Den kompletta guiden till högskoleprovet

Den kompletta guiden till Högskoleprovet Lukas Holmegaard & Nils Holmegaard

Innehåll Förord

Om högskoleprovet

7 9

Allmänt

10

Information kring provdagen

12

Mer praktisk information

13

NOG - Nog med information

15

Introduktion

16

Uppgifternas utformning

16

Ekvationer och ekvationssystem

19

Olikheter

28

Indirekt lösning

31

Andelar och procent

36

Index och prisutveckling

47

Sträcka, hastighet och tid

52

Vinklar

56

Areor

61

Volymer

66

Räta linjer

69

Exponentiell tillväxt

72

Sannolikhet

76

Ordningar och kombinationer

80

DTK - Diagram, tabeller och kartor

85

Introduktion

86

Tabeller

87

Om tabeller

87

Andelar och procent

88

Huvudräkning

89

Medelvärde och median

90

Övningar

92

Diagram

97

Om diagram

97

Linjediagram

97 3

Stapeldiagram

.

98

Diagram som visar intervall

100

Cirkeldiagram

101

Radardiagram

101

Övningar

103

Kartor

121

Om kartor

121

Riktningar

122

Skalor

122

Övningar

124

4 LÄS - Svensk läsförståelse

133

Introduktion

134

Snabbläsning

134

Mät läshastigheten

134

Att läsa mer än ett ord i taget

138

Vanliga misstag

139

Övningar

139

Artiklar

140

Markeringar i och bredvid texten

140

De tre frågetyperna

140

Att känna igen och utesluta avledande svarsalternativ

142

Lösningsteknik

143

Övningar

5 ELF - Engelsk läsförståelse

145

159

Introduktion

160

Artiklar

160

Markeringar i och bredvid texten

160

De tre frågetyperna

161

Lösningsteknik

162

Korta texter Lösningsteknik Lucktest Lösningsteknik

162 162 163 163

Engelskkunskaper

164

Övningar på artiklar

169

Övningar på korta texter

184

Övning på lucktest

188

6

ORD

-

Ordf

örståelse

195

Introduktion

196

Ordkunskap

198

Förled

200

Grekiska förled

200

Latinska förled

207

Andra förled

210

Efterled

211

Grekiska och latinska efterled

211

Andra efterled

214

Amnesspecifika ord

215

Medicin

215

Ekonomi

217

Juridik

221

Utvalda ord

226

Lösningsteknik

249

Källförteckning

253

Register

255

Förord En dags prov kan ersätta tre års gymnasiestudier och varje år kommer tiotusentals personer, eller mer än en tredjedel av alla nya universitetsstuderande, in på sin drömutbildning tack vare högskoleprovet. Eftersom ett bra resultat kan förändra ens liv, är det viktigt att ta sig den tid som krävs till förberedelser för att kunna göra sig själv rättvisa på högskoleprovet. Det går att förbereda sig inför högskoleprovet. Högskoleverkets statistik visar att den som skriver högskoleprovet mer än en gång ofta förbättrar sitt resultat. Detta innebär att övning lönar sig. Man har stor nytta av att gå igenom tidigare högskoleprov för att få klart för sig var man har sina svagheter och styrkor, men för att förbättra sig ordentligt måste man också fylla de kunskapsluckor man har. Tanken med den här boken är att erbjuda just de kunskaper som behövs för att lyckas med högskoleprovets olika moment. Alla de viktiga delar inom matematik, statistik, ordkunskap samt engelsk och svensk läsförståelse som behövs för att uppnå ett toppresultat på högskoleprovet finns här samlade på ett ställe. Informationen presenteras tillsammans med värdefulla tips, strategier och lösningstekniker specialutformade för de olika delproven. Grundtanken är att förklara svåra saker på ett lättförståeligt sätt. Vi har försökt att genomgående använda ett enkelt språk och en klar och översiktlig layout. Alla exempel och övningar är specialdesignade för att täcka in så mycket som möjligt av de svårigheter man kan stöta på vid högskoleprovet. För att passa alla ambitionsnivåer finns det rikligt med både lättare och svårare övningsuppgifter. Boken ger en kompakt utbildning inom fem viktiga områden och innehåller många tips som kan leda till mer effektiva studier. Vi tror därför att boken kan användas inte bara för att nå ett bättre resultat på högskoleprovet utan även som repetition och förberedelse inför framtida högskole- eller universitetsstudier. Hur lång tid läsningen av boken tar beror helt på vilken ambitionsnivå man har. Om man bara vill skaffa sig vissa grundkunskaper inför varje delprov, kan en dags studier vara till stor hjälp. Framförallt innehåller kapitlen om provdelarna DTK och NOG lättillgänglig information som redan efter en snabb genomgång kan ge många värdefulla extrapoäng. För den som vill förbereda sig ordentligt krävs det dock i regel flera veckors studier innan man har tillägnat sig informationen i bokens alla delar. Arbetet med boken har varit tidskrävande och många personer har bidragit med synpunkter. Ett stort tack vill vi rikta till de ämnesexperter som granskat de olika delarna och till de författare som välvilligt ställt sina texter till vårt förfogande och även granskat frågor och svar till desamma samt till vänner och bekanta för värdefullt stöd under arbetets gång. Vi som har tagit fram den här boken har själva utbildningar inom medicin, teknisk fysik, ekonomi och internationella handelsfrågor och har skrivit 2,0 på högskoleprovet. Vi hoppas och tror att också du, efter att ha arbetat dig igenom boken, kan nå ett toppresultat på högskoleprovet. Lycka till!

Göteborg den 24 juni 2007 Lukas Holmegaard och Nils Holmegaard

Vi är tacksamma för synpunkter på boken. Skicka dem till: [email protected]

Om högskoleprovet

Allmänt

10

Information kring provdagen

12

Mer praktisk information

13

Kapitel 1 - Om högskoleprovet

Allmänt Högskoleprovet skrivs på en lördag varje vår och höst. Själva provet består av 122 flervalsuppgifter fördelade på de fem delproven NOG, DTK, LÄS, ELF och ORD. I delprovet NOG (Nog med information) testas matematisk kunskap och logiskt tänkande och i DTK, som är en förkortning för Diagram Tabeller och Kartor, testas just förståelsen för dessa moment. I delprovet LÄS, som är en förkortning för Läsförståelse, skall man läsa svenska texter och visa att man förstått deras innehåll genom att svara på tillhörande frågor. ELF är en förkortning för Engelsk Läsförståelse och liknar LÄS, med skillnaden att det är förståelsen av engelska texter som testas. På delprovet Ordkunskap, förkortat ORD, måste man helt enkelt förstå betydelsen av olika svenska ord. Delprovet ORD är det största, med 40 frågor, NOG har 22 frågor och övriga delprov innehåller 20 frågor vardera. Själva provdagen är indelad i fem block. De tre delproven NOG, DTK och LÄS ligger i separata block medan ELF och ORD ligger i ett och samma. Förutom detta gör man ett av blocken ytterligare en gång i ett så kallat utprövningsblock där frågor som kommer att dyka upp på framtida högskoleprov testas.

NOG - 50 minuter (Nog med information)

DTK - 50 minuter (Diagram, tabeller och kartor)

LÄS - 50 minuter (Svensk läsförståelse)

ELF + ORD - 35 + 15 minuter (Engelsk läsförståelse + Svensk ordförståelse)

Utprövningsblock - 50 minuter (NOG, DTK, LÄS eller ELF + ORD)

Blockens ordning är inte känd i förväg och man vet inte vilket av dem som är utprövningsblock. Uppgifterna i utprovningsblocket räknas inte in i resultatet, men vilket block det är vet man alltså inte förrän efteråt.

Poängskala och normering För varje rätt svar på provet får man en råpoäng och eftersom det finns 122 frågor på högskoleprovet så är 122 den maximala råpoängen. Råpoängen i sig säger emellertid inte vilket resultat man kommer att få på högskoleprovet eftersom poängen normeras och resultatet beror på hur bra man har lyckats i förhållande till alla andra som skrivit provet. När Högskoleverket rättar proven får man en normerad poäng som man sedan använder när man söker till högskolan. Den normerade poängen ges i en 21-gradig skala från 0,0 till 2,0, där 2,0 är högsta möjliga resultat. Hur många rätta svar som krävs för att få en viss normerad poäng vet man således inte förrän efter provet. Genom att jämföra sitt resultat med gamla normeringstabeller kan man dock uppskatta ungefär vilken normerad poäng man kommer att få. Det officiella resultatet skickas ut via brev tre till fyra veckor efter provdagen.

10

Kapitel 1 - Om högskoleprovet

Exempel på normeringstabell våren 2007

ANTAL RÄTTA SVAR 0 33 39 42 45 48 51 55 59 63 67 71 75 79 83 88 92 97 101 105 109

NORMERAD POÄNG

ANTAL PROVDELTAGARE

ANTAL PROVDELTAGARE (%)

KUMULATIV ANDEL PROVDELTAGARE (%)

-

32 38

0 0 0 1

1047 1684

2 7 4 4

41

0 2

1134

2 9

10 0

44

0 3

1442

3 7

13 8

47

0 4

1723

4 5

-

50

0 5

1839

8

23

1

54

0 6

2706

7 0

30

1

58

0 7

2842

7 4

37

5

62

0 8

2996

7 8

45 3

66

0 9

2920

7 6

52

9

70

1 0

2787

7 2

60

1

74

1 1

2691

7 0

67

1

78

1 2

2459

6 4

73 5

82

1 3

2273

5 9

79 4

87

1 4

2390

6 2

85 6

91

1 5

1617

4 2

89 8

96

1 6

1611

4 2

94 0

100

1 7

950

2 5

96 5

104

1 8

679

1 8

98 2

108

1 9

386

1 0

99 2

122

2 0

293

0 8

38469

2 7 7 1

18 3

100

0

100.0

11

Kapitel 1 - Om högskoleprovet

Information kring provdagen Provdagen brukar vara upplagd på samma sätt varje år. Det är viktigt att man förbereder allt praktiskt dagarna innan provet så att detta inte blir ett stressmoment på provdagens morgon. Man bör bland annat ta reda på vad man skall ta med sig, var och vad man skall äta samt hur man tar sig till den plats där provet äger rum.

Att ta med sig •

Legitimation (t.ex. SIS-märkt körkort, ID-kort eller EU-pass)

•

Blyertspennor

•

Pennvässare

•

Suddgummi

•

Vanlig rak linjal (man får inte ha med sig gradskiva eller vinkelhake)

•

Olikfärgade markeringspennor

•

Armbandsur (för att kunna kontrollera hur mycket tid som återstår)

Kost Man bör planera lunchen i förväg så att man vet var och vad man skall äta. Mat med långa kolhydrater, som till exempel pasta, är bra eftersom det ger en mer konstant och långvarig energinivå. Det kan också hjälpa med en termos kaffe, lite frukt eller annat att äta eller dricka mellan delproven.

Schema Schemat brukar se likadant ut vid varje provtillfälle. Nedan följer ett exempel:

12

08.20-08.25

Legitimationskontroll - 5 minuter

08.30-09.00

Information och regler - 30 minuter

09.00-09.50

BLOCK 1 - 50 minuter

10.00-10.25

Rast - 25 minuter

10.30-11.20

BLOCK 2 - 50 minuter

11.30-11.45

Rast - 15 minuter

11.50-12.40

BLOCK 3 - 50 minuter

12.45-13.55

Lunch - 1 timme och 10 minuter

14.00-14.50

BLOCK 4 - 50 minuter

15.00-15.15

Rast - 15 minuter

15.20-16.10

BLOCK 5 - 5 0 minuter

16.10-16.15

Avslutande information till deltagarna - 5 minuter

Kapitel 1 - Om högskoleprovet

Fråge- och svarshäften När provdagen börjar får man ett svarshäfte som innehåller en svarsblankett för varje block. Man får inte göra anteckningar eller uträkningar i dessa utan skall endast fylla i sitt namn och personnummer samt markera rätt svar. Exempel på hur en svarsblankett kan se ut visas i figuren nedan. Svarsblanketterna samlas in efterhand som man genomför de fem blocken. Det är viktigt att vara noga med att fylla i hela rutan med rätt svarsalternativ eftersom svaren läses in på optisk väg och kontrolleras automatiskt.

Svaret markeras genom att man fyller i en av de tomma rutorna.

Texterna och frågorna presenteras i särskilda frågehäften som delas ut i början av varje block. Där behöver man inte markera några svar och man får göra precis så mycket anteckningar och uträkningar som man vill. Man får också ett personligt svarshäfte som man får ta med sig hem så att man kan kontrollera hur många rätt man fått redan samma kväll. Ungefär en timme efter provet presenteras de rätta svaren på SVT:s text-tv och på Högskoleverkets hemsida.

Mer praktisk information På Högskoleverkets speciella studentportal Studera.nu finns mer information om hur man anmäler sig till högskoleprovet, var man kan skriva det, speciella regler för dyslektiker och synskadade, tilläggspoäng för arbetslivserfarenhet, med mera. Eftersom Högskoleverket kontinuerligt uppdaterar och ändrar regelverket kring högskoleprovet är det lättast att alltid använda Studera.nu som referens för praktiska frågor kring provet.

13

NOG - Nog med information

Introduktion

16

Vinklar

56

Uppgifternas utformning

16

Areor

61

Volymer

66

Ekvationer och ekvationssystem

19

Räta linjer

69

Olikheter

28

Exponentiell tillväxt

72

Indirekt lösning

31

Sannolikhet

76

Andelar och procent

36

Ordningar och

Index och prisutveckling

47

kombinationer

Sträcka, hastighet och tid

52

[

80

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Introduktion Syfte:

Att testa matematisk kunskap och logiskt tänkande.

Tid:

50 minuter

Antal uppgifter:

22

Provets struktur:

Alla uppgifter är utformade på samma sätt och innehåller en matematisk frågeställning där man skall bedöma om den går att besvara och i så fall hur mycket information som krävs. Till varje uppgift finns fem svarsalternativ.

Tid per uppgift:

Cirka 2 minuter och 15 sekunder

Delprovet NOG innehåller 22 frågor och utgör efter ORD den poängmässigt största delen av högskoleprovet. Provdelen testar matematiska färdigheter och logiskt tänkande. Om man undersöker tidigare givna högskoleprov kan man konstatera att delprovet nästan alltid innehåller vissa bestämda typer av uppgifter. Genom att lära sig den grundläggande matematik som behövs för att lösa dessa uppgifter tillsammans med några effektiva lösningstekniker kan man förbättra sina chanser att uppnå ett bra resultat betydligt. I det här kapitlets första del ges en beskrivning av provuppgifternas utformning samt råd om hur man kan gå tillväga rent praktiskt vid lösningsförfarandet. Därefter följer en genomgång av de matematiska begrepp som testas på högskoleprovet. Varje avsnitt börjar med en teoretisk överblick och avslutas med övningsuppgifter. Efter varje övningsuppgift följer ett svar med förslag på lösningsmetod. Frågorna på NOG är uppbyggda på ett sådant sätt att man aldrig behöver räkna ut ett svar på en fråga utan endast behöver avgöra om informationen är tillräcklig för att räkna ut ett svar. Ofta är uppställning av ekvationssystem det mest effektiva sättet att lösa sådana frågor. Kapitlets tre första avsnitt behandlar ekvationer och ekvationssystem, olikheter och indirekt lösning av uppgifter. Att ha god förståelse för dessa områden är grunden för ett bra resultat på NOG. När man har lärt sig teorin och gjort övningarna i dessa avsnitt kan man gå vidare och träna på de andra uppgiftstyperna och ordningen kan då väljas fritt. I de förklaringar som presenteras efter varje övningsuppgift ingår fullständiga uträkningar för att man lättare skall förstå lösningsmetoderna. Under själva högskoleprovet bör man dock aldrig räkna ut fullständiga svar eftersom detta inte krävs och endast tar värdefull tid.

Uppgifternas utformning Alla uppgifter på NOG är konstruerade på samma sätt och innehåller information som är uppdelad i tre delar: grundinformation med fråga, information 1 och information 2. Uppgiften är att avgöra om informationen som ges är tillräcklig för att besvara frågan och i så fall vilka delar av den givna informationen som krävs.

16

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Exempeluppgift Att hyra en segelbåt kostar 400 kr första dygnet och därefter betalar man en lägre avgift per dygn. Hur mycket kostar det att hyra en segelbåt en vecka? (1) De efterföljande dygnen är hyran per dygn för segelbåten 25 procent lägre än första

[Grundinformation]

[information

i]

dygnet. (2) Första dygnets hyra för segelbåten är 100 kr högre än vad den är per dygn de efterföljande dygnen.

[information 2]

Svarsalternativ A) i (1) men ej i (2)

B) i (2) men ej i (1)

C) i (1) tillsammans med (2)

D) i (1) och (2) var för sig

E) ej genom de båda påståendena

Innebörden av svarsalternativen är följande:

A) i (1) men ej i (2) Grundinformationen tillsammans med information 1 är tillräcklig för att besvara frågan. Grundinformationen tillsammans med information 2 räcker inte för att besvara frågan.

B) i (2) men ej i (1) Grundinformationen tillsammans med information 2 är tillräcklig för att besvara frågan. Grundinformationen tillsammans med information 1 räcker inte för att besvara frågan.

C) i (1) tillsammans med (2) Det går att besvara frågan genom att kombinera grundinformationen, information 1 och information 2. Grundinformationen tillsammans med information 1 räcker inte för att besvara frågan. Grundinformationen tillsammans med information 2 räcker inte för att besvara frågan.

D) i (1) och (2) var för sig Grundinformationen tillsammans med information 1 är tillräcklig för att besvara frågan. Grundinformationen tillsammans med information 2 är tillräcklig för att besvara frågan.

E) ej genom de båda påståendena Inte ens om man kombinerar grundinformationen, information 1 och information 2 kan frågan besvaras.

17

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

En illustration av hur man praktiskt kan gå till väga för att komma fram till vilket svarsalternativ som är riktigt visas nedan. Börja läsningen i figuren vid den svarta punkten. Täck först över information 2 i uppgiftstexten (t.ex. med en penna) och se om det går att lösa uppgiften med grundinformationen och information 1. Täck sedan över information 1 och se om det går att lösa uppgiften med grundinformationen och information 2. Om inget av dessa alternativ ensamt räcker för att lösa uppgiften går man vidare med att använda all tillgänglig information. Det korrekta svaret på exempeluppgiften är D). För en förklaring av de beräkningar som behövs, se sidan 23.

I8

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Ekvationer och ekvationssystem Med hjälp av ett ekvationssystem kan man ofta på ett lätt sätt avgöra om informationen i en NOG-uppgift är tillräcklig för att besvara frågan. Detta gäller även när en uppgift behandlar andra matematiska moment såsom index eller räta linjer. En rekommendation är därför att man noga går igenom följande stycke så att man förstår den lösningsteknik som används i de avsnitt i det här kapitlet som behandlar andra matematiska områden.

>

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

När man väl har fått fram värdet på den ena variabeln, i detta fall y, kan man genom att sätta in det i den första eller andra ekvationen bestämma värdet även på den andra variabeln, i detta fall x.

21

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

22

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 1 Att hyra en segelbåt kostar 400 kr första dygnet och därefter betalar man en lägre avgift

[Grundinformation]

per dygn. Hur mycket kostar det att hyra en segelbåt en vecka? (1) De efterföljande dygnen är hyran per dygn för segelbåten 25 procent lägre än

[information

i]

första dygnet. (2) Första dygnets hyra för segelbåten är 100 kr högre än vad den är per dygn de

[information 2]

efterföljande dygnen.

