Elhuyar - Hiztegia 2008 Diccionario Euskara Gaztelania Castellano Vasco.gramatika Eranskina.apendice Gramatica[Euskera]

March 15, 2017 | Author: Dr Ares | Category: N/A
Share Embed Donate


Short Description

Download Elhuyar - Hiztegia 2008 Diccionario Euskara Gaztelania Castellano Vasco.gramatika Eranskina.apendice Gramatica[...

Description

gramatika-eranskina apéndice gramatical

gramatika-eranskina Deklinabidea.....................................................................................4-5 Erakusleak ............................................................................................6 Pertsona-izenordain arruntak .............................................................7 Bera - Eurak .........................................................................................7 Bat - batzuk .........................................................................................8 Hiru - Lau .............................................................................................8 Hitz elkartuen idazkera .......................................................................8 Aditz laguntzailea................................................................................9 Aditz trinkoen paradigmak ..........................................................10-15 Hitanoa .........................................................................................16-20 Puntuazio-markak..............................................................................20 Zenbakien idazkera ...........................................................................22 Zer ordu da?/Zer ordutan…? .....23.....¿Qué hora es?/¿A qué hora…? Data.............................................23.........................................La fecha Kalkulu-eragiketak ......................23 ................Operaciones de cálculo 24.............................................................................................Artículos 24 ..............................................Adjetivos/Pronombres demostrativos 24 ......................................................Adjetivos/Pronombres posesivos 24 ...................................................Adjetivos/Pronombres indefinidos 25 ....................................................Adjetivos/Pronombres numerales 26.....................................................................Pronombres personales 26 .....................Adjetivos/Pronombres interrogativos y exclamativos 26 ........................................................................Pronombres relativos 27-29...........................................................................Verbos regulares 30-31 ..........................................................................Verbos auxiliares 32-36 ........................................................................Verbos irregulares 37.......................................................................Reglas de acentuación 38........................................................................Reglas de puntuación

apéndice gramatical

E



3

D

E

K

L

I

N

BOKALEZ AMAITZEN DIREN HITZAK IZEN ARRUNTAK (BIZIDUNAK ETA BIZIGABEAK) MUGAGABEA

SINGULARRA

PLURALA

IZEN BEREZIAK LEKU-IZENA

PERTSONA-IZENA

Absolutiboa

mendi

mendiA

mendiAK

Baiona

Edurne

Partitiboa

mendirIK





BaionarIK

EdurnerIK

Ergatiboa

mendiK

mendiAK

mendiEK

BaionaK

EdurneK

Datiboa

mendirI

mendiARI

mendiEI

BaionarI

EdurnerI

Genitiboa

mendirEN

mendiAREN

mendiEN

BaionarEN

EdurnerEN

Leku-genitiboa (bizigabeak) (bizidunak)

mendiTAKO katurEN BAITAKO

mendiKO katuAREN BAITAKO

mendiETAKO katuEN BAITAKO

BaionaKO —

— Edurne(rEN) BAITAKO

Instrumentala

mendiZ

mendiAZ

mendiEZ

BaionaZ

EdurneZ

Soziatiboa

mendirEKIN

mendiAREKIN

mendiEKIN

BaionarEKIN

EdurnerEKIN

Motibatiboa

mendi(rEN)GATIK

mendiA(REN)GATIK

mendiENGATIK AKATIK

Baiona(rEN)GATIK

Edurne(rEN)GATIK

Destinatiboa

mendirENTZAT rENDAKO

mendiARENTZAT ARENDAKO

mendiENTZAT ENDAKO

BaionarENTZAT rENDAKO

EdurnerENTZAT rENDAKO

Prolatiboa

mendiTZAT TAKO





BaionaTZAT TAKO

EdurneTZAT TAKO

BIZIGABEAK SOILIK Inesiboa

mendiTAN

mendiAN

mendiETAN

BaionaN



Ablatiboa

mendiTATIK TARIK

mendiTIK

mendiETATIK ETARIK

BaionaTIK



Adlatibo soila

mendiTARA(T)

mendiRA(T)

mendiETARA(T)

BaionaRA(T)



Muga-adlatiboa

mendiTARAINO

mendiRAINO

mendiETARAINO

BaionaRAINO



Hurbiltze-adlatiboa

mendiTARANTZ

mendiRANTZ

mendiETARANTZ

BaionaRANTZ



Adl.aren gainean eraikia

mendiTARAKO

mendiRAKO

mendiETARAKO

BaionaRAKO



BIZIDUNAK SOILIK Inesiboa

katuENGAN AKAN katuEN BAITAN



katuENGAN(D)IK AKANDIK katuEN BAITARIK



katuENGANA(T) AKANA katuEN BAITARA(T)



katuA(REN)GANAINO

katuENGANAINO AKANAINO



Edurne(rEN)GANAINO

katu(rEN)GANANTZ

katuA(REN)GANANTZ

katuENGANANTZ AKANANTZ



Edurne(rEN)GANANTZ

katu(rEN)GANAKO

katuA(REN)GANAKO

katuENGANAKO



Edurne(rEN)GANAKO

katu(rEN)GAN

katuA(REN)GAN

katurEN BAITAN

katuAREN BAITAN

katu(rEN)GAN(D)IK

katuA(REN)GAN(D)IK

katurEN BAITARIK

katuAREN BAITARIK

katu(rEN)GANA(T)

katuA(REN)GANA(T)

katurEN BAITARA(T)

katuAREN BAITARA(T)

Muga-adlatiboa

katu(rEN)GANAINO

Hurbiltze-adlatiboa

Adl.aren gainean eraikia

Ablatiboa

Adlatibo soila

“a” bokalez bukatutako hitzetan gertatzen diren aldaketak: a + e = e alaba + ek -> alabek; a + a = a alaba + ak -> alabak;

a+o=o

Edurne(rEN)GAN Edurne(rEN) BAITAN

Edurne(rEN)GAN(D)IK Edurne(rEN) BAITARIK Edurne(rEN)GANA(T) Edurne(rEN) BAITARA(T)

alaba + ok -> alabok

“a” artikuluaz bukaturiko leku-izenek (Azkoitia, Azpeitia, Basaburua, Bizkaia, Britainia Handia, Deustua, Ermua, Iruñea, etab.) partitiboan (Azkoitirik), leku-genitiboan (Azkoitiko), prolatiboan (Azkoititzat/Azkoititako), adlatiboetan (Azkoitira, Azkoitirantz, Azkoitiraino) eta ablatiboan (Azkoititik) azken "a" galdu egiten dute, izen arrunten deklinabidea baitute eredu: mendian/Azkoitian, baina mendiko/Azkoitiko (ez *Azkoitiako).

E



4

A

B

I

D

E

A

KONTSONANTEZ AMAITZEN DIREN HITZAK IZEN ARRUNTAK (BIZIDUNAK ETA BIZIGABEAK)

IZEN BEREZIAK

MUGAGABEA

SINGULARRA

PLURALA

LEKU-IZENA

PERTSONA-IZENA

Absolutiboa

haran

haranA

haranAK

Eibar

Miren

Partitiboa

haranIK





EibarrIK

MirenIK

Ergatiboa

haraneK

haranAK

haranEK

EibarreK

MireneK

Datiboa

haranI

haranARI

haranEI

EibarrI

MirenI

Genitiboa

haranEN

haranAREN

haranEN

EibarrEN

MirenEN

Leku-genitiboa (bizigabeak) (bizidunak)

haraneTAKO gizonEN BAITAKO

haraneKO gizonAREN BAITAKO

haranETAKO gizonEN BAITAKO

Eibar(rE)KO —

— Miren(EN) BAITAKO

Instrumentala

haraneZ

haranAZ

haranEZ

EibarreZ

MireneZ

Soziatiboa

haranEKIN

haranAREKIN

haranEKIN

EibarrEKIN

MirenEKIN

Motibatiboa

haran(E)GATIK ENGATIK

haranA(REN)GATIK

haranENGATIK AKATIK

Eibar(rE(N))GATIK

Miren(EN)GATIK

Destinatiboa

haranENTZAT ENDAKO

haranARENTZAT ARENDAKO

haranENTZAT ENDAKO

EibarrENTZAT ENDAKO

MirenENTZAT ENDAKO

Prolatiboa

haranTZAT DAKO





EibarTZAT TAKO

MirenTZAT TAKO

BIZIGABEAK SOILIK Inesiboa

haraneTAN

haraneAN

haranETAN

EibarreN



Ablatiboa

haraneTATIK eTARIK

haraneTIK

haranETATIK ETARIK

Eibar(rE)TIK



Adlatibo soila

haraneTARA(T)

haraneRA(T)

haranETARA(T)

Eibar(rE)RA(T)



Muga-adlatiboa

haraneTARAINO

haraneRAINO

haranETARAINO

Eibar(rE)RAINO



Hurbiltze-adlatiboa

haraneTARANTZ

haraneRANTZ

haranETARANTZ

Eibar(rE)RANTZ



Adl.aren gainean eraikia

haraneTARAKO

haraneRAKO

haranETARAKO

EibarrERAKO



BIZIDUNAK SOILIK Inesiboa

Ablatiboa

gizonENGAN

gizonA(REN)GAN

gizonEN BAITAN

gizonAREN BAITAN

gizonENGAN(D)IK

gizonA(REN)GAN(D)IK

gizonEN BAITARIK

gizonAREN BAITARIK

gizonENGANA(T)

gizonA(REN)GANA(T)

gizonENGAN AKAN gizonEN BAITAN



gizonENGAN(D)IK AKAN(D)IK gizonEN BAITARIK



Miren(EN)GAN Miren(EN) BAITAN

Miren(EN)GAN(D)IK Miren(EN) BAITARIK

gizonEN BAITARA(T)

gizonENGANA(T) — AKANA gizonAREN BAITARA(T) gizonEN BAITARA(T)

Muga-adlatiboa

gizonENGANAINO

gizonA(REN)GANAINO

gizonENGANAINO AKANAINO



Miren(EN)GANAINO

Hurbiltze-adlatiboa

gizonENGANANTZ

gizonA(REN)GANANTZ

gizonENGANANTZ AKANANTZ



Miren(EN)GANANTZ

Adl.aren gainean eraikia

gizonENGANAKO

gizonA(REN)GANAKO

gizonENGANAKO



Miren(EN)GANAKO

Adlatibo soila

Miren(EN)GANA(T) Miren(EN) BAITARA(T)

Mugatu pluralean plural hurbila izenekoa erabiltzen da, batez ere bizkaieraz, hurbiltasuna adierazteko; bizigabe nahiz bizidunekin erabiltzen da. Deklinabide hurbilean -a-ren ordez -o- erabiltzen da mugatzaile gisa (mendiok/haranok, mendioi/haranoi, mendion/haranon, mendiotako/haranotako, ...).

E



5

E

R

A

K

U

S

HAU

L

E

A

K

HORI

HURA

ERAKUSLE ARRUNTAK

SINGULARRA

PLURALA

SINGULARRA

PLURALA

SINGULARRA

PLURALA

Absolutiboa

HAU

HAUEK

HORI

HORIEK

HURA

HAIEK

Ergatiboa

HONEK

HAUEK

HORREK

HORIEK

HARK

HAIEK

Datiboa

HONI

HAUEI

HORRI

HORIEI

HARI

HAIEI

Genitiboa

HONEN

HAUEN

HORREN

HORIEN

HAREN

HAIEN

Soziatiboa

HONEKIN

HAUEKIN

HORREKIN

HORIEKIN

HAREKIN

HAIEKIN

HORRENTZAT

HORIENTZAT

HARENTZAT

HAIENTZAT

Destinatiboa

HONENTZAT HONENDAKO

HAUENDAKO

HORRENDAKO

HORIENDAKO

HARENDAKO

HAIENDAKO

Motibatiboa

HONE(N)GATIK

HAUE(N)GATIK

HAUENTZAT

HORRE(N)GATIK

HORIE(N)GATIK

HARE(N)GATIK

HAIE(N)GATIK

HARGATIK Instrumentala

HONETAZ

HAUETAZ

HORRETAZ

HORIETAZ

HARTAZ

HONEZ

HAUEZ

HORREZ

HORIEZ

HAREZ

HAIEZ

HONEZAZ

HAUEZAZ

HORREZAZ

HORIEZAZ

HAIETAZ

Inesiboa

HONETAN

HAUETAN

HORRETAN

HORIETAN

HARTAN

HAIETAN

Leku-genitiboa

HONETAKO

HAUETAKO

HORRETAKO

HORIETAKO

HARTAKO

HAIETAKO

Ablatiboa

HONETATIK

HAUETATIK

HORRETATIK

HORIETATIK

HARTATIK

HAIETATIK

HONETARIK

HAUETARIK

HORRETARIK

HORIETARIK

HARTARIK

HAIEZAZ

HAIETARIK

Adlatibo soila

HONETARA(T)

HAUETARA(T)

HORRETARA(T)

HORIETARA(T)

HARTARA(T)

HAIETARA(T)

Hurbiltze-adlatiboa

HONETARANTZ

HAUETARANTZ

HORRETARANTZ

HORIETARANTZ

HARTARANTZ

HAIETARANTZ

Muga-adlatiboa

HONETARAINO

HAUETARAINO

HORRETARAINO

HORIETARAINO

HARTARAINO

HAIETARAINO

Adl.aren gainean eraikia

HONETARAKO

HAUETARAKO

HORRETARAKO

HORIETARAKO

HARTARAKO

HAIETARAKO

BIZIDUNAK Inesiboa

HONENGAN

HORRENGAN

HORIENGAN

HARENGAN

HAIENGAN

HONEN BAITAN

HAUEN BAITAN

HORREN BAITAN

HORIEN BAITAN

HAREN BAITAN

HAIEN BAITAN

Ablatiboa

HONENGAN(D)IK

HAUENGAN(D)IK

HAUENGAN

HORRENGAN(D)IK

HORIENGAN(D)IK

HARENGAN(D)IK

HAIENGAN(D)IK

HAREN BAITARIK

HAIEN BAITARIK

Adlatibo soila

HONENGANA(T)

HAUENGANA(T)

HORRENGANA(T)

HORIENGANA(T)

HARENGANA(T)

HAIENGANA(T)

HAREN BAITARA(T)

HAIEN BAITARA(T)

HAREN BAITATIK

HAIEN BAITATIK

Hurbiltze-adlatiboa

HONENGANANTZ

HAUENGANANTZ

HORRENGANANTZ

HORIENGANANTZ

HARENGANANTZ

HAIENGANANTZ

Muga-adlatiboa

HONENGANAINO

HAUENGANAINO

HORRENGANAINO

HORIENGANAINO

HARENGANAINO

HAIENGANAINO

HAREN BAITARAINO

HAIEN BAITARAINO

Adl.aren gainean eraikia

HONENGANAKO

HAUENGANAKO

HORRENGANAKO

HORIENGANAKO

HARENGANAKO

HAIENGANAKO

ERAKUSLE INDARTUAK

SINGULARRA

PLURALA

SINGULARRA

PLURALA

SINGULARRA

PLURALA

Absolutiboa

HAUXE

HAUEXEK

HORIXE

HORIEXEK

HURAXE

HAIEXEK

Ergatiboa

HONEXEK

HAUEXEK

HORREXEK

HORIEXEK

HAREXEK

HAIEXEK

Datiboa

HONIXE

HAUEIXE

HORRIXE

HORIEIXE

HARIXE

HAIEIXE

HAUXE

HONEXERI

HAUEXEI

HORIXE

HORREXERI

HORIEXEI

HURAXE

HAREXERI

HAIEXEI

Genitiboa

HONE(T)XEN

HAUEXEN

HORRE(T)XEN

HORIEXEN

HARE(T)XEN

HAIEXEN

Soziatiboa

HONE(T)XEKIN

HAUEXEKIN

HORRE(T)XEKIN

HORIEXEKIN

HARE(T)XEKIN

HAIEXEKIN

HORRE(T)XENTZAT

HORIEXENTZAT

HARE(T)XENTZAT

HAIEXENTZAT

Destinatiboa

HONE(T)XENTZAT HONE(T)XENDAKO

HAUEXENDAKO

HORRE(T)XENDAKO

HORIEXENDAKO

HARE(T)XENDAKO

HAIEXENDAKO

Motibatiboa

HONE(T)XE(N)GATIK

HAUEXE(N)GATIK

HORRE(T)XE(N)GATIK

HORIEXE(N)GATIK

HARE(T)XE(N)GATIK

HAIEXE(N)GATIK

HONEGATI(K)XE

HAUEGATI(K)XE

HORREGATI(K)XE

HORIEGATI(K)XE

HARGATI(K)XE

HAIEGATI(K)XE

HONEXETAZ

HAUEXETAZ

HORREXETAZ

HORIEXETAZ

HAREXETAZ

HAIEXETAZ

Instrumentala

HAUEXENTZAT

HONEXEZAZ

HAUEXEZAZ

HORREXEZAZ

HORIEXEZAZ

HAREXEZAZ

HONE(T)XEZ

HAUEXEZ

HORRE(T)XEZ

HORIEXEZ

HARE(T)XEZ

HAIEXEZ

Inesiboa

HONETANTXE

HAUETANTXE

HORRETANTXE

HORIETANTXE

HARTANTXE

HAIETANTXE

HAIEXEZAZ

HONEXETAN

HAUEXETAN

HORREXETAN

HORIEXETAN

HAREXETAN

HAIEXETAN

Leku-genitiboa

HONETAKOXE

HAUETAKOXE

HORRETAKOXE

HORIETAKOXE

HARTAKOXE

HAIETAKOXE

HONEXETAKO

HAUEXETAKO

HORREXETAKO

HORIEXETAKO

HAREXETAKO

HAIEXETAKO

HONEXEN BAITAKO

HAUEXEN BAITAKO

HORREXEN BAITAKO

HORIEXEN BAITAKO

HAREXEN BAITAKO

HAIEXEN BAITAKO

HAUXE BAITAKO

HAUEXEK BAITAKO

HORIXE BAITAKO

HORIEXEK BAITAKO

HURAXE BAITAKO

HAIEXEK BAITAKO

HONETATI(K)XE

HAUETATI(K)XE

HORRETATI(K)XE

HORIETATI(K)XE

HARTATI(K)XE

HAIETATI(K)XE

HONEXETATIK

HAUEXETATIK

HORREXETATIK

HORIEXETATIK

HAREXETATIK

HAIEXETATIK

HONEXETARIK

HAUEXETARIK

HORREXETARIK

HORIEXETARIK

HAREXETARIK

HAIEXETARIK

HONETARAXE

HAUETARAXE

HORRETARAXE

HORIETARAXE

HARTARAXE

HAIETARAXE

HONEXETARA(T)

HAUEXETARA(T)

HORREXETARA(T)

HORIEXETARA(T)

HAREXETARA(T)

HAIEXETARA(T)

