ьеhov irrnеhДllетsprflk Ьl a ord som . pеkar ut oсh bеskrivет fбrеtееlsеroсh pеrsonет,t eх boh,tidning, dаtoцtriitthеt,gkiф.е,tалhe,frdgа,SUаr,zlсin,bеhаntoсЬ skihting . bеrd'ttarorn aktiйtеtец handlingaЦ tiustend oсh skееndеn' t еx kisа,skriaа,tаlа,fd;gа och hrindn . angеr еgеnskapеr еllет tillstflnd, t eх tunn_ 0.h, kitt _ suаr,lаnig ordtntlig,фnktеn - hiig!.udd,фh* _ o,intrеssеrаd,, slаd - sur och triittuаkеn .

talar om tid, plats oсh sd"tt,t еx nu, ф, hеrn,hеm,lnа,ifrrt, till _ifrdn, p,i,_undвr-tiuеr

. ,angеr sarшringshait,sannolikhеt oсh attiфеЦ t ех ,intе, sсihеrt,troliju och uсi| gеn,gtnnа,ifuhtЬht, . angеr orsаk' villkor oсh fo!d, t ex dtirjiц om och уi . kopplаr sarnman oсh liggеr till, t ех oсhoch еllеr . formеdlaт kdnsloц t eх ф, ф, usсhoclr фсialаr. Gruppеringеn av oтdеn ovan utgAr frAn uttryсksЬеhoч mеn rеdan йd еn flyktig gеnomlzisninggеnomskЁdaтnog lisarеn att dеn oсksЁ" motsvarar dеn traditionеlla indеlningеn i ordklassеrna suЬstantiч vеrb, adjеktiv,advеrЬ, konjunktionеr oсh intеrjеktionеr.Dеtta visar att dе olika oтdk]assеrnasvarar mot olika Ьеhov oсh utrd,ttarolika arЬеtеi sprikеt. D& vi ta]аrеl1еrskrivет komЬinеrar vi ord uт olik. oтdklassеrpfl olika sitt oсh fflr diirigеnom skilda t)?еr av pistAеn. l0

-lon toIormed bijлdet pd bбnders s