Lösningsmetod Vad efterfrågas? Kostnad för sju dagar = Kostnad dag ett + Kostnad per dag efter dag ett

x

6

x

6

I

Fäs

u r

grundinformationen]

Räcker information 1 för att besvara frågan? Kostnad för sju dagar = Kostnad dag ett + Kostnad per dag efter dag ett

[Fås ur grundinformationen]

Kostnad dag ett = 400 kr Kostnad per dag efter dag ett = 0,75

[ x

Kostnad dag ett

päs

u r

grundinformationen]

[Fås ur information

i]

Utgående från kostnad dag ett kan man beräkna kostnad per dag efter dag ett. Utgående från dessa två kostnader kan man sedan beräkna kostnaden för sju dagar. Informationen räcker således för att besvara frågan. (Kostnad dag ett = 400,

Kostnad per dag efter dag ett = 300,

Kostnad per vecka = 2200)

Räcker information 2 för att besvara frågan? Kostnad för sju dagar = Kostnad dag ett + Kostnad per dag efter dag ett Kostnad dag ett = 400 kr

x

6

[Fås ur grundinformationen] [Fås ur grundinformationen]

Kostnad per dag efter dag ett = Kostnad dag ett - 100

[Fås ur information 2]

Utgående från kostnad dag ett kan man beräkna kostnad per dag efter dag ett. Utgående från dessa två kostnader kan man sedan beräkna kostnaden för sju dagar. Informationen räcker således för att besvara frågan. (Kostnad dag ett = 400,

Kostnad per dag efter dag ett = 300,

Kostnad per vecka = 2200)

Rätt svar blir alltså: D) i (1) och (2) var för sig

23

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 2

Till en musikgala på en utomhusarena är samtliga biljetter fördelade mellan ståplatser

[Grundinformation]

på planen, sittplatser på långsidorna och sittplatser på en av kortsidorna. Hur många biljetter till ståplatser på planen finns det? (1) Det finns 5 000 biljetter till sittplatser på kortsidan, 15 000 till sittplatser på

[information

i]

långsidorna och antalet biljetter till ståplatser på planen utgör 60 procent av det totala antalet biljetter. (2) Det finns totalt 50 000 biljetter och av dem är 3/5 till ståplatser på planen och

[information 2]

15 000 till sittplatser på långsidorna.

Lösningsmetod Rita tabell. Plan

Långsidor

X

y

Kortsida z

Totalt t

Beteckna antalet biljetter till ståplatser på planen, antalet biljetter till sittplatser på långsidorna och antalet biljetter till sittplatser på kortsidan med x, / o c h zsamt det totala antalet biljetter med t.

Vad efterfrågas? Antalet biljetter till ståplatser på planen.

Räcker information 1 för att besvara frågan? t = x + y + z

[Fås ur grundinformationen]

z = 5000

[Fås ur information 1]

y = 15000

[Fås ur informaton 1]

x = 0,60

x

[Fås ur information 1]

t

Vi har fyra obekanta variabler och fyra oberoende ekvationer. Informationen räcker således för att besvara frågan. Plan

Långsidor

Kortsida

Totalt

30000

15000

5000

50000

Räcker information 2 för att besvara frågan? t = x + y + z 24

[Fås ur grundinformationen]

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Plan

Långsidor

Kortsida

Totalt

30000

15000

5000

50000

Rätt svar blir alltså: D) I (1) och (2) var för sig

Övningsuppgift 3

Ellinor

plockar

blommor.

Hon

plockar

enbart

blåklockor,

prästkragar

och

[Grundinformation]

vallmoblommor. Hur många blommor har Ellinor sammanlagt plockat? (1) Blåklockorna och prästkragarna är tillsammans 36 fler än vallmoblommorna.

[information i ]

(2) Ellinor har sammanlagt plockat 1/2 blåklockor, 3/10 prästkragar och 12

[information 2]

vallmoblommor.

Lösningsmetod Rita tabell. Blåklocka x

Prästkrage y

Vallmo

Totalt

z

t

Beteckna antalet blåklockor, prästkragar och vallmoblommor med x, / o c h zoch det sammanlagda antalet med t. Vad efterfrågas? Totalt antal blommor.

Räcker information 1 för att besvara frågan? t = x + y + z

[Fås ur grundinformationen]

25

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Tre tal är givna. Då de två minsta talen multipliceras erhålls det tredje talet. Vilka är

[Grundinformation]

talen? (1) Det näst minsta talet är hälften av det största.

[Information 1]

(2) Det tredje minsta talet är dubbelt så stort som det näst största talet.

[Information 2]

Lösningsmetod Rita tabell. Minsta talet

Mellantalet

Största talet

Näst största talet

Tredje minsta

Näst minsta talet X

26

y

z

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

27

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Exempel

Förklaring

x > 4

x är större än fyra

x > 4

x är större än eller lika med fyra

x < 4

x är mindre än fyra

x < 4

x är mindre än eller lika med fyra t.ex. 4, 3, 2 eller 1

t.ex. 5, 6 eller 7 t.ex. 4, 5, 6 eller 7

t.ex. 3, 2 eller 1

Som minnesregel kan man använda att olikhetstecknets "gap" är riktat åt det större uttrycket. Räknereglerna för olikheter är i de flesta fall lika dem för ekvationer. Man måste emellertid komma ihåg att om man multiplicerar vänster- och högerledet med ett negativt tal så måste man byta håll på olikhetstecknet. Exempel:

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 5 Under ett års tid lärde Miguel och Josefina ut salsadans på kurser som gick på tisdagar

[Grundinformation]

och på söndagar. De höll båda i flera kurstillfällen var. Vem av dem ansvarade för flest kurstillfällen? (1) Miguel ansvarade för dubbelt så många kurstillfällen på söndagar som Josefina

[information i]

ansvarade för på tisdagar. (2) Miguel ansvarade för ett kurstillfälle mindre på tisdagar än han gjorde på

[information 2]

söndagar. Josefina ansvarade för två fler kurstillfällen på tisdagar än hon gjorde på söndagar.

Lösningsmetod Rita tabell. Tisdagar

Söndagar

Sammanlagt

Josefina Miguel

Vad efterfrågas? Vem av Josefina och Miguel som sammanlagt har haft flest kurstillfällen.

29

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

30

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Indirekt lösning Teori Om en ekvation eller ett ekvationssystem skall gå att lösa skall man bara kunna hitta en enda lösning, en så kallad entydig lösning. Om man kan hitta flera lösningar som motsäger varandra kan man sluta sig till att ekvationen eller ekvationssystemet inte går att lösa med den information som är tillgänglig. Att på detta sätt indirekt sluta sig till rätt svar är en effektiv lösningsteknik som kan spara mycket tid vid lösning av uppgifter i NOG-delen.

Övningsuppgift 6

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

32

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Rätt svar blir alltså: E) ej genom de båda påståendena

Övningsuppgift 7

33

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

34

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

35

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Om man säger att ett visst värde har minskat med 20 % så innebär detta att man antar att det ursprungliga värdet motsvarar 100 % och att värdet efter minskningen motsvarar 80 %. Exempel: Om priset på en bok ursprungligen var 60 kronor så blir priset 48 kronor efter en minskning med 20 %.

37

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

38

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

39

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

40

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

41

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

43

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Rätt svar blir alltså: A) i (1) men ej i (2)

Övningsuppgift 12

45

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Index och prisutveckling Teori Ett index är ett tal som sätts i relation till ett grundtal för att man skall kunna göra jämförelser över tiden. När man konstruerar indexet väljer man först en bastidpunkt som man vill ha som utgångspunkt för fortsatta jämförelser. Om denna bastidpunkt är ett år kallar man det för basåret. Därefter sätter man för den valda bastidpunkten indexet lika med ett grundtal, vanligen 100. Alla senare värden på indexet anges i förhållande till grundtalet. En vanlig användning av index är att studera hur priser utvecklar sig i förhållande till varandra. Ett aktieindex till exempel kan visa hur värdet på alla aktier som är noterade på en börs sammantaget utvecklar sig. Aktieindexet kan sedan användas för att studera hur värdet på en enskild aktie utvecklar sig i förhållande till börsen som helhet. Nedan visas ett diagram över ett index där grundtalet satts till 100 för år 1998. I samma diagram visas även priset för två olika varor.

I diagrammet följer priset på "vara 1" index under tidsperioden 1998 till 2007. Att ett pris följer index under en viss tidsperiod innebär att det under denna tidsperiod är så att förhållandet mellan priserna vid två tidpunkter är samma som förhållandet mellan värdena på index vid samma tidpunkter.

Exempelvis kan man för "vara 1" som följer indexet utläsa följande värden i diagrammet:

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

49

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 14

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

51

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

52

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

55

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

56

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Vertikal vinklar Ett par vinklar som står mitt emot varandra kallas vertikalvinklar. De båda vinklarna i ett sådant par är alltid lika stora.

Det ena paret vertikalvinklar.

Det andra paret vertikalvinklar.

57

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Vinklar i ett parallellogram I ett parallellogram är vinkelsumman alltid 360°. Ett par vinklar som står mitt emot varandra kallas motstående vinklar. De båda vinklarna i ett sådant par är alltid lika stora.

Det ena paret motstående vinklar.

Det andra paret motstående vinklar.

Om man i stället studerar vinklarna i närliggande hörn av ett parallellogram så gäller för dessa att deras summa alltid är 180°.

Summan av de två vinklarna är 180°.

58

Summan av de två vinklarna är 180°.

Summan av de två vinklarna är 180°.

Summan av de två vinklarna är 180°.

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 16

59

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

60

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Areor Teori Rätvinkliga trianglar och Pythagoras sats En rätvinklig triangel är en triangel där en av vinklarna är rät, det vill säga där en av vinklarna är 90°. Den sida som står mitt emot den räta vinkeln kallas hypotenusa, de andra sidorna som alltid är kortare än hypotenusan kallas för kateter.

Att det är på det viset kan man förstå om man ritar en rektangel med samma bas och höjd som den ursprungliga triangeln och observerar att det inom rektangeln får plats två trianglar med samma storlek som den triangel man utgick ifrån.

61

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

62

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 17

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

65

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 18

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

68

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

69

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

71

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

72

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

73

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

75

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Man börjar läsa vid punkten längst till vänster. Vid första slantsinglingen kan det bli krona eller klave. Detta illustreras med linjerna från punkten till krona och till klave. På linjerna står även utskrivet sannolikheten för resultatet. 77

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

79

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Ordningar och kombinationer

80

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Val med hänsyn till ordningen Om man skall placera ett antal föremål i en viss ordning kan man ibland behöva ta reda på hur många möjligheter det finns att göra detta på. Även här kan det underlätta att rita ett diagram. Om man till exempel skall placera fyra föremål A, B, C och D i ordning, kan man på första platsen välja vilken som helst av dem. Om man till exempel väljer A, kan man på nästa plats placera B, C eller D. Om man på den platsen väljer B så kan man på nästa plats välja C eller D. Om man på den platsen väljer C så väljs automatiskt D att vara på den sista platsen. I stället för att rita en figur kan man även räkna ut detta med en formel. Om man som i detta exempel har fyra föremål så kan man räkna ut antalet möjliga placeringar enligt följande: 4 x 3 x 2 x 1

24

Om man har fem föremål blir det i stället:

(Fås fram genom att först rita ett träddiagram.)

81

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Övningsuppgift 22

I en speedwaytävling* startar fyra förare samtidigt: Tony, Jonas, Per och Anders. Vilken

[Grundinformation]

av förarna startar längst till höger? (1) Tony är placerad intill Anders och Per är placerad intill Anders.

[information

(2) Jonas är placerad någonstans till höger om Anders och Per är placerad längst till

[information 2]

vänster.

Lösningsmetod Rita tabell. Plats 1 (vänster)

Plats 2

Plats 3

Plats 4 (höger)

Vad efterfrågas? Vilken förare startar längst till höger.

Räcker information 1 för att besvara frågan? Skriv upp de placeringar som är möjliga enligt informationen. Plats 3

Plats 4 (höger)

Plats 1 (vänster)

Plats 2

Tony

Anders

Per

Anders

Tony

Tony

Anders

Per

Per

Anders

Tony

Per

Man ser då att med information 1 kan någon av förarna Per, Tony eller Jonas alla vara placerade längst till höger. Således räcker inte information 1 för att besvara frågan.

Räcker information 2 för att besvara frågan? Skriv upp de placeringar som är möjliga enligt informationen.

* Speedway är en typ av motorcykelsport.

82

i]

Kapitel 2 - NOG - Nog med information

Plats 1 (vänster)

Plats 2

Plats 3

Per

Anders

Jonas

Per

Anders

Per

Plats 4 (höger)

Jonas Anders

Jonas

Man ser då att med information 2 kan någon av förarna Jonas eller Tony vara placerade längst till höger. Således räcker inte information 2 för att besvara frågan.

Kan man genom att kombinera information 1 och information 2 besvara frågan? Om man studerar de möjliga sätten att placera förarna som indikeras av information 1 och information 2 ser man att det endast finns ett alternativ som samtidigt uppfyller villkoren i de två påståendena och således går det med hjälp av den kombinerade informationen att besvara frågan. Plats 1 (vänster)

Plats 2

Plats 3

Per

Anders

Tony

Plats 4 (höger) Jonas

Rätt svar blir alltså: C) i (1) tillsammans med (2)

83

DTK - Diagram, tabeller och kartor Introduktion Tabeller

86 •

Diagram forts.

87

Diagram som visar

Om tabeller

87

intervall

100

Andelar och procent

88

Cirkeldiagram

101

Huvudräkning

89

Radardiagram

101

Medelvärde och median

90

Övningar

103

Övningar

92

Kartor

121

97

Om kartor

121

Om diagram

97

Riktningar

122

Linjediagram

97

Skalor

122

Stapeldiagram

98

Övningar

124

Diagram

85

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Introduktion Syfte:

Att testa förmåga att förstå och tolka diagram, kartor och tabeller.

Tid:

50 minuter

Antal uppgifter:

20

Provets struktur:

Provet är indelat i tio avsnitt med information i form av diagram, tabeller eller kartor. Efter varje informationsavsnitt skall man besvara två tillhörande frågor. Till varje fråga finns fem svarsalternativ.

Tid per uppgift:

2 minuter och 30 sekunder

Delprovet DTK innehåller 20 frågor som på olika sätt testar förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor. Tolkning av diagram och tabeller brukar testas i åtta till tio frågor vardera och tolkning av kartor testas i regel i två till fyra frågor. Till stor del brukar typerna av diagram, tabeller och kartor som förekommer vara lika från år till år. Det lönar sig därför att lära sig hur dessa ser ut och hur man tolkar dem på ett effektivt sätt. Man bör också lära sig vissa statistiska begrepp. Kapitlet går igenom tabeller, diagram och kartor i separata avsnitt. Varje avsnitt innehåller en teoretisk del med information som är viktig att kunna för att lösa de olika uppgifterna. Till skillnad från på provdelen NOG måste man på DTK ge numeriska svar, det vill säga siffervärden, och det sparar mycket tid att snabbt kunna göra ungefärliga uppskattningar av resultaten. I det första avsnittet, som handlar om tabeller, presenteras därför även olika metoder för snabbräkning. Varje avsnitt avslutas med övningsuppgifter, som följs av utförliga förklaringar av hur man kan gå tillväga för att lösa uppgifterna.

86

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Tabeller Om tabeller En tabell är ett sätt att presentera data i en form av rutnät. Rutnätet bildas av rader och kolumner. En ruta kallas ibland för en cell. Tabellen nedan har fem rader och fyra kolumner och innehåller 20 celler ( 5 x 4 = 2 0 ) .

Beroende på uppgiften kan man använda en tabell på olika sätt. Ett sätt är att man utgår från en viss rad och en viss kolumn och letar upp en cell. Till exempel så ser man i figuren nedan att om man utgår från rad 4 och kolumn 3 skär de varandra i den cell som innehåller stjärnan. Ett annat sätt är att man utgår från en viss cell och sedan tar reda på i vilken rad och i vilken kolumn den befinner sig. Exempelvis ser man att om man utgår från stjärnan så befinner den sig i rad 4 och i kolumn 3.

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

1999

2000

2001

2002

Ford

14

15

16

19

Renault

15

18

14

15

Saab

26

27

25

26

Volkswagen

25

28

21

23

Volvo

60

55

49

51

Några typiska frågor tabellen ovan kan besvara är: Hur många bilar av märket Saab såldes år 1999? Svar: 26 000 bilar Av vilket bilmärke såldes det 26 000 bilar år 1999? Svar: Saab Hur många bilar såldes totalt år 1999? Svar: 140 000 bilar ( 1 4 + 1 5 + 26 + 25 + 6 0 = 1 4 0 ) Hur stor andel av det totala antalet sålda bilar 1999 var av märket Ford? Svar: 10% (14/140 = 0,1 = 10%) Hur många bilar av märket Ford såldes totalt under åren 1999 till 2002? Svar: 64 000 bilar (14 + 15 + 16 + 19 = 64) Hur stor andel av det totala antalet bilar av märket Ford som såldes under åren 1999 till 2002 såldes år 2001? Svar: 25% (16/64 = 0,25 = 25%)

88

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Huvudräkning Beräkning av kvoter Kvoter är tal som utgör resultatet av en division och uppkommer bland annat när man räknar ut andelar. Eftersom detta ingår i många frågor på dclprovet DTK har man nytta av att kunna göra snabba överslagsberäkningar.

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Det kan spara mycket tid på provet att kunna det decimala värdet av vissa bråktal utantill:

Detta kan man ha nytta av för att snabbt kunna räkna ut det ungefärliga värdet även av andra tal. Om man till exempel har lärt sig att 1/9 är cirka 11 % kan man snabbt räkna ut att 4/9 är cirka 44 %.

Multiplikation Även vid multiplikation lönar det sig ofta att göra avrundningar. Exempel:

Medelvärde och median Medelvärde Medelvärdet är ett tal som kan användas för att representera genomsnittet av ett antal tal. För få fram medelvärdet summerar man alla de enskilda talen och dividerar sedan med antalet enskilda tal. Om man till exempel skall beräkna medelvärdet av de sju talen

90

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Övningar på tabeller Övningstabell V HAJATTACKER I VÄRLDEN Statistik över antalet hajattacker på olika platser i världen åren 1990 till 2005. 1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Hela världen

35

33

48

41

58

67

43

49

52

56

78

68

62

57

65

59

870

Florida

10

12

11

10

23

29

13

25

21

26

37

34

29

30

12

19

341

Australien

3

4

3

3

0

4

4

4

2

1

7

4

6

6

13

10

74

Brasilien

2

0

6

4

15

6

2

5

4

4

0

3

4

2

5

0

62

Sydafrika

3

0

3

3

7

4

4

2

18

8

_ 4^

3

3

2

5

4

72

Hawaii

2

4

9

5

4

1

2

1

1

5

2

3

6

5

3

4

57

Kalifornien

3

4

1

2

0

2

3

1

2

2

3

1

4

1

6

3

38

Reunion

1

1

2

0

1

2

1

0

0

1

1

0

0

0

0

13

Nya Zeeland

2

1

3

1

0

1

5

0

0

3

0

0

0

0

1

0

17

Japan

0

0

0

0

1

0

1

1

0

0

1

0

0

0

0

0

4

Hong Kong

0

1

0

2

0

3

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

6

Indien

9

6

10

11

7

15

8

10

4

6

23

20

10

11

17

19

186

3

Totalt

Fråga 1 Hur många av platserna uppvisade både en minskning av antalet attacker från år 1995 till år 1996 och en ökning av antalet attacker från år 1999 till år 2000?

Svarsalternativ A) 2

B) 3

C) 5

D) 7

E) 8

Lösningsmetod Leta upp de kolumner som har rubrikerna "1995", "1996", "1999" och "2000". Markera dem med en penna så att de är lätta att hitta. Ta hjälp av en linjal och gå neråt rad för rad och titta på värdena i de fyra markerade kolumnerna. Markera de rader där värdeti kolumnen med rubriken "1996" är mindre än värdet i kolumnen med rubriken "1995". Undersök sedan om värdet i kolumnen med rubriken "2000" är större än värdet i kolumnen med rubriken "1999".

f

Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

92

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Man kan på detta sätt konstatera att villkoret uppfylls av två platser, nämligen Florida och Indien. (Frågan gäller enskilda platser och raden med rubriken "Hela världen" räknas därför inte.)

Rätt svar blir alltså: A) 2

Fråga 2 Hur stor andel av det totala antalet hajattacker i världen år 1998 inträffade i Sydafrika?

Svarsalternativ A) 20

B) 24

C) 35

D) 39

E) 56

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

f

Övningstabell 2

INVÅNARE I SVERIGE Antalet invånare i Sverige fördelat efter län och kön 2003, 2004 och 2005 samt skillnaden (diff) mellan 2003 och 2005 vad avser antalet invånare i respektive län. Län

Kön

Totalt

Män

Diff.