Hurbiltze-adlatiboa

HONEXETARANTZ

HAUEXETARANTZ

HORREXETARANTZ

HORIEXETARANTZ

HAREXETARANTZ

HAIEXETARANTZ

Muga-adlatiboa

HONETARAINOXE

HAUETARAINOXE

HORRETARAINOXE

HORIETARAINOXE

HARTARAINOXE

HAIETARAINOXE

HONEXETARAINO

HAUEXETARAINO

HORREXETARAINO

HORIEXETARAINO

HAREXETARAINO

HAIEXETARAINO

HONEXETARAKO

HAUEXETARAKO

HORREXETARAKO

HORIEXETARAKO

HAREXETARAKO

HAIEXETARAKO

HONEXE(N)GAN

HAUEXE(N)GAN

HORREXE(N)GAN

HORIEXE(N)GAN

HAREXE(N)GAN

HAIEXE(N)GAN

HONEGANTXE

HAUEGANTXE

HORREGANTXE

HORIEGANTXE

HAREGANTXE

Ablatiboa

Adlatibo soila

Adl.aren gainean eraikia

BIZIDUNAK Inesiboa

Ablatiboa

Adlatibo soila

HAUEXEN BAITAN

HORREXEN BAITAN

HORIEXEN BAITAN

HAREXEN BAITAN

HAIEXEN BAITAN

HAUXE BAITAN

HAUEXEK BAITAN

HORIXE BAITAN

HORIEXEK BAITAN

HURAXE BAITAN

HAIEXEK BAITAN

HONEXE(N)GAN(D)IK

HAUEXE(N)GAN(D)IK

HORREXE(N)GAN(D)IK

HORIEXE(N)GAN(D)IK

HAREXE(N)GAN(D)IK

HAIEXE(N)GAN(D)IK

HONEXEN BAITARIK

HAUEXEN BAITARIK

HORREXEN BAITARIK

HORIEXEN BAITARIK

HAREXEN BAITARIK

HAIEXEN BAITARIK

HAUXE BAITARIK

HAUEXEK BAITARIK

HORIXE BAITARIK

HORIEXEK BAITARIK

HURAXE BAITARIK

HONEXE(N)GANA

HAUEXE(N)GANA

HORREXE(N)GANA

HORIEXE(N)GANA

HAREXE(N)GANA

HAIEXE(N)GANA

HONEXEN BAITARA

HAUEXEN BAITARA

HORREXEN BAITARA

HORIEXEN BAITARA

HAREXEN BAITARA

HAIEXEN BAITARA

HAUXE BAITARA

HAUEXEK BAITARA

HORIXE BAITARA

HONEXE(N)GANANTZ

HAUEXE(N)GANANTZ

HORREXE(N)GANANTZ

HORIEXE(N)GANANTZ

HAREXE(N)GANANTZ

HAIEXE(N)GANANTZ

Muga-adlatiboa

HONEXE(N)GANAINO

HAUEXE(N)GANAINO

HORREXE(N)GANAINO

HORIEXE(N)GANAINO

HAREXE(N)GANAINO

HAIEXE(N)GANAINO

HORREXEN BAITARAINO

HORIEXEN BAITARAINO

HAREXEN BAITARAINO

HAIEXEN BAITARAINO

HAUXE BAITARAINO

HAUEXEK BAITARAINO

HORIXE BAITARAINO

HORIEXEK BAITARAINO

HURAXE BAITARAINO

HAIEXEK BAITARAINO

Adl.aren gainean eraikia

HONEXENGANAKO

HAUEXENGANAKO

HORREXENGANAKO

HORIEXENGANAKO

HAREXENGANAKO

HAIEXENGANAKO

E 6

HAUEXEN BAITARAINO

HORIEXEK BAITARA

HURAXE BAITARA

HAIEXEK BAITARIK

Hurbiltze-adlatiboa

HONEXEN BAITARAINO



HAIEGANTXE

HONEXEN BAITAN

HAIEXEK BAITARA

hau eta hori erakusleen eredu berekoak dira berau eta berori forma indartuak ere; gainera, berori, eta pluralean beroriek, errespetuzko formak ere badira.

PERTSONA IZENORDAIN ARRUNTAK (eta INDARTUAK parentesi artean) NI (NEU) Absolutiboa Ergatiboa Datiboa Genitiboa Soziatiboa Instrumentala Destinatiboa

Motibatiboa Leku-genitiboa Inesiboa

Ablatiboa

NI (neu) NIK (neuk) NIRI (neuri) NIRE/ENE (neure) NIREKIN/ENEKIN (neurekin) NITAZ (neutaz) NIRETZAT/ENETZAT (neuretzat) NIRETAKO/ENETAKO (neuretako) NI(RE)GATIK/ENEGATIK (neu(re)gatik) NIRE BAITAKO/ENE BAITAKO (neure baitako) NI(RE)GAN/ENEGAN (neugan) NIRE BAITAN/ENE BAITAN NITAN NIREGAN(D)IK/ENEGAN(D)IK (neugan(d)ik) NIRE BAITATIK/ENE BAITATIK NIRE BAITARIK/ENE BAITARIK

Adlatibo soila

NIREGANA(T)/ENEGANA(T) (neugana) NIRE BAITARA(T)/ENE BAITARA(T)

Hurbiltze-adlatiboa

NI(RE)GANANTZ/ENEGANANTZ (neuganantz) NIREGANAINO/ENEGANAINO (neuganaino) NIRE BAITARAINO

Muga-adlatiboa

Adl.aren gainean eraikia

NI(RE)GANAKO/ENEGANAKO (neureganako)

HI (HEU) HI (heu) HIK (heuk) HIRI (heuri) HIRE (heure) HIREKIN (heurekin) HITAZ (heutaz) HIRETZAT (heuretzat) HIRETAKO (heuretako) HI(RE)GATIK (heu(re)gatik) HIRE BAITAKO (heure baitako) HI(RE)GAN (heuregan) HIRE BAITAN (heure baitan) HITAN HI(RE)GAN(D)IK (heu(re)gan(d)ik) HIRE BAITATIK (heure baitatik) HIRE BAITARIK (heure baitarik) HI(RE)GANA(T) (heu(re)gana) HIRE BAITARA(T) (heure baitara(t)) HI(RE)GANANTZ (heu(re)ganantz) HI(RE)GANAINO (heu(re)ganaino) HIRE BAITARAINO (heure baitaraino) HI(RE)GANAKO (heu(re)ganako)

GU (GEU)

ZU (ZEU)

ZUEK (ZEUEK)

GU (geu) GUK (geuk) GURI (geuri) GURE (geure) GUREKIN (geurekin) GUTAZ (geutaz) GURETZAT (geuretzat) GURETAKO (geuretako) GU(RE)GATIK (geu(re)gatik) GU(RE) BAITAKO (geure baitako) GU(RE)GAN (geu(re)gan) GURE BAITAN

ZU (zeu) ZUK (zeuk) ZURI (zeuri) ZURE (zeure) ZUREKIN (zeurekin) ZUTAZ (zeutaz) ZURETZAT (zeuretzat) ZURETAKO (zeuretako) ZU(RE)GATIK (zeu(re)gatik) ZU(RE) BAITAKO (zeure baitako) ZU(RE)GAN (zeu(re)gan) ZURE BAITAN

ZUEK (zeuek) ZUEK (zeuek) ZUEI (zeuei) ZUEN (zeuen) ZUEKIN (zeuekin) ZUETAZ (zeuetaz) ZUENTZAT (zeuentzat) ZUENDAKO (zeuendako) ZUENGATIK (zeuengatik) ZUEN BAITAKO (zeuen baitako) ZUENGAN (zeuengan) ZUEN BAITAN

GUTAN GU(RE)GAN(D)IK (geu(re)gan(d)ik) GU(RE) BAITATIK

ZUTAN ZU(RE)GAN(D)IK (zeu(re)gan(d)ik) ZU(RE) BAITATIK

ZUETAN ZUENGAN(D)IK (zeuengan(d)ik) ZUEN BAITATIK

GU(RE) BAITARIK

ZU(RE) BAITARIK

ZUEN BAITARIK

GU(RE)GANA(T) (geu(re)gana) GU(RE) BAITARA(T)

ZU(RE)GANA(T) (zeu(re)gana) ZU(RE) BAITARA(T)

ZUENGANA(T) (zeuengana) ZUEN BAITARA(T)

GU(RE)GANANTZ (geu(re)ganantz) GU(RE)GANAINO (geu(re)ganaino) GU(RE) BAITARAINO

ZU(RE)GANANTZ (zeu(re)ganantz) ZU(RE)GANAINO (zeu(re)ganaino) ZU(RE) BAITARAINO

ZUENGANANTZ (zeuenganantz) ZUENGANAINO (zeuenganaino) ZUEN BAITARAINO

GU(RE)GANAKO (geu(re)ganako)

ZU(RE)GANAKO (zeu(re)ganako)

ZUENGANAKO (zeuenganako)

Izenordain indartuetan, parentsei artean emandakoaz gainera, beste bi forma gehiago erabil daitezke pertsona bakoitzean: NI (neu, nihaur, nerau); HI (heu, hihaur, heror(i)); GU (geu, guhaur, gerok); ZU (zeu, zuhaur, zeror(i)); ZUEK (zeuek, zuihauek, zerok).

BERA SINGULARRA Absolutiboa Ergatiboa Datiboa Genitiboa Soziatiboa Instrumentala Destinatiboa Motibatiboa Leku-genitiboa Inesiboa Ablatiboa

Adlatibo soila Hurbiltze-adlatiboa Muga-adlatiboa Adl.aren gainean eraikia

• • • • •

bera berak berari beraren berarekin beraz berarentzat, berarendako bera(ren)gatik bereko, bere baitako berean, bera(ren)gan beretik, bera(ren)gan(d)ik berera, bera(ren)gana(t) bererantz, bera(ren)ganantz bereraino, bera(ren)ganaino bererako, bera(ren)ganako

bere

beretzat, beretako beregatik bertako bertan bertatik, bertarik, beregan(d)ik bertara, beregana bertarantz, bereganantz bertaraino, bereganaino bertarako, bereganako

EURAK PLURALA

berak berek berei bere(n) berekin berez berentzat, berendako bere(n)gatik beretako, bere(n) baitako beretan, berengan beretatik, beretarik, berengan(d)ik beretara, berengana(t) beretarantz, berenganantz beretaraino, berenganaino beretarako, bere(n)ganako

beraiek beraiek beraiei beraien beraiekin beraiez beraientzat, beraiendako beraie(n)gatik beraietako, beraien baitako beraietan, beraiengan beraietatik, beraietarik, beraiengan(d)ik beraietara, beraiengana(t) beraietarantz, beraienganantz beraietaraino, beraienganaino beraietarako, beraienganako

PLURALA eurak eurek eurei euren eurekin eurentzat, eurendako eurengatik

eurengan eurengan(d)ik

eurengana eurenganantz eurenganaino eurenganako

beraz ondoriozko lokailua da, hortaz, honenbestez eta horrelakoak bezala. Hurbilekoa markatzeko, berton eta bertoko erabil daitezke. bertan, bertatik, bertara, bertarantz, bertaraino eta bertarako bizigabeei dagozkie; bera(ren)gan, bera(ren)gan(d)ik, bera(ren)gana(t), bera(ren)ganantz, bera(ren)ganaino eta bera(ren)ganako, berriz, bizidunei. Ezkerreko bigarren zutabean -ta- marka duten formak (bertan, bertara, bertako, ...) bereziki adberbio gisa erabiltzen dira. eurak-en plural hurbileko formak (eurok, eurok, euroi, euron, eurokin, ...) erabiltzen dira errespetuzko formetan ere, berori-ren plural gisa.

E



7

B AT

B AT Z U K

MUGAGABEA

SINGULARRA

PLURALA

bat batek bati baten batekin batentzat bate(n)gatik batez bate(a)n/batengan bateko batera/batengana batetik/batengandik baterantz/batenganantz bateraino/batenganaino baterako/batenganako

bata batak batari bataren batarekin batarentzat batarengatik bataz batean/batarengan bateko batera/batarengana batetik/batarengandik baterantz/batarenganantz bateraino/batarenganaino baterako/batarenganako

batzuk batzuek batzuei batzuen batzuekin batzuentzat batzuengatik batzuez batzuetan/batzuengan batzuetako batzuetara/batzuengana batzuetatik/batzuengandik batzuetarantz/batzuenganantz batzuetaraino/batzuenganaino batzuetarako/batzuenganako

bat hitzak deklinabide mugagabearen formak hartzen ditu. Dena dela, beste hitzaren agerraldi mugatuaren eraginpean dagoenean, ez bestela, deklinabide mugatuko formak hartzen ditu (bata txikia zen, bestea handia).

HIRU

LAU

MUGAGABEA

PLURALA

MUGAGABEA

PLURALA

hiru hiruk hiruri hirurik hiruren hirurekin hirurentzat hirurengatik hirurez hirutan/hirurengan hirutako hirutara/hirurengana hirutatik/hirurengandik hirutarantz/hirurenganantz hirutaraino/hirurenganaino hirutarako/hirurenganako

hirurak hirurek hirurei

lau lauk lauri laurik lauren laurekin laurentzat laurengatik laurez lautan/laurengan lautako lautara/laurengana lautatik/laurengandik lautarantz/laurenganantz lautaraino/laurenganaino lautarako/laurenganako

laurak laurek laurei

hiruren hirurekin hirurentzat hirurengatik hirurez hiruretan/hirurengan hiruretako hiruretara/hirurengana hiruretatik/hirurengandik hiruretarantz/hirurenganantz hiruretaraino/hirurenganaino hiruretarako/hirurenganako

lauren laurekin laurentzat laurengatik laurez lauretan/laurengan lauretako lauretara/laurengana lauretatik/laurengandik lauretarantz/laurenganantz lauretaraino/laurenganaino lauretarako/laurenganako

hiru eta lau izenak direnean, bokalez bukatzen diren gainerako izenak bezala deklinatzen dira (hiruak eta lauak oso ongi marrazten ditu, baina gainerako zenbakiak oraindik ez ditu ikasi); izenordainaren funtzioa dutenean, berriz, laukian ageri bezala deklinatzen dira (zazpi haur hurbildu ziren: lehenengo hirurek gozoki bana hartu zuten, baina beste laurak gabe gelditu ziren). Laukiko formak hiru eta lau zenbakiei bakarrik dagozkie eta ez hamahiru, hamalau, hogeita hiru, hogeita lau eta gainerakoei, hauen pluraleko deklinabidea hamahiruak, hogeita hiruak, hamalauak, hogeita lauak, etab. baitira (atzoko hirurak etorri ziren, baina beste hamahiruak etxean gelditu ziren).

HITZ ELKARTUEN IDAZKERA 1. Bereiz idatziko dira: – aposizioak (Bidasoa ibaia), – egin, eman, hartu eta eragin aditzekin osatzen diren aditz-elkarteak (lo egin), – etxez etxe moduko bikoiztapenak, – egin berri modukoak, – mahai gainean gisako postposizioak, – bigarren osagaia bila, eske edo falta duten elkarteak, – lehen osagaia erdal, euskal, giza eta itsas duten elkarteak, ihartuak ez diren neurrian, – lehen osagaiaren amaierako >a< galtzen denean (biologi azterketa). 2. Marrarekin idatziko dira: – gorri-gorria moduko bikoiztapen indargarriak, – apurka-apurka bezalako bikoiztapenak, – seme-alabak, zuri-gorri modukoak, – barra-barra, plisti-plasta bezalakoak, – Ezkio-Itsaso moduko leku-izen elkartuak (bi hizkuntzatan ematen direnean, ordea, ez: Lizarra / Estella).

E



8

3. Loturik idatziko dira: – jarleku moduko elkarteak, – aldagaitz bezalako izaera-elkarteak, – odolustu moduko izen-elkarte arruntak, – bigarren osagaia -gin, -gile, -zain, -zale, -dun, -gabe edota -gintza, -za(i)ntza duten elkarteak,

– bigarren osagaia -aldi, -buru, -gizon, -(g)une, -kide, -(k)ume, -orde duten izen-elkarteak, – lehen osagaia aurre-, azpi- eta -gain duten izen-elkarteak, – lauburu moduko elkarteak. 4. Marrarekin edo marra gabe, nahi den bezala: – eguzki lore, eguzki-lore moduko izen elkartu arruntak, – kale garbitzaile, kale-garbitzaile modukoak. (Bi hitzak letra larriz hasten direnean hobe da, hala ere, marra gabe idaztea). 5. Marrarekin edo loturik, nahi den bezala: – sudurluze, sudur-luze moduko elkarte arruntak. 6. Elkarteko lehenbiziko osagaiak >ia< amaiera duenean >aa< gabe idatz daitezke: biologi azterketa, biologia-azterketa. Bestelako >a< itsatsiak ez dira galtzen elkarketa egiten denean, eta hitzak bere osotasunean eman behar dira. Salbuespen dira, dena dela, honako sei hitz hauek: burdina, eliza, hizkuntza, kultura, literatura eta natura. Hitz hauek, hala nahi izanez gero, gal dezakete >a< hori. Idazkerari dagokionez, amaierako >a< galtzen den bakoitzean, bereiz idatziko da hitz elkartua eta >a< gordetzen denean, aukeran izango da bereiz idaztea nahiz marratxoa erabiltzea: kultur etxea nahiz kultura(-)etxea, biologi azterketa nahiz biologia(-)azterketa.

ADITZ NOR NOR NA HA

NOR-NORK

NORI

zki zki zki zki

T K/N O GU ZU ZUE te E

tzai tzai tzai tzai tzai tzai tzai

zki zki zki zki

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E

banintz bahintz balitz bagina bazina bazinete balira

NOR ba NIN ba HIN ba LI ba GIN ba ZIN ba ZIN ba LI

tzai tzai tzai tzai tzai tzai tzai

zki zki zki zki

nintzateke hintzateke litzateke ginateke zinateke zinatekete lirateke

NIN HIN LI GIN ZIN ZIN LI

tzai tzai tzai tzai tzai tzai tzai

zki zki zki zki

T K/N O GU ZUE ZUE E

nintzatekeen hintzatekeen zatekeen ginatekeen zinatekeen zinateketen ziratekeen

NIN HIN ZI GIN ZIN ZIN ZI

tzai tzai tzai tzai tzai tzai tzai

naiteke haiteke daiteke gaitezke zaitezke zaitezkete daitezke

NOR NA HA DA GA ZA ZA DA

ki ki ki ki ki ki ki

nintekeen hintekeen zitekeen gintezkeen zintezkeen zintezketen zitezkeen

NOR NEN HEN ZE GEN ZEN ZEN ZE

ninteke hinteke liteke gintezke zintezke zintezkete litezke

NOR NEN HEN LE GEN ZEN ZEN LE

ki ki ki ki ki ki ki

nadin hadin dadin gaitezen zaitezen zaitezten daitezen

NOR NA HA DA GA ZA ZA DA

ki ki ki ki ki ki ki

nendin hendin zedin gintezen zintezen zintezten zitezen

NOR NEN HEN ZE GEN ZEN ZEN ZE

() hadi bedi () zaitez zaitezte bitez

NOR () HA BE () ZA ZA BE

ORAINA

naiz haiz da gara zara zarete dira

LAGUNTZAILEA

NOR-NORI

GA ZA ZA

tzai tzai zai tzai tzai tzai zai

IRAGANA

ONDORIOA IRAGANA ORAINA

BALDINTZA

INDIKATIBOA BALDINTZAZKOAK ORAINA IRAGANA

AHALERA

ALEGIAZKOA ORAINA IRAGANA AGINTERA

SUBJUNTIBOA

nintzen hintzen zen ginen zinen zineten ziren

ki ki ki ki ki ki ki

ki ki ki ki ki ki ki

zki zki zki zki

zki zki zki zki

zki zki zki zki

NOR 3. pertsona haiek nituen hituen zituen genituen zenituen zenituzten zituzten

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E

banu bahu balu bagenu bazenu bazenute balute

banitu bahitu balitu bagenitu bazenitu bazenituzte balituzte

ba ba () ba ba ba ()

ke ke ke ke ke ke te ke

nuke huke luke genuke zenuke zenukete lukete

nituzke hituzke lituzke genituzke zenituzke zenituzkete lituzkete

NIND HIND () GINT ZINT ZINT ()

ke eN ke eN ke eN ke eN ke eN ke te N ke eN

nukeen hukeen zukeen genukeen zenukeen zenuketen zuketen

nituzkeen hituzkeen zituzkeen genituzkeen zenituzkeen zenituzketen zituzketen

NIND HIND () GINT ZINT ZINT ()

NORI T K/N O GU ZU ZUE E

NORI T ke eN K/N ke eN O ke eN GU ke eN ZU ke eN ZUE ke te N E ke eN

zki zki zki zki

zki zki zki zki

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E

zki zki zki zki

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E

zki zki zki

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E

N N N N N N N

GINT ZINT ZINT

u u u

nitzakeen hitzakeen zitzakeen genitzakeen zenitzakeen zenitzaketen zitzaketen

NOR NINT HINT () GINT ZINT ZINT ()

nezake hezake lezake genezake zenezake zenezakete lezakete

nitzake hitzake litzake genitzake zenitzake zenitzakete litzakete

NOR NINT HINT () GINT ZINT ZINT () NOR NA HA De GA ZA ZA D

nezan hezan zezan genezan zenezan zenezaten zezaten

nitzan hitzan zitzan genitzan zenitzan zenitzaten zitzaten

– ezak/n – – ezazu ezazue –

– itzak/n – – itzazu itzazue –

u u u

u u

nezakeen hezakeen zezakeen genezakeen zenezakeen zenezaketen zezaketen

N N N N N N N

u u

NORI

NORK

D i (zki)

T K/N O GU ZU ZUE E

T K/N GU ZU ZUE TE

u u z z z

zake zake zake zake zake te

zake zake zake zake zake te

za za za te

za

it

T K/N GU ZU te ZUE TE

ke ke ke

NORK T K/N — GU ZU ZUE TE

N N eN N N N N

NORK T K/N — GU ZU ZUE TE

za za

za

NORK T K/N GU ZU ZUE TE NORK () K/N () ZU ZUE TE

N N eN N N N N

NORK T K/N — GU ZU ZUE TE

NORK ba N ba H ba L ba GEN ba ZEN ba ZEN ba L

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E te NOR

T K/N O i (zki) GU ZU ZUE E

N H Z GEN ZEN ZEN Z

T K/N O i(zki) GU ZU ZUE E

NORI T K/N iO D ieza (zki) GU ZU ZUE iE

N N N N N N N

ke ke ke ke ke ke te ke te ke ke ke ke ke ke te ke te

NOR

NORK NOR N H Z GEN ieza (zki) ZEN ZEN Z

N N N N N N N

NORI T K/N O GU ZU ZUE te E te

i (zki)

N H L GEN ZEN ZEN L

NORK NOR N H L GEN ieza (zki) ZEN ZEN L

NORK za T N za K/N N za N za GU N za ZU N za te ZUE N za TE N

za za

it

T K/N GU ZU ZUE TE

zake zake zake zake zake zake te zake

it it it it

it it it it

ke ke ke te

ke ke

u u u

NOR NA

B

z z z

NORK NOR N H Z GEN i (zki) ZEN ZEN Z

NORK T K/N GU ZU zte ZUE z TE ke ke

u u u

NOR NINT HINT () GINT ZINT ZINT ()

Be GA

NORK T N K/N N — eN GU N ZU N zte ZUE N N z TE

u u

NOR NIND HIND

NOR NA HA De GA ZA ZA D

ke ke ke ke ke ke te ke

T K/N GU ZU ZUE TE

NOR

NOR 1 edo 2. pertsona

nuen huen zuen genuen zenuen zenuten zuten

N N N N N N N

u u u u u u zte z u

it it it it

NOR NIND HIND () GINT ZINT ZINT ()

NORI T ke K/N ke O ke GU ke ZU ke ZUE ke te E ke

ki ki ki ki ki

T K/N O GU ZU ZUE E

NORK

NA HA D GA ZA ZA D hura

NOR NIN HIN ZI GIN ZIN ZIN ZI

NOR-NORI-NORK

NOR

NORK T K/N — GU ZU ZUE TE

ke ke ke ke ke ke ke

NORI T K/N iO GU ZU ZUE iE

ke ke ke ke ke ke te ke te

NORI T K/N iO GU ZUE ZUE iE

NOR

NORI T K/N D ieza (zki) iO GU ZU ZUE iE

NORI T K/N iO (B) ieza (zki) GU ZU ZUE iE

eN eN eN eN eN N N

ke ke ke ke ke ke te ke te

NORK T N K/N N N GU N ZU N ZUE N TE N

NORK NORI N T H K/N Z iO GEN ieza (zki) GU ZEN ZU ZEN ZUE te Z iE te NOR

eN eN eN eN eN N N

N N N N N N N

NORK () K/N () ZU ZUE TE

Pertsona-markak adizkiaren amaieran direlarik, ondoko aldaketak gertatzen dira: T→DA (dut, baina dudala, hindudan); K→A (duk, baina duala, ninduan); N→NA (dun, baina dunala, nindunan).

E



9

ADITZ TRINKOEN PARADIGMAK Hemen ematen diren formak usuenak dira. 1. ATXIKI Oraina NOR na ha da ga za za da

txe txe txe txe txe txe txe

z z z z

Iragana NORI t k/n o gu zu zue te e

ki ki ki ki ki ki ki

NOR nen hen ze gen zen zen ze

txe txe txe txe txe txe txe

ki ki ki ki ki ki ki

zk zk zk zk

NORI t k/n o gu zu zue te e

n n n n n n n

NORK t k/n – gu zu zue te

n n n n n n n

adib. natxekio; zatxezkit; zatxezkiote; zetxekion; gentxezkion. 2. EDUKI Oraina NOR na ha da ga za za da

u u u u u u u

z z z z

Iragana ka ka ka ka ka ka (te) ka

NORK t k/n – gu zu zue te

NOR nind hind –– gind zind zind ––

u u u u u u u

z z z z

ka ka ka ka ka ka (te) ka

nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Iragana

Baldintza

Ondorioa

neukan heukan zeukan geneukan zeneukan zeneukaten zeukaten

baneuka baheuka baleuka bageneuka bazeneuka bazeneukate baleukate

neukake heukake leukake geneukake zeneukake zeneukakete leukakete

neuzkan heuzkan zeuzkan geneuzkan zeneuzkan zeneuzkaten zeuzkaten

baneuzka baheuzka baleuzka bageneuzka bazeneuzka bazeneuzkate baleuzkate

neuzkake heuzkake leuzkake geneuzkake zeneuzkake zeneuzkakete leuzkakete

adib. nauka; daukagu; zauzkategu; nindukan; zinduzkagun. 3. EGIN nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Oraina

Iragana

Baldintza

Ondorioa

dagit dagik/-n dagi dagigu dagizu dagizue dagite

negien hegien zegien genegien zenegien zenegiten zegiten

banegi bahegi balegi bagenegi bazenegi bazenegite balegite

negike hegike legike genegike zenegike zenegikete legikete

dagitzat dagitzak/-n dagitza dagitzagu dagitzazu dagitzazue dagitzate

negitzan hegitzan zegitzan genegitzan zenegitzan zenegitzaten zegitzaten

banegitza bahegitza balegitza bagenegitza bazenegitza bazenegitzate balegitzate

negizke hegizke legizke genegizke zenegizke zenegizkete legizkete

Agintera egin/-n begi egizu egizue begite

egitzak/-n begitza egitzazu egitzazue begitzate

4. EGON Oraina

E



10

nago hago dago gaude zaude zaudete daude

Iragana nengoen hengoen zegoen geunden zeunden zeundeten zeuden

Baldintza banengo bahengo balego bageunde bazeunde bazeundete baleude

Ondorioa nengoke hengoke legoke geundeke zeundeke zeundekete leudeke

Agintera nagoen hago bego gauden zaude zaudete beude

Oraina NOR na ha da ga za za da

go go go go go go go

Iragana NORI t k/n o gu zu zue te e

ki ki ki ki ki ki ki

z z z z

Baldintza (ba-)

go go go go go go go

NORI t k/n o gu zu zue te e

ki ki ki ki ki ki ki

z z z z

n n n n n n n

Ondorioa (-ke)

NOR nen hen le gen zen zen le

(ba) (ba) (ba) (ba) (ba) (ba) (ba)

NOR nen hen ze gen zen zen ze

go go go go go go go

ki ki ki ki ki ki ki

z z z z

NORI t k/n o gu zu zue te e

(ke) (ke) (ke) (ke) (ke) (ke) (ke)

adib. dagokio; gagozkizu; zagozkiote; zegokion; balegokio; legokioke. nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)

5. EKARRI

Iragana

Oraina NOR na ha da ga za za da

kar kar kar kar kar kar kar

tza tza zte tza

NORK t k/n – gu zu zue te

Oraina NOR

dakar(z)ki

NORI t k/n o gu zu zue e

Baldintza

Ondorioa

nekarren hekarren zekarren genekarren zenekarren zenekarten zekarten

banekar bahekar balekar bagenekar bazenekar bazenekarte balekarte

nekarke hekarke lekarke genekarke zenekarke zenekarkete lekarkete

nekartzan hekartzan zekartzan genekartzan zenekartzan zenekartzaten zekartzaten

banekartza bahekartza balekartza bazenekartza bazenekartza bazenekartzate balekartzate

nekarze hekarzke lekarzke zenekarzke zenekarzke zenekarzkete lekarzkete

Iragana NORK t k/n – gu zu zue te

NORK ne he ze gen zen zen ze

kar kar kar kar kar kar kar

(z) (z) (z) (z) (z) (z) (z)

ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e te

n n n n n n n

adib. nakark; gakartzazu; zakarztet; dakarkigu; dakarzkizuete; zekarkidan; zekarzkidan; nekarkion; nekarzkion.

6. EMAN (nor 3. pertsona) Agintera NOR-NORK demadan emak/n bema demagun emazu emazue bemate

NOR (sing.)-NORI (3. perts.)-NORK ––– emaiok/n bemakio ––– emaiozu emaiozue bemakiote

NOR (pl.)-NORI (3. perts.)-NORK ––– emaizkiok/n bemazkio ––– emazkiozu emazkiozue bemazkiote

7. ENTZUN nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta segidakoan plurala) Oraina dantzut dantzuk/n dantzu dantzugu dantzuzu dantzuzue dantzute

Iragana nentzuen hentzuen zentzuen genentzuen zenentzuen zenentzuten zentzuten

Baldintza banentzun bahentzu balentzu bagenentzu bazenentzu bazenentzute balentzute

Ondorioa nentzuke hentzuke lentzuke genentzuke zenentzuke zenentzukete lentzukete

Agintera dantzudan entzuk/n bentzu dantzugun entzuzu entzuzue bentzute

E



11

dantzuzkit dantzuzkik/n dantzuzki dantzuzkigu dantzuzkizu dantzuzkizue dantzuzkite

nentzuzkien hentzuzkien zentzuzkien genentzuzkien zenentzuzkien zenentzuzkiten zentzuzkiten

8. ERABILI

banentzuzki bahentzuzki balentzuzki bagenentzuzki bazenentzuzki bazenentzuzkite balentzuzkite

dantzuzkidan entzuzkik/n bentzuzki dantzuzkigun entzuzkizu entzuzkizue bentzuzkite

nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Oraina

NOR na ha da ga za za da

nentzuzke hentzuzke lentzuzke genentzuzke zenentzuzke zenentzuzkete lentzuzkete

rabil rabil rabil rabil rabil rabil rabil

tza tza zte tza

Iragana NORK t k/n – gu zu zue te

Oraina NOR

NORI t k/n o gu zu zue e

darabil(z)ki

NORK t k/n – gu zu zue te

Baldintza

Ondorioa

nerabilen herabilen zerabilen generabilen zenerabilen zenerabilten zerabilten

banerabil baherabil balerabil bagenerabil bazenerabil bazenerabilte balerabilte

nerabilke herabilke lerabilke generabilke zenerabilke zenerabilkete lerabilkete

nerabiltzan herabiltzan zerabiltzan generabiltzan zenerabiltzan zenerabiltzaten zerabiltzaten

banerabiltza baherabiltza balerabiltza bagenerabiltza bazenerabiltza bazenerabiltzate balerabiltzate

nerabilzke herabilzke lerabilzke generabilzke zenerabilzke zenerabilzkete lerabilzkete

adib. harabilgu; darabilte; zarabiltzagu; zarabilzte; darabilkiegu; darabilzkiegu.

9. ERAMAN Oraina NOR na ha da ga za za da

rama rama rama rama rama rama rama

Iragana NORK t k/n

tza tza tza tza

NOR nind hind – gind zind zind –

gu zu zue te

erama erama erama erama erama erama erama

tza tza zte

NORK t k/n – gu zu zue te

nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Iragana

Baldintza

Ondorioa

neraman heraman zeraman generaman zeneraman zeneramaten zeramaten

banerama baherama balerama bagenerama bazenerama bazeneramate baleramate

neramake heramake leramake generamake zeneramake zeneramakete leramakete

neramatzan heramatzan zeramatzan generamatzan zeneramatzan zeneramatzaten zeramatzaten

baneramatza baheramatza baleramatza bageneramatza bazeneramatza bazeneramatzate baleramatzate

neramazke heramazke leramazke generamazke zeneramazke zeneramazkete leramazkete

Oraina NOR

darama(z)ki

E



12

Iragana NORI t k/n o gu zu zue e

NORK t k/n – gu zu zue te

NORK ne he ze gen zen zen ze

rama rama rama rama rama rama rama

(z) (z) (z) (z) (z) (z) (z)

ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e te

n n n n n n n

adib. haramagu; garamatza; ginderamatzan; zaramaztet; daramakit; generamakion; generamazkion.

n n n n n n n

10.ESAN (*IO/ERRAN) Oraina

Iragana

diot diok/n dio diogu diozu diozue diote

nioen hioen zioen genioen zenioen zenioten zioten

Agintera derradan errak/n berra derragun errazu errazue berrate

11.ETORRI Oraina

Iragana

nator hator dator gatoz zatoz zatozte datoz

nentorren hentorren zetorren gentozen zentozen zentozten zetozen

Baldintza

Ondorioa

banentor bahentor baletor bagentoz bazentoz bazentozte baletoz

Oraina NOR na ha da ga za za da

tor tor tor to to to to

z z z z

Agintera

nentorke hentorke letorke gentozke zentozke zentozkete letozke

natorren hator betor gatozen zatoz zatozte betoz

Iragana ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e

NOR nen hen ze gen zen zen ze

tor tor tor to to to to

z z z z

ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e

n n n n n n n

adib. hatorkit; datorkio; gatozkio; nentorkion; gentozkizun.

12.ETZAN Oraina natza hatza datza gautza zautza zautzate dautza

Iragana nentzan hentzan zetzan geuntzan zeuntzan zeuntzaten zeutzan

13.EZAGUTU nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Oraina

Iragana

dazagut dazaguk/n dazagu dazagugu dazaguzu dazaguzue dazagute

nezaguen hezaguen zezaguen genezaguen zenezaguen zenezaguten zezaguten

dazaguzkit dazaguzkik/n dazaguzki dazaguzkigu dazaguzkizu dazaguzkizue dazaguzkite

nezaguzkien hezaguzkien zezaguzkien genezaguzkien zenezaguzkien zenezaguzkiten zezaguzkiten

14.IBILI Oraina nabil habil dabil gabiltza zabiltza zabiltzate dabiltza

Iragana nenbilen henbilen zebilen genbiltzan zenbiltzan zenbiltzaten zebiltzan

Baldintza banenbil bahenbil balebil bagenbiltza bazenbiltza bazenbiltzate balebiltza

Ondorioa nenbilke henbilke lebilke genbilzke zenbilzke zenbilzkete lebilzke

Agintera nabilen habil bebil gabiltzan zabiltza zabiltzate bebiltza

E



13

Oraina NOR na ha da ga za za da

bil bil bil bil bil bil bil

z z z z

Iragana ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e

NOR nen hen ze gen zen zen ze

bil bil bil bil bil bil bil

z z z z

ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e

n n n n n n n

adib. habilkie; gabilzkio; zebilkidan; zenbilzkiguten.

15.IKUSI nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Oraina

Iragana

Baldintza

Ondorioa

Agintera

dakusat dakusak/n dakusa dakusagu dakusazu dakusazue dakusate

nekusan hekusan zekusan genekusan zenekusan zenekusaten zekusaten

banekusa bahekusa balekusa bagenekusa bazenekusa bazenekusate balekusate

nekuske hekuske lekuske genekuske zenekuske zenekuskete lekuskete

dakusadan ikusak/n bekusa dakusagun ikusazu ikusazue bekusate

dakuskit dakuskik/n dakuski dakuskigu dakuskizu dakuskizue dakuskite

nekuskien hekuskien zekuskien genekuskien zenekuskien zenekuskiten zekuskiten

banekuski bahekuski balekuski bagenekuski bazenekuski bazenekuskite balekuskite

nekusazke hekusazke lekusazke genekusazke zenekusazke zenekusazkete lekusazkete

dakuskidan ikuskik/n bekuski dakuskigun ikuskizu ikuskizue bekuskite

16.IRAKIN Oraina dirakit dirakik/n diraki dirakigu dirakizu dirakizue dirakite

17.IRAUN Iragana nirakien hirakien zirakien genirakien zenirakien zenirakiten zirakiten

18.IRITZI Oraina hari hari hari hari hari hari hari

deritzot* deritzok/n deritzo deritzogu deritzozu deritzozue deritzote

haiei haiei haiei haiei haiei haiei haiei

deritzet* deritzek/n deritze deritzegu deritzezu deritzezue deritzete

Oraina diraut dirauk/n dirau diraugu dirauzu dirauzue diraute

Iragana nirauen hirauen zirauen genirauen zenirauen zenirauten zirauten

19.IRUDI Iragana neritzon heritzon zeritzon generitzon zeneritzon zeneritzoten zeritzoten

Oraina dirudit dirudik/n dirudi dirudigu dirudizu dirudizue dirudite

Iragana nirudien hirudien zirudien genirudien zenirudien zeniruditen ziruditen

neritzen heritzen zeritzen generitzen zeneritzen zeneritzeten zeritzeten

Beste forma batzuk:niri derizt; niri deriztazu; guri derizku; guri derizkuzu; zuri deritzu; zuri deritzugu; zuei deritzue eta zuei deritzuegu. * Forma biak deritzo- eta deritza- onartzen dira. Datibo pluralean deritze- eta derizte- onartzen dira.