Kvinnor

2003

2004

2005

2005

2003

2004

2005

2003

2004

2005

Stockholms län

829

835

844

1 014

1 020

1 029

1 843

1 855

1 873

30

Uppsala län

136

137

138

165

166

167

301

303

305

4

Södermanlands län

119

119

119

142

142

143

261

261

262

1

Östergötlands län

190

191

191

224

225

225

414

416

416

2

Jönköpings län

150

150

151

179

179

179

329

329

330

1

Kronobergs län

82

82

82

96

96

96

178

178

178

0

117

117

116

118

118

118

235

235

234

-1

Gotlands län

38

38

38

39

39

39

77

77

77

0

Blekinge län

75

75

76

75

75

75

150

150

151

1

567

571

576

586

590

594

1 153

1 161

1 170

17

Kalmar län

Skåne län Hallands län

129

130

131

153

154

155

282

284

286

4

Västra Götalands län

692

695

699

824

827

830

1 516

1 522

1 529

13

Värmlands län

125

125

125

149

149

149

274

274

274

0

Örebro län

124

124

125

150

150

150

274

274

275

1

Västmanlands län

119

119

120

141

142

142

260

261

262

2

Dalarnas län

127

127

127

150

149

149

277

276

276

-1

Gävleborgs län

127

127

126

150

150

150

277

277

276

-1

Västernorrlands län

112

112

112

132

132

132

244

244

244

0

59

59

58

69

69

69

128

128

127

-1

Västerbottens län

118

118

119

138

139

139

256

257

258

2

Norrbottens län

118

118

117

135

135

134

253

253

251

-2

4152

4 170

4189

4 829

4 846

4 863

8 981

9 016

9 052

71

Jämdands län

Riket totalt

Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som galler den 1 januari året därpå.

+

Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

94

-2003

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

95

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 2 Vilket av följande påståenden beskriver korrekt förändringen av det totala antalet invånare 2005 jämfört med 2003?

Svarsalternativ A) I Södermanlands län hade antalet ökat med 1,7 procent. B) I Jönköpings län hade antalet ökat med 3,2 procent. C) I Kalmar län hade antalet minskat med 2,4 procent. D) I Skåne län hade antalet ökat med 2,9 procent. E) I Hallands län hade antalet ökat med 1,4 procent.

Lösningsmetod Leta upp rubriken "Totalt" och under den kolumnen med rubriken "2003" och markera den med en penna så att den är lätt att hitta. Leta upp den kolumn som har rubriken "Diff. 2005 - 2003" och markera även denna. I kolumnen "Diff. 2005 - 2003" anges förändringen från år 2003 till år 2005; ett positivt värde anger en ökning och ett negativt värde anger en minskning. För att räkna ut den procentuella förändringen dividerar man värdet i kolumnen "Diff. 2005 - 2003" med värdet i kolumnen "2003" under rubriken "Totalt". Leta nu upp den kolumn som har rubriken "Län" och markera den med en penna så att den är lätt att hitta. Försök sedan att hitta de rader som innehåller namnen på länen som nämns i svarsalternativen och märk ut dessa med en penna. Gå igenom alternativ för alternativ och uteslut de som inte stämmer. Det kan vara lättare att få detta rätt om man gör en egen tabell.

Total 2003

Diff. 2005 2003

Södermanlands län

261

1

Inte ens en ökning med 1 %

(1 % av 261 = 2,61)

=> Fel

Jönköpings län

329

1

Inte ens en ökning med 1 %

(1 % av 329 = 3,29)

=> Fel

Kalmar län

235

-1

Inte ens en minskning med 1 % (1 % av 235 = 2,35)

Fel

Skåne län

1 153

17

Inte ens en ökning med 2 %

Hallands län

282

4

Rätt svar blir alltså: E) Hallands län

96

Kommentar

(2 % av 1153 = 23,06)

=> Fel

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Diagram Om diagram Ett diagram är en figur som visar sambandet mellan olika storheter, till exempel mellan pris och tidpunkt. Det finns många olika slags diagram. De vanligaste typerna som förekommer på högskoleprovet är olika varianter av linjediagram, stapeldiagram och cirkeldiagram. Det förekommer även mer ovanliga typer till exempel diagram som visar intervall och så kallade radardiagram.

Linjediagram Linjediagram kan användas när man vill visa hur en storhet (t.ex. pris) varierar med en annan storhet (t.ex. tid). Den storhet som man vill visa variationen av ritas på den vertikala axeln ("y-axeln") och den storhet som variationer sker med ritas på den horisontella axeln ("x-axeln"). För varje värde på den horisontella axeln kan det bara finnas ett värde på den vertikala axeln. Däremot kan det för ett värde på den vertikala axeln finnas flera värden på den horisontella axeln. Till exempel finns det i diagrammet nedan bara ett pris vid varje tidpunkt medan priset 150 kr gäller vid flera tillfällen.

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Stapeldiagram Stapeldiagram kan användas när man vill illustrera hur en variabels värden (t.ex. antal) skiljer sig åt mellan olika kategorier (t.ex. bilmärke). Vanligast är stående stapeldiagram. De olika kategorierna man vill jämföra ritas då på den horisontella axeln och värdena för kategorierna ritas på den vertikala axeln. I ett stapeldiagram är det staplamas höjd man studerar, staplamas bredd har ingen betydelse.

Ford

Peugeot

Renault

Saab

Toyota

Volkswagen

Volvo

Bilmärke

I diagrammet ovan visas antal sålda bilar av olika märken under ett visst år. Några typiska frågor diagrammet kan besvara är: Hur många av bilarna som såldes var av märket Saab? Svar: 30 000 bilar Av vilket märke såldes det 30 000 bilar? Svar: Saab Man kan också använda stapeldiagrammet för andra ändamål, till exempel då man vill illustrera hur en storhet (t.ex. pris) varierar med en annan storhet (t.ex. tidpunkt) och man endast vet värdena vid vissa bestämda tidpunkter.

98

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

I figuren ovan mäts först den mörka stapelns höjd med linjal. Det uppmätta avståndet avsätts på axeln utgående från nollan. Därefter läser man av värdet som i detta fall blir 100.

Diagram som visar intervall Denna typ av diagram kan användas när man vill jämföra olika kategorier och samtidigt vill visa hur värdena inom varje kategori varierar. Intervallen kan till exempel visa det minsta och största värdet inom kategorin. Ofta visar man även någon typ av värde inom intervallet som till exempel medelvärdet. Exempelvis visar diagrammet nedan en jämförelse av provresultaten i fyra olika klasser. Intervallen visar det minsta värdet, det största värdet och medelvärdet.

Notera att diagrammet ovan endast är ett exempel på ett slags diagram som visar intervall. Intervallens nedre och övre gräns och det mellersta värdet kan i andra fall representera annat än det minsta och största värdet och medelvärdet. Några typiska frågor diagrammet i exemplet kan besvara är: I vilken klass förekom den högsta poängen? Svar: Klass Ib I vilken klass förekom den lägsta poängen? Svar: Klass Ic I vilken klass var medelpoängen högst? Svar: Klass Id Vilken var medelpoängen i klass la? Svar: 30 poäng Hur stor var skillnaden mellan högsta och lägsta poängen i klass la? Svar: 20 poäng (20 - 40-20)

100

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

När man vill läsa av längden på ett intervall kan man gå tillväga på samma sätt som vid sammansatta stapeldiagram, vilket beskrevs i föregående avsnitt.

Cirkeldiagram Cirkeldiagram kan användas för att beskriva hur en helhet är fördelad på olika delar och visar således andelar.

I diagrammet ovan visas hur stor andel av den totala energiproduktionen under ett visst år som kom från kärnkraft, från vattenkraft och från övriga energislag. Några typiska frågor diagrammet kan besvara är: Hur stor andel av energiproduktionen kom från kärnkraft? Svar: 50% Vilket energislag stod för den största andelen av energiproduktionen? Svar: Kärnkraft

Radardiagram (Spindelnätsdiagram) Radardiagram har fått sitt namn av att de till utseendet liknar en radarskärm. De påminner till utseendet även om ett spindelnät och kallas därför ibland också för spindelnätsdiagram. Diagramtypen kan användas när man vill jämföra olika företeelser (t.ex. grupper, individer eller alternativ) och snabbt få en överblick av hur de skiljer sig åt inom olika områden. Varje område tilldelas en egen axel och alla axlar utgår från samma nollpunkt.

101

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Samhällskunskap

I diagrammet ovan jämförs två individer (Johan och Anna) avseende deras respektive poäng i några olika ämnen. Johans poäng har markerats med cirklar på axlarna och dessa har sedan förbundits med en heldragen linje. Annas poäng har markerats med fyrkanter på axlama och därefter har fyrkanterna förbundits med en streckad linje. Om man inte är van vid denna typ av diagram kan de verka svåra att tyda. I figuren nedan har diagrammet delats upp för att åskådliggöra hur det är uppbyggt.

Till vänster visas diagrammet utan några jämförelsealternativ inritade. Det finns totalt sex axlar: en för naturkunskap, en för matematik, en för religionskunskap, en för samhällskunskap, en för svenska och en för engelska. På var och en av axlarna kan man avsätta ett värde mellan noll och tjugo. I mitten visas diagrammet med Johans poäng inritade och till höger visas diagrammet med Annas poäng inritade. Några typiska frågor diagrammet kan besvara är: Vilket var Annas bästa ämne? Svar: Naturkunskap För vilken person var naturkunskap det starkaste ämnet? Svar: Anna I vilka ämnen hade Johan poängen 20? Svar: Engelska och svenska. Vilken poäng hade Anna i matematik? Svar: 15

102

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Övningar på diagram Övningsdiagram V

K = Antal personer som pendlar med kollektivtrafik B = Antal personer som pendlar med bil T - Totalt antal personer KB = Kungsbacka, KU • Kungälv, AL = Alingsås, LE = Lerum, SU = Surte, GR • Gråbo NO = Nol, FL = Flöda, KO = Kode, YT = Ytterby, ST = Stenungsund, Hl = Hindås

Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

103

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Vilken var den längsta pendlingstiden på den ort där medianpendlingstiden var längst? Svarsalternativ A) 2 1 - 3 0

104

B) 3 1 - 4 0

C) 41 - 50

D) 5 1 - 6 0

E) 61 - 70

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 2 Studera hur stor andel av det totala antalet personer från respektive ort som åkte med kollektivtrafiken. Vilken ort hade den största andelen personer som åkte med kollektivtrafik? Svarsalternativ A) Kungälv

B) Lerum

C) Surte

D) Nol

E) Stenungsund

105

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

f

Övningsdiagram 2

Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

106

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Vilken genomsnittlig vikt hade de laxar mellan 5 och 10 kilo som landades vid Kalix älv den 15:e juli? Svarsalternativ A) 5,25 kg

B) 6,0 kg

C) 7,5 kg

D) 8,5 kg

E) 9,25 kg

107

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 2 För vilken fångstplats gäller att antalet landade laxar mellan 5 och 10 kilo var dubbelt så stort den 19:e augusti som antalet den 15:e juli?

Svarsalternativ A) Örekilsälven

B) Älvkarleby

C) Ångermanälven

D) Lule älv

E) Kalix älv

Lösningsmetod I denna uppgift skall man jämföra information från de två diagrammen. För att underlätta detta kan man sammanställa en egen tabell. Siffrorna i en ruta i tabellen gäller en viss dag och en viss fångstplats och Innehåller summan av antalet laxar av olika vikt. Notera att beteckningarna för de olika älvarna delvis skiljer sig åt mellan de två diagrammen. Gå igenom svarsalternativ för svarsalternativ tills det alternativ påträffas där antalet fångade laxar den 19:e augusti är dubbelt så stort som antalet fångade laxar den 15:e juli. 15:e juli

19:e augusti

Örekilsälven

1+2+2+1 = 6

2+2+1+1 = 6

Älvkarleby

1+3+1+2+1=8

1+1+3+2+1+1 = 9

Ångermanälven

1+2+1 = 4

1+1+2+3+1=8

Lule älv Kalix älv Villkoret är uppfyllt för Ångermanälven med fyra respektive åtta laxar.

Rätt svar blir alltså: C) Ångermanälven

108

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

| Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

109

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Mellan vilka av följande år var skillnaden störst vad gäller de totala kostnaderna för den el som producerades med hjälp av konventionell värmekraft?

Svarsalternativ A) 1997 och 1998

B) 1999 och 2000

D) 2001 och 2002

E) 2002 och 2003

C) 2000 och 2001

Lösningsmetod Informationen som efterfrågas finner man i tabellen. Leta upp den kolumn som har rubriken "Konventionell värmekraft". Markera den med en penna så att den är lätt att hitta. Kolumnen längst till vänster anger vilket år de övriga siffrorna gäller. Markera den med en penna så att den är lätt att hitta. Gå nu igenom svarsalternativ för svarsalternativ och räkna ut skillnaderna mellan de aktuella åren. Ta linjalen till hjälp vid avläsning i tabellen. För att underlätta kan man sammanställa en egen tabell. 1997 och 1998

4 590 - 4 410 =

180

1999 och 2000

4 285 - 4 399 =

-114

2000 och 2001

4 752 - 4 285 =

467

2001 och 2002

5 746 - 4 752 =

994

2002 och 2003

6 890 - 5 746 = 1 144

Observera att den största skillnaden kan vara antingen ett positivt tal vilket Indikerar en ökning, eller ett negativt tal vilket indlkerar en minskning. I detta fall är största skillnaden en ökning med 1144 från 2002 till 2003.

Rätt svar blir alltså: E) 2002 och 2003

110

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 2 Hur många terawattimmar el producerades med hjälp av konventionell värmekraft år 2002?

Svarsalternativ A) lTWh

B) 8TWh

C) 13 TWh

D) 22 TWh

E) 57 TWh

111

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

f

Övningsdiagram 4

Fråga 1 Studera skillnaden i vattentemperatur mellan de två orterna. Hur mycket skilde det som mest under 2005? Svarsalternativ A) 1,6 °C

B) 2,7 °C

C) 3,9 °C

D) 4,8 °C

E) 5,1 °C

Lösningsmetod Vi har här ett kombinerat diagram med olika skalor på olika delar av axlarna. Leta reda på de två linjerna i den övre delen av diagrammet som representerar vattentemperaturen vid orterna Hout Bay och Hermanus. Markera dessa med en penna så att de är lätta att hitta. Leta reda på den del av skalan på vänster sida som visar vattentemperaturen. Markera denna med en penna så att den är lätt att hitta. Nedan visas den aktuella delen av diagrammet separat.

f

Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

112

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Nu gäller det att identifiera den månad där det skiljer mest i vattentemperatur mellan de två orterna d.v.s. då det vertikala avståndet mellan linjerna är som störst. Detta inträffar i november. Markera detta med pennan så att det är lätt att hitta. Mät avståndet mellan linjerna och läs av på "y-axeln" hur stor skillnad i vattentemperaturen detta representerar, nämligen cirka 4 °C.

Rätt svar blir alltså: C) 3,9 °C

Fråga 2 Vilket datum avses? Den uppmätta nederbördsmängden var större än 30 mm och den högsta noterade lufttemperaturen var ungefär 35°C. Vattentemperaturen var lägre än 19°C i både Hout Bay och Hermanus.

Svarsalternativ A) April

B) Maj

C) Juli

D) September

E) November

Lösningsmetod Denna fråga behandlar nederbörd, lufttemperatur och vattentemperatur. Börja med att identifiera vilka staplar och linjer som representerar dessa variabler. Identifiera också på vilka delar av axlarna skalorna för variablerna är utritade. Gör samtidigt markeringar i diagrammet så att det är lätt att hitta relevant information. Nederbördsmängden representeras av de svarta staplarna. Skalan är utritad på den vänstra axeln, nederst. Lufttemperaturens månadsmaximum representeras av den nedersta linjen i diagrammet. Skalan är utritad på den högra axeln, nederst. Vattentemperaturen vid orterna Hermanus och Hout Bay representeras av de två översta linjerna i diagrammet. Skalan är utritad på den vänstra axeln, överst. Rita ut hjälplinjer för nederbördsmängden 30 mm, lufttemperaturen 35°C och vattentemperaturen 19°C. Aktuella delar visas i ett separat diagram.

113

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Leta reda på de olika månader som ges i svarsalternativen och märk ut dessa med en penna. Gå igenom alternativ för alternativ tills det alternativ som uppfyller alla villkoren påträffas. Det kan vara lättare att få detta rätt om man gör en egen tabell.

Nederbördsmängden större ä n 3 0 m m

Högsta noterade lufttemperatur ungefär 3 5 ° C .

Vattentemperatur lägre än 1 9 ° C i både Hout Bay och Hermanus

April

Ja

Nej

Maj

Ja

Ja

Juli

Ja

Nej

September

Ja

Ja

November

Som man ser i tabellen är alla villkoren uppfyllda för månaden september.

Rätt svar blir alltså: D) September

114

Nej

Ja

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Med hur många procent minskade det sammanlagda antalet passagerare på flygplatserna i Kalmar och Norrköping mellan åren 2000 och 2003? Svarsalternativ A) 11 procent

B) 26 procent

C) 39 procent

D) 52 procent

E) 78 procent

Lösningsmetod Leta upp de linjer i diagrammet som representerar Kalmar respektive Norrköping. Markera dessa med en penna så att de är lätta att hitta. Som illustration visas dessa linjer i ett separat diagram..

' Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

115

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Frågan gäller åren 2000 och 2003. Markera dessa årtal på "x-axeln" så att de är lätta att hitta. Läs för var och en av linjerna av antal besökare på "y-axeln" för de markerade åren. För att få en noggrannare avläsning så kan det vara till hjälp att rita ut egna, tätare skalsteg på "y-axeln" på de ställen man skall läsa av. Det kan också underlätta lösningen av uppgiften om man gör en egen tabell och fyller i de ungefärliga värden man avläser i diagrammet.

Fråga 2 Hur stor var skillnaden 2004 mellan det sammanlagda antalet passagerare i Halmstad, Karlstad och Örnsköldsvik, och det sammanlagda antalet passagerare i Kalmar, Norrköping och Ronneby?

Svarsalternativ A) 10 000

116

B) 30 000

C) 40000

D) 60 000

E) 90 000

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

f

Övningsdiagram 6

HUNDRASER

* Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

TT8

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Vilket år var de registrerade hundarna fördelade enligt cirkeldiagrammet?

Svarsalternativ A) 1999

B) 2002

C) 2003

D) 2004

E) 2005

Lösningsmetod Studera cirkeldiagrammet och placera hundraserna i ordning efter hur stor andel de utgör. Om man placerar hundraserna från den med störst andel registreringar till den med minst andel registreringar så får man följande ordning: Borderterrier, Parson russel terrier, Irländsk terrier, Bullterrier, Bedlingtonterrier respektive Cesky terrier. Studera nu stapeldiagrammen och leta reda på de olika år som ges i svarsalternativen och märk ut dessa med en penna. Gå igenom alternativ för alternativ för att se för vilka alternativ ordningen stämmer in. Det kan vara lättare att få detta rätt om man gör en egen tabell.

Parson russel terrier

Parson russel terrier > Irländsk terrier

Irländsk terrier > Bullterrier

1999

Ja

Ja

Nej

2002

Ja

Ja

Nej

2003

Ja

Ja

Ja

Borderterrier >

Bullterrier > Bedlingtonterrier

Bedlingtonterrier > Cesky terrier

Ja

Ja

2004 2005

Man ser att det enda år som alla villkoren är uppfyllda är 2003. Detta måste därför vara det rätta svaret.

Rätt svar blir alltså: C) 2003

119

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 2 Hur stor andel av hundarna som registrerades år 2000 var av raserna Parson russel terrier eller Cesky terrier?

Svarsalternativ A) 9 %

B) 20 %

C) 34 %

D) 41 %

E) 47 %

Lösningsmetod Studera stapeldiagrammen och markera år 2000 på "x-axlarna" så att staplarna för det aktuella året är lätta att hitta. Siffrorna för antalet registreringar står ovanför staplarna. Det kan underlätta lösningen av uppgiften om man gör en egen tabell och i den fyller i de värden man avläser I diagrammet.

120

Hundras

År 2000

Irländsk terrier

41

Bullterrier

135

Parson russel terrier

160

Cesky terrier

21

Bedlingtonterrier

61

Borderterrier

488

Totalt

906

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Kartor Om kartor En karta kan användas för att avbilda en del av jordytan och kan visa var olika saker är belägna i förhållande till denna (t.ex. olika landskap i Sverige) eller vilka delar som har någon viss egenskap (t.ex. olika medeltemperatur).

Den vänstra kartan visar var Sveriges landskap är belägna och den högra visar vilka delar av Sverige som har en viss årsmedeltemperatur. Några typiska frågor som kartorna kan besvara är: I vilket landskap ligger Sveriges nordligaste punkt? Svar: Lappland I vilket landskap hamnar man om man åker rakt västerut från mellersta delen av Norrbotten? Svar: Lappland Vilket är Sveriges till ytan största landskap? Svar: Lappland Är avståndet från Dalarna till Lappland kortare än avståndet från Medelpad till Lappland? Svar: Nej, avståndet från Medelpad till Lappland är kortast. Vilken temperaturzon har den lägsta årsmedeltemperaturen? Svar: Zon 5 121

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Riktningar Om inget annat anges på kartan är norr riktat uppåt på bilden, således är söder riktat nedåt, väster åt vänster och öster åt höger. (Minnesregel: väster åt vänster.)

Nord •

Syd Ibland är dock en norrpil utritad på kartan och då anger i stället denna rätt riktning. Om norrpilen till exempel pekar åt vänster innebär detta att norr är åt vänster, söder åt höger, öster uppåt och väster nedåt på kartan.

122

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

123

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Övningar på kartor Övningskarta V OPIUMODLING I AFGHANISTAN

Karta över opiumodling i olika provinser i Afganistan år 2000. Norra Afganistan utgörs av provinserna Faryab, Jawzjan, Sari Pul, Balkh, Samangan, Kunduz, Baghlan, Takhar och Badakshan. Södra Afganistan utgörs av provinserna Nimroz, Hilmand, Uruzgan, Kandahar och Zabul. Östra Afganistan utgörs av provinserna Parwan, Nuristan, Kapisa, Laghman, Kunar, Nangarhar, Wardak, Kabul, Logar, Paktva, Khost, Ghazni och Paktika. Västra Afganistan utgörs av Badghis, Hirat och Farah. Centrala Afganistan utgörs av provinserna Ghor, Day Kundi och Bamyan.

Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

124

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Hur stor yta upptar centrala Afganistan?

Svarsalternativ A) 27 000 km

2

B) 58 000 km

2

C) 74 000 km

2

D) 123 000 km

2

E) 211 000 km

2

Lösningsmetod I texten under kartan finner man information om att centrala Afganistan utgörs av provinserna Gnor, Day Kundi och Bamyan. Leta upp den gräns dessa provinser bildar mot övriga Afganistan och markera den med en penna så att den är lätt att hitta.

För att lösa uppgiften behöver man inte räkna ut arean exakt utan bara uppskatta den ungefärligt. Notera skalangivelsen i nedre delen av figuren. Längden på den motsvarar 100 km. Om man ritar en kvadrat med denna längd som sida motsvarar det en area av 10 000 km . 2

Rita nu ut ett rutnät av sådana kvadrater över det område vars yta skall bestämmas.

125

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

126

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 2 Hur stor andel av opiumodlingarnas yta i södra Afganistan finns i provinsen Zabul?

Svarsalternativ A) 3 %

B) 8 %

C) 12 %

D) 17 %

E) 22 %

Lösningsmetod I texten under kartan finner man information om att södra Afganistan utgörs av provinserna Nimroz, Hilmand, Uruzgan, Kandahar och Zabul. Leta upp den gräns dessa provinser bildar mot övriga Afganistan och markera den med en penna så att den är lätt att hitta. Leta också upp gränsen till provinsen Zabul och markera den.

Räkna nu ut hur många hektar som odlas i provinsen Zabul och i de övriga provinserna. Det kan vara lättare att få detta rätt om man gör en egen tabell. Samtidigt som man räknar rekommenderas att man på kartan kryssar av de trianglar man räknat. Zabul

Antal trianglar

Antal hektar

Stora trianglar = 1000 ha

0

0

Mellanstora trianglar = 500 ha

3

1500

Små trianglar = 100 ha

2

200

Totalt

1700

127

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

128

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

' Detta är en konstruerad uppgift och data stämmer inte i alla avseenden med de förhållanden som råder i verkligheten.

129

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Fråga 1 Ambulanshelikoptern startar klockan 21.30 från Gällivare sjukhus och flyger först till Överkalix för att hämta en patient. Från Överkalix flyger helikoptern direkt till Jokkmokk för att hämta ännu en patient innan den återvänder till Gällivare sjukhus. Helikoptern flyger den kortaste vägen och varje stopp tar 15 minuter. Vad är klockan när helikoptern landar i Gällivare?

Svarsalternativ A) 21.30

B) 22.00

C) 22.30

D) 23.00

E) 23.30

Lösningsmetod Rita ut den aktuella flygvägen i diagrammet såsom illustreras i figuren nedan.

Ett enkelt sätt att mäta tiden för den aktuella flygvägen är att utifrån cirklarna med tidsangivelserna 15 minuter och 30 minuter rita upp en skala. Detta illustreras i nästa figur.

130

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Tid (minuter) Gällivare - Överkalix

25

Tid för stopp

15

Överkalix - Jokkmokk

25

Tid för stopp

15

Jokkmokk - Gällivare

10

Totalt

90

90 minuter

= 60 minuter + 30 minuter = 1 timma och 30 minuter

Helikoptern lyfte klockan 21.30 och landar enligt beräkningarna 1 timma och 30 minuter senare, det vill säga 23.00.

Rätt svar blir alltså: D) 23.00

Fråga 2 Sjukvårdspersonal använder ambulanshelikoptern för att göra hembesök hos några patienter bosatta på olika orter i länet. Resan börjar i Gällivare och går först till Arjeplog, sedan vidare till Arvidsjaur, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå och Pajala. Därefter återvänder helikoptern till Gällivare. Hur långt har ambulanshelikoptern flugit förutsatt att man valt den kortaste vägen?

Svarsalternativ A) 370 km

B) 410 km

C) 540 km

D) 710 km

E) 920 km

131

Kapitel 3 - DTK - Diagram, tabeller och kartor

Lösningsmetod Rita ut den aktuella flygvägen i diagrammet såsom illustreras i figuren nedan. Km

Mät flygvägen med en linjal och jämför den med längdskalan för att få fram hur lång sträckan är. För att få en noggrannare avläsning kan man själv dela in skalstegen på längdskalan i till exempel tio delar, där varje skalsteg då blir 10 km. Det kan också underlätta att göra en egen tabell för sammanställning av aktuella värden. Sträcka (km) Gällivare - Arjeplog

170

Arjeplog - Arvidsjaur

70

Arvidsjaur - Älvsbyn

90

Älvsbyn - Överkalix

120

Överkalix - Övertorneå

40

Övertorneå - Pajala

100

Pajala - Gällivare

120

Totalt

710

Summering av delsträckorna ger här resultatet 710 km.

Rätt svar blir alltså: D) 710 km

132

LÄS - Svensk läsförståelse

Artiklar

140

Introduktion

134

Snabbläsning

134

Markeringar i och

134

bredvid texten

140

De tre frågetyperna

140

Mät läshastigheten Att läsa mer än ett ord i taget

138

Att känna igen och utesluta

Vanliga misstag

139

avledande svarsalternativ 142

Övningar

139

Lösningsteknik Övningar

143 145

133

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Introduktion Syfte:

Att testa svensk läsförståelse.

Tid:

50 minuter

Antal uppgifter:

20

Provets struktur:

Provet består av fem artiklar med fyra frågor till varje artikel.

Tid per uppgift:

Tio minuter per artikel eller två minuter och 30 sekunder per fråga.

I delprovet Läsförståelse (förkortat LÄS) testas förmågan att på kort tid läsa svenska texter och förstå deras innehåll. Delprovet innehåller 20 frågor som skall klaras av på 50 minuter. Texterna och frågorna på LÄS är av samma slag varje år och genom att lära sig att känna igen de olika frågetyperna och svarsalternativen kan man förbättra sina chanser att lyckas. Att lära in en effektiv lösningsteknik som passar en själv är också till god hjälp. Eftersom många uppfattar att det som gör LÄS svårt är den hårda tidspressen är det en klar fördel att kunna läsa snabbt. Kapitlets första del, Snabbläsning, handlar om hur man med rätt övning och teknik kan läsa både fortare och med större förståelse. Resten av kapitlet har mer direkt anknytning till högskoleprovet. Först analyseras vilka artiklar som brukar förekomma på LÄS och sedan diskuteras de tre vanligaste frågetyperna, nämligen faktafrågor, helhetsfrågor och slutledningsfrågor. Kapitlet går sedan igenom hur man kan lära sig känna igen några vanliga felaktiga svarsalternativ och ger förslag på en effektiv lösningsteknik. Kapitlet avslutas med två övningsartiklar som följs av svar samt tips på hur man kan gå tillväga vid lösningsförfarandet.

Snabbläsning På högskoleprovet testas svensk och engelsk läsförståelse i delproven LÄS respektive ELF. Gemensamt för båda delproven är att den som kan läsa en text fort med god förståelse har en klar fördel framför andra. Det inledande stycket i det här kapitlet handlar därför om hur man på ett enkelt sätt kan träna upp sin lästeknik.

Mät läshastigheten Innan man börjar träna sin lästeknik kan det vara bra att mäta sin nuvarande läshastighet. Genom att jämföra denna med hur fort man läser efter en viss tids övning kan man följa sin utveckling. Läs därför texten Slagskepp nedan och mät tiden det tar. Man bör försöka läsa fort men samtidigt så pass noga att man skulle kunna svara på följdfrågor.

134

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Slagskepp Ur Wikipedia Slagskepp kallades de fartyg s o m byggdes mellan 1850-talet o c h 1900-talet o c h s o m bar det m e s t kraftfulla skeppsartilleriet o c h s o m var bäst bepansrade av alla örlogsfartyg. Slagskeppens utveckling kan härledas från 1400talets koggar s o m användes i norra E u r o p a , 1500-talets karacker o c h galeoner, 1600- o c h 1700-talets linjeskepp, 1800-talets jämbeklädda örlogsfartyg o c h pansarskepp samt 1900-talets D r e a d n o u g h t s . De stora pansarfartygen som var avsedda för slaglinjen kallades inledningsvis för pansarfregatter, m e n m e d segelriggen försvann detta n a m n o c h ersattes m e d slagskepp eller linjeskepp. I över 100 år var slagskeppen havens konungar, m e n m e d hangarfartygens inträdande på h u v u d s c e n e n u n d e r andra världskriget k o m skeppstypen att bli föråldrad. A n d r a världskriget k o m m e r troligen att bli det sista kriget där slagskeppen spelat en framträdande roll. Slagskepp var konstruerade för att slåss m o t m o t s v a r a n d e fientliga örlogsfartyg m e d direkt eller indirekt eld från sitt huvudartilleri. I sina sekundära roller var de kapabla att b o m b a r d e r a mål vid och nära kusten för att understödja infanterianfall. En tredje roll framkom u n d e r det andra världskriget, när slagskeppen använde sitt kraftiga luftvärnsskydd för att skydda hangarfartyg från luftanfall. N a m n e t "slagskepp" kan härledas från slaglinje-taktiken från mitten av 1600-talet. D e n n a taktik innebar att fartygen vanligtvis följde varandra i en linje (en så kallad slagordning) o c h avfyrade sina bredsidor m o t ett håll. De fartyg s o m förväntades bilda d e n n a linje kallades linjeskepp eller slaglinjeskepp, vilket senare k o m att förkortas till enbart slagskepp. De delades in i flera klasser: första-, andra- o c h tredje rangens slagskepp. De slagskepp s o m tillhörde den fjärde- o c h femte rangen var fregatter o c h sjätte rangens slagskepp var slupar. De senare användes för kommunikation o c h spaning o c h deltog vanligtvis inte i de egentliga skärmytslingarna. T r o t s att d e n n a klassificering fungerade bra in på 1700-talet k o m terminologin att bli förvirrande i mitten av 1800-talet g e n o m att m a n införde stora, ångdrivna, bepansrade enkeldäckfartyg s o m bar ett litet antal kraftfulla kanoner. D e s s a fartyg var tekniskt sett fregatter eftersom de enbart h a d e ett kanondäck, m e n de var konstruerade för att slåss s o m linjeskepp o c h de var dessutom de m e s t kraftfulla örlogs fartygen av sin tid. Ursprunget till slagskeppskonceptet kan återfinnas i de koggar s o m användes av de nordeuropeiska flottorna under 1100-1400-talet. D e s s a fartyg h a d e ett övertag m o t galärer o c h långskepp eftersom de hade upphöjda plattformar s o m kallades kastell i fören o c h aktern. I kastellen k u n d e bågskyttar avfyra sina pilar m o t fiendeskepp. Med tiden k o m dessa kastell att bli högre o c h större o c h blev slutligen integrerade i själva skeppskonstruktionen, vilket förbättrade den totala styrkan. D e t var m e d fartyg s o m dessa s o m m a n först experimenterade m e d att bära storkalibriga artilleripjäser. Galärer bar ofta kanoner av m i n d r e kaliber, m e n koggarna k u n d e bära svårare pjäser. G e n o m att placera d e m högre och genom att m a n avfyrade d e m g e n o m hål i fartygssidorna, utvecklades ett mera kraftfullt örlogsfartyg. Dessa kom att kallas r u n d s k e p p eller storskepp o c h hade flera fördelar g e n t e m o t lägre fartyg. De var mera vädertåliga, de kunde avfyra sina k a n o n e r från en högre position o c h d ä r m e d förorsaka större skada bland de

fientliga

galärbesättningarna. I o c h m e d att en roddbesättning inte längre b e h ö v d e s sparade m a n mycket u t r y m m e , m e n samtidigt utelämnades fartygen till vindarnas godtycke. D e t t a betydde att galärer ännu ofta användes för att bogsera dessa fartyg till bra positioner inför o c h u n d e r ett slag. Galärer k u n d e ä n n u övervinna storskepp, speciellt ifall det inte fanns någon vind o c h om de hade n u m e r ä r överlägsenhet. Vartefter storskeppen ökade i storlek k o m d o c k galärer att bli allt m i n d r e användbara. N ä r storskeppen spreds g e n o m E u r o p a o c h slutligen nådde Medelhavet omkring år 1600 k o m de att användas för utforska världen o c h upprätthålla handelsrutter över stormiga oceaner. Galärer och galeaser (en större, högre typ av galär m e d kanoner m o t sidorna, m e n lägre än en galeon) användes allt mera sällan och o m k r i n g 1750 h a d e de liten inverkan på sjökrigföringen. De stora djonkerna s o m användes i det kinesiska imperiet som bland annat beskrevs av olika resande österut, såsom Marco Polo o c h Niccolö Da Conti, o c h s o m bland annat användes vid de resor s o m amiral Z h e n g He gjorde tidigt på 1400-talet, motsvarade de europeiska fartygen. Kina skulle d o c k aldrig k o m m a att utveckla djonkerna till

135

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

avancerade stridsfartyg och när europeiska intressen tog över i Kina k o m återstoden av dessa djonker att bli utklassade av de europeiska örlogsfartygen. Tidigt under och fram till mitten av 1600-talet k o m nya stridstekniker att användas av flera flottor, speciellt de engelska och de nederländska. Tidigare hade strider utkämpats g e n o m att stora flottor m e d skepp närmade sig varandra oordnat och de k o m då att strida m o t varandra i den position de råkade befinna sig när de sammanträffade. Detta ledde då ofta till att m a n b o r d a d e varandra. Nu bildade m a n i stället en lång, enkel linje och närmade sig fiendeflottan i denna formation. M a n försökte upprätthålla linjen u n d e r hela striden och m a n bombarderade den andra flottan tills någondera fick n o g och retirerade. Skepp i denna formation bildade tillsammans en beskyddande enhet. Deras kanoner pekade m o t fienden, och deras egna svaga ställen, fören och aktern, skyddades av de andra skeppen i linjen. D e n n a formation var känd s o m stridslinjen och de skepp s o m ansågs slagkraftiga n o g att ta del i denna linje kallade linjeskepp. D e n n a taktik användes fram tills några brittiska amiraler prövade ut nya, mera aggressiva modifikationer på d e n n a taktik under sent 1700-tal. Till och m e d efter att segelåldern tagit slut på 1850talet och efter att m a n utvecklat fartyg m e d k a n o n t o m längs köllinjen, k o m stridslinjetekniken fortsättningsvis att användas av de flesta flottor. På 1600-talet kunde en flotta bestå av hundratals fartyg av olika storlekar, m e n vid mitten av 1700-talet hade linjeskeppsdesignen utvecklats till ett fåtal standardskepp: Äldre tvådäckare (det vill säga; m e d hela två däck med kanoner s o m sköt g e n o m sidogluggar) m e d 50 kanoner (som var för svaga för stridslinjen, m e n som kunde användas för att eskortera konvoj er), tvådäckare s o m bar mellan 64 och 90 kanoner som bildade huvuddelen av flottan samt större tre- och till och m e d fyrdäckare m e d 9 8 - 1 4 4 kanoner s o m användes

som amiralens

ledningsskepp. Flottor som b e s t o d av kanske 10—25 av dessa fartyg, m e d tillhörande underhållsskepp samt spaningsoch kommunikationsfregatter upprätthöll kontrollen över sjövägarna för de större europeiska sjömakterna då man försökte förhindra att fienden k u n d e handla sjövägen.

Anteckna din tid i sekunder här:

Antal ord per minut:

Texten Slagskepp är på 1000 ord. Detta är normal längd på en LÄS-text och den liknar texter som kan förekomma på delproven LÄS och ELF som ofta behandlar smala ämnen som få personer är bekanta med sedan tidigare. För att räkna ut hur många ord i minuten man läser kan man dela antalet ord i texten (1000) med det antal sekunder det tog att läsa stycket. Efter det multiplicerar man med 60 för att omvandla från ord per sekund till ord per minut. Om det till exempel tog 500 sekunder att läsa de 1000 orden, blir kvoten 1000/500 = 2. Multiplicerar man denna med 60 får man fram det antal ord man läser per minut, i det här fallet 120.

136

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Den engelska texten ovan är på nästan 1000 ord, vilket är drygt 300 ord mer än en vanlig ELF-text. Skiljer sig tiden det tog att läsa den engelska texten markant från tiden det tog att läsa den svenska, så behöver man sannolikt öva på att läsa engelska texter.

Att läsa mer än ett ord i taget När man lär sig läsa är det vanligt att man ljudar en bokstav i taget: l-ä-s-f-ö-r-s-t-å-e-l-s-e Med lite träning kan man sedan läsa ordet i ett svep: läsförståelse Många stannar här i sin utveckling och fortsätter att läsa orden ett och ett. Ett problem med detta är att man hela tiden måste flytta blicken, vilket gör att läsningen tar längre tid än nödvändigt, samtidigt som helhetsförståelsen inte blir så bra som den skulle kunna vara eftersom det blir små avbrott i informationsflödet. Nästa steg är därför att lära sig att läsa mer än ett ord i taget, till exempel: Övning är bra för läsförståelsen. Kan man fästa blicken i mitten på exempelmeningen ovan och läsa alla ord direkt har man kommit långt i sin lästeknik. Med rätt träning kan man läsa hela meningar eller stycken i ett och samma svep. De som läser riktigt fort koncentrerar ofta blicken i mitten av en textrad och "suger" därifrån in alla ord. Om textraden är för lång kan man låta blicken hoppa mellan två till tre punkter på varje rad. I varje blickfång bör man kunna snappa upp minst tre till fyra ord. Som övning kan man välja ut ett intressant textstycke och räkna ut hur många ord det är på varje rad. Om det till exempel är åtta ord på en rad kan man bestämma sig för att på varje rad fixera blicken vid två olika punkter så att man läser ungefär fyra ord i varje blickfång. Punkterna skall gå som lodräta linjer ner genom texten. När man känner sig bekväm med att läsa på detta sätt kan man försöka att öka takten lite och flytta blicken snabbare mellan punkterna. För de som inte redan läser på det här viset kan resultatet verkligen bli revolutionerande. Om en textrad inte är för bred bör man så småningom kunna ha blicken fäst vid mitten av raden och flytta den ner i en rak linje. 138

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Genom att använda den perifera synen kan man läsa både det som står till vänster och höger om linjen utan att flytta blicken åt sidan. De riktiga snabbläsarna använder ofta den här tekniken.