E



14

20.JAKIN nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala) Oraina

Iragana

Baldintza

Ondorioa

dakit dakik/n daki dakigu dakizu dakite

nekien hekien zekien genekien zenekiten zekiten

baneki baheki baleki bageneki bazenekite balekite

nekike hekike lekike genekike zenekikete lekikete

dakizkit dakizkik/n dakizki dakizkigu dakizkizu dakizkizue dakizkite

nekizkien hekizkien zekizkien genekizkien zenekizkien zenekizkiten zekizkiten

banekizki bahekizki balekizki bagenekizki bazenekizki bazenekizkite balekizkite

nekizke hekizke lekizke genekizke zenekizke zenekizkete lekizkete

22.JARIO/ERION

21.JARDUN Oraina

Oraina

Iragana

dihardut diharduk/n dihardu dihardugu diharduzu diharduzue dihardute

niri hiri hari guri zuri zeuei haiei

niharduen hiharduen ziharduen geniharduen zeniharduen zeniharduten ziharduten

Iragana

darit darik/n dario darigu darizu darizue darie

zeridan zeri(n)an zerion zerigun zerizun zerizuen zerien

23.JARRAIKI Oraina NOR na ha da ga za za da

rrai rrai rrai rrai rrai rrai rrai

Iragana NORI t k/n o gu zu zue te e

zki zki zki zki

NOR ne he ze gene zene zene ze

rrai rrai rrai rrai rrai rrai rrai

zki zki zki zki

NORI t k/n o gu zu zue te e

n n n n n n n

adib. narraio; darraio; zarraizkio; zerraion; generraizkion.

24.JOAN Oraina

Iragana

noa hoa doa goaz zoaz zoazte doaz

nindoan hindoan zihoan gindoazen zindoazen zindoazten zihoazen

Baldintza

Ondorioa

banindoa bahindoa balihoa bagindoaz bazindoaz bazindoazte balihoaz

Oraina NOR n h d(ih) g z z d(ih)

oa oa oa oa oa oa oa

z z z z

Agintera

nindoake hindoake lihoake gindoazke zindoazke zindoazkete lihoazke

noan hoa bihoa goazen zoaz zoazte bihoaz

Iragana ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e

NOR nind hind zih gind zind zind zih

oa oa oa oa oa oa oa

z z z z

ki ki ki ki ki ki ki

NORI t k/n o gu zu zue te e

n n n n n n n

adib. doakio edo dihoakio; noakio; goazkio; hindoakion; zindoazkiguten.

E



15

H

I

T

A

N

O

A

• Hiztunak aurrean duen solaskidea hika (eta ez zuka) tratatzen duenean erabiltzen dira hikako alokutiboak. Hikari dagozkion markak (-n solaskidea emakumezkoa denean eta -k gizonezkoa denean, funtsean) adizkietan ageri dira. Hikako tratamendua lagunartean, famili giroan eta konfiantzako giroetan erabili ohi da. • Hikako tratamendua hautatuz gero, nahitaez hikako formak erabiltzera behartuta dago hiztuna. Adibidez: Hi goiz etorri haiz, baina hire laguna berandu iritsi dun/duk (eta ez *da) • Nahiz eta perpaus nagusian hikako erregistroa aukeratu, mendeko perpausean erregistro neutroa erabili behar da (horregatik, subjuntiboko adizkiek ez dute forma alokutiborik). Adibidez: Alkatea ere etortzekoa dela (eta ez *dunala/*duala) entzun dinat/diat • Hikako adizkiak adierazpen-perpausetan baino ez dira erabiltzen; galderazko eta harridurazko perpausek ez dute adizki alokutiborik hartzen. Adibidez: Non erosi dute (eta ez *diten/*ditek) liburu hori? Deabruak eramango ahal du! (eta ez *din/*dik) • Oharra: ondoren ez dira paradigma osoak ematen. Adizkirik erabilienak baino ez daude.

ADITZ LAGUNTZAILEAK NOR-NORK (*edun)

NOR (izan) Oraina naiz da gara dira Iragana nintzen zen ginen ziren Alegiazkoa [+ke] nintzateke litzateke ginateke lirateke Iragana [+ke] nintzatekeen zatekeen ginatekeen ziratekeen

nauk/naun duk/dun gaituk/gaitun dituk/ditun ninduan/nindunan zuan/zunan gintuan/gintunan zituan/zitunan nindukek/ninduken lukek/luken gintuzkek/gintuzken lituzkek/lituzken nindukean/nindukenan zukean/zukenan gintuzkean/gintuzkenan zituzkean/zituzkenan

NOR (*edin) Oraina [+ke] naiteke daiteke gaitezke daitezke Iragana [+ke] nintekeen zitekeen gintezkeen zitezkeen Alegiazkoa [+ke] ninteke liteke gintezke litezke

naitekek/naiteken daitekek/daiteken gaitezkek/gaitezken daitezkek/daitezken nintekean/nintekenan zitekean/zitekenan gintezkean/gintezkenan zitezkean/zitezkenan nintekek/ninteken litekek/liteken gintezkek/gintezken litezkek/litezken

NOR-NORI (izan)

E



16

Oraina zait zaio zaigu zaie Iragana zitzaidan zitzaion zitzaigun zitzaien Alegiazkoa [+ke] litzaidake litzaioke litzaiguke litzaieke

zaidak/zaidan zaiok/zaion zaiguk/zaigun zaiek/zaien zitzaidaan/zitzaidanan zaitzaioan/zitzaionan zitzaiguan/zitzaigunan zitzaiean/zitzaienan litzaidakek/litzaidaken litzaiokek/litzaioken litzaigukek/litzaiguken litzaiekek/litzaieken

Oraina dut ditut du ditu dugu ditugu dute dituzte nau naute gaitu gaituzte Iragana nuen nituen zuen zituen genuen genituen zuten zituzten ninduen ninduten gintuen gintuzten Alegiazkoa [+ke] nuke nituzke luke lituzke genuke genituzke lukete lituzkete ninduke nindukete gintuzke gintuzkete Iragana [+ke] nukeen nituzkeen zukeen zituzkeen genukeen genituzkeen zuketen zituzketen nindukeen ninduketen gintuzkeen gintuzketen

diat/dinat ditiat/ditinat dik/din ditik/ditin diagu/dinagu ditiagu/ditinagu ditek/diten ditiztek/ditizten naik/naun naitek/naiten gaitik/gaitin gaitiztek/gaitizten nian/ninan nitian/nitinan zian/zinan zitian/zitinan genian/geninan genitian/genitinan zitean/zitenan zitiztean/zitiztenan nindian/nindinan ninditean/ninditenan gintian/gintinan gintiztean/gintiztenan nikek/niken nitizkek/nitizken likek/liken litizkek/litizken genikek/geniken genitizkek/genitizken liketek/liketen litizketek/litizketen nindikek/nindiken nindiketek/nindiketen gintizkek/gintizken gintizketek/gintizketen nikean/nikenan nitizkean/nitizkenan zikean/zikenan zitizkean/zitizkenan genikean/genikenan genitizkean/genitizkenan ziketean/ziketenan zitizketean/zitizketenan nindikean/nindikenan nindiketean/nindiketenan gintizkean/gintizkenan gintizketean/gintizketenan

NOR-NORK (*ezan) Oraina [+ke] dezaket ditzaket dezake ditzake dezakegu ditzakegu dezakete ditzakete Iragana [+ke] nezakeen nitzakeen zezakeen zitzakeen genezakeen genitzakeen zezaketen zitzaketen Alegiazkoa [+ke] nezake nitzake lezake litzake genezake genitzake lezakete litzakete

zezakeat/zezakenat zitzakeat/zitzakenat zezakek/zezaken zitzakek/zitzaken zezakeagu/zezakenagu zitzakeagu/zitzakenagu zezaketek/zezaketen zitzaketek/zitzaketen nezakean/nezakenan nintzakean/nintzakenan zezakean/zezakenan zitzakean/zitzakenan genezakean/genezakenan genitzakean/genitzakenan zezaketean/zezaketenan zitzaketean/zitzaketenan nezakek/nezaken nitzakek/nitzaken lezakek/lezaken litzakek/litzaken genezakek/genezaken genitzakek/genitzaken lezaketek/lezaketen litzatekek/litzateken

NOR-NORI-NORK (*-i) Oraina diot dizkiot dio dizkio diogu dizkiogu diote dizkiote

zioat/zionat zizkioat/zizkionat ziok/zion zizkiok/zizkion zioagu/zionagu zizkioagu/zizkionagu ziotek/zioten zizkiotek/zizkioten

diet dizkiet die dizkie diegu dizkiegu diete dizkiete

zieat/zienat zizkieat/zizkienat ziek/zien zizkiek/zizkien zieagu/zienagu zizkieagu/zizkienagu zietek/zieten zizkietek/zizkieten

dit dizkit didate dizkidate digu dizkigu digute dizkigute

zidak/zidan zizkidak/zizkidan zidatek/zidaten zizkidatek/zizkidaten ziguk/zigun zizkiguk/zizkigun zigutek/ziguten zizkigutek/zizkiguten

Iragana nion nizkion zion zizkion genion genizkion zioten zizkioten

nioan/nionan nizkioan/nizkionan zioan/zionan zizkioan/zizkionan genioan/genionan genizkioan/genizkionan ziotean/ziotenan zizkiotean/zizkiotenan

nien nizkien zien zizkien genien genizkien zieten zizkieten

niean/nienan nizkiean/nizkienan ziean/zienan zizkiean/zizkienan genizkien/genizkienan genizkiean/genizkienan zietean/zietenan zizkietean/zizkietenan

zidan zizkidan zidaten zizkidaten zigun zizkigun ziguten zizkiguten Alegiazkoa [+ke] nioke nizkioke lioke lizkioke genioke genizkioke liokete lizkiokete

zidaan/zidanan zizkidaan/zizkidanan zidatean/zidatenan zizkidatean/zizkidatenan ziguan/zigunan zizkiguan/zizkigunan zigutean/zigutenan zizkigutean/zizkigutenan niokek/nioken nizkiokek/nizkioken liokek/lioken lizkiokek/lizkioken geniokek/genioken genizkiokek/genizkioken lioketek/lioketen lizkioketek/lizkioketen

nieke nizkieke lieke lizkieke genieke genizkieke liekete lizkiekete

niekek/nieken nizkiekek/nizkieken liekek/lieken lizkiekek/lizkieken geniekek/genieken genizkiekek/genizkieken lieketek/lieketen lizkieketek/lizkieketen

lidake lizkidake lidakete lizkidakete liguke lizkiguke ligukete lizkigukete

lidakek/lidaken lizkidakek/lizkidaken lidaketek/lidaketen lizkidaketek/lizkidaketen ligukek/liguken lizkigukek/lizkiguken liguketek/liguketen lizkiguketek/lizkiguketen

E



17

NOR-NORI-NORK (*ezan) Oraina [+ke] diezaioket diezazkioket diezaioke diezazkioke diezaiokegu diezazkiokegu diezaiokete diezazkiokete Iragana [+ke] niezaiokeen niezazkiokeen ziezaiokeen ziezazkiokeen geniezaiokeen geniezazkiokeen ziezaioketen ziezazkioketen Alegiazkoa [+ke] niezaioke niezazkioke liezaioke liezazkioke geniezaioke geniezazkioke liezaiokete liezazkiokete

IBILI ziezaiokeat/ziezaiokenat ziezazkiokeat/ziezazkiokenat ziezaiokek/ziezaioken ziezazkiokek/ziezazkioken ziezaiokeagu/ziezaiokenagu ziezazkiokeagu/ziezazkiokenagu ziezaioketek/ziezaioketen ziezazkioketek/ziezazkioketen niezaiokean/niezaiokenan niezazkiokean/niezazkiokenan ziezaiokean/ziezaiokenan ziezazkiokean/ziezazkiokenan geniezaiokean/geniezaiokenan geniezazkiokean/geniezazkiokenan ziezaioketean/ziezaioketenan ziezazkioketean/ziezazkioketenan niezaiokek/niezaioken niezazkiokek/niezazkioken liezaiokek/liezaioken liezazkiokek/liezazkioken geniezaiokek/geniezaioken geniezazkiokek/geniezazkioken liezaioketek/liezaioketen liezazkioketek/liezazkioketen

Oraina nabil dabil gabiltza dabiltza Iragana nenbilen zebilen genbiltzan zebiltzan

nabilek/nabilen zabilek, zebilek/zabilen, zebilen gabiltzak/gabiltzan zabiltzak, zebiltzak/zabiltzan, zebiltzan nenbilean/nenbilenan zebilean/zebilenan genbiltzaan/genbiltzanan zebiltzaan/zebiltzanan

JOAN Oraina noa doa goaz doaz Iragana nindoan zihoan gindoazen zihoazen

noak/noan zoak/zoan goazak/goazan zoazak/zoazan nindoaan/nindoanan zihoaan/zihoanan gindoazaan/gindoazanan zihoazaan/zihoazanan

ADITZ TRINKOAK NOR saila

NOR-NORK saila

EGON Oraina nago dago gaude daude Iragana nengoen zegoen geunden zeuden

EDUKI

nagok/nagon zagok, zegok/zagon, zegon gaudek/gauden zaudek, zeudek/zauden, zeuden nengoan/nengonan zegoan/zegonan geundean/geundenan zeudean/zeudenan

ETORRI Oraina nator dator gatoz datoz Iragana nentorren zetorren gentozen zetozen

E



18

natorrek/natorren zatorrek, zetorrek/zatorren, zetorren gatozak/gatozan zatozak, zetozak/zatozan, zatozan nentorrean/nentorrenan zetorrean/zetorrenan gentozaan/gentozanan zetozean/zetozenan

Oraina daukat dauzkat dauka dauzka daukagu dauzkagu daukate dauzkate Iragana neukan neuzkan zeukan zeuzkan geneukan geneuzkan zeukaten zeuzkaten

zaukaat, zeukaat/zaukanat, zeukanat zauzkaat, zeuzkaat/zauzkanat, zeuzkanat zaukak, zeukak/zaukan, zeukan zauzkak, zeuzkak/zauzkan, zeuzkan zaukaagu, zeukaagu/zaukanagu, zeukanagu zauzkaagu, zeuzkaagu/zauzkanagu, zeuzkanagu zaukatek, zeukatek/zaukaten, zeukaten zauzkatek, zeuzkatek/zauzkaten, zeuzkaten neukaan/neukanan neuzkaan/neuzkanan zeukaan/zeukanan zeuzkaan/zeuzkanan geneukaan/geneukanan geneuzkaan/geneuzkanan zeukatean/zeukatenan zeuzkatean/zeuzkatenan

EKARRI Oraina dakart dakartzat dakar dakartza dakargu dakartzagu dakarte dakartzate Iragana nekarren nekartzan zekarren zekartzan genekarren genekartzan zekarten zekartzaten

ERABILI

zakarreat, zekarreat/zakarrenat, zekarrenat zakartzaat, zekartzaat/zakartzanat, zekartzanat zakarrek, zekarrek/zakarren, zekarren zakartzak, zekartzak/zakartzan, zekartzan zakarreagu, zekarreagu/zakarrenagu, zekarrenagu zakartzaagu, zekartzaagu/zakartzanagu, zekartzanagu zakartek, zekartek/zakarten, zekarten zakartzatek, zekartzatek/zakartzaten, zekartzaten nekarrean/nekarrenan nekartzaan/nekartzanan zekarrean/zekarrenan zekartzaan/zekartzanan genekarrean/genekarrenan genekartzaan/genekartzanan zekartean/zekartenan zekartzatean/zekartzatenan

Oraina darabilt darabiltzat darabil darabiltza darabilgu darabiltzagu darabilte darabiltzate Iragana nerabilen nerabiltzan zerabilen zerabiltzan generabilen generabiltzan zerabilten zerabiltzaten

zarabileat, zerabileat/zarabilenat, zerabilenat zarabiltzaat, zerabiltzaat/zarabiltzanat, zerabiltzanat zarabilek, zerabilek/zarabilen, zerabilen zarabiltzak, zerabiltzak/zarabiltzan, zerabiltzan zarabileagu, zerabileagu/zarabilenagu, zerabilenagu zarabiltzaagu, zerabiltzaagu/zarabiltzanagu, zerabiltzanagu zarabiltek, zerabiltek/zarabilten, zerabilten zarabiltzatek, zerabiltzatek/zarabiltzaten, zerabiltzaten nerabilean/nerabilenan nerabiltzaan/nerabiltzanan zerabilean/zerabilenan zerabiltzaan/zerabiltzanan generabilean/generabilenan generabiltzaan/generabiltzanan zerabiltean/zerabiltenan zerabiltzatean/zerabiltzatenan

ERAMAN Oraina daramat daramatzat darama daramatza daramagu daramatzagu daramate daramatzate Iragana neraman neramatzan zeraman zeramatzan generaman generamatzan zeramaten zeramatzaten

zaramaat, zeramaat/zaramanat, zeramanat zaramatzaat, zeramatzaat/zaramatzanat, zeramatzanat zaramak, zeramak/zaraman, zeraman zaramatzak, zeramatzak/zaramatzan, zeramatzan zaramaguk, zeramaguk/zaramagun, zeramagun zaramatzaagu, zeramatzaagu/zaramatzanagu, zeramatzanagu zaramatek, zeramatek/zaramaten, zeramaten zaramatzatek, zeramatzatek/zaramatzaten, zeramatzaten neramaan/neramanan neramatzaan/neramatzanan zeramaan/zeramanan zeramatzaan/zeramatzanan generamaan/generamanan generamatzaan/generamatzanan zeramatean/zeramatenan zeramatzatean/zeramatzatenan

JAKIN Oraina dakit dakizkit daki dakizki dakigu dakizkigu dakite dakizkite Iragana nekien nekizkien zekien zekizkien genekien genekizkien zekiten zekizkiten

zakiat, zekiat/zakinat, zekinat zakizkiat, zekizkiat/zakizkinat, zekizkinat zakik, zekik/zakin, zekin zakizkik, zekizkik/zakizkin, zekizkin zakiagu, zekiagu/zakinagu, zekinagu zakizkiagu, zekizkiagu/zakizkinagu, zekizkinagu zakitek, zekitek/zakiten, zekiten zakizkitek, zekizkitek/zakizkiten, zekizkiten nekian/nakinan nekizkian/nekizkinan zekian/zekinan zekizkian/zekizkinan genekian/genekinan genekizkian/genekizkinan zekitean/zekitenan zekizkitean/zekizkitenan

E



19

NORK saila IRAUN Oraina diraut dirau diraugu diraute Iragana nirauen zirauen genirauen zirauten

IRUDI Oraina dirudit dirudi dirudigu dirudite Iragana nirudien zirudien genirudien ziruditen

zirauat/ziraunat zirauk/ziraun zirauagu/ziraunagu zirautek/ziraunate nirauan/niraunan zirauan/ziraunan genirauan/geniraunan zirautean/zirautenan

zirudiat/zirudinat zirudik/zirudin zirudiagu/zirudinagu ziruditek/ziruditen nirudian/nirudinan zirudian/zirudinan genirudian/genirudinan ziruditean/ziruditenan

NORI-NORK saila IRITZI

JARDUN Oraina dihardut dihardu dihardugu dihardute Iragana niharduen ziharduen geniharduen ziharduten

ziharduat/zihardunat ziharduk/zihardun ziharduagu/zihardunagu zihardutek/ziharduten niharduan/nihardunan ziharduan/zihardunan geniharduan/genihardunan zihardutean/zihardutenan

Oraina deritzot, deritzat deritzet, derizte deritzo, deritza deritze, derizte deritzogu, deritzagu deritzegu, deriztegu deritzote, deritzate deritzete, deriztete Iragana neritzon, neritzan neritzen, nerizten zeritzon, zeritzan zeritzen, zerizten generitzon, generitzan generitzen, generizten zeritzoten, zeritzaten zeritzeten, zerizteten

zeritzoat, zeritzaat/zeritzonat, zeritzanat zeritzeat, zerizteat/zeritzenat, zeriztenat zeritzok, zeritzak/zeritzon, zeritzan zeritzek, zeriztek/zeritzen, zerizten zeritzoagu, zeritzaagu/zeritzonagu, zeritzanagu zeritzeagu, zerizteagu/zeritzenagu, zeriztenagu zeritzotek, zeritzatek/zeritzoten, zeritzaten zeritzetek, zeriztetek/zeritzeten, zerizteten neritzoan, neritzaan/neritzonan, neritzanan neritzean, neriztean/neritzenan, neriztenan zeritzoan, zeritzaan/zeritzonan, zeritzanan zeritzean, zeriztean/zeritzenan, zeriztenan generitzoan, generitzaan/generitzonan, generitzanan generitzean, generiztean/generitzenan, generiztenan zeritzotean, zeritzatean/zeritzotenan, zeritzatenan zeritzetean, zeriztetean/zeritzetenan, zeriztetenan

PUNTUAZIO-MARKAK KOMA (,)

E



20

Pausa laburra adierazten du. Honako kasuetan erabiltzen da batik bat: – Emendiozko juntaduran, bi sintagma baino gehiago juntatzean: Isabel, Miren, Ane eta Sara etorri dira. Urak ez du usainik, ez zaporerik eta ez kolorerik. – Mendeko perpausa perpaus nagusitik bereizteko (mendekoa galdegaia ez denean, edo dagokion perpaus nagusia beste perpaus baten mendekoa ez denean): Garestia bada ere, erostea merezi duela uste dut. Ez nago sekula bakarrik, beti norbait dudalako alboan. Ez nago haserre deitu ez didazulako, konturatu ere ez zarelako baizik. Norbaitek deitzen duenean telefonoa hartzen ez baduzu, erantzungailu automatikoak jasoko du deia. – Aurkaritzako juntaduran, bigarren perpausaren aurretik (baina-k bi izenondo juntatzen dituenean, ez da komarik idazten: leku urrun baina lasaian): Ez dakit zer gertatu den, baina zerbait larria da. Niretzat hau ez da lana, jolasa baizik. – Aposizio ez-murrizgarriak eta esaldiaren hari nagusia hausten duten perpausak koma artean (horrelakoak mara luzeen eta parentesien artean ere jar daitezke): Bixente, gure aldamenean bizi dena, ezkondu egin da. Auto hau, eta ez dizut esaten gehiago saltzeagatik, mauka ederra duzu. – Deiki edo bokatiboa koma artean Aizu, kaskamotz, zatoz lehenbailehen! Gazte, ekar ezazu botila bat ur! Erosi liburua, ama!

– Lokailuak koma artean (hau da, hots, esate baterako, azkenik, hala ere, adibidez, dena den, izan ere, beraz, hori dela eta...). Hori guztia dela eta, jaiak bertan behera uztea erabaki du alkateak. Nire lagun bat, adibidez, egunero bainatzen da hondartzan. – Perpaus alboratuak komaz bereiz daitezke: Etxera noa, oso nekatuta nago. Eguna argi-argia zen, itsasoa bare zegoen, txalupan traste guztiak sartu eta Getariarantz abiatu ginen. – Zenbaki hamartarretan, zati osoa eta hamartarra bereizteko: 3,4; % 10,67 – Ez da komarik idazten subjektuaren eta predikatuaren artean (tartean aurreko kasuetako osagai bat ez badago): *Produktu hau, gure enpresak egin duen apustu handienetakoa da. → Produktu hau gure enpresak egin duen apustu handienetakoa da. – Aditzaren elipsiaren adierazgarritzat erabiltzen da (aurrekoa bezalako perpaus batean, elipsiaren ondoriozko koma ager liteke subjektuaren ondoren): Miren etxera joan zen; Ander, zinemara. Gure produktuak berritzaileak dira, eta produktu hau, gure enpresak egin duen apustu handienetakoa. – Eta, edo eta ala juntagailuek ez dute aurretik komarik behar, baina batzuetan, juntatzen diren perpausen luzeraren, kopuruaren edo erlazio-motaren arabera, komaz bereiztea komeni da (maiz, esaldia ulergarriago egiteko baliabidea izaten da): Ez genuen inolako arazorik izan muga zuk esan zenuen tokitik igarotzeko, eta herrira iristeko bi ordu besterik ez genuen behar izan. Hementxe bertan egin dezakezu lo, edo nire gelan, nahiago baduzu.

PUNTU ETA KOMA (;) Komak baino pausa luzexeagoa adierazten du. – Perpaus lokabeen edo alboratuen artean: Oso ilun zegoen; ez nuen ezertxo ere ikusten. Ez duzu lorik egiten; nola ez zara, bada, nekatuta egongo? – Ideia beraren bi alderdi desberdin adierazten dituzten perpausen artean, eta eskuarki lokailu batez erlazionatuak diren perpausen artean: Arrasaten, emakumezkoak 19.191 dira; gizonezkoak, berriz, 13.134. Egun batean berandu delako; beste batean, egia esanda gehienetan, buruko mina duelako; sekula ez dit kasurik egiten.

BI PUNTU (:) Bi puntuek ere pausa luzea adierazten dute. Honako kasuetan erabiltzen da batik bat: – Ondorengoa aurrekoaren argibide edo adibide dela adierazteko: Horretarako bi arrazoi daude: lehena, ez dela egokia... Hauxe da herritarrek eskatu digutena:... – Hitzez hitzeko aipamenen aurretik: Eta halaxe bota zidan: “Ez naiz sekula zurekin ezkonduko”. – Gutunetan, agurraren ondoren: Izeko maitea: Zelan bizi zara? – Orduen zenbakizko adierazpenetan, orduaren eta minutuen artean: Hauxe izango dugu abuztuko ordutegia: 08:00etatik 14:30era.

PUNTUA (.) Puntuak esaldiaren azkena markatzen du. Etenaldi luzea adierazten du. Honako kasuotan erabiltzen da: – Perpausaren bukaeran. Paragrafoaren amaieran, puntu eta bereiz idazten da: Oso hotel merkea da. Toki politean dago, gainera. Gu aurreko udan izan ginen bertan. Ez dakigu seguru, baina litekeena da aurten ere hara joatea. – Laburduren ondoren: adib. ‘adibidez’ irakurriko da, etab. ‘eta abar’, baina ez da punturik idatziko unitate fisikoak adierazteko erabiltzen diren ikurretan (m, kg, cm). – Zenbakien ondoren, -garren ordezkatuz: Iturribide kaleko 6.ean bizi zen. XX. mendearen amaieran.

ETEN-PUNTUAK (...) – Zerrendatzea edo esan nahi denaren zentzua irekia uzten denean, edo esaldia amaitu gabe uzten denean, baita esaldiaren barnean etenaldi luzea egiten dela adierazteko ere: Egun hartan denak irten ziren kalera: gurasoak, umeak, gazteak, zaharrak… Aurkikuntzaren garrantziaz konturatu balira… Eta halako batean, inork espero ez zuenean… sinetsi ezinekoa gertatu zen. – Aipuetan, osorik ematen ez direnean: Ohar bat zegoen mahai gainean: “Urte asko eman ditugu elkarrekin, baina…”. Ez nuen gehiago irakurri behar izan, zer gertatu zen jakiteko. – Isildu nahi duguna tartean geratzen bada, parentesi artean jartzen ditugu eten-puntuak: Interneten 215 milioi web orrialde inguru ingelesez idatzita daude, (…). Euskarazkoak, berriz, 36.321 dira. (…) Sailkapen horretan, euskarak 16. tokia du, katalanaren atzetik, baina espainiera, errusiera, txinera eta arabieraren aurretik.

GALDERA-MARKA (?) – Galde-perpausaren bukaeran idazten da (gogoan izan galdeperpausak ez direla galdetzeko soilik erabiltzen): Non bizi zarete? Sua emango didazu? Geldirik egongo zara behingoz? Eta zergatik esan dut ez dela beharrezkoa hori egitea? Bada... – Galdera-markaren ondoren ez da inoiz punturik idazten.

HARRIDURA-MARKA (!) – Harridura-perpausaren bukaeran idazten da (gogoan izan harridura-perpausak ez direla harridura adierazteko soilik erabiltzen): Hura toki ederra! Kontuz horrekin!

Etorriko ahal da! Alde hemendik! – Harridura-markaren ondoren ez da inoiz punturik idazten.

PARENTESIA [( )] – Perpausaren barruan zerbait aipatu nahi edo daturen bat tartekatu edo erantsi nahi denean erabiltzen dira: Guztira, autorearen 65 obra (54 olio eta 11 marrazki) daude ikusgai. Uraren irakite-tenperaturara (100 °C) iristeko behar den bero-kantitatea. Ez gaude oso ados horrekin (horregatik ez gara bilerara joan). – Aipuen ondorengo erreferentzia parentesi artean idazten da: "... ez jakon egoki kaltegarri baino" (E. Erkiaga, Arranegi, Zarautz, 1958).

MARRA (-) – Deklinabideko kasu-atzizkia dagokion hitzetik bereiztea komeni denean (atzerri-izena edo -hitza delako, tipografia berezia duelako, etab.engatik): The Times-etik hartutako datuak dira. Stockholm-era joatea erabaki zuten. Badakizu pitcher-a zer den? Benchmarking-aren abantailak. Argia-n irakurri dut. AEK-k antolatutako ekitaldia. – Lerroz aldatzean hitzak zatituta geratzen direnean (Euskaltzaindiak hitzak silabaka zatitzea gomendatzen du; adibidez, pol-tsa, guk, be-ze-ro-rik, e-ra-kus-lei-ho...). – Zenbait hitz-elkartetan: banan-banan, erre-arin, txakur-eztul, areto-futbol... (Ik. VIII).

MARRA LUZEA (—) – Parentesien antzera, datu edo argibideren bat tartekatzeko erabiltzen dira: Zer gertatu den ikusita —eta argi utzi nahi dugu ez garela gu horren erantzule— irtenbide bakarra hauxe dela uste dugu:… Ni naiz zure aita —esan zuen Mikelek— eta niri eskatu behar didazu baimena. – Elkarrizketetako txandak adierazteko ere erabiltzen da marra luzea: —Egunon Feli. Zer, dagoeneko lanean? —Aizu! Ezin da memento batean egunkaria irakurri, ala?

KOMATXOAK (“ ”) Komatxoak hiru eratakoak izan daitezke: bakunak (‘...’), bikoitzak (“...”) edo angeluarrak («...»). Batzuetan, komatxoak irekitzeko eta ixteko karaktere berdinak erabiltzen dira ('...'; "..."). – Aipamenak hitzez hitz jasotzen direnean, komatxo bikoitzen artean jarri ohi dira: Honelaxe esan nion: “Utzinak pakian”. – Aipamen baten barnean beste aipu bat egin behar bada, bigarren horretarako komatxo bakunak erabil daitezke: “Anderrek dio ‘ni ez’, baina ziur gaude azkenean bera ere etorriko dela”, esan zuen Anek. – Artelanen, liburu, artikulu, etab.en izenburuak adierazteko ere eraili ohi dira1: Igor Stravinskiren ‘Soldaduaren historia’ entzun genuen. – Baita izengoitiak adierazteko ere: Herrian denek ‘Txapis’ esaten zioten. – Hitz arrunten adiera bereziak edo ironiazko adierak markatzeko, eta soinuak antzeratzeko asmatutako hitzetan ‘Txokolatea’ zeramalako harrapatu zuen poliziak. Nire ordenagailua ‘bip, bip’ egiten hasi zen. – Atzerriko hizkuntzetatik zuzenean hartutako hitzak edo esaldiak adierazteko Hik ba al dakik zer den ‘craker’ bat? ‘Alea jacta est’ esan omen zuen Julio Zesarrek Rubicon igarotzerakoan.

APOSTROFOA (‘) Hitz batean letra bat isiltzen dugunean erabiltzen da apostrofoa. Adibidez, agur t’erdi esamoldea. Dena den, Euskaltzaindiak, ‘Orduak nola esan’ arauan, eta osorik idaztea gomendatu du, oro har, erabilera idatzi zainduan egokiena forma osoa idaztea delakoan (adibidez, lau eta erdiak, ordu bat eta erdietan). 1 Honetan eta hurrengo kasuetan, letra etzana ere erabil daiteke horrelakoak nabarmentzeko, komatxorik gabe.

E



21

ZENBAKIEN IDAZKERA 1.Kardinalak 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

: : : : : : : : : : : : : :

zero, huts bat bi* hiru lau bost (bortz) sei zazpi zortzi bederatzi hamar hamaika hamabi hamahiru

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

: : : : : : : : : :

hamalau hamabost (hamabortz) hamasei hamazazpi hemezortzi (hamazortzi) hemeretzi hogei hogeita bat hogeita bi hogeita hiru ..... 30 : hogeita hamar 31 : hogeita hamaika .....

38 : hogeita hemezortzi 400 : (hogeita hamazortzi) 500 : 39 : hogeita hemeretzi 600 : 40 : berrogei 700 : 50 : berrogeita hamar 800 : 60 : hirurogei (hiruretan hogei) 900 : 70 : hirurogeita hamar 1.000 : (hiruretan hogeita hamar) 2.000 : 80 : laurogei (lauretan hogei) 3.000 : 90 : laurogeita hamar 4.000 : (lauretan hogeita hamar) 10.000 : 100 : ehun 100.000 : 200 : berrehun 1.000.000 : 300 : hirurehun 1.000.000.000.000 :

laurehun bostehun seiehun zazpiehun zortziehun bederatziehun mila bi mila hiru mila lau mila hamar mila ehun mila milioi bat bilioi bat

* Bakarrik doala, izenik gabe alegia, “biga” ere esan daiteke: biga etorri ziren, baina bi neska etorri ziren.

– Zerotik ehunerainoko zenbakiak honela idatziko dira: 41: berrogeita bat 69: hirurogeita bederatzi 97: laurogeita hamazazpi – Ehunekoak lotuta idatziko dira. 300: hirurehun 500: bostehun (bortzehun) 800: zortziehun – Milakoak bananduta idatziko dira. 4.000: lau mila 47.000: berrogeita zazpi mila 91.000: laurogeita hamaika mila – Milioikoak ere bananduta. 1.000.000: milioi bat 4.000.000: lau milioi 100.000.000: ehun milioi – Ehunetik milarainoko zenbakiak honela idatziko dira: ehunekoak hamarrekoetatik bananduta, agertzen diren bi parteen arteko lotura «eta» delarik. 225: berrehun eta hogeita bost 579: bostehun eta hirurogeita hemeretzi 908: bederatziehun eta zortzi – Milatik gorako zenbakiak idazteko, irizpide bera. Hots: Milakoak ehunekoetatik bananduta; baita berauek hamarrekoetatik ere. Milakoen eta ehunekoen artean koma bat jartzen da (bi osagai bakarrik daudenean izan ezik, hauetan «eta» partikulez bereizten dira). 1.003: mila eta hiru 3.456: hiru mila, laurehun eta berrogeita hamasei 35.436: hogeita hamabost mila, laurehun eta hogeita hamasei 457.908: laurehun eta berrogeita hamazazpi mila, bederatziehun eta zortzi – Milioikoetan, beste horrenbeste. 137.954.218: ehun eta hogeita hamazazpi milioi, bederatziehun eta berrogeita hamalau mila, berrehun eta hemezortzi.

2.Ordinalak – – – –

Ordinalak adierazteko -GARREN atzizkia erabiliko da letraz idazten direnean: bosgarren, bigarren, ... GARREN atzizkiaren ikurra “.” da. GARREN esango litzatekeen tokian puntua jarriko da zenbakia zifraz idazten denean: 5. (bosgarren). Idazteko arauak kardinalentzat emandako berak dira, -GARREN atzizkia erantsita. 1. lehen, lehenen, lehenengo 7. zazpigarren 13. hamahirugarren 2. bigarren 8. zortzigarren .............. 3. hirugarren 9. bederatzigarren 20. hogeigarren 4. laugarren 10. hamargarren 100. ehungarren 5. bosgarren 11. hamaikagarren 1.000. milagarren 6. seigarren 12. hamabigarren 10.000. hamar milagarren

3.Frakzioak * A/B moduko zenbakiak zenbaki zatikiarrak dira. A- zenbakitzailea B- izendatzailea * - (R)EN atzizkia erabiltzen da kardinalari itsatsia: - REN kardinala bokalez amaitzen denean - EN kardinala kontsonantez amaitzen denean 1/5 = bosten; 5/6 = bost seiren 3/20 = hiru hogeiren; 1/100 = ehunen * Hiru salbuespen: 1/2 : erdi (ez biren); 1/3 : heren (ez hiruren); 1/4 : laurden (ez lauren) 1/5 : bosten 1/9 : bederatziren 1/20 : hogeiren 1/6 : seiren 1/10 : hamarren 1/100 : ehunen 1/7 : zazpiren 1/11 : hamaikaren 1/1.000 : milaren 1/8 : zortziren 1/12 : hamabiren 1/10.000 : hamar milaren

4.Distributibo edo banatzaileak

E



22

Zenbatzaile zehaztuei -NA atzizkia erantsiz sortzen dira. 1 → bana 10 → hamarna 2 → bina 26 → hogeita seina 3 → hiruna 100 → ehuna 4 → launa 500 → bostehuna 5 → bosna (ez bostna) 1.000 → mila bana (ez milana) Pilota bana erosi genuen; bizkarzain binarekin agertu ziren; jar zaitezte hirunaka.