Vanliga misstag Regression

Ett vanligt misstag är att läsa samma mening eller textavsnitt om och om igen. Detta problem kallas för regression och förekommer särskilt om texten är svär eller om man är trött och okoncentrerad. Det är också vanligt med regression när man blir distraherad av omgivningen, till exempel genom störande ljud. Regression leder till att man tappar tid, riskerar att bli stressad och får en sämre helhetsförståelse av texten. Läspauser

Ett annat vanligt problem som hämmar läshastighet och förståelse är att man gör så kallade läspauser. Detta innebär att man hela tiden fastnar vid olika ord för att vila blicken. En del personer stannar till exempel upp efter varje mening och vilar blicken några extra sekunder på det sista ordet. Detta begränsar inte bara läshastigheten utan försämrar även förståelsen då alla små avbrott i informationsflödet gör att vissa delar lagrade i korttidsminnet kan hinna falla bort. Ljudning Ett ytterligare problem som kraftigt reducerar förmågan att läsa fort och effektivt, är så kallad ljudning, det vill säga att man ljudar texten tyst för sig själv. Detta måste man träna bort om man skall kunna läsa riktigt fort och med god helhetsförståelse. Testa dig själv

De flesta vet om de använder ljudning medan regression och läspauser kan vara helt omedvetna problem. Om man vill testa sig själv, kan man gå tillbaka till texten Slagskepp på sidan 135. Följ samtidigt med läsningen texten med en penna eller ett finger. Om pennan inte kontinuerligt rör sig framåt så gör man små läspauser. Om man hela tiden är tvungen att läsa om passager kan man ha problem med regression. Alla dessa hinder för läsningen går att träna bort.

Övningar Ett första steg för att öva bort regression är att täcka över texten man läst med ett pappersark eller liknande. På så sätt är det helt enkelt omöjligt att gå tillbaka och läsa om ett textparti. Även om man missat en poäng så lönar det sig att fortsätta att läsa eftersom man då successivt nöter bort reflexen att gå tillbaka i texten. Man kan så småningom i stället för att använda ett övertäckande pappersark följa texten man läser med en penna dier ett finger. Principen är densamma: man skall undvika att gå tillbaka och läsa om textavsnitt. Samtidigt kan man träna bort läspauser genom att se till att pennan rör sig med en konstant hastighet över pappret. Om man har problem med ljudning kan man öka hastigheten på pennan och många upptäcker då att de läser så fort att de helt enkelt inte hinner med att ljuda innehållet. Genom att öva med dessa enkla tekniker kan man på kort tid markant öka sin läshastighet och läsförståelse.

139

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Artiklar Artiklarna i delprovet LÄS brukar innehålla mellan 900 och 1100 ord och är i regel hämtade från olika facktidskrifter eller dagstidningar. Texterna handlar ofta om smala ämnen som få av dem som deltar i provet har tidigare erfarenhet av. Orsaken är att man inte primärt vill testa allmänbildning eller tidigare kunskaper, utan förmågan att läsa ett stycke om ett nytt ämne och skaffa sig en god bild av vad textförfattaren vill säga. För att kunna tolka texterna på ett riktigt sätt kan emellertid god allmänbildning och tidigare kunskaper vara en fördel. Texterna på LÄS handlar ofta om kultur, medicin, juridik, biologi, fysik eller ekonomi.

Markeringar i och bredvid texten När man läser texten kan det vara av värde att markera till exempel namn på personer som framför en viss åsikt, viktiga åsikts- eller ämnesväxlingar samt övergångar mellan olika tidsperioder. Detta för att lättare kunna hitta tillbaka till rätt ställe i texten när man sedan skall leta efter svaren till de efterföljande frågorna. För att snabbt kunna skilja på olika typer av markeringar kan det underlätta att använda olikfärgade markeringspennor. Till exempel kan man markera namn och årtal med en grön penna och viktiga åsikts- eller meningsväxlingar med en gul. Många tycker att det är svårt att veta vilken information som skall markeras, men om man kommer ihåg att syftet här är att man snabbt skall kunna hitta tillbaka till relevant information i texten kan det bli lättare och det går att lära sig med lite övning.

De tre frågetyperna Frågorna efter artiklarna följer nästan alltid textens ordning. Med andra ord hittar man ofta svaret på den första frågan i början av texten medan svaret på den andra frågan berör ett senare avsnitt än den första och så vidare. Frågorna på LÄS och ELF kan indelas i faktafrågor, helhetsfrågor och slutledningsfrågor. Att känna till och lära sig känna igen de olika frågetyperna kan vara fördelaktigt eftersom man då är förberedd när man stöter på dem på högskoleprovet och snabbare kan hitta de rätta svaren och undvika de vanligaste fallgroparna.

Faktafrågor Faktafrågor efterfrågar, vilket hörs på namnet, rena fakta från texten och man behöver således inte göra någon egen tolkning av texten för att komma fram till rätt svar. Det kan till exempel handla om någon specifik åsikt som framförts eller vilket årtal en viss händelse inträffat. Faktafrågorna är i många avseenden den frågetyp som är lättast att besvara. Det kan dock ta tid att hitta de relevanta delarna av texten eftersom frågorna ofta berör detaljer som inte behöver vara direkt relaterade till artikelns huvudbudskap. Det brukar finnas en till två faktafrågor per artikel på LÄS och mellan två och tre per artikel på ELF. Inte sällan är faktafrågorna utformade på ett sådant sätt att de verkar lättare än vad de i själva verket är. Det kan tyckas som om hela svaret på frågan står i en viss mening, men ofta ger en enskild mening bara en del av det riktiga svaret. Man bör därför alltid läsa några meningar före och efter det aktuella stycket för att försäkra sig om att man fått en fullständig bild.

140

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Faktafrågor kan börja på följande sätt: Vilken funktion har...? Vad är, enligt texten...? Vad säger texten om...? Exempel på hur faktafrågor till texten Slagskepp på sidan 135 skulle kunna vara utformade är: Vad kallades slagskeppen innan segelriggen försvann? När slutade galärer och galeaser att ha inverkan på sjökrigsföringen?

Helhetsfrågor På både LÄS och ELF brukar det finnas en helhetsfråga per artikel och det är oftast den sista frågan på texten. Med helhetsfrågor avses här frågor på artikelns huvudbudskap eller författarens huvudsyfte. För att kunna svara på denna frågetyp måste man ha en god bild av artikelns innehåll och av författarens avsikt. Man brukar kunna hitta information i textens första och sista stycke som hjälper en att svara på helhetsfrågor. I det första stycket presenterar nämligen artikelförfattaren ofta vad artikeln handlar om och vad dess syfte är, och i det sista stycket finns i regel en sammanfattning av textens innehåll. Även artikelns rubrik kan vara till god hjälp. Helhetsfrågor kan börja på följande sätt: Hur kan man bäst sammanfatta textens huvudinnehåll? Vilken är textförfattarens huvudtanke? Hur kan man bäst beskriva texten? Exempel på hur helhetsfrågor till texten Slagskepp på sidan 135 skulle kunna vara utformade är: Vad är författarens huvudsakliga syfte med texten? Vilken av följande titlar hade varit passande till textstycket?

Slutledningsfrågor Slutledningsfrågor är förmodligen den typ av frågor som flest provskrivare har problem med att besvara. De liknar helhetsfrågor men avser till skillnad från dem inte texten som helhet utan endast en mindre del. De skiljer sig från faktafrågor på så sätt att det inte räcker att leta specifika fakta i texten. Det kan till exempel krävas att man utifrån sin förståelse av innebörden i ett textavsnitt besvarar en fråga angående något som inte direkt nämns i texten eller att man tillämpar sin förståelse av författarens åsikter och syften på en ny situation. Man måste således dra nya slutsatser baserade på textens innehåll. Det brukar finnas en till två slutledningsfrågor per artikel både på LÄS och ELF. Precis som för faktafrågor är det viktigt att läsa några meningar före och efter det stycke i texten som berörs för att få en komplett bild. Slutledningsfrågor kan börja på följande sätt: Vad antyder författaren om... ? Vilket av nedanstående påståenden sammanfattar bäst det första stycket? Vilket av nedanstående råd är det mest troligt att textförfattaren skulle ge?

141

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Exempel på hur slutledningsfrågor till texten Slagskepp på sidan 135 skulle kunna vara utformade är: Vilket av nedanstående råd är det mest troligt att textförfattaren skulle ge till dem som idag ägnar sig åt skeppsbygge? Vad är anledningen till att textförfattaren berättar om de kinesiska djonkerna?

Att känna igen och utesluta avledande svarsalternativ I många fall är det svårt att direkt säga vilket svarsalternativ som är riktigt och även om man tror att man kan det så bör man försäkra sig om att man verkligen har rätt genom att försöka utesluta de övriga. Provkonstruktörerna lägger ner mycket tid på att skapa svarsalternativ som ligger nära det riktiga alternativet men som är felaktiga, så kallade avledande svarsalternativ (man försöker avleda uppmärksamheten från det riktiga svaret). Om man känner till hur avledande svarsalternativ kan vara utformade är det också lättare att identifiera och utesluta dem. Några av de vanligaste typerna är: Politiskt inkorrekta alternativ och alternativ med information som inte är sann i verkligheten Man kan oftast utesluta svarsalternativ som inte är politiskt korrekta. Det kan till exempel gälla alternativ som uttrycker sexistiska, rasistiska eller främlingsfientliga åsikter. Vidare kan man oftast utesluta svarsalternativ som innehåller information som uppenbart inte är sann i verkligheten. Om man till exempel vet att Italien vann VM i fotboll 2006, bör man kunna utesluta ett alternativ som hävdar att Sverige vann VM i fotboll samma år. Alternativ som innehåller information som har stöd i texten men som inte svarar på frågan Ett vanligt sätt att försöka förvirra den som skriver provet är att presentera svarsalternativ som innehåller information som visserligen är sann, och som har stöd i texten, men som inte svarar på frågan. Anta att en av frågorna är: "Vad säger texten om varför vissa fåglar flyttar söderut under vinterhalvåret?" Om då ett av svarsalternativen är: "De flesta flyttfåglarna flyger i en rakt södergående linje", så kan detta visserligen vara sant, och ha stöd i texten, men det förklarar inte varför fåglarna flyttar söderut utan hur de gör vid flytten. Denna typ av avledande svarsalternativ är särskilt vanliga vid faktafrågor. Formuleringar som är hämtade direkt från texten Ett annat sätt att avleda uppmärksamheten från det rätta svaret är att inkludera ett citat hämtat direkt från texten som ett felaktigt svarsalternativ. Många gånger kan ett sådant alternativ vid första anblicken verka helt korrekt eftersom det ju uppenbarligen har stöd i texten, men ofta ger citatet endast en begränsad bild och man kan behöva läsa några meningar före och efter det stycke i texten som berörs för att få en fullständig bild. Extrema svarsalternativ De riktiga svarsalternativen uttrycker sällan extrema lägen, utan är nästan alltid väl avvägda och balanserade. När ord som alla, ingen, mest, bäst, sämst, minst, fullständigt, värst och så vidare dyker upp i ett svarsalternativ bör man därför vara på sin vakt. Över- och underskattningar Ett vanligt sätt att försöka lura den som skriver provet är att presentera lösningar som över- eller underskattar det riktiga svaret. Den här typen av avledande svarsalternativ är speciellt vanliga vid helhets- och slutledningsfrågor. Anta att författaren skriver: "Svenska är vackrast när det talas med norrländsk dialekt", och att en fråga handlar om 142

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

författarens inställning till det svenska språket. Ett svarsalternativ som: "Norrländska är den enda vackra svenska dialekten", överskattar författarens ståndpunkt. Ett svarsalternativ som: "Svenska är lika vackert oavsett dialekt", underskattar författarens ståndpunkt. Det rätta svaret skulle i stället kunna vara: "Författaren tycker att norrländska är den finaste svenska dialekten." För smala och för breda svarsalternativ Svarsalternativen kan även göras för smala eller för breda, vilket är särskilt vanligt på helhetsfrågor. För smala alternativ ger bara ett delsvar på frågan medan för breda alternativ visserligen svarar på frågan men också innehåller ytterligare information som inte är förenligt med frågans riktiga svar.

Lösningsteknik Det finns många olika sätt att gå till väga på när man löser frågorna till de långa artiklarna i LÄS och ELF. Här presenteras en metod som har befunnits vara framgångsrik. Det är dock viktigt att man kommer fram till ett lösningssätt som passar en själv och det finns flera vägar till ett bra resultat. 1. Gå snabbt igenom artiklarna för att hitta den som verkar lättast Lägg de första 30 sekunderna på att bli bekant med vad de olika artiklarna handlar om och börja sedan med den som verkar enklast. Visserligen tappar man lite tid när man gör detta, men fördelen är att man minskar risken att redan från början fastna på en svår artikel. Om man genast kör fast är det lätt att drabbas av panik och inte hinna läsa alla artiklarna. Man missar då i onödan viktiga poäng.

2. Läs texten före frågorna Det kan, av flera anledningar, vara fördelaktigt att läsa artikeln innan man studerar de efterföljande frågorna. För det första är det tidskrävande att läsa frågorna två gånger. För det andra blir det svårt att få en helhetsförståelse av texten om man hela tiden tänker på frågorna under läsningen, vilket gör att det kan bli svårt att svara på helhetsfrågorna. För det tredje så står ofta inte heller svaren på fakta- och slutledningsfrågor på ett enda ställe i texten utan man behöver sätta informationen i sammanhang med andra delar för att inte bli lurad av avledande svarsalternativ. Vidare är det lätt att bli stressad och drabbas av panik om man inte omedelbart hittar de rätta svarsalternativen vid genomläsningen, vilket man i många fall inte heller gör på grund av frågomas utformning.

3. Lös frågorna i turordning Man bör lösa frågorna i turordning eftersom de oftast följer texten ordning. Med andra ord behandlar ofta första frågan början av texten, den andra frågan mittenpartiet och så vidare. Detta gör att man kan begränsa sökandet efter det rätta svaret till det parti i texten som följer på det parti som behandlades i föregående fråga. Om man hoppar mellan frågorna kan man lätt tappa tråden. 4. Identifiera frågetypen Försök att identifiera om frågan är en faktafråga, helhetsfråga eller slutledningsfråga. Om man gör det kan man snabbare avgöra vilken typ av information som krävs samt var i texten man bör leta.

143

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

5. Tänk ut ett eget svar innan genomläsningen av svarsalternativen När man läst frågan kan det vara bra att själv tänka ut ett eget svar innan man tittar på svarsalternativen. Man utnyttjar då sin intuitiva förståelse av texten och minskar risken att fastna på felaktiga svarsalternativ. Man kan till exempel läsa frågan, blunda 10 sekunder, tänka ut rätt svar, och sedan titta på svarsalternativen.

6. Uteslut svarsalternativ Det kan vara betydligt svårare att bekräfta att ett svarsalternativ är riktigt än att visa att ett annat svarsalternativ är felaktigt. Ett felaktigt svarsalternativ kan ha visst stöd i texten men det kan finnas ytterligare information som sammantaget gör att alternativet är felaktigt. Det räcker alltså inte alltid med att man hittar ett stycke i texten som stödjer ett alternativ för att styrka att det är det korrekta svarsalternativet. Hittar man däremot information i texten som går emot ett svarsalternativ kan man genast utesluta detta alternativ.

Om man inte är 100 % säker på vilket svar som är rätt kan det således löna sig att försöka utesluta svarsalternativ i stället för att försöka hitta det riktiga svaret på frågan. Ofta kan man omedelbart utesluta ett eller två svarsalternativ med hjälp av sin intuitiva förståelse av texten eller genom att svaren till exempel innehåller osann, orimlig eller politiskt inkorrekt information. Man har då färre alternativ kvar och det blir mindre information att söka efter i texten.

7. Svara på frågan och undvik att fastna När man har identifierat det rätta svarsalternativet skall man markera sitt svar och gå vidare. Om man inte kan komma fram till vilket som är det riktiga svarsalternativet inom rimlig tid är det oftast bäst att göra en liten bock bredvid frågan i frågehäftet, och därefter fortsätta med nästa fråga. Det är annars mycket lätt att fastna och sedan inte hinna med de lättare frågorna och på så sätt förlora poäng. Om man har tid över kan man på slutet gå tillbaka och försöka hitta svaret på de frågor man hoppat över. Om man inte kan eller hinner komma fram till det riktiga svarsalternativet är det bäst att först försöka utesluta några av svarsalternativen och sedan chansa. Man får inget poängavdrag för felaktiga svar och eftersom var och en av frågorna har fyra svarsalternativ så får man genom ren chansning rätt på var fjärde fråga, statistiskt sett. Har man dessutom kunnat utesluta några av svarsalternativen så ökar möjligheterna ytterligare.

144

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Övningar Övningarna på LÄS består av två artiklar med vardera fyra efterföljande frågor. Efter frågorna följer svar där man kan läsa utförliga förklaringar till hur man kan komma fram till de riktiga svarsalternativen. För att förenkla förklaringarna finns en markering vid varje stycke i spalten till höger om artikeln. Detta är dock något som man inte bör fästa uppmärksamhet vid då man läser artiklarna och svarar på frågorna eftersom styckemarkeringar inte förekommer i texterna på högskoleprovet. Vid första artikeln, Kan Darwin förklara tron på Gud?, kan det vara bra att prova den lösningsteknik som presenterats på sidan 143. Vid den andra artikeln, Den antika frågan om estetikens etik, kan man dessutom ställa en klocka på tio minuter och försöka läsa texten och svara på frågorna inom denna tidsram för att känna av den tidspress som råder i själva provsituationen vid högskoleprovet.

145

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

147

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Svar med förklaringar till Kan Darwin förklara tron på Gud? 1.

Vad skriver, enligt textförfattaren, Darwin i sin bok Människans härkomst angående religionens inträde i människans historia? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man i tredje stycket.

A. Religionen uppstod eftersom den gav människan evolutionära fördelar. Detta svarsalternativ är felaktigt. Påståendet skulle kunna vara en slutsats av artikeln men det finns inget stöd för att Darwin skulle ha uttryckt detta i sin bok. Tvärtom skriver textförfattaren Peter Gärdenfors i tredje stycket att Darwins förslag i Människans härkomst inte förklarar "vilka evolutionära fördelar de religiösa föreställningarna har givit människan".

B. Tron på en allsmäktig Gud kombinerad med osynliga väsen har varit nästan intill universell hos de mindre civiliserade folkslagen. Detta svarsalternativ är felaktigt. I tredje stycket kan man visserligen läsa att tron på "osynliga andliga väsen" varit så gott som universell bland de mindre civiliserade folkslagen. Darwin menar dock inte att det finns belägg för att tron på en "allsmäktig gud" skulle varit vida utbredd: "Det finns inga belägg för att människosläktet från begynnelsen var begåvat med den förädlande tron på en allsmäktig Gud."

C. Religionen härstammar från teorin om att endast de starkaste överlever. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det finns inget stöd i artikeln för att Darwin kulle ha uttryckt något sådant.

D. Människans nyfikenhet och slutledningsförmåga var viktiga element vid uppkomsten av religion. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. I tredje stycket kan man läsa: "Så snart som fantasin, nyfikenheten och förmågan att förundras, liksom en viss förmåga att dra slutsatser, hade utvecklats något, fick människorna naturligtvis behov av att förstå vad som pågick runt omkring dem och började spekulera över sin egen tillvaro." Rätt svar: D

2. Hur skyddar, enligt Brian Sloan Wilson, religionen människan mot dess egoism? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man i fjärde stycket.

149

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

A. Genom att förmå samhällets invånare att behandla alla medmänniskor respektfullt och likvärdigt. Detta svarsalternativ är felaktigt. I fjärde stycket uttrycks visserligen att religionen kan förbättra överlevnadschanserna genom att bidra till samarbete och sammanhållning och i stycke åtta står det att religionen därför kan skydda mot egoism. Dessa påståenden är emellertid inte samma sak som att säga att religionen förmår samhällets invånare att behandla alla medmänniskor respektfullt och likvärdigt.

B. Genom att tillåta människor i alla typer av samhällen att bilda självorganiserande och altruistiska system utan behov av andra lagar. Detta svarsalternativ är felaktigt. I fjärde styckets sista mening står det att religionen kan hjälpa små samhällen att fungera som självorganiserande system. Det står däremot inte att detta gäller alla typer av samhällen.

C. Genom att förbättra överlevnadschanserna för en grupp individer via sammanhållning och samarbete. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Wilsons huvudtanke uttrycks i stycke fyra: "religion höjer överlevnadschanserna hos en grupp människor genom att öka sammanhållningen och samarbetet mellan dem ".

D. Genom att de som bryr sig minst om sig själva tar makten över samhället. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står i texten att de som bryr sig minst om sig själva kan komma att klara sig bäst i religiösa samhällen, men det nämns aldrig att de skulle ta makten. Rätt svar: C

3. Hur är det mest troligt att Atran och Norenzayan skulle sammanfatta sina tankar kring hur tron på gudar och andra övernaturliga väsen uppstår? Detta kan ses som en slutledningsfråga. Svaret hittar man i stycke åtta, nio och tio.