3.000 → hiruna mila 7.225 → zazpi mila berrehun eta hogeita bosna 1.000.000 → milioi bana 2.000.000 → bina milioi 10.000.000 → hamarna milioi

ZER ORDU DA?/ZER ORDUTAN…? ¿QUÉ HORA ES?/¿A QUÉ HORA…? ordu bata da / ordu batean ordu biak dira / ordu bietan hirurak dira / hiruretan laurak dira / lauretan bostak dira / bostetan .................

es la una / a la una son las dos / a las dos son las tres / a las tres son las cuatro / a las cuatro son las cinco / a las cinco .................

ordu bat eta erdiak dira / ordu bat eta erdietan ordu bi eta erdiak dira / ordu bi eta erdietan hiru eta erdiak / hiru eta erdietan .................

es la una y media / a la una y media son las dos y media / a las dos y media son las tres y media / a las tres y media .................

ordu bat eta laurdenak edo ordu bata eta laurden / ordu bat eta laurdenetan edo ordu bata eta laurdenetan ordu bi eta laurdenak edo ordu biak eta laurden / ordu bi eta laurdenetan edo ordu biak eta laurdenetan hiru eta laurdenak edo hirurak eta laurden / hiru eta laurdenetan edo hirurak eta laurdenetan .................

la una y cuarto / a la una y cuarto

ordu bata eta bost / ordu bata eta bostean ordu biak eta hamar / ordu biak eta hamarrean hirurak eta hogei / hirurak eta hogeian laurak eta hogeita bost / laurak eta hogeita bostean .................

la una y cinco / a la una y cinco las dos y diez / a las dos y diez las tres y veinte / a las tres y veinte las cuatro y veinte / a las cuatro y veinte .................

ordu bata hamar gutxi / ordu bata hamar gutxitan ordu biak laurden gutxi / ordu biak laurden gutxitan hirurak hogei gutxi / hirurak hogei gutxitan .................

la una menos diez / a la una menos diez las dos menos cuarto / a las dos menos cuarto las tres menos veinte / a las tres menos veinte .................

arratsaldeko hirurak edo hamabostak arratsaldeko hirurak eta bat edo hamabostak eta bat gaueko hamabiak edo zero ordua gaueko hamabi eta erdiak edo zero ordua eta hogeita hamar

las dos y cuarto / a las dos y cuarto las tres y cuarto / a las tres y cuarto .................

15:00 15:01 00:00 00:30

21:00etan 21:00etara / 21:00ak arte 21:00etatik 21:05ean 21:05era / 21:05 arte 21:05etik 21:30ean 21:30era / 21:30 arte 21:30etik

las las las las

tres de la tarde o las quince horas tres y uno de la tarde o las quince y uno doce de la noche o la hora cero doce y media de la noche o las cero treinta

a las 21:00 hasta las 21:00 desde las 21:00 a las 21:05 hasta las 21:05 desde las 21:05 a las 21:30 hasta las 21:30 desde las 21:30

Oharra: ordu hitzaren ordez oren ere erabil daiteke: oren bata, bi orenak, bi orenetan, oren bata eta laurden, oren biak eta laurden, ...

DATA

LA FECHA

Baionan (o Baiona), 1996ko apirilaren 6an (o 6a) 1996/04/06 (1996/IV/06) Datorren asteartean, ekainak 8, egingo da bilera Datorren ekainaren 8an, asteartea (edo asteartean edo asteartearekin), egingo da bilera

En Bayona, a 6 de abril de 1996 06/04/1996 (06/IV/1996) La reunión se celebrará el próximo martes, 8 de junio (ó día 8) La reunión se celebrará el próximo 8 de junio, martes

Oharra: ekainak 8 bezalakoak aposizioetan erabiltzekoak dira, ez bestela (*ekainak 8 egingo da bilera edo *ekainak 8an etorriko da ez dira zuzenak).

KALKULU ERAGIKETAK Batuketa bost gehi sei berdin hamaika Kenketa bederatzi ken zazpi berdin bi Biderketa lau bider bi berdin zortzi Zatiketa hamar zati bost berdin bi Berreketa hiru ber bi berdin bederatzi Erroketa bi erro hamasei berdin lau

OPERACIONES DE CÁLCULO 5 + 6 = 11 9-7=2 4x2=8 10/2 = 5 32 = 9

冑16 = 4 2苴

Adición (Suma) cinco más seis (es) igual a 11 Sustracción (Resta) nueve menos siete (es) igual a 2 Multiplicación cuatro por dos (es) igual a ocho División diez (dividido) entre dos (es) igual a cinco Potenciación tres al cuadrado (es) igual a nueve Radicación raíz cuadrada de dieciseis (es) igual a cuatro

E



23

ARTÍCULOS sing.

MASCULINO el

FEMENINO la

pl.

los

las

NEUTRO lo

determinado sing.

un

una

pl.

unos

unas

indeterminado

ADJETIVOS/PRONOMBRES DEMOSTRATIVOS GÉNERO

CERCA

DISTANCIA MEDIA

LEJOS

m.

este, estos

ese, esos

aquel, aquellos

f.

esta, estas

esa, esas

aquella, aquellas

n.

esto*

eso*

aquello*

• Las formas de masculino y femenino pueden llevar tilde cuando son pronombre: éste es mi amigo. • Cuando funcionan como adjetivos y van pospuestos a un sustantivo precedido del artículo determinado, expresan un matiz despectivo (El ruidito ese me está poniendo nerviosa). * Funcionan exclusivamente como pronombres.

ADJETIVOS/PRONOMBRES POSESIVOS PERSONA







mío, mía (mi)

tuyo, tuya (tu)

suyo, suya (su)

míos, mías (mis)

tuyos, tuyas (tus)

suyos, suyas (sus)

SINGULAR nuestro, nuestra

vuestro, vuestra

suyo, suya (su)

nuestros, nuestras

vuestros, vuestras

suyos, suyas (sus)

PLURAL

• Las formas mi, tu, su y mis, tus, sus son apócopes y se utilizan exclusivamente como adjetivos.

ADJETIVOS/PRONOMBRES INDEFINIDOS FEMENINO alguna ninguna una* mucha poca otra demasiada toda

cualquiera (cualquier) bastante

SINGULAR

alguno (algún) ninguno (ningún) uno* mucho poco otro demasiado todo

alguien* algo* nadie* nada* quienquiera*

algunos ningunos unos muchos pocos otros demasiados todos

algunas ningunas unas muchas pocas otras demasiadas todas

cualesquiera (cualesquier) bastantes

quienesquiera*

INVARIABLE EN NÚMERO

E 24

SIN DIFERENCIACIÓN DE GÉNERO

MASCULINO

PLURAL



INVARIABLE EN GÉNERO

NÚMERO

demás cada

• Las formas acopocadas algún, ningún, un y cualquier se usan cuando preceden a un sustantivo determinándolo. * Funcionan exclusivamente como pronombres.

ADJETIVOS/PRONOMBRES NUMERALES CARDINALES 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

cero uno dos tres cuatro cinco seis siete ocho nueve diez once doce trece

14

catorce

15

quince

16

dieciséis

17

diecisiete

18

dieciocho

19

diecinueve

20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 40 41 50 60 70 80 90 100 101 200 300 400 500 600 700 800 900 1.000 1.001 2.000 10.000 11.000 1.000.000 1.000.000.000.000

veinte veiniuno, veintiún veintidós veintitrés veinticuatro veinticinco veintiséis veintisiete veintiocho veintinueve treinta treinta y uno cuarenta cuarenta y uno cincuenta sesenta setenta ochenta noventa cien, ciento ciento uno doscientos trescientos cuatrocientos quinientos seiscientos setecientos ochocientos novecientos mil mil uno dos mil diez mil once mil un millón un billón

ORDINALES primero segundo tercero cuarto quinto sexto séptimo octavo noveno, nono décimo undécimo duodécimo decimotercero ó décimo tercero decimocuarto ó décimo cuarto decimoquinto ó décimo quinto decimosexto ó décimo sexto decimoséptimo ó décimo séptimo decimoctavo ó décimo octavo decimonoveno ó décimo noveno vigésimo vigésimo primero

FRACCIONARIOS

medio tercio cuarto quinto sexto séptimo octavo noveno décimo onceavo doceavo treceavo catorceavo quinceavo dieciseisavo diecisieteavo dieciochoavo diecinueveavo veinteavo, veintavo veintiunavo

trigésimo

treintavo

cuadragésimo

cuarentavo

quincuagésimo sexagésimo septuagésimo octogésimo nonagésimo centésimo centésimo primero duocentésimo tricentésimo cuadringentésimo quingentésimo sexcentésimo septingentésimo octingentésimo noningentésimo milésimo

cincuentavo sesentavo setentavo ochentavo noventavo céntimo, centavo

dosmilésimo diezmilésimo millonésimo billonésimo

• Los ordinales también se escriben con abreviaturas: 1ª (primera), 2º (segundo) ...

E



25

PRONOMBRES PERSONALES PERSONA

SUJETO O PREDICADO NOMINAL

COMPLEMENTO SIN PREPOSICIÓN

1.ª

yo

me

COMPLEMENTO CON PREPOSICIÓN mí conmigo



te

ti, conmigo

usted

(lo, la, le, se)

(sí, consigo)

vos

(os)

(vos)

m.

él

lo, le, se

sí, consigo, él

f.

ella

la, le, se

sí, consigo, ella

n.

ello

lo

ello

m.

nosotros

2.ª

3.ª

1.ª

nosotros nos

f.

nosotras

m.

vosotros

2.ª

ustedes

nosotras vosotros os

ustedes

f.

vosotras

vosotras

m.

ellos

los, les, se

sí, ellos

f.

ellas

las, les, se

sí, ellas

3.ª

• Las formas correspondientes al complemento sin preposición son necesarias en la conjugación de los verbos pronominales (me abstengo, te abstienes, se abstiene, nos abstenemos, os abstenéis, se abstienen) • En el español de Hispanoamérica, así como en las Canarias, apenas se usan las formas vosotros y vosotras; en su lugar se usa la forma ustedes.

ADJETIVOS/PRONOMBRES INTERROGATIVOS Y EXCLAMATIVOS qué,

quién, quiénes*

cuál, cuáles*

cuánto, cuánta, cuántos, cuántas

* Funcionan exclusivamente como pronombres.

E



26

PRONOMBRES RELATIVOS que cual, cuales

cuyo*, cuya cuyos, cuya

quien, quienes cuanto, cuanta, cuantos, cuantas * Funciona exclusivamente como adjetivo.

VERBOS REGULARES Primera conjugación: AMAR INDICATIVO

SUBJUNTIVO

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

amo amas ama amamos amáis aman

he has ha hemos habéis han

ame ames ame amemos améis amen

haya hayas haya hayamos hayáis hayan

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

amaba amabas amaba amábamos amabais amaban

había habías había habíamos habíais habían

amado amado amado amado amado amado

amado amado amado amado amado amado

pretérito perfecto simple ó pretérito indefinido pretérito anterior amé amaste amó amamos amasteis amaron

hube hubiste hubo hubimos hubisteis hubieron

amado amado amado amado amado amado

amado amado amado amado amado amado

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

amara, -ase amaras, -ases amara, -ase amáramos, -ásemos amarais, -aseis amaran, -asen

hubiera, -ese hubieras, -eses hubiera, -ese hubiéramos, -ésemos hubierais, -eseis hubieran, -esen

futuro

futuro perfecto

amare amares amare amáremos amareis amaren

hubiere hubieres hubiere hubiéremos hubiereis hubieren

amado amado amado amado amado amado

amado amado amado amado amado amado

IMPERATIVO futuro

futuro perfecto

amaré amarás amará amaremos amaréis amarán

habré habrás habrá habremos habréis habrán

amado amado amado amado amado amado

ama ame amemos amad amen

(tú) (él) (nosotros) (vosotros) (ellos)

FORMAS NO PERSONALES

condicional

condicional perfecto

amaría amarías amaría amaríamos amaríais amarían

habría habrías habría habríamos habríais habrían

amado amado amado amado amado amado

infinitivo amar

infinitivo perfecto haber amado

gerundio amando

gerundio perfecto habiendo amado

participio amado

E



27

Segunda conjugación: TEMER INDICATIVO

SUBJUNTIVO

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

temo temes teme tememos teméis temen

he has ha hemos habéis han

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

temía temías temía temíamos temíais temían

había habías había habíamos habíais habían

temido temido temido temido temido temido

temido temido temido temido temido temido

pretérito perfecto simple ó pretérito indefinido pretérito anterior temí temiste temió temimos temisteis temieron

hube hubiste hubo hubimos hubisteis hubieron

temido temido temido temido temido temido

presente

pretérito

perfecto

tema temas tema temamos temáis teman

haya hayas haya hayamos hayáis hayan

temido temido temido temido temido temido

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

temiera, -ese temieras, -eses temiera, -ese temiéramos, -esemos temierais, -eseis temieran, -esen

hubiera, -ese hubieras, -eses hubiera, -ese hubiéramos, -ésemos hubierais, -eseis hubieran, -esen

futuro

futuro perfecto

temiere temieres temiere temiéremos temiereis temieren

hubiere hubieres hubiere hubiéremos hubiereis hubieren

temido temido temido temido temido temido

IMPERATIVO

E



28

futuro

futuro perfecto

temeré temerás temerá temeremos temeréis temerán

habré habrás habrá habremos habréis habrán

temido temido temido temido temido temido

condicional

condicional perfecto

temería temerías temería temeríamos temeríais temerían

habría habrías habría habríamos habríais habrían

temido temido temido temido temido temido

teme tema temamos temed teman

(tú) (él) (nosotros) (vosotros) (ellos)

FORMAS NO PERSONALES infinitivo temer

infinitivo perfecto haber temido

gerundio temiendo

gerundio perfecto habiendo temido

participio temido

temido temido temido temido temido temido

Tercera conjugación: PARTIR INDICATIVO

SUBJUNTIVO

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

parto partes parte partimos partís parten

he has ha hemos habéis han

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

partía partías partía partíamos partíais partían

había habías había habíamos habíais habían

partido partido partido partido partido partido

partido partido partido partido partido partido

pretérito perfecto simple ó pretérito indefinido pretérito anterior partí partiste partió partimos partisteis partieron

hube hubiste hubo hubimos hubisteis hubieron

partido partido partido partido partido partido

presente

pretérito

perfecto

parta partas parta partamos partáis partan

haya hayas haya hayamos hayáis hayan

partido partido partido partido partido partido

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

partiera, -ese partieras, -eses partiera, -ese partiéramos, -ésemos partierais, -eseis partieran, -esen

hubiera, -ese hubiera, -eses hubiera, -ese hubiéramos, -ésemos hubierais, -eseis hubieran, -esen

futuro

futuro perfecto

partiere partieres partiere partiéremos partiereis partieren

hubiere hubieres hubiere hubiéremos hubiereis hubieren

partido partido partido partido partido partido

partido partido partido partido partido partido

IMPERATIVO

futuro

futuro perfecto

partiré partirás partirá partiremos partiréis partirán

habré habrás habrá habremos habréis habrán

partido partido partido partido partido partido

condicional

condicional perfecto

partiría partirías partiría partiríamos partiríais partirían

habría habrías habría habríamos habríais habrían

partido partido partido partido partido partido

parte parta partamos partid partan

(tú) (él) (nosotros) (vosotros) (ellos)

FORMAS NO PERSONALES infinitivo partir

infinitivo perfecto haber partido

gerundio partiendo

gerundio perfecto habiendo partido

participio partido

E



29

VERBOS AUXILIARES HABER INDICATIVO

SUBJUNTIVO

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

he has ha hemos habéis han

he has ha hemos habéis han

haya hayas haya hayamos hayáis hayan

haya hayas haya hayamos hayáis hayan

habido habido habido habido habido habido

pretérito imperfecto

habido habido habido habido habido habido

pretérito pluscuamperfecto

hubiera o hubiese hubieras o hubieses hubiera o hubiese hubiéramos o hubiésemos hubierais o hubieseis hubieran o hubiesen

hubiera o hubiese hubieras o hubieses hubiera o hubiese hubiéramos o hubiesemos hubierais o hubieseis hubieran o hubiesen

pretérito perfecto simple ó pretérito indefinido pretérito anterior

futuro

futuro perfecto

hube hubiste hubo hubimos hubisteis hubieron

hube hubiste hubo hubimos hubisteis hubieron

hubiere hubieres hubiere hubiéremos hubiereis hubieren

hubiere hubieres hubiere hubiéremos hubiereis hubieren

futuro

futuro perfecto

habré habrás habrá habremos habréis habrán

habré habrás habrá habremos habréis habrán

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

había habías había habíamos habíais habían

había habías había habíamos habíais habían

habido habido habido habido habido habido

habido habido habido habido habido habido

habido habido habido habido habido habido

habido habido habido habido habido habido

IMPERATIVO habido habido habido habido habido habido

he haya hayamos habed hayan

(tú) (él) (nosotros) (vosotros) (ellos)

FORMAS NO PERSONALES

E



30

condicional

condicional perfecto

habría habrías habría habríamos habríais habrían

habría habrías habría habríamos habríais habrían

habido habido habido habido habido habido

infinitivo haber

infinitivo perfecto haber habido

gerundio habiendo

gerundio perfecto habiendo habido

participio habido

SER INDICATIVO

SUBJUNTIVO

presente

pretérito perfecto ó pret. perfecto compuesto

soy eres es somos sois son

he has ha hemos habéis han

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

era eras era éramos erais eran

había habías había habíamos habíais habían

sido sido sido sido sido sido

sido sido sido sido sido sido

pretérito perfecto simple ó pretérito indefinido pretérito anterior fui fuiste fue fuimos fuisteis fueron

hube hubiste hubo hubimos hubisteis hubieron

sido sido sido sido sido sido

presente

pretérito

perfecto

sea seas sea seamos seáis sean

haya hayas haya hayamos hayáis hayan

sido sido sido sido sido sido

pretérito imperfecto

pretérito pluscuamperfecto

fuera o fuese fueras o fueses fuera o fuese fuéramos o fuésemos fuerais o fueseis fueran o fuesen

hubiera, -ese hubieras, -eses hubiera, -ese hubiéramos, -ésemos hubierais, -eseis hubieran, -esen

futuro

futuro perfecto

fuere fueres fuere fuéremos fuereis fueren

hubiere hubieres hubiere hubiéremos hubiereis hubieren

sido sido sido sido sido sido

sido sido sido sido sido sido

IMPERATIVO

futuro

futuro perfecto

seré serás será seremos seréis serán

habré habrás habrá habremos habréis habrán

sido sido sido sido sido sido

condicional

condicional perfecto

sería serías sería seríamos seríais serían

habría habrías habría habríamos habríais habrían

sido sido sido sido sido sido

sé sea seamos sed sean

(tú) (él) (nosotros) (vosotros) (ellos)

FORMAS NO PERSONALES infinitivo ser

infinitivo perfecto haber sido

gerundio siendo

gerundio perfecto habiendo sido

participio sido

E



31

VERBOS IRREGULARES A

E



32

abastecer como parecer abnegar como comenzar. abolir Defectivo. Se conjuga sólo en los tiempos y personas cuya desinencia contiene la vocal i. Pres.: abolimos, abolís. Pret. imperf.: abolía, abolías... Pret. perf. simple: abolí, aboliste, abolió... Fut.: aboliré, abolirás... Cond.: aboliría, abolirías... Imper.: abolid. Pres. subj.: (no existe); Pret. imperf. subj.: aboliera, abolieras... (primera forma); aboliese, abolieses... (segunda forma). Fut. subj.: aboliere, abolieres... Ger.: aboliendo. Part.: abolido. aborrecer como parecer. absolver como volver. abstenerse como tener. abstraer como traer. acaecer como parecer. Defectivo. Conjugado sólo en tercera pers. sing. acertar como comenzar. acollar como contar. acontecer como parecer. Defectivo. Conjugado sólo en tercera pers. sing. y plural. acordar como contar. acostar como contar. acrecentar como comenzar. adherir como sentir. adolecer como parecer. adormecer como parecer adquirir Pres.: adquiero, adquieres... Pres. subj.: adquiera, aquiramos, adquiráis... Imper.: adquiere, adquiera... (es regular en los demás tiempos). aducir Pres.: aduzco, aduces, aduce... Pret. perf. simple: adujimos, adujisteis... Imper.: aduce, aduzca, aducid... Pres. subj.: aduzca, aduzcas, aduzcáis... Pret. imperf. subj.: adujera, adujeras, adujerais (primera forma); adujese, adujeses, adujeseis... (segunda forma). Fut. subj.: adujere, adujeres... Ger.: aduciendo. Part.: aducido. advertir como sentir. afluir como huir. aforar como contar (Cuando significa “dar, otorgar fueros”) agorar como contar (Con diéresis en el diptongo -üe). agradecer como parecer. agredir como abolir. alentar como comenzar. almorzar como contar. amanecer como parecer. Impersonal. amarillecer como parecer. amolar como contar. amortecer como parecer. andar Pret. perf. simple: anduve, anduviste, anduvo, anduvimos, anduvisteis, anduvieron. Imperf. subj.; anduviera, anduvieras... (primera forma); anduviese, anduvieses... (segunda forma). Fut. subj.: anduviere, anduvieres... anochecer como parecer. anteponer como poner apacentar como comenzar. aparecer como parecer. apetecer como parecer. apostar como contar (cuando significa “arriesgar dinero o alguna cosa”). apretar como comenzar. aprobar como contar. arborecer como parecer. argüir como huir. aridecer como parecer. arrecirse como abolir. Defectivo. arrendar como comenzar. arrepentirse como sentir. ascender como hender. asentar como comenzar. asentir como sentir. aserrar como comenzar. asir Pres.: asgo, ases, asimos, asís... Imper.: ase, asga, asgamos, asid... Pres. subj.: asga, asgáis... asolar como contar. asonar como contar. atañer como tañer. Defectivo. Conjugado sólo en tercera pers. sing. y pl. atardecer como parecer. Impersonal. atender como hender. atenerse como tener. aterirse como abolir. Defectivo. aterrar como comenzar. (pero regular cuando significa (“aterrorizar”) atestar como comenzar (cuando significa “rellenar, henchir”) atraer como traer. atravesar como comenzar.

atribuir como huir. atronar como contar. avenir como venir. aventar como comenzar. avergonzar como contar.