A. Genom människans inneboende instinkt att skapa religion för att skapa samhällen. Detta svarsalternativ är felaktigt. Atran och Norenzayan menar inte att människan har en inneboende instinkt att skapa religion utan att religionen är en kulturell biprodukt till andra evolutionärt fördelaktiga faktorer. Detta framgår i stycke åtta: "Deras tes är att religionen i sig själv inte är någon evolutionär anpassning utan en kulturell biprodukt."

B. Genom människans vilja att utnyttja religionen i maktsyften. Detta svarsalternativ är felaktigt. Atran och Norenzayan nämner aldrig människans strävan efter makt.

C. Genom människans behov av att sätta sig själv i centrum genom påhittade myter och berättelser. Detta svarsalternativ är felaktigt. Atran och Norenzayan uttrycker ingenting av vad som nämns i detta alternativ.

150

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

D. Som en biprodukt till andra faktorer som gett evolutionära fordelar. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. I stycke åtta kan man alltså läsa att "Deras tes är att religionen i sig själv inte är någon evolutionär anpassning utan en kulturell biprodukt". Mycket av texten i stycke nio och tio förklarar sedan vilka evolutionärt fördelaktiga faktorer som religionen kan vara en biprodukt till och hur dessa faktorer kan ha uppkommit. Man redogör i samband med detta för vad man kallar en "automatisk varelsedetektor". I stycke tio står följande: "När väl den automatiska varelsedetektorn är i funktion och det inte går att hitta något konkret som orsak till en märklig händelse, så uppfinner vi med lätthet en övernaturlig varelse som kan ta rollen som orsakare." Med dessa övernaturliga varelser som utgångspunkt menar de sedan att religion har uppstått. Rätt svar: D

4. Vilken är textförfattarens huvudtanke? Detta kan ses som en helhetsfråga. För att kunna svara på den bör man ha läst hela artikeln.

A. Att presentera olika författares syn på kopplingen mellan religion och evolution. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Artikeln är en genomgång av vilka åsikter man kan finna hos olika vetenskapsmän angående frågan om huruvida religionen har etablerats på grund av att den givit en evolutionär fördel.

B. Att beskriva hur tron på osynliga varelser utvecklats. Detta svarsalternativ är felaktigt. Hur tron på osynliga varelser utvecklats beskrivs visserligen delvis i artikeln men kan inte klassas som artikelns huvudtema.

C. Att visa hur modern vetenskap nu helt kan förklara religionens förekomst i världshistorien. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det finns inget stöd i texten för att artikelförfattaren skulle ha sådana intentioner.

D. Att bevisa att Darwins teorier i Människans härkomst stämmer. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det redogörs visserligen för Darwins tankar kring hur religion kan ha uppkommit men Gärdenfors försöker inte bevisa teorierna som framförs i Darwins bok.

Rätt svar: A

151

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Övningsartikel 2

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Anders B u r m a n är idéhistoriker och kulturskribent. H a n disputerade 2005 på avhandlingen Politik i sak. C.J.L. Almqvists samhällstänkände 1839-1851.

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

154

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

Svar med förklaringar till Den antika frågan om estetikens etik

1. Under vilken tid började man sammanföra olika konstdiscipliner under en gemensam beteckning för skön konst? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man i det första och andra stycket.

A. Tidigare än 300-talet f Kr Detta svarsalternativ är felaktigt.

B. Cirka 300-talet f Kr Detta svarsalternativ är felaktigt.

C. Cirka 200-talet e Kr Detta svarsalternativ är felaktigt.

D. Cirka 1750 e Kr Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. I andra stycket kan man läsa följande: "Att föra samman poesi, musik, måleri, skulptur och arkitektur under en gemensam beteckning av sköna konster började man inte göra förrän vid samma tid som Baumgarten skapade estetikdisciplinen." Om man vet när Baumgarten skapade estetikdisciplinen så vet man med andra ord ungefär när en gemensam beteckning för sköna konster trädde fram. I första stycket står det: "Det var tysken Alexander Gottlieb Baumgarten som med sin år 1750 utgivna Aesthetica mutade in det estetiska ämnesområdet." Vi kan alltså konstatera att D måste vara rätt svar.

Rätt svar: D

2. Vad antyder, enligt textförfattaren, Biittner om Platons inställning till skönheten? Detta kan ses som en slutledningsfråga. Svaret hittar man i stycke fem, sex och sju.

A. Platon ansåg att skönhet kan uttryckas både vetenskapligt och konstnärligt men att filosofen är mer lämpad än konstnären att uttala sig om det sköna. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst överens med Buttners beskrivning av Platons åsikter i stycke fem, sex och sju. Bland annat kan man i stycke sju läsa att Platon menade att det är filosofen som bäst kan uttala sig om skönheten och att det är filosofen som har de bästa förutsättningarna för att vara en god diktare.

155

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

B. Platon ansåg att skönheten borde förbjudas och censureras eftersom den leder oss bort från den sanna verkligheten. Detta svarsalternativ är felaktigt. I femte styckets sista mening står att Platon i sin bok Staten menade att konsten och litteraturen borde förbjudas eftersom de leder oss bort från verkligheten. Han hävdar dock aldrig att skönheten borde förbjudas, tvärtom kan man i stycke sex utläsa att Platon uppskattar den.

C. Platon ansåg att vem som uttrycker skönheten och hur den uttrycks saknar betydelse eftersom allt är en del av "skönhetens vidsträckta hav". Detta svarsalternativ är felaktigt. I sjunde stycket kan man läsa följande: "Allt som allt menar Platon att det är filosofen som bäst kan uttala sig om konsten och skönheten. Konstnären kan kanske frambringa sköna verk, men för den skull begriper han inte skönhetens väsen." Platon menar även att det är filosofen som har de bästa förutsättningarna för att vara en god diktare och Buttner argumenterar för att Platons konstnärsideal är filosofen som konstnär.

D. Platon ansåg att skönhet enbart kan uttryckas vetenskapligt. Detta svarsalternativ är felaktigt. I stycke sju står följande: "Konstnären kan kanske frambringa sköna verk, men för den skull begriper han inte skönhetens väsen." Med stöd av denna mening kan man dra slutsatsen att Platon ansåg att även konstnärer kan uttrycka skönhet, även om de inte alltid begriper "skönhetens väsen". Rätt svar: A

3.

Vad skriver textförfattaren om idén att konsten är karaktärsdanande? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man i artikelns sista stycke.

A. Den lever kvar än idag men bara inom vissa konstformer. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står i texten att tanken lever kvar än idag men det nämns ingenstans att den bara skulle gälla vissa konstformer.

B. Den fick ett uppsving under Designåret 2005. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. I sista stycket står det att mycket av retoriken under Designåret 2005 byggde på föreställningen att god design och konst kan ha en positiv inverkan på människan.

C. Den försvann helt efter att den kritiserats av Filodemus. Detta svarsalternativ är felaktigt. I sista stycket kan man läsa att Filodemus levde på hundratalet f Kr. Vidare står det att tanken att konsten har en moralisk och karaktärsdanande sida har varit ovanligt seglivad och att denna tanke enligt texten var viktig så sent som under Designåret 2005.

156

Kapitel 4 - LÄS - Svensk läsförståelse

D. Den har varit seglivad och än idag är alla överens om att den stämmer. Detta svarsalternativ är felaktigt. I sista stycket hävdas att tanken att konsten har en moralisk och karaktärsdanande sida var en självklarhet för tänkare som Aristoteles och Plotinos och att tanken varit ovanligt seglivad. Författaren menar dock att frågan om det verkligen förhåller sig så kan diskuteras och anför som motargument att redan filosofen Filodemus var av en annan åsikt. Ingenstans i texten står det att alla idag är överens om att idén stämmer.

Rätt svar: B

4. Hur kan man bäst beskriva den här texten? Detta kan ses som en helhetsfråga. För att kunna svara på den bör man ha läst hela artikeln.

A. Argumenterande Detta svarsalternativ är felaktigt. Författarens huvudsakliga syfte är här inte att argumentera för sina egna ståndpunkter.

B. Subjektiv Detta svarsalternativ är felaktigt. Författarens huvudsakliga syfte är inte att framföra sina egna värderingar och åsikter.

C. Jämförande Detta svarsalternativ är felaktigt. Alternativet kan i förstone verka stämma bra men texten är huvudsakligen en beskrivning av en bok av Stefan Büttner, vilket man kan se i stycke fyra.

D. Beskrivande Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Texten är huvudsakligen en beskrivning av innehållet i Stefan Büttners bok Antike Ästhetik. Eine Einführung in die Prinzipien des Schönen där det bland annat redogörs för hur olika tänkare sett på begreppet skönhet. Rätt svar: D

/

157

ELF - Engelsk läsförståelse

Introduktion

160

Artiklar

160

Markeringar i och

Lucktest Lösningsteknik Engelskkunskaper

bredvid texten

160

Övningar på artiklar

De tre frågetyperna

161

Övningar på korta texter

Lösningsteknik

162

Övning på lucktest

Korta texter Lösningsteknik

162 162

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Introduktion Syfte:

Att testa engelsk läsförståelse.

Tid:

35 minuter

Antal uppgifter:

20

Provets struktur:

Provet består av

Tid per uppgift:

•

två artiklar med fem respektive sex tillhörande frågor

•

fem korta textstycken med en tillhörande fråga per text

•

ett lucktest med fyra frågor

Lämplig tidsfördelning kan vara tio minuter per artikel, totalt åtta minuter för de kortare textstyckena och sju minuter för lucktestet. Då får man cirka en minut och 50 sekunder per fråga på artiklarna, en minut och 35 sekunder per fråga på de kortare textavsnitten och cirka en minut och 45 sekunder per lucka i lucktestet. Notera dock att antalet frågor på momenten kan variera något mellan olika provtillfällen.

Med en tidsgräns på 35 minuter är Engelsk Läsförståelse (förkortat ELF) det delprov efter ORD där man har minst tid på sig att svara på frågorna. Delprovet testar provskrivarens engelskkunskaper, men att ha läsvana och en god lästeknik i allmänhet är en grundförutsättning för att lyckas. Därför kan man förbättra sina chanser genom de tekniker och övningar som presenteras i avsnittet Snabbläsning på sidan 134 i kapitlet LÄS. ELF har i stort sett samma struktur varje år, med två längre artiklar, fem korta textstycken och ett lucktest. Att lära sig de olika frågetyper som används på de långa artiklarna och de vanligaste avledande svarsalternativen är en fördel. Att skaffa sig en lösningsteknik som passar ens egen stil är också viktigt. I det här kapitlet analyseras först de olika momenten på ELF: artiklar, korta texter och lucktest. I varje avsnitt presenteras förslag på lösningstekniker. I nästa del går vi igenom metoder för att förbättra sina engelskkunskaper och introducerar olika typer av engelska ord som kan vara bra att känna till inför högskoleprovet. Kapitlet avslutas med övningar på ELF:s olika moment och utförliga förklaringar till hur man kommer fram till rätt svar.

Artiklar De långa artiklarna i ELF handlar, precis som artiklarna i LÄS, om smala ämnen som få personer har förkunskaper om för att testa läsförståelse snarare än allmänbildningsnivå. Det är mycket vanligt att åtminstone en av artiklarna handlar om kultur; det kan till exempel vara en bokrecension eller en liten berättelse om en känd person. Texterna år betydligt kortare än på LÄS och innehåller i regel mellan 550 och 700 ord.

Markeringar i och bredvid texten Precis som på LÄS så kan det vara en fördel att markera nyckelord. Mer information om hur man kan göra detta finns på sidan 140.

160

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

De tre frågetyperna Frågorna efter de längre texterna på ELF följer samma mönster som vid delprovet LÄS och kan således delas in i faktafrågor, helhetsfrågor och slutledningsfrågor (för en mer noggrann beskrivning, se sidan 140). En skillnad mellan delproven är att faktafrågor brukar vara något vanligare i delprovet ELF. Nedan följer en liten genomgång av hur de olika frågetyperna kan se ut på engelska.

Faktafrågor

Faktafrågor kan börja på följande sätt: What does the text say about...? According to the text, what function does...? Which year did...?

q j

Exempel på hur faktafrågor till texten The Foundation of the International Committee of the Red Cross på sidan 137 skulle kunna vara utformade är: Which country arranged the international conference where the first Geneva Convention was adopted? Why, according to the text, did Henry Dunant call for the development of international treaties?

Helhetsfrågor

Helhetsfrågor kan börja på följande sätt: What is the author's general conclusion? Which of the following best summarizes the text? Which of the following would be an appropriate title of the text? Exempel på hur helhetsfrågor till texten The Foundation of the International Committee of the Red Cross på sidan 137 skulle kunna vara utformade är: What is the author's main purpose with the text? What is the basic attitude expressed by the writer?

Slutledningsfrågor

Slutledningsfrågor kan börja på följande sätt: What is implied about... ? What can be concluded from...? Which of the following statements is most in line with...? Exempel på hur slutledningsfrågor till texten The Foundation of the International Committee of the Red Cross på sidan 137 skulle kunna vara utformade är: What is implied about Henry Dunont's experience at Solferino? Which of the following statements is most in line with Henry Dunont's view of international armed conflict?

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Lösningsteknik För de längre texterna på ELF kan man använda samma lösningsteknik som den som beskrivs i avsnittet om LÄS (sidan 143). Där förklaras även hur man kan känna igen och utesluta avledande svarsalternativ (sidan 142).

Korta texter De korta texterna innehåller vanligtvis runt 100 ord. Språket i de korta textavsnitten är ofta mer avancerat än det som används i de längre artiklarna, varför många uppfattar frågorna som relativt svåra. Om man har problem med de korta texterna kan det vara fördelaktigt att börja med att lösa de långa artiklarna och lucktestet. Man minimerar då risken att tidigt fastna på en svår fråga och tappa tid.

Lösningsteknik Det finns många olika sätt att gå tillväga på när man löser frågorna till de korta texterna. Här presenteras en metod som har befunnits vara framgångsrik. Det är dock viktigt att man kommer fram till ett lösningssätt som passar en själv.

1. Läs texten före frågan Genom att läsa texten före frågan skaffar man sin egen bild av vad texten vill säga, utan att påverkas av olika vinklingar i frågan och i svarsalternativen.

2. Läs frågan och tänk ut ett eget svar När man läst frågan kan det vara bra att försöka tänka efter vad rätt svar kan vara innan man tittar på svarsalternativen. Man utnyttjar då sin intuitiva förståelse av texten och är mindre benägen att välja avledande felaktiga svarsalternativ.

3. Läs svarsalternativen och uteslut ett i sänder Om det inte är helt tydligt vilket som är rätt svar bör man gå tillväga på samma sätt som på de långa artiklarna (sidan 142). Börja därför med att läsa det första svarsalternativet och undersök om det kan uteslutas eller om det verkar riktigt. Gå sedan vidare och gör samma sak med resterande svarsalternativ. Det kan ibland vara betydligt lättare att se att ett svarsalternativ är felaktigt än att det är riktigt.

4. Markera rätt svar och undvik att fastna Om man inte hittar ett lämpligt svar inom avsatt tid bör man markera frågan och sedan gå vidare till nästa fråga. Har man tid över när man är klar med de övriga frågorna kan man gå tillbaka till de frågor man hoppat över och försöka hitta lösningarna. Observera att även om man inte kan komma på rätt svar så lönar det sig att försöka utesluta några av alternativen och därefter chansa. Man bör alltid fylla i ett svar.

162

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Lucktest Lucktestet är den enda delen av högskoleprovet som testar det produktiva ordförrådet. Detta innebär att det inte räcker med en passiv förståelse av ett ord utan att man även måste kunna använda det på ett riktigt sätt. Vid översättning till svenska ser man oftast vilket ord som skall sättas in i luckan eftersom det i de flesta fall endast finns ett alternativ som passar in logiskt. Detta gäller emellertid inte alltid eftersom det finns vissa uttryck, till exempel så kallade idiom där man inte av de enskilda ordens betydelse kan sluta sig till betydelsen av hela uttrycket. Exempel på ett svenskt idiom är uttrycket "att lägga rabarber på något" vilket betyder "att lägga beslag på något". Exempel på ett engelskt idiom är "to spill the beans" som betyder "att röja en hemlighet" eller "att prata bredvid mun". Idiom måste helt enkelt läras in som en helhet. Om man tycker att lucktestet är lättare än frågorna på de långa artiklarna och de korta texterna, kan det löna sig att göra denna provdel först. Man försäkrar sig då om att inte missa dessa relativt lätta poäng på grund av tidsbrist.

Lösningsteknik Det finns många olika sätt att gå till väga på när man löser frågorna till lucktestet. Här presenteras en metod som har befunnits vara framgångsrik. Det är dock viktigt att man kommer fram till ett lösningssätt som passar en själv. 1. Svara på frågorna successivt i texten Vid lucktestet lönar det sig att läsa texten rätt igenom och att successivt fylla i luckorna. Man behöver alltså inte börja med att läsa hela texten för att försöka skaffa sig helhetsförståelse. 2. Tänk ut vad det rätta svaret bör vara innan du tittar på alternativen Innan man tittar på svarsalternativen är det bra att tänka ut ett svar som skulle passa bra in i luckan. På så sätt utnyttjar man sin intuitiva förståelse och undviker att fastna för felaktiga avledande alternativ som annars vid en första anblick kan verka riktiga. 3. Titta på alternativen och försök att utesluta felaktiga svar Om man har fått en bra förståelse av sammanhanget kan man ofta direkt peka ut det rätta svaret. Om man inte kan det brukar man åtminstone kunna utesluta ett eller två av alternativen. Ibland är emellertid svarsalternativen snarlika varandra, och det kan krävas att man har en känsla för små nyansskillnader. Detta är något som man egentligen bara I kan skaffa sig genom att läsa engelska texter regelbundet.

4. Kontrollera Nar man har läst igenom texten och samtidigt fyllt i luckorna har man förhoppningsvis fått en relativt god förståelse I av vad texten som helhet handlar om. Då är det bra att återigen läsa igenom texten för att se om man fortfarande rycker att de svarsalternativ man valt är de riktiga. Var uppmärksam på att texten flyter bra med de ord som valts och ändra om ett ord inte passar in.

163

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Engelskkunskaper F ö r att u p p n å ett bra resultat på E L F m å s t e m a n naturligtvis ha g o d a k u n s k a p e r i e n g e l s k a och språkinlärning måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Om m a n vill förbättra sig m å s t e m a n kontinuerligt läsa e n g e l s k a texter. F ö r att komma igång m e d detta kan m a n till e x e m p e l börja m e d en riktigt s p ä n n a n d e d e c k a r e . Om m a n tycker att detta är för svårt kan m a n börja m e d en e n g e l s k b o k s o m m a n tidigare läst på s v e n s k a så att m a n r e d a n förstår huvuddragen i handlingen. D e t lönar sig att på sikt ä v e n läsa den typ av artiklar s o m b r u k a r f ö r e k o m m a på E L F . Exempel på tidningar s o m innehåller s å d a n a texter o c h s o m inte är så a v a n c e r a d e är tidskrifterna Time o c h Newsweek och d a g s t i d n i n g a r n a New York Times o c h Independent. T i d n i n g a r s o m Economist o c h Science är o c k s å b r a m e n är lite svårare. De flesta bibliotek har flera av de o v a n n ä m n d a tidningarna och en del av d e m k a n m a n ä v e n läsa gratis på Internet. F ö r att förbättra sitt ordförråd och sin läsförståelse är det viktigt att m a n samtidigt m e d läsningen slår upp de ord m a n inte förstår o c h skriver ner d e m i en b o k . På det sättet k a n m a n gå tillbaka o c h repetera de ord s o m man lärt sig.

Ä v e n om m a n inte h a r så m y c k e t tid att l ä g g a på att förbättra sin e n g e l s k a lönar det sig att lära in vissa grupper av ord s o m är viktiga att förstå för att klara av frågorna på E L F . D e s s a ord k o m m e r att gås i g e n o m i följande avsnitt. D e t k a n o c k s å vara b r a att gå i g e n o m de förled o c h efterled s o m förklaras i kapitlet om s v e n s k ordförståelse på sidan 2 0 0 eftersom m å n g a av d e m ä v e n a n v ä n d s i engelska, k a n s k e till och m e d i h ö g r e grad än i svenska.