B balbucir como abolir. Defectivo. beldar como comenzar. bendecir como predecir. blandir como abolir. Defectivo. blanquecer como parecer. bruñir como mullir. bullir como mullir.

C caber Pres.: quepo, cabes, cabe, cabéis... Pret. perf. simple: cupe, cupiste, cupo, cupimos, cupisteis, cupieron. Fut.: cabré, cabras, cabrá, cabréis... Cond.: cabría, cabrías... Imper.: cabe, quepa, quepamos... Pres. subj.: quepa, quepas, quepáis... Pret. imperf. subj.: cupiera, cupieras, cupierais... (primera forma); cupiese, cupieses, cupieseis... (segunda forma); Fut. subj.: cupiere, cupieres... caer Pres.: caigo. Pret. perf. simple: caí, caíste, cayó, cayeron... Pres. subj.: caiga, caigas, caiga, caigamos, caigáis, caigan. calentar como comenzar. carecer como parecer. cegar como comenzar. ceñir como teñir. cerner como hender. cerrar como comenzar. cimentar como comenzar. circunferir como sentir. cocer como volver. colar como contar. colegir como pedir. colgar como contar. comedirse como pedir. comenzar Pres.: comienzo, comienzas, comienza, comenzamos... Pres. subj.: comience, comiences, comencemos... Imper.: comienza, comience, comencemos... compadecer como parecer. comparecer como parecer. competir como pedir. complacer como parecer. componer como poner. comprobar como contar. concebir como pedir. concernir como discernir. concertar como comenzar. concluir como huir. concordar como contar. condescender como hender. condolerse como volver. conducir como aducir. conferir como sentir. confesar como comenzar. confluir como huir. conmover como volver. conocer Pres.: conozco... Imper.: conoce, conozca, conozcamos, conozcan. Pres. subj.: conozca, conozcas, conozcan. conseguir como pedir. consentir como sentir. consolar como contar. consonar como contar. constituir como huir. constreñir como teñir. construir como huir. contar Pres.: cuento, cuentas, cuenta, contamos, contáis, cuentan. Pres. subj.: cuente, cuentes, contemos... Imper.: cuenta, cuente, contemos... contender como hender. contener como tener. contradecir como decir. contraer como traer. contrahacer como hacer. contraponer como poner. contravenir como venir. contribuir como huir. controvertir como sentir. convalecer como parecer. convenir como sentir. convertir como sentir.

corregir como elegir. corroer como roer. costar como contar. crecer como parecer. creer Pret. perf. simple: creyó, creyeron. Imperf. subj.; creyera, creyeras... (primera forma); creyese, creyeses... (segunda forma). Fut. subj.: creyere, creyeres... Ger.: creyendo.

D dar Pres.: doy, das, dais... Pret. perf. simple: di, diste, dio, disteis... Pres. subj.: dé, des, dé, demos... Imper. subj.: diera, dieras, dierais... (primera forma); diese, dieses... (segunda forma); Fut. subj.: diere, dieres... Imper.: da, dé, demos... decaer como caer. decir Pres.: digo, dices, decimos, decís... Pret. perf. simple: dije, dijiste, dijo... Fut.: diré, dirás, diréis... Pres. subj.: diga, digas, digáis... Imper. subj.: dijera, dijeras... (primera forma); dijese, dijeses... (segunda forma); Fut. subj.: dijere, dijeres... Cond.: diría, dirías... Imper.: di, diga, digamos, decid... Ger.: diciendo. Part.: dicho. decrecer como parecer. deducir como aducir. defender como hender. degollar como contar. demoler como volver. demostrar como contar. denegar como comenzar. denostar como contar. dentar como comenzar. deponer como poner. derretir como pedir. derruir como huir. desacertar como comenzar. desacordar como contar. desagradecer como parecer. desalentar como comenzar. desandar como andar. desaparecer como parecer. desapretar como comenzar. desaprobar como contar. desarrendar como comenzar. desasir como asir. desasosegar como comenzar desatender como hender. desavenir como venir. descender como hender. desceñir como teñir. descolgar como contar. descollar como contar. descomedirse como pedir. descomponer como poner. desconcertar como comenzar. desconocer como parecer. desconsolar como contar. descontar como contar. desconvenir como venir. descornar como contar. desdecir como decir. desdentar como comenzar. desembravecer como parecer. desempedrar como comenzar. desencordar como contar. desenmohecer como parecer. desenmudecer como parecer. desentenderse como hender. desenterrar como comenzar. desentorpecer como parecer. desentumecer como parecer. desenvolver como volver. desfallecer como parecer. desfavorecer como parecer. desgobernar como comenzar. desguarnecer como parecer. deshelar como comenzar. desherbar como comenzar. desherrar como comenzar. deshumedecer como parecer. desleír como reír. deslucir como lucir. desmembrar como comenzar. desmentir como sentir. desmerecer como parecer. desobedecer como parecer. desobstruir como huir. desoír como oír.

desolar como contar. desollar como contar. despavorirse como abolir. Defectivo. Se usa sólo en infinitivo y participio. despedir como pedir. despertar como comenzar. desplacer como parecer. desplegar como comenzar. despoblar como contar. desteñir como teñir. desterrar como comenzar. destituir como huir. destruir como huir. desvanecer como parecer. desvestir como pedir. detener como tener. detraer como traer. devenir como venir. devolver como volver. diferir como sentir. digerir como sentir. diluir como huir. discernir Pres.: discierno, disciernes, discierne, discernimos, discernís, disciernen. Pres. subj.: discierna, disciernas, discernamos... Imper.: discierne, discierna, discernid... discordar como contar. disentir como sentir. disminuir como huir. disolver como volver. disonar como contar. disponer como poner. distender como hender. distraer como traer. distribuir como huir. divertir como sentir. doler como mover. dormir Pres.: duermo, duermes, duerme, dormís... Pret. perf. simple: dormí, dormiste, durmió, durmieron. Imper.: duerme, duerma, durmamos, dormid... Pres. subj.: duerma, duermas, duerma... Pret. imperf. subj.: durmiera, durmieras... (primera forma); durmiese, durmieses... (segunda forma). Fut. subj.: durmiere, durmieres... Ger.: durmiendo.

E elegir Pres.: elijo, eliges, elige, elegimos, elegís, eligen. Pret. perf. simple: elegí, elegiste, eligió, elegimos, elegisteis, eligieron. Imper.: elige, elija, elijamos, elegid, elijan. Pres. subj.: elija, elijas… (primera forma); eligiese, eligieses… (segunda forma). Fut. subj.: eligiere, eligieres… Ger.: eligiendo. Part: elegido o electo. embastecer como parecer. embebecer como parecer. embellecer como parecer. embestir como pedir. emblandecer como parecer. emblanquecer como parecer. embosquecer como parecer. embravecer como parecer. embrutecer como parecer. emparentar como comenzar. empedrar como comenzar. empequeñecer como parecer. empezar como comenzar. emplumecer como parecer. empobrecer como parecer. enaltecer como parecer. enardecer como parecer. encalvecer como parecer. encallecer como parecer. encanecer como parecer. encarecer como parecer. encender como hender. encerrar como comenzar. enclocar como contar. encomendar como comenzar. encontrar como contar. encordar como contar. encrudecer como parecer. endentar como comenzar. endentecer como parecer. endurecer como parecer. enflaquecer como parecer. enfurecer como parecer. engrandecer como parecer. engreír como reír.

E



33

engrosar como contar. engrumecerse como parecer. engullir como mullir. enloquecer como parecer. enlucir como lucir. enmendar como comenzar. enmohecer como parecer. enmudecer como parecer. ennegrecer como parecer. ennoblecer como parecer. enorgullecer como parecer. enrarecer como parecer. enriquecer como parecer. enrojecer como parecer. enronquecer como parecer. ensangrentar como comenzar. ensoberbecer como parecer. ensombrecer como parecer. ensordecer como parecer. entender como hender. entenebrecer como parecer. enternecer como parecer. enterrar como comenzar. entesar como comenzar. entontecer como parecer. entorpecer como parecer. entrecerrar como comenzar. entreoír como oír. entretener como tener. entrever como ver. entristecer como parecer. entumecer como parecer. envanecer como parecer. envejecer como parecer. envilecer como parecer. envolver como volver. equivaler como valer. erguir Pres.: irgo o yergo, irgues o yergues, irgue o yergue, erguimos, erguís, irguen o yerguen. Pret. perf. simple: erguí, erguiste, irguió, erguimos, erguísteis, irguieron. Imper.: irgue o yergue, irga o yerga, irgamos... Pres. subj.: irga o yerga, irgas o yergas, irga o yerga, irgamos... Pret. imperf. subj.: irguiera, irguieras... (primera forma); irguiese, irguieses... (segunda forma). Fut. subj.: irguiere, irguieres... Ger.: irguiendo. errar Pres.: yerro, yerras, yerra, erramos... Pres. subj.: yerre, yerres... Imper.: yerra, yerre, erremos... escabullirse como mullir. escarmentar como comenzar. escarnecer como parecer. esclarecer como parecer. escocer como cocer. esforzar como contar. establecer como parecer. estar Pres.: estoy, estás... Pret. perf. simple: estuve, estuviste, estuvo, estuvimos... Imper.: está, esté... Pres. subj.: esté, estés... Pret. imperf. subj.: estuviera, estuvieras... (primera forma); estuviese, estuvieses... (segunda forma). Fut. subj.: estuviere, estuvieres... estatuir como huir. estregar como comenzar. estremecer como parecer. estreñir como teñir. excluir como huir. expedir como pedir. exponer como poner. extender como hender. extraer como traer.

F fallecer como parecer. favorecer como parecer. fenecer como parecer. florecer como parecer. fluir como huir. fortalecer como parecer. forzar como contar. fregar como comenzar. freír como reír.

E 34

H haber ver VERBOS AUXILIARES. hacendar como comenzar. hacer Pres.: hago, haces, hace... Pret. perf. simple: hice, hiciste, hizo... Fut.: haré, harás, hará... Imper.: haz, haga, hagamos... Cond.: haría, harías... Pres. subj.: haga, hagas... Pret. imperf. subj.: hiciera, hicieras... (primera forma); hiciese, hicieses... (segunda forma). Fut. subj.: hiciere, hicieres... Ger.: haciendo. Part.: hecho. heder como hender. helar como comenzar. henchir como pedir. hender Pres.: hiendo, hiendes, hiende, hendemos, hendéis, hienden. Imper.: hiende, hienda, hendamos... Pres. subj.: hienda, hiendas... hendir como discernir. herir como sentir. herrar como comenzar. hervir como sentir. holgar como contar. hollar como contar. huir Pres.: huyo, huyes, huye, huimos, huís, huyen. Pret. perf. simple: huí, huiste, huyó... Imper.: huye, huya, huid... Pres. subj.: huya, huyas, huya... humedecer como parecer.

I imbuir como huir. impedir como pedir. imponer como poner. incensar como comenzar. incluir como huir. incoar como amar, pero defectivo como abolir. incumbir como partir. Defectivo. Conjugado sólo en infinitivo, gerundio, participio y en la tercera persona de sing. y pl. de todas los tiempos. indisponer como poner. inducir como aducir. inferir como sentir. influir como huir. ingerir como sentir. inquirir como adquirir. instituir como huir. instruir como huir. interferir como sentir. interponer como poner. intervenir como venir. introducir como aducir. intuir como huir. invernar como comenzar. invertir como sentir. investir como pedir. ir Pres.: voy, vas, va, vamos, vais, van. Pret. perf. simple: fui, fuiste, fue, Pret. imperf.: iba, ibas... Imper.: ve, vaya, vayamos, id, vayan. Pres. subj.: vaya, vayas... Imperf. subj. fuera, fueras... (primera forma); fuese, fueses... (segunda forma); Fut. subj.: fuere, fueres, fuere, fuéremos... Ger.: yendo. Part.: ido.

J jugar como contar.

L languidecer como parecer. lucir Pres.: luzco, luces, luce... Imper.: luce, luzca, luzcamos, lucid... Pres. subj.: luzca, luzcas...

LL llover como volver. Impersonal.

M

G



subj.: gruñera, gruñeras... (primera forma); gruñese, gruñeses... (segunda forma); Fut. subj.: gruñere, gruñeres... Ger.: gruñendo. guarecer como parecer. guarnecer como parecer.

gañir como mullir. garantir como abolir. Defectivo. gemir como pedir. gobernar como comenzar. gruñir Pret. perf. simple: gruñí, gruñiste, gruñó, gruñeron... Pret. imperf.

maldecir como predecir. malherir como sentir. malquerer como querer. maltraer como traer. manifestar como comenzar. manir como abolir. Defectivo. Se usa sólo en infinitivo y participio. mantener como tener. medir como pedir. mentar como comenzar. mentir como sentir. merecer como parecer.

merendar como comenzar. moler como volver. morder como volver. morir como dormir. mostrar como contar. mover Pres.: muevo, mueves, mueve, movemos, movéis, mueven. Pres. subj.: mueva, muevas... Imper.: mueve, mueva, movamos... Ger.: moviendo. Part.: movido. mullir Pret. perf. simple: mullí, mulliste, mulló... Pret. imperf. subj.: mullera, mulleras... (primera forma); mullese, mulleses... (segunda forma). Fut. subj.: mullere, mulleres... Ger.: mullendo.

N nacer Pres.: nazco, naces, nace... Pres. subj.: nazca, nazcas... Imper.: nace, nazcamos... negar como comenzar. nevar como comenzar. Impersonal.

O obedecer como parecer. obstruir como huir. obtener como tener. ofrecer como parecer. oír Pres.: oigo, oyes, oye, oímos, oís, oyen. Pres. subj.: oiga, oigas... Imper.: oye, oiga. Pret. perf. simple: oí, oíste, oyó... Ger.: Oyendo. Part.: oído. oler Pres.: huelo, hueles, huele, olemos, oléis, huelen. Pres. subj.: huela, huelas... Imper.: huele, huela, olamos, oled, huelan. oponer como poner. oscurecer como parecer.

P pacer como nacer. padecer como parecer. palidecer como parecer. parecer Pres.: parezco, pareces... Imper.: parece, parezca... Pres. subj.: parezca, parezcas... pedir Pres.: pido, pides, pide, pedimos, pedís, piden. Pret. perf. simple: pedí, pediste, pidió... Imper.: pide, pida, pidamos... Pres. subj.: pida, pidas... Pret. imperf. subj.: pidiera, pidieras (primera forma); pidiese, pidieses... (segunda forma ). Fut. subj.: pidiere, pidieres... Ger.: pidiendo. pensar como comenzar. perder como hender. perecer como parecer. permanecer como parecer. perseguir como pedir. pertenecer como parecer. pervertir como sentir. placer Pres.: plazco, places, place... Pret. perf. simple: plací, placiste, plació o plugo, placimos, placisteis... Imper.: place, plazca, placed... Pres. subj.: plazca, plazcas, plazca o plegue o plega... Pret. imperf. subj.: placiera, placieras, placiera o pluguiera... (primera forma); placiese, placieses, placiese o pluguiese... (segunda forma). Fut. subj.: placiere, placieres, placiere o pluguiere... plañir como mullir. plegar como comenzar. poblar como contar. poder Pres.: puedo, puedes, puede, podemos, podéis, pueden. Pret. perf. simple: pude, pudiste, pudo... Fut.: podré, podrás, podrá... Cond.: podría, podrías... Imper.: puede, pueda, podamos... Pres. subj.: pueda, puedas, pueda... Pret. imperf. subj.: pudiera, pudieras... (primera forma); pudiese, pudieses... (segunda forma). Ger.: pudiendo. poner Pres.: pongo, pones, pone... Pret. perf. simple: puse, pusiste, puso... Fut.: pondré, pondrás... Cond.: pondría, pondrías... Imper.: pon, ponga, pongamos... Pres. subj.: ponga, pongas... Pret. imperf. subj.: pusiera, pusieras... (primera forma); pusiese, pusieses... (segunda forma). Fut. subj.: pusiere, pusieres... Ger.: poniendo. Part.: puesto. poseer como creer. posponer como poner. preconcebir como pedir. predecir Pres.: predigo, predices, predecimos, predecís, predicen. Pret. perf. simple: predije, predijiste, predijo... Fut.: predeciré, predecirás, predecirá... Imper.: predice, prediga, predigamos, predecid, predigan. Pres. subj.: prediga, predigas... Pret. imperf. subj.: predijera, predijeras... (primera forma); predijese, predijeses... (segunda forma). Ger.: prediciendo. Part.: predicho. predisponer como poner preferir como sentir. preponer como poner. presentir como sentir. presuponer como poner.

preterir como abolir. Defectivo. prevalecer como parecer. prevenir como venir. prever como ver. probar como contar. producir como aducir. proferir como sentir. promover como mover. proponer como poner. proseguir como pedir. prostituir como huir. provenir como venir. pudrir Part.: podrido.

Q quebrar como comenzar. querer Pres.: quiero, quieres, quiere, queremos, queréis, quieren. Pret. perf. simple: quise, quisiste, quiso... Fut.: querré, querrás, querrá... Imper.: quiere, quiera... Cond.: querría, querrías... Pres. subj.: quiera, quieras... Pret. imperf. subj.: quisiera, quisieras... (primera forma); quisiese, quisieses... (segunda forma ). Fut. subj.: quisiere, quisieres...