Ord som indikerar att ett argument stärks eller försvagas På alla d e l m o m e n t på E L F gäller det att ha en g o d förståelse av e n g e l s k text. D e t finns vissa partier av texten där författaren ställer t v å a r g u m e n t m o t v a r a n d r a eller s v ä n g e r i sitt r e s o n e m a n g . D ä r k a n det vara svårt att hänga med o c h därför f ö r e k o m m e r det ofta frågor s o m testar p r o v s k r i v a r e n s förståelse för j u s t dessa partier. Ett exempel på ett uttryck s o m ställer två åsikter m o t v a r a n d r a är "in contrast to" s o m b e t y d e r "i motsats till".

"In contrast to the common perception that the introduction of the Euro caused high inflation in the member states, most academic papers show that the inflation remained stable. "

"I motsats till den allmänna uppfattningen att införandet av Euron medförde hög inflation i medlemsstaterna, visar de flesta vetenskapliga artiklar att inflationen förblev stabil."

Inledningsord som markerar att argument ställs mot varandra

164

albeit

fastän, fast

except

förutom

although

trots att, fastän

however

dock, emellertid, däremot

but

men

in spite of

trots

contrary to

i motsats till

nevertheless

icke desto mindre, trots det

despite

trots

nonetheless

icke desto mindre, trots det

even so

ändå

notwithstanding

trots, oavsett

even though

även om

on the other hand

å andra sidan

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

regardless of

oavsett

though

trots att, fastän

whereas

medan

while

medan

yet

ändå

Inledningsord som markerar att ett tidigare argument stärks

Ord som markerar förändring En annan typ av ord som är viktiga att förstå för att kunna besvara frågorna på E L F är ord som markerar uppgång, nedgång eller stabilt läge. Det är också viktigt med ord som markerar att något är positivt, negativt eller neutralt.

Ord som markerar uppgång, förstärkning eller förändring i positiv riktning

increase

öka, tillta

enlarge

utöka, vidga

boost

höja, stärka; uppsving

reinforce

förstärka

augment

öka, utvidga

flourish

blomstra, trivas

amplify

utvidga; förstärka

thrive

frodas, blomstra, gå bra

extend

utvidga; sträcka ut

abound

finnas i riklig mängd

intensify

intensifiera

burgeon

spira, att växa och expandera snabbt

expand

utvidga, utöka

boom

kraftig uppgång

escalate

trappa upp, intensifiera

soar

stiga i höjden

surge

uppgång, ökning; tillströmning

prosper

blomstra, gå bra

enhance

öka; förbättra

raise

höja, lyfta upp

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Ord som markerar nedgång, försvagning eller förändring i negativ riktning

decrease

minska, avta

decay

förfalla

reduce

reducera, minska

wane

nedgång

diminish

minska, förringa

drop

falla, sjunka

lessen

minska

degenerate

degenerera, urarta

shrink

krympa

regress

gå tillbaka, återgå

dwindle

minska, reduceras

sink

sjunka, minska

decline

avta, minska

fall

fall, minskning, nedgång

weaken

försvagas, mattas

disintegrate

sönderdelas

deteriorate

försämras, minska; förfalla

Ord som markerar stabilisering, avstannande eller motståndskraft mot förändring

166

status quo

oförändrat tillstånd

unaltered

oförändrad

stabilize

kvarstå stabilisera

unreceptive

oemottaglig

stagnate

stagnera, avstanna

solid

fast, kompakt; obruten

unchanged

oförändrad

unaffected

oberörd, opåverkad

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Urval av ord som ofta förekommer i ELF-texterna Detta avsnitt innehåller ord som valts ut ur en databas, en så kallad textkorpus, med engelska texter som tidigare förekommit på högskoleprovet. Urvalet är dels baserat på hur ofta orden förekommer dels på deras svårighetsgrad.

abundant

riklig,

överflödande

deliberately

avsiktligt, överlagt

aggrandize

förstora; försköna

delve

gräva; forska ingående

allegedly

efter vad som påstås

denounce

påtala; kritisera, fördöma; anklaga

apart from

frånsett, bortsett från

depredation

plundring; skövling, ödeläggelse

appeal

vädjan; överklagande; dragningskraft

deprived

missgynnad; berövad

archetype

arketyp, urtyp

deranged

mentalt störd

assert

påstå, hävda

dignified

värdig

asset

tillgång

diligence

flit, arbetsamhet

atrocity

illdåd

dinky

liten, nätt; prydlig

attendance

närvaro, deltagande, besökande

disregard

likgiltighet; bortse från

audacious

djärv, dumdristig; fräck

distraught

upprörd, bestört

autobiography

självbiografi

diverse

olika, varierande

baffling

förbluffande

docile

foglig

barter

byteshandel, bytesvara; bedriva byteshandel

domesticated

tam, huslig

effective

verksam

bemused

förvånad, förbryllad efficient

effektiv

blaze

flamma, låga; utbrott elusive

undvikande; flyktig

blur

bli suddig, suddas ut encapsulate

kapsla in; sammanfatta

bystander

åskådare enigma

gåta, mysterium

clobber

kläder, paltar; slå till; utklassa enrich

berika, göra rik; anrika

coincidence

sammanträffande, tillfällighet erratic

planlös; oberäknelig

comprehensive

omfattande, fullständig estate

gods, lantegendom

compulsory

obligatorisk, tvingande evolve

utveckla sig

conclude

dra slutsats excess

överskott; överdrift

conclusive

slutlig; avgörande exculpate

rentvå; frita

consistent

konsekvent exhilarate

uppliva, uppmuntra

contemporary

samtida; nutida fabrication

tillverkning; påhitt

conundrum

gåta, problem fastidious

nogräknad, kräsen, kinkig

convincingly

på ett övertygande sätt fiction

påhitt, fantasi; skönlitteratur

counterfeit

förfalskning gender

genus, kön

counterpart

motpart; motstycke 167

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

harass

plåga; trakassera

precedence

företräde

harbinger

förebud; budbärare

prediction

förutsägelse, prognos

haughty

högdragen, överlägsen

prejudice

fördom, förutfattad mening

imbue

genomsyra; genomdränka

preserve

bevara

imply

innebära; låta förstå

propensity

benägenhet, böjelse

impoverished

utarmad, blottställd

prosperity

framgång, välstånd

inevitable

oundviklig, ofrånkomlig

quash

slå ner, krossa

ingenious

fyndig, påhittig

rare

sällsynt

intend

avse, planera

reckon

beräkna, uppskatta; tro, anse

kinship

släktskap

redemption

sonande; gottgörande; frälsning

lack

brist; sakna, lida brist på

reimburse

ersätta, återbetala

legacy

arv, kvarlåtenskap

retribution

vedergällning, hämnd; kompensation

mandatory

obligatorisk, föreskriven

roam

ströva omkring

menace

hota; plåga

rugged

ojämn, skrovlig; kärv; kraftig

miscegenation

rasblandning

salacious

oanständig; liderlig

miscellaneous

blandad, diverse

scrupulous

ytterst noggrann, samvetsöm

mock

oäkta, falsk; imitation

scurry

trippa; skynda sig

mutual

ömsesidig, inbördes; gemensam

sniffy

snorkig, överlägsen

narrative

berättelse

spare

extra, reserv

neophyte

novis, nybörjare

striking

slående, påfallande

notion

begrepp, föreställning

succession

följd; tronföljd

notoriety

dåligt rykte

succulence

saftighet

obsessed by

besatt av

susceptible

mottaglig, känslig

oddity

egendomlighet; egendomlig person

the essence

det väsentliga

oppression

förtryck

tycoon

pamp, magnat

orchard

fruktträdgård

unprecedented

enastående, utan motstycke

outbid

bjuda över

verge

kant, rand; gräns

parish

församling, socken

whimsy

nyckfull, excentrisk

pecuniary

pekuniär, som har att göra med

widespread

utbredd, omfattande

vindictive

hämndlysten

witty

vitsig, kvick

zeal

iver, nit; entusiasm

pengar

168

pending

pågående; i avvaktan på

perpetrate

begå, föröva, göra sig skyldig till

pneumonia

lunginflammation

pollution

förorening, nedsmutsning

posterity

eftervärlden

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Övningar på artiklar Övningarna på ELF:s långa texter består av två artiklar med vardera fem efterföljande frågor. Efter frågorna följer ett facit där man kan läsa utförliga förklaringar till hur man kan komma fram till de riktiga svarsalternativen. För att förenkla förklaringarna finns en markering vid varje stycke i spalten till höger om artikeln. Detta är dock något som man inte bör fästa uppmärksamhet vid då man läser artiklarna och svarar på frågorna eftersom styckemarkeringar inte förekommer i texterna på högskoleprovet. Vid första artikeln, Bringing value into health care, kan det vara bra att prova den lösningsteknik som presenterats på sidan 143. Vid den andra artikeln, History painting, kan man dessutom ställa en klocka på tio minuter och försöka läsa texten och svara på frågorna inom denna tidsram för att känna av den tidspress som råder i själva provsituationen vid högskoleprovet.

169

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Övningsartikel 1

Bringing value into health care By Judith Maxwell W h o s e values should shape health care reform? T h a t depends on w h o you think " o w n s " the health care

[Stycke t]

system. Is it the governments w h o administer it, the physicians, nurses and other professionals w h o provide the services, or the managers w h o direct the core institutions such as hospitals and care organizations? Or is it the broader base of citizens w h o use the system and pay for it through taxes, insurance p r e m i u m s and out-of pocket expenses?

•

All these players have an ownership stake in the healthcare system. T h e governments and boards

[stycke 2]

have fiduciary responsibilities, the providers and managers have mandates to deliver and manage care and they earn their living from the w o r k they do. E a c h of these players is also equipped with technical expertise about h o w the system does, should or could operate. A n d , clearly, health care reform decisions m u s t be informed by that technical knowledge. Y o u cannot build a pyramid unless you k n o w h o w to cut and assemble stone. At the same time, however, the consent of the governed is needed for health care reform, just as

[stycke 3]

the consent of the patient is needed for treatment to begin. Citizens, as the owners and hinders, also have something to offer to the construction of the health care edifice. W h a t they offer is their core values about h o w the system should be financed, about what rules should determine w h o has access, and about the way the patient interacts with the system. Ironically, it is hard for g o v e r n m e n t officials, providers, and managers to articulate their core

[stycke 4]

values about health care reform because technical expertise tends to dominate personal values. A n d health care, no matter h o w technologically advanced it b e c o m e s , is a profoundly h u m a n experience. It is where we as individuals and family m e m b e r s m u s t confront our o w n life, death and well-being, and that of the people we love. It is about m e , the individual. But it is also about us, the collectivity. Values and expertise are c o m p l e m e n t s , n o t substitutes. B o t h are essential ingredients to decisions on health care reforms. A l m o s t invariably, core values are in conflict. F o r example, equity and efficiency are nearly always

[stycke 5]

in tension. B o t h are extremely i m p o r t a n t to health care. O n e determines w h o gets care and h o w it is financed, and the other is concerned with the means and m e t h o d s of delivering care. T h e m o s t important challenge in health care reform is to determine h o w citizens will reconcile their abiding attachment to b o t h equity and efficiency. D u r i n g January and February of 2002, I had the privilege of witnessing a process where citizens

[stycke 6]

were given b o t h the time and the information to think through s o m e of these extraordinarily difficult choices. They t o o k their challenge seriously, they learned a great deal from each other, and they came to terms with the choices in ways that would astonish many political leaders and technical experts in health care. Citizens were quick to grasp the budgetary and technological pressures we face, and yet they were able to articulate a set of values-based choices about a system that is immensely important to them. They were remarkably pragmatic and clear about the choices. This dialogue was commissioned by the Commission on the Future of Health Care in Canada, led by Roy R o m a n o w . T h e dialogue involved 12 groups of 40 citizens, selected to represent the Canadian population. O v e r the course of a full day, they constructed a consensus view of what an ideal health care system would look like in 10 years' time, and then worked through the trade-offs and choices that would make that system financially sustainable. T h e Commission will publish the report on

170

[stycke 7]

^ Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

this dialogue this m o n t h . Mr. R o m a n o w is also engaged in an intensive dialogue with the stakeholders — providers, managers and governments. In his final report in N o v e m b e r , he will therefore have a unique opportunity to create the synthesis of the values base of Canadians with the best technical advice available from the people w h o govern, manage and deliver health care in Canada.

Judith Maxwell är grundare av och ordförande för Canadian Policy Research N e t w o r k s .

1. What does the author imply about the importance of technical expertise in health care reform? A It is the most important factor in building health care reform since one should know how to cut and assemble stones in order to build a pyramid. B

It is important, but always subordinated to the role of values.

C It is important but must be coupled with other factors such as values. D It is the platform that all decisions regarding health care reform should be built upon.

2. What, according to the author, is the role of citizens in the shaping of health care reform? A To provide technical expertise to the government, providers and managers. B To deliver and manage care. C To communicate values to the government, providers and managers. D To differentiate between equity and efficiency.

3. What is said about the tension between equity and efficiency in health care reform? A The most important challenge to today's health care reform is to determine how the citizens relate to it. B It is an unusual example of core values in conflict with each other. C It is in essence a conflict between values and technical expertise. D It is a trade-off between investing in financial markets and in health care delivery.

171

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

4.

What is unique about Roy Romanow's final report?

A

It will be based only on the core values of the citizens.

B

It will blend technical expertise with the values of Canadian citizens.

C

It will contain a totally realistic prediction of how the health care system will look 10 years into the future.

D

It will be unusually clear and pragmatic.

5.

What is the author's view of the extent to which citizens should be involved in health care reforms?

A

They should be consulted.

B

They should be neglected as they do not have the time nor the information needed to understand the restraining pressures on health care reform.

C

New, small councils should be set up all over Canada to give the citizens greater insight and power in the decision-making process.

D

All citizens should be given time and information to understand the pressures on health care reform.

Ordförklaringar till texten

ownership stake

ägarandel

fiduciary responsibilities

Här ungefär: ett ansvar för att verka för reconcile förlika, lösa; få att stämma medborgarnas bästa. abiding bestående, osviklig samtycke commissioned by beställd av finansiär come to terms komma överens med; finna sig i, sjukvårdsapparaten anpassa sig till with (edifice = byggnad) stakeholder aktör, intressent ständigt

consent funder health care edifice invariably

172

equity

rättvisa, rätt; rättvis fordran

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Svar med förklaringar till Bringing value into health care 1. What does the author imply about the importance of technical expertise in health care reform? Detta kan ses som en slutledningsfråga. Svaret hittar man i stycke ett till fyra.

A. It is the most important factor in building health care reform since one should know how to cut and assemble stones in order to build a pyramid. Detta svarsalternativ är felaktigt, vilket man bland annat kan se i stycke fyra där det står: "Values and expertise are complements, not substitutes. Both are essential ingredients to decisions on health care reforms." Här uttrycks alltså att värderingar och sakkunskap båda är viktiga ingredienser och att de kompletterar varandra. Därmed kan man inte säga att sakkunskap är den viktigaste faktorn i arbetet med reformer inom hälsovården. Genom meningen ovan kan man faktiskt även utesluta svarsalternativen B och D och samtidigt se att alternativ C stämmer bäst.

B. It is important, but always subordinated to the role of values. Detta svarsalternativ är felaktigt. Se förklaring under A.

C. It is important but must be coupled with other factors such as values. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Se förklaring under A.

B. It is the platform that all decisions regarding health care reform should be built upon. Detta svarsalternativ är felaktigt. Se förklaring under A. Rätt svar: C

2. What, according to the author, is the role of citizens in the shaping of health care reform? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man framförallt i stycke tre men även i styckena två, fyra och fem.

A. To provide technical expertise to the government, providers and managers. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det är inte medborgarna som besitter sakkunskaperna utan andra grupper, vilket framgår i följande meningar från stycke två: "The governments and boards have fiduciary responsibilities, the providers and managers have mandates to deliver and manage care and they earn their living from the work they do. Each of these players is also equipped with technical expertise about how the system does, should or could operate."

173

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

B. To deliver and manage care. Detta svarsalternativ är felaktigt. Författaren anser att ansvaret för dessa frågor inte ligger hos medborgarna utan hos andra grupper. Detta framgår i stycke två: "providers and managers have mandates to deliver and manage care".

C. To communicate values to the government, providers and managers. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Man kan bland annat i stycke tre läsa följande om vad medborgarna kan bidra med: "What they offer is their core values about how the system should be financed, about what rules should determine who has access, and about the way the patient interacts with the system."

D. To differentiate between equity and efficiency. Detta svarsalternativ är felaktigt. Författaren säger inte att medborgarna skall särskilja mellan jämlik vård och effektivitet utan i stället att de måste hitta en bra avvägning mellan dem. Detta kan man läsa om i stycke fem. Rätt svar: C

174

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

4.

What is unique about Roy Romanow's final report? Detta kan ses som en slutledningsfråga. Svaret hittar man i stycke sex och sju.

A. It will be based only on the core values of the citizens. Detta svarsalternativ är felaktigt. Visserligen utgör medborgarnas åsikter en viktig del av rapporten, men det är kombinationen mellan medborgarnas värderingar och teknisk expertis som gör rapporten speciell, vilket framgår i textens sista mening: "In his final report in November, he will therefore have a unique opportunity to create the synthesis of the values base of Canadians with the best technical advice available from the people who govern, manage and deliver health care in Canada." Med stöd av denna mening kan man även dra slutsatsen att alternativ B bör vara rätt svar.

B. It will blend technical expertise with the values of Canadian citizens. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Se förklaring under A.

C. It will contain a totally realistic prediction of how the health care system will look 10 years into the future. Detta svarsalternativ är felaktigt. Rapporten bygger bland annat på resultat från arbetsgrupper bestående av vanliga medborgare. Man har i dessa inte försökt göra någon helt realistisk förutsägelse av hur hälsovårdssystemet kommer att se ut om tio år utan har tagit fram en formulering om hur ett idealiskt system skulle kunna se ut vilket man kan läsa i sjunde stycket: "a consensus view of what an ideal health care system would look like in 10years' time".

D. It will be unusually clear and pragmatic. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står ingenstans i texten att rapporten kommer att vara ovanligt klar och pragmatisk. Denna beskrivning stämmer i stället överens med hur medborgarna i arbetsgrupperna beskrivs i sjätte stycket: "They were remarkably pragmatic and clear about the choices." Rätt svar: B

5. What is the author's view of the extent to which citizens should be involved in health care reforms? Detta kan ses som en helhetsfråga. För att kunna svara på den bör man ha läst hela artikeln.

A. They should be consulted. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. En stor del av texten beskriver hur viktiga medborgarnas åsikter är och visar på hur deras åsikter kan tillvaratas genom att bilda särskilda arbetsgrupper.

175

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

B. They should be neglected as they do not have the time nor the information needed to understand the restraining pressures on health care reform. Detta svarsalternativ är felaktigt. Textförfattaren framför tvärtemot detta påstående att medborgarnas åsikter är mycket viktiga.

C. New, small councils should be set up all over Canada to give the citizens greater insight and power in the decision-making process. Detta svarsalternativ är felaktigt. Åsikten att nya små råd borde bildas överallt i Kanada nämns överhuvudtaget inte i texten.