R raer Pres.: raigo o rayo, raes... Imper.: rae, raiga o raya, raigamos o rayamos... Pres. subj.: raiga o raya, raigas o rayas... reaparecer como parecer. reblandecer como parecer. rebullir como mullir. recaer como caer. recalentar como comenzar. recluir como huir. recocer como volver. recomendar como comenzar. recomponer como poner. reconducir como aducir. reconocer como conocer. reconstituir como huir. reconstruir como huir. recortar como contar. reconvenir como venir. reconvertir como sentir. recordar como contar. recostar como contar. recrecer como parecer. recrudecer como parecer. reducir como aducir. reelegir como pedir. reexpedir como pedir. referir como sentir. reflorecer como parecer. refluir como huir. reforzar como contar. refregar como comenzar. refreír como reír. regar como comenzar. regir como pedir. rehacer como hacer. rehuir como huir. reír Pres.: río, ríes, ríe, reímos, reís, ríen. Pret. perf. simple: reí, reíste, rió... Imper.: ríe, ría, reíd... Pres. subj.: ría, rías, ría, riamos... Pret. imperf. subj.: riera, rieras... (primera forma); riese, rieses... (segunda forma); Fut. subj.: riere, rieres... Ger.: riendo. rejuvenecer como parecer. relucir como lucir. remendar como comenzar. remorder como volver. remover como volver. renacer como nacer. rendir como pedir. renegar como comenzar. renovar como contar. reñir como teñir. repetir como pedir. replegar como comenzar. repoblar como contar. reponer como poner. reprobar como contar. reproducir como aducir. requebrar como comenzar. requerir como sentir. resentirse como sentir. resolver como volver. resollar como contar. resonar como contar.

E



35

resplandecer como parecer. restablecer como parecer. restituir como huir. restregar como comenzar. retener como tener. retorcer como volver. retostar como contar. retraer como traer. retribuir como huir. retrotraer como traer. reventar como comenzar. reverdecer como parecer. revertir como sentir. revestir como pedir. revolcar como contar. revolver como volver. robustecer como parecer. rodar como contar. roer Pres.: roo o roigo o royo... Imper.: roe, roa o roiga o roya... Pres. subj.: roa, roas... o roiga, roigas... o roya, royas... Ger.: royendo. rogar como contar.

S saber Pres.: sé, sabes, sabe... Pret. perf. simple: supe, supiste, supo... Fut.: sabré, sabrás, sabrá... Imper.: sabe, sepa, sepamos... Cond.: sabría, sabrías... Pres. subj.: sepa, sepas... Pret. imperf. subj.: supiera, supieras... (primera forma); supiese, supieses... (segunda forma). Fut. subj.: supiere, supieres... Ger.: sabiendo. Part.: sabido. sacar Pret. perf. simple: saqué, sacaste, sacó,... Imper.: saca, saque, saquemos, sacad, saquen. Pres. subj.: saque, saques,... salir Pres.: salgo, sales, sale... Fut.: saldré, saldrás, saldrá... Imper.: sal, salga, salgamos... Cond.: saldría, saldrías... Pres. subj.: salga, salgas... Ger.: saliendo. Part.: salido. salpimentar como comenzar. satisfacer Pres.: satisfago, satisfaces, satisface... Pret. perf. simple: satisfice, satisficiste, satisfizo... Fut.: satisfaré, satisfarás, satisfará... Imper.: satisfaz o satisface, satisfaga, satisfagamos... Cond.: satisfaría, satisfarías... Pres. subj.: satisfaga, satisfagas... Pret. imperf. subj.: satisficiera, satisficieras... (primera forma); satisficiese, satisficieses... (segunda forma). Fut. subj.: satisficiere, satisficieres... Part.: satisfecho. seducir como aducir. segar como comenzar. seguir como pedir. sembrar como comenzar. sentar como comenzar. sentir Pres.: siento, sientes, siente, sentimos, sentís, sienten. Pret. perf. simple: sentí, sentiste, sintió, sentimos, sentistéis, sintieron. Imper.: siente, sienta, sintamos... Pres. subj.: sienta, sientas... Pret. imperf. subj.: sintiera, sintieras... (primera forma); sintiese, sintieses... (segunda forma). Fut. subj.: sintiere, sintieres... Ger.: sintiendo. ser ver VERBOS AUXILIARES. serrar como comenzar. servir como pedir. sobrentender como hender. sobreponerse como poner. sobresalir como salir. sobrevenir como venir. sobrevolar como contar. sofreír como reír. solar como contar. soldar como contar. soler como volver. Defectivo. soltar como contar. sonar como contar. sonreír como reír. soñar como contar. sosegar como comenzar. sostener como tener. soterrar como comenzar. subarrendar como comenzar. subseguir como pedir. subvenir como venir. subvertir como sentir. sugerir como sentir. superponer como poner. suponer como poner. sustituir como huir. sustraer como traer.

E



36

T tañer Pret. perf. simple: tañí, tañiste, tañó... Imper. subj.: tañera, tañeras... (primera forma); tañese, tañeses... (segunda forma). Fut. subj.: tañere, tañeres... Ger.: tañendo. Part.: tañido. temblar como comenzar. tender como hender. tener Pres.: tengo, tienes, tiene, tenemos, tenéis, tienen. Pret. perf. simple: tuve, tuviste, tuvo... Fut.: tendré, tendrás... Imper.: ten, tenga, tengamos... Cond.: tendría, tendrías... Pres. subj.: tenga, tengas... Imper. subj: tuviera, tuvieras... (primera forma); tuviese, tuvieses... (segunda forma). Fut. subj.: tuviere, tuvieres... Ger.: teniendo. Part.: tenido. tentar como comenzar. teñir Pres.: tiño, tiñes, tiñe, teñimos, teñís, tiñen. Pret. perf. simple: teñí, teñiste, tiñó... Imper.: tiñe, tiña, tiñamos... Pres. subj.: tiña, tiñas... Pret. imperf. subj.: tiñera, tiñeras... (primera forma); tiñese, tiñeses... (segunda forma). Fut. subj.: tiñere, tiñeres... Ger.: tiñendo. Part.: teñido. tocar como sacar. torcer como volver. tostar como contar. traducir como aducir. traer Pres.: traigo, traes, trae... Pret. perf. simple: traje, trajiste, trajo... Imper.: trae, traiga, traigamos... Pres. subj.: traiga, traigas... Pret. imperf. subj.: trajera, trajeras... (primera forma); trajese, trajeses... (segunda forma). Fut. subj.: trajere, trajeres... Ger.: trayendo. Part.: traído. transferir como sentir. transgredir como abolir. trascender como hender. trascolar como contar. trascordarse como contar. trasegar como comenzar. traslucir como lucir. trasponer como poner. trastocar como sacar. trastrocar como contar. trasver como ver. trasverter como hender. trasvolar como contar. travestir como pedir. trocar como contar. tronar como contar. tropezar como comenzar. tullir como mullir.

V valer Pres.: valgo, vales, vale... Fut.: valdré, valdrás, valdrá... Imper.: val o vale, valga, valgamos... Cond.: valdría, valdrías... Pres. subj.: valga, valgas... Ger.: valiendo. Part.: valido. venir Pres.: vengo, vienes, viene, venimos, venís, vienen. Pret. perf. simple: vine, viniste, vino... Fut.: vendré, vendrás... Imper.: ven, venga, vengamos... Cond.: vendría, vendrías... Pres. subj.: venga, vengas... Pret. imperf. subj.: viniera, vinieras... (primera forma); viniese, vinieses... (segunda forma). Fut. subj.: viniere, vinieres... Ger.: viniendo. Part.: venido. ver Pres.: veo, ves, ve... Pret. imperf.: veía, veías... Imper.: ve, vea... Pres. subj.: vea, veas... Ger.: viendo. Part.: visto. verter como hender. vestir como pedir. volar como contar. volcar como contar. volver Pres.: vuelvo, vuelves, vuelve... Pret. perf. simple: volví, volviste... Imper.: vuelve, vuelva... Pres. subj.: vuelva, vuelvas... Ger.: volviendo. Part.: vuelto.

Y yacer Pres.: yazco o yazgo o yago, yaces, yace... Imper.: yace o yaz, yazca o yazga o yaga, yazcamos o yazgamos o yagamos, yaced... Pres. subj.: yazca o yazga o yaga, yazcas. yazca... Ger.: yaciendo. Part.: yacido. yuxtaponer como poner.

Z zaherir como sentir. zambullir como mullir.

REGLAS DE ACENTUACIÓN Reglas generales Segun su acentuación, las palabras se clasifican en: • Agudas: las que tienen el acento prosódico en la última sílaba (motor, ilusión). Llevan tilde las terminadas en -n, -s o vocal: camión, irlandés, bisturí. • Graves o llanas: las que tienen el acento prosódico en la penúltima silaba (fútil, mano). Llevan tilde si no acaban en vocal, -n o -s: césped, árbol, cráter. • Esdrújulas: las que tienen el acento prosódico en la antepenúltima sílaba (pájaro, cógela). Llevan tilde todas: física, exámenes, vigésimo. • Sobresdrújulas: las que tienen el acento prosódico en la silaba anterior a la antepenúltima (quítaselo, entrégueselo). Llevan tilde todas: preséntanoslo, rómpeselos, cántamelo. Las mayúsculas llevan tilde y se acentúan igual que las minúsculas (DIPUTACIÓN, GÓMEZ). Diptongos, triptongos e hiatos Los diptongos y triptongos son conjuntos de vocales que se pronuncian en la misma sílaba. El diptongo consta de dos vocales: una abierta (a, e, o) y otra cerrada (i, u), por ejemplo pausa, o bien las dos cerradas, por ejemplo ruido. El triptongo consta de tres vocales : una abierta (en el centro) y dos cerradas (a los lados), por ejemplo despreciéis. El hiato es el contacto de dos vocales que forman sílabas distintas, es decir, que no forman diptongo: re-o, le-as. • Si, de acuerdo con las reglas generales, la sílaba en que está el diptongo o el triptongo debe llevar tilde, ésta recae en la vocal más abierta: huésped, vuélvase, miráis, averiguáis. Si el diptongo que debe llevar tilde está formado por dos vocales cerradas (ui o iu), la tilde se escribirá sobre la última: atribuí, cuídate, casuística. • La h entre dos vocales no impide el diptongo: de-sahu-cio. Por tanto, cuando a alguna de las vocales le corresponda la tilde, se pondrá como si la h no existiera: búho, prohíbe, rehúso. • En las palabras en hiato lleva tilde la vocal a la que corresponda llevarla según las reglas generales de acentuación: coágulo, león, traéis. Pero si la vocal en hiato sobre la que recae el acento es una i o una u, llevará tilde, aunque no le corresponda llevarla según las reglas generales. Por ejemplo, sonreír es aguda acabada en r: no tendría, pues, que llevar tilde. Pero como su vocal tónica es i, y está en hiato con la e anterior (son-re-ír), se escribe la tilde de acuerdo con la nueva regla. Lo mismo sucede en caída, transeúnte, leído, etc. Sin embargo, esta excepción no es válida para el grupo ui: destruir, jesuita… Monosílabos En general no llevan tilde (fe, pues, fui, vio, dio, la). Se exceptúan unos pocos, en los que la tilde evita la confusión con otras palabras: dé (del verbo dar) de (preposición) él (pronombre) el (artículo) más (adverbio de cantidad) mas (conjunción) mí (pronombre personal) mi (posesivo) sé (del verbo saber o ser) se (pronombre) sí (afirmación) si (conjunción)

té (planta y bebida) tú (pronombre personal)

te (pronombre) tu (posesivo)

Palabras compuestas • Cuando dos o más palabras se unen para formar un compuesto, sólo la última conserva su tilde: decimoséptimo (de décimo y séptimo). Sin embargo, cuando dos palabras se unen por medio de guión, ambas conservan su tilde: físico-químico. • Los adverbios formados sobre un adjetivo y acabados en -mente llevan tilde únicamente si la lleva también dicho adjetivo: difícilmente, pero listamente (esta es palabra sobresdrújula, pero no lleva tilde porque el adjetivo listo no la lleva). • Las formas verbales que contienen pronombres llevan tilde si es que también la llevan cuando no van unidas a un pronombre. Por ejemplo, miróle y perdíme llevan tilde a pesar de ser palabras llanas acabadas en vocal. Asimismo, si al reunir una forma verbal que no lleva tilde con uno o más pronombres resulta un vocablo compuesto esdrújulo, se debe poner tilde: canta+le: cántale, da+me+lo: dámelo. Palabras que se distinguen por la tilde • Aunque, según las reglas generales, no deberían llevar tilde, algunas palabras la llevan para evitar ser confundidas con otras palabras de igual forma pero de diferente significado. Los pronombres demostrativos este, ese y aquel pueden llevar tilde cuando funcionan como pronombres (no es, pues, obligatoria): Han traído dos regalos y éste (o este) es para ti. Pero tienen que llevarla si, al no llevar tilde, la frase puede significar otra cosa: contaron aquellas cosas interesantes (sin tilde, aquellas se referirá a cosas; con tilde, aludirá a unas personas antes mencionadas, que contaron cosas interesantes). Las formas neutras esto, eso, aquello nunca llevan tilde. • Los pronombres que, quien, cual, cuanto y los adverbios donde, cuando y como llevan tilde cuando son interrogativos o exclamativos: ¿Qué haces?; ¡Cuánto llueve!; Yo sé por dónde ha ido. No llevan tilde cuando son pronombres o adverbios relativos: espero que vuelvas pronto; Gasta cuanto gana; el bar donde trabajaba. • Otras palabras: aún (=todavía), pero aun (=incluso); porqué (sustantivo), pero porque (conjunción); sólo (=solamente), pero solo (adjetivo). Palabras que admiten ausencia de tilde

presencia

o

alveolo — alvéolo amoniaco — amoníaco austriaco — austríaco bereber — beréber cardiaco — cardíaco olimpiada — olimpíada pentagrama — pentágrama periodo — período policiaco — policíaco reuma — reúma ................

E



37

REGLAS DE PUNTUACIÓN COMA (,)

PUNTOS SUSPENSIVOS (...)

Indica una pausa breve en el interior de la frase. Se usa: * En los nombres en vocativo, para separarlo del resto de la frase. Irá entre comas si está en medio de la frase; seguido de coma, si está al principio; o precedido de coma, si está al final. óyeme bien, muchacho, lo que voy a decirte; muchacho, óyeme bien; óyeme bien, muchacho. * Para separar los elementos de la misma clase que forman una serie, tanto palabras como proposiciones, si no van con conjunciones. El último de los elementos suele ir separado por la conjunción y o la conjunción o. Mikel, Miren, Josune y Mari Carmen vivían en el mismo piso. Los miércoles por la noche salían juntos a cenar, iban al cine, jugaban al billar o iban a la discoteca. * Para separar del resto de la oración las proposiciones explicativas y los demás incisos explicativos: los socios, que antes confiaban plenamente en él, cansados de tanta promesa incumplida, le dieron la espalda. * Para separar una proposición subordinada que va delante de la principal: cuando llegaron al restaurante, empezó a granizar. * Para separar del resto de la oración las conjunciones y las locuciones conjuntivas pues, por tanto, sin embargo, por consiguiente, así pues, no obstante, pues bien, ahora bien, es decir, por el contrario, etc.

Indican que la oración o el texto están inconclusos o interrumpidos. Se usan: * Para señalar una interrupción del hablante debida a algún titubeo o duda: es que, no sé, ... no estoy segura * Para no expresar algo que se sobrentiende, cuando se da por sabido el final de una frase: ya se sabe, en casa del herrero ... * Para indicar que se ha suprimido parte de una cita textual: “En un lugar de la Mancha (...), no ha mucho tiempo ...”

PUNTO (.) * Se utiliza para indicar el final de una oración y señala una pausa fuerte en la lectura. Después de punto, la primera letra se escribe siempre con mayúscula. Cuando le sigue un párrafo nuevo se le llama punto y aparte. * Se coloca también en algunas abreviaturas (pts.; etc.), pero no en los símbolos de las unidades físicas (kg; m).

PUNTO Y COMA (;) Indica una pausa mayor que la coma. Se usa: * Para separar oraciones o partes de un período que ya incluyen comas: en un armario tenía libros de cocina, medicina y libros de texto; en el otro, las obras de literatura. * Para separar y destacar oraciones coordinadas adversativas: prefería quedarme en casa; pero, después de pensarlo un poco, me fui con ellos. * Delante de una oración que empieza con conjunción, pero que no está completamente unida con la anterior: llovía, granizaba y hacía un viento fortísimo; y, sin embargo, cerca de allí habría buen tiempo.

DOS PUNTOS (:) Indican que la continuación aclara o completa la oración precedente, o responde a algo que se ha anunciado en aquella. Se usa: * Antes de reproducir una cita textual: La carta comenzaba así: “Llevo más de dos años...” * Antes de una explicación: había de todo en aquel barrio: comunistas, anarquistas, carlistas y también fascistas. * Después del encabezamiento de las cartas: Querido hijo: te escribo esta carta...

E



38

INTERROGACIÓN (¿?) Y EXCLAMACIÓN (¡!) Los signos de interrogación indican que se está haciendo una pregunta directa. Los signos de exclamación indican que la frase expresa mandato, sorpresa o algún sentimiento (indignación, dolor, ...). Tanto los unos como los otros han de escribirse al principio (¿, ¡) y al final (?, !) de la frase. Después de cerrar la interrogación o la exclamación no se pone punto: ¿Quién llama? / Nos dirá: ¿habéis visto mi vestido nuevo? ¡Largo de aquí! / Hoy cenaremos tortilla de patatas, ¡qué bien!

COMILLAS (“ ”) * Se utilizan para enmarcar una cita textual: Empezó la disertación con su habitual “Es de todos conocido”. * Para enmarcar una expresión a la que se quiere dar un sentido figurado o un doble sentido: No paró de llover en toda la semana; fue muy “divertido”. * Para enmarcar sobrenombres: Doroteo Arango “Pancho Villa”.

PARÉNTESIS [( )] Se usan para separar del resto de la frase un inciso o introducir una aclaración: Dicen en inglés que lo pequeño es bonito (small is beautiful). La Segunda Guerra Mundial (1939-1945) fue la más mortífera ...

RAYA o GUIÓN MAYOR (—) * Se usa como un paréntesis: La electrónica —radio, televisión, ordenadores— ha cambiado nuestro modo de vida. * En los diálogos, para indicar que se inicia la intervención de otro interlocutor: —¿Has desayunado ya? —Todavía no.

DIÉRESIS (¨) * Se usa sobre la letra u en las combinaciones gue, gui, para indicar que la u debe pronunciarse: sinvergüenza, lingüística. * En poesía, para dar al verso una sílaba más. Se coloca sobre la primera vocal de un diptongo, para indicar que debe leerse en dos sílabas: fïel (se lee fi-el); rüido (se lee ru-i-do).

APÓSTROFO (‘) Indica que se ha producido la elisión de algún sonido. Sólo se emplea para reproducir una elisión en la expresión oral, generalmente coloquial. “¡Vamos p’acasa!” dijo el arriero.

View more...

Comments

Copyright ©2017 KUPDF Inc.
SUPPORT KUPDF