D. All citizens should be given time and information to understand the pressures on health care reform. Detta svar är felaktigt. Det nämns ingenstans i texten att varje medborgare skall ges tillräckligt med tid och information för att sätta sig in i hälsovårdens problem. Rätt svar: A

176

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Övningsartikel 2

History painting - A review of the book Napoleon and History Paintinghy Christopher Prendergast By Peter Harrington French m o n a r c h s actively encouraged a n d patronized artists to portray their military successes. F o r

[stycke l]

Louis X I V , the imperial commissions from the painters Le B r u n a n d V a n der Meulen extolling his victories served as a form of self-aggrandisement. F o r N a p o l e o n t o o , a desire for immortality found a suitable vehicle in the talents of the leading F r e n c h artists of the day ("mais c'est en artiste que je l'aime" revealed his ambitions in this area). Equally importantly for the E m p e r o r was the desire for legitimizing his regime, something Louis never h a d to c o n c e r n himself with. In this b o o k , the author examines this dual issue and selects o n e painting - Antoine-Jean Gros's La Batailk d'Eylau, which also serves as the book's subtitle, to develop his thesis. T h e artists had to grapple with t w o questions: w h a t N a p o l e o n represented politically; and h o w to

[stycke 2]

represent h i m artistically. N a p o l e o n ' s coronation provided a suitable test and b o t h David, "premier peintre de l ' E m p e r e u r " a n d Ingres succeeded in creating a mythological image of N a p o l e o n as the legitimate successor to the royal line. B u t w h e n it came to battlefield depictions, there was a p r o b l e m how to represent violence while at the same time demonstrating the E m p e r o r ' s martial prowess and compassion - and, furthermore, w h e t h e r such pictures came within the purview of history painting. Traditionally, war h a d b e e n treated in terms of classical motifs with the emphasis on the heroic. But Napoleonic battles d e m a n d e d a m o r e c o n t e m p o r a r y approach, and m a n y battle paintings were s h o w n at the salons during the first decade of the nineteenth century, a "mobilization of the painters in the service of imperial military p o w e r " , as the author calls it. S o m e pictures were the p r o d u c t s of official commissions while others - Gros's Eylau in particular - were the result of competitions to depict particular subjects. Eylau itself was a study in damage control for, unlike J e n a and Austerlitz, the battle had gone badly for the F r e n c h , with massive casualties. It called for a major propaganda effort involving lies, d o c t o r e d facts including a forged eyewitness account dictated by N a p o l e o n , a n d an art competition to represent the battle as a victory. Artists were invited to submit sketches based on specifics supplied by o n e of the E m p e r o r ' s cronies. Gros's great painting, developed from his winning sketch, is masterfully dissected by the author,

[stycke 3]

who suggests that the picture may n o t qualify as a true history painting because it failed to emphasize the heroic, preferring instead to dwell, perhaps unintentionally, on the foreground activities of the dead and dying, and away from N a p o l e o n . Behind each vignette, a n d there are several, is a h i d d e n meaning or an overt statement, and these are discussed in great detail. W h e n the painting was unveiled in 1808, Napoleon himself displayed great pleasure in the w o r k and p i n n e d his o w n medal of the Legion d'Honneur on the coat of the painter. O t h e r s , however, were offended by the sheer size of the dead and wounded figures in the foreground. S o m e could n o t u n d e r s t a n d the m e a n i n g of the picture, and there was even a police report prepared on the various preliminary sketches relating to the distress depicted in the foreground, on suspicion that they represented Gros's anti-Napoleonic sentiment. Many of these disturbing images are r e p r o d u c e d in colour and m o n o c h r o m e , as are battle paintings by other c o n t e m p o r a r y artists w h i c h are included for comparison. In particular, the paintings created between 1812 a n d 1814 marked a turning-point in the iconography of N a p o l e o n as a reflection of the change in his fortunes. T h e y were, as the a u t h o r states, darker, m o r e problematic and m o r e selfconscious. O n e of the greatest painters of this period, Gericault, chose to represent solitary F r e n c h

[stycke 4]

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

soldiers on the battlefield rather than N a p o l e o n , for it was they w h o suffered on the snowy fields of Russia and the plains of Leipzig. This is an excellent study of h o w a painting can be " r e a d " by military and social historians

[styckes]

untrained in the mysteries of art historical theory. T h e author, while admitting to being no art historian himself, has succeeded in making a significant contribution to the literature of the Napoleonic Wars one which will encourage scholars of war to use paintings of war as more than mere illustration.

P e t e r H a r r i n g t o n är en engelsk författare som har skrivit flera böcker om krigshistoria. H a n är även chef vid A n n e S.K. Brown Military Collection i Providence, USA.

1. What is implied in the opening paragraph? A

La Bataille d'Eylau is one of the most important paintings in the history of French war art.

B

It was of great importance to both Napoleon and Louis XIV to legitimize their regimes through contemporary art.

C

Both Napoleon and Louis XIV aimed to have their military victories reflected in contemporary art.

D

Neither Napoleon nor Louis XIV had a real interest in art.

2.

What is said about the motives behind the painting of La Bataille d'Eylau?

A

It was the result of a competition arranged by Napoleon.

B

It was an attempt to create a typical piece of French war art with emphasis on the heroic.

C

Gros wanted to show the atrocities of war and painted from his own memories of the battlefield.

D

The painting was Gros's own initiative in his quest to spur anti-Napoleonic sentiments.

3.

What was the reaction when La Bataille d'Eylau was unveiled in 1808?

A

Napoleon praised Gros who was a firm supporter of the Emperor.

B

Gros was arrested under suspicions of being anti-Napoleonic.

C

Many were appalled by the detailed images of the wounded soldiers in the foreground and the glorification of war.

D

Some saw the painting as anti-Napoleonic but Napoleon praised it.

178

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

4.

What was characteristic about the new way of depicting battles that emerged from 1812 onward?

A

More emphasis was put on the brutal and heroic aspects of war.

B

Napoleon had an unprecedented impact on the art.

C

The paintings increasingly reflected Napoleon's failures and became darker.

D

The paintings became darker, more problematic and focused more on Napoleon's persona.

5.

Which of the following best summarizes Peter Harrington's general impression of the book?

A

It is the best contemporary book about Napoleonic art he has ever read.

B

It is a great book on Napoleonic art that may broaden the perspectives of military historians.

C

It is an excellent book, written by a great art historian.

D

The book is perhaps interesting for artists, but provides little information of interest for military historians.

Ordförklaringar till texten

patronize

beskydda, gynna

extoll

prisa, lovprisa, hylla

commission

uppdrag; beställning

mais c'est en

Franska: men det är som konstnär som jag älskar honom

artiste que je

tillrättalagda fakta, manipulerade fakta

crony

god vän

dwell on

dröja vid, uppehålla sig vid

Legion

Franska: Hederslegionen

d'Honneur

l'aime premier peintre

doctored facts

Franska: kejsarens hovmålare

de l'Empereur

sentiment

uppfattning

scholar

forskare, vetenskapsman

la bataille d'Eylau

Franska: slaget vid Eylau

dwell on

dröja vid, uppehålla sig vid

grapple

kämpa, brottas

atrocity

ohygglighet, skändlighet

martial

militär-, krigs-,

endorse

godkänna

prowess

tapperhet, mod

within the

inom ramen för

purview of

179

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Svar med förklaringar till History painting 1.

What is implied in the opening paragraph? Detta kan ses som en faktafråga. Observera att här skall man endast använda sig av informationen i första stycket.

A. La Bataille d'Eylau is one of the most important paintings in the history of French war art. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det sägs i första stycket ingenting om att målningen La Bataille d'Eylau av Antoine-Jean Gros skulle vara en av de viktigaste målningarna i fransk konsthistoria.

B. It was of great importance to both Napoleon and Louis XIV to legitimize their regimes through contemporary art. Detta svar är felaktigt. Enligt texten behövde inte Louis XIV legitimera sin regim: "Equally importantly for the Emperor was the desire for legitimizing his regime, something Louis never had to concern himself with."

C. Both Napoleon and Louis XIV aimed to have their military victories reflected in contemporary art. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. "French monarchs actively encouraged and patronized artists to portray their military successes. For Louis XIV, the imperial commissions from the painters Le Brun and Van der Meulen extolling his victories served as a form of self-aggrandisement. For Napoleon too, a desire for immortality found a suitable vehicle in the talents of the leading French artists of the day."

D. Neither Napoleon nor Louis XIV had a real interest in art. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det sägs i första stycket ingenting om att både Napoleon och Louis XIX skulle ha saknat ett verkligt intresse för konst. Rätt svar: C

2.

What is said about the motives behind the painting of La Bataille d'Eylau? Detta är en faktafråga. Svaret hittar man i stycke två.

A. It was the result of a competition arranged by Napoleon. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst, vilket man ser i andra stycket: "Some pictures were M products of official commissions while others - Gros's Eylau in particular - were the result of competitions to depict particular subjects."

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

B. It was an attempt to create a typical piece of French war art with emphasis on the heroic. Detta svarsalternativ är felaktigt, vilket framgår i andra stycket: "Traditionally, war had been treated in terms of classical motifs with the emphasis on the heroic. But Napoleonic battles demanded a more contemporary approach."

C. Gros wanted to show the atrocities of war and painted from his own memories of the battlefield. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står inte något i texten om att målningen skulle vara gjord efter Gros egna minnen från slagfältet, tvärtom står det i andra stycket: "Artists were invited to submit sketches based on specifics supplied by one of the Emperor's cronies."

D. The painting was Gros's own initiative in his quest to spur anti-Napoleonic sentiments. Detta svarsalternativ är felaktigt eftersom det framgår att tavlan inte var Gros eget initiativ, utan ett resultat av en tävling utlyst av Napoleon. Rätt svar: A

3. What was the reaction when La Bataille d'Eylau was unveiled in 1808? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man i tredje stycket.

A. Napoleon praised Gros who was a firm supporter of the Emperor. Detta svarsalternativ är felaktigt. Visserligen uppskattade Napoleon målningen vilket man kan läsa i tredje stycket: "Napoleon himself displayed great pleasure in the work and pinned his own medal of the Legion d'Honneur on the coat of the painter." Texten säger dock inget om att Gros skulle ha varit en stark anhängare till Napoleon.

i. Gros was arrested under suspicions of being anti-Napoleonic. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står i texten att det upprättades en polisrapport, men ingenting om att Gros skulle ha blivit arresterad: "Some could not understand the meaning of the picture, and there was even a police report prepared on the various preliminary sketches relating to the distress depicted in the foreground, on suspicion that they represented Gros's anti-Napoleonic sentiment."

C. Many were appalled by the detailed images of the wounded soldiers in the foreground and the glorification of war. Detta svarsalternativ är felaktigt. Många blev visserligen förfärade över bilderna på de sårade och döda soldatema, men tavlan verkar inte ha glorifierat kriget: "It failed to emphasize the heroic, preferring instead to dwell, perhaps unintentionally, on the foreground activities of the dead and dying, and away from Napoleon."

181

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

D.

Some saw the painting as anti-Napoleonic but Napoleon praised it. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. I texten kan man läsa: "Napoleon himself displayed great pleasure in the work and pinned his own medal of the Legion d'Honneur on the coat of the painter." Vidare står det: "Some could not understand the meaning of the picture, and there was even a police report prepared on the various preliminary sketches relating to the distress depicted in the foreground, on suspicion that they represented Gros 's anti-Napoleonic sentiment."

Rätt svar: D

4.

What was characteristic about the new way of depicting battles that emerged from 1812 onward? Detta kan ses som en faktafråga. Svaret hittar man i fjärde stycket.

A. More emphasis was put on the brutal and heroic aspects of war. Detta svarsalternativ är felaktigt. Man försökte inte skildra de heroiska aspektema på samma sätt som tidigare. I stället beskrivs de som "darker, more problematic and more self-conscious."

B. Napoleon had an unprecedented impact on the art. Detta svarsalternativ är felaktigt. Att det är felaktigt kan vara svårt att se direkt så man kan behöva utesluta det genom att se att något annat svarsalternativ stämmer bättre. Dock står det i slutet av fjärde stycket: "One of the greatest painters of this period, Géricault, chose to represent solitary French soldiers on the battlefield rather than Napoleon, for it was they who suffered on the snowy fields."

C. The paintings increasingly reflected Napoleon's failures and became darker. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. I texten står det: "In particular, the paintings created between 1812 and 1814 marked a turning-point in the iconography of Napoleon as a reflection of the change in his fortunes. They were, as the author states, darker, more problematic and more self-conscious."

D. The paintings became darker, more problematic and focused more on Napoleon's persona. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det är riktigt att målningarna blev mörkare och mer problematiska men de blev inte mer fokuserade på bilden av Napoleon. Tvärtom kan man alltså läsa: "One of the greatest painters oj this period, Géricault, chose to represent solitary French soldiers on the battlefield rather than Napoleon, for it was they who suffered on the snowy fields."

Rätt svar: C

182

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

5.

Which of the following best summarizes Peter Harrington's general impression of the book? Detta kan ses som en helhetsfråga. Svaret hittar man framförallt i sista stycket.

A. It is the best contemporary book about Napoleonic art he has ever read. Detta svarsalternativ är felaktigt. Artikelförfattaren skriver visserligen i sista stycket att han tycker att boken är förträfflig men inte att det skulle vara den bästa bok han läst inom området.

B. It is a great book on Napoleonic art that may broaden the perspectives of military historians. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst. Artikelförfattaren skriver i sista stycket att han tycker att boken är förträfflig och att den visar på hur forskare kan använda målningar inte bara som illustrationer utan även som källor till ytterligare kunskap: "This is an excellent study of how a painting can be read by military and social historians untrained in the mysteries of art historical theory. The author /.../ has succeeded in making a significant contribution to the literature of the Napoleonic Wars - one which will encourage scholars of war to use paintings of war as more than mere illustration."

C. It is an excellent book, written by a great art historian. Detta svarsalternativ är felaktigt. Författaren är inte konsthistoriker, vilket man kan läsa i sista stycket: "The author, while admitting to being no art historian himself, has succeeded in making a significant contribution".

D. The book is perhaps interesting for artists, but provides little information of interest for military historians. Detta svarsalternativ är felaktigt. Artikelförfattaren menar tvärtom att den kan vara av stort intresse för militärhistoriker: "This is an excellent study of how a painting can be "read" by military and social historians untrained in the mysteries of art historical theory." Rätt svar: B

183

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Övningar på korta texter Övningarna består av två korta texter med en fråga efter varje text. Efter varje fråga följer en utförlig förklaring till hur man kan komma fram till de riktiga svaren. Vid första artikeln, Seymour Martin Lipset, kan det vara bra att prova den lösningsteknik som presenterats på sidan 162. Vid den andra artikeln, Indian Cinema, kan man dessutom ställa en klocka på cirka en och en halv minut, och försöka läsa texten och svara på frågorna inom denna tidsram för att känna av den tidspress som råder i själva provsituationen vid högskoleprovet.

Övning 1

Seymour Martin Lipset Mr. Lipset's convictions were shaped early, in the cauldron of leftist politics in N e w York City in the 1930s, a time when his p o o r immigrant family urged him to study dentistry in order to take over his uncle's lucrative practice. Instead, as a young Trotskyist at City College, he became fascinated with the question of why the United States never had a major socialist party. He became known for his argument that America's ideology of individualism precluded socialism in the E u r o p e a n form.

1. What are we told here about Mr. Lipset? A

He argued that European socialism was hindered by the American mentality.

B

He was convinced that American individualism was superior to European socialism.

C

Originally a dentist, he later delved into the question why the United States never had a major socialist party.

D

His family wanted him to become a socialist politician.

Ordförklaringar till texten

184

conviction

övertygelse

preclude

förhindra, utesluta

cauldron

häxkittel

delve into

undersöka

Trotskyist

trotskist, anhängare av trotskismen en slags revolutionär kommunism

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Svar med förklaringar till Seymour Martin Lipset What are we told here about Mr. Lipset?

A. He argued that European socialism was hindered by the American mentality. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst: "He became known for his argument that America's ideology oj individualism precluded socialism in the European form."

B. He was convinced that American individualism was superior to European socialism. Detta svarsalternativ är felaktigt. Lipsets åsikter låg långt till vänster, han var till och med trotskist (en slags revolutionär kommunist), och han tror därför sannolikt inte på individualism framför socialism. Dessutom står det att Lipsets åsikter formades "in the cauldron of leftist politics", vilket ger en indikation på att Lipset borde stå till vänster på den politiska skalan.

C. Originally a dentist, he later delved into the question why the United States never had a major socialist party. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står inte i texten att Lipset var tandläkare, däremot står det att hans morbror/farbror var det, samt att Lipsets familj ville att han skulle bli tandläkare.

D. His family wanted him to become a socialist politician. Detta svarsalternativ är felaktigt. Det står i texten att hans familj ville att han skulle bli tandläkare. Rätt svar: A

185

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Övning 2

Indian Cinema "Crowded houses nightly", crows an old advertisement for Pundalik, the first result of an Indian's use of film to tell a story. "Almost half of the Indian city Bombay's H i n d u population saw it last week and we want the other half to do so before a change of p r o g r a m m e takes place!" Alas, in 1912 so litde of the B o m b a y population saw Pundalik that the producers lost their shirts and quit the business. T h e ad survives, b u t n o t a frame of the celluloid.

1.

What is implied about Pundalik?

A

It was the first of many Indian international film successes.

B

The film's success allowed the producers to make a good profit before quitting the business.

C

The film's advertisement was a major success.

D

The advertisement has more longevity than the film.

Ordförklaringar till texten

186

crow

kraxa, gala

celluloid

Pundalik

En av huvudpersonerna i en indisk legend associerad med guden Krishna.

material som förr användes i fotografisk film

longevity

varaktighet, livslängd

alas

tyvärr, sorgligt nog

ad

(advertisement) annons, reklam

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Svar med förklaringar till Indian Cinema What is implied about Pundalik?

A. It was the first of many Indian international film successes. Detta svarsalternativ är felaktigt. Nästan ingen såg filmen i Bombay och det antyds aldrig att den visades internationellt.

B. The film's success allowed the producers to make a good profit before quitting the business. Detta svarsalternativ är felaktigt. Producenterna blev utfattiga: "so little of the Bombay population saw Pundalik that the producers lost their shirts and quit the business."

C. The film's advertisement was a major success. Detta svarsalternativ är felaktigt. Eftersom filmskaparna inte gjorde någon vinst så kan man inte säga att reklamen var särskilt lyckad.

D. The advertisement has more longevity than the film. Detta är det svarsalternativ som stämmer bäst: "The ad survives, but not a frame of the celluloid."

Rätt svar: D

187

Kapitel 5 - E L F - Engelsk läsförståelse

Övning på lucktest Övningen utgörs av en kortare text där man skall sätta in ord som har utelämnats. Efter texten följer en utförlig förklaring till hur man kan komma fram till de riktiga svaren. Det kan vara bra att prova den lösningsteknik som presenterats på sidan 163. För att känna på den tidspress som råder vid provsituationen på högskoleprovet kan man ställa en klocka på sju minuter och försöka klara att lösa uppgifterna inom denna tid.

Övning

1 A

2 A elm

3A

pleases

B

alternately

B

element

B

entails

C

probably

C

endeavour

C

grasps

D

possibly

D

estate

D

opposes

4A

188

alternatively

significantly

5A

clothes

B

strongly

B

lids

C

more or

C

movement

D

differently

D

bricks

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

Svar med förklaringar till Intelligentsia Vid förklaringen av svaren nedan visas först ett stycke av den engelska texten och bredvid den en översättning till svenska. Därefter gås svarsalternativen igenom i tur och ordning, med det aktuella ordet insatt i respektive mening översatt tills svenska.

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

D. possibly hans 'möjligen'lättsinniga, romantiska, långtråkiga och upplivande trilogi Argumenten under svarsalternativ (C) gäller även här och ordet 'möjligen' är således felaktigt. Rätt svar: B

190

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

C. endeavour Här, på P r e m u k h i n o , ett 'försök' cirka 150 engelska mil n o r d v ä s t om Moskva,

lever den ryske adelsmannen

Alexander Bakunin Ordet passar inte in i sammanhanget.

D. estate Här, på P r e m u k h i n o , en 'lantegendom' cirka 150 engelska mil nordväst om M o s k v a , l e v e r d e n ryske adelsmannen Alexander Bakunin Ordet 'lantegendom' passar bra in i sammanhanget.

Rätt svar: D

191

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

192

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

B. strongly ... med en röst som är 'starkt' mindre predikande än den han använder ... Orden 'strongly' och 'less' kan inte att kombineras på detta sätt vilket man ser även i den svenska översättningen.

C. more or ... med en röst som är 'mer eller mindre' predikande än den han använder ... Både uttrycken 'more or less' och 'mer eller mindre' kan vid en första anblick verka som rimliga alternativ men eftersom det här rör sig om en jämförelse är detta alternativ felaktigt.

D. differently ... med en röst som är 'på ett annorlunda sätt' mindre predikande än den han använder ... Inte heller detta alternativ fungerar eftersom meningen avser en jämförelse och det dessutom inte blir ett korrekt engelskt uttryck. Rätt svar: A

193

Kapitel 5 - ELF - Engelsk läsförståelse

A. clothes ... för att bygga en värld måste man först formge 'kläderna'. Eftersom ordet 'fashion' kan användas både som ett substantiv (t.ex. mode) och som ett verb (t.ex. formge) och att dessutom 'to fashion clothes' betyder att designa kläder kan man om man bara läser sista delen av meningen tro att ordet 'kläder' skulle vara det riktiga alternativet. Om man däremot ser till sammanhanget märker man genast att detta ordet inte passar in.

B. lids ... för att bygga en värld måste man först formge 'locken'. Även med detta ord får man en mening som i sammanhanget är ren nonsens.

C. movements ... för att bygga en värld måste man först formge 'rörelserna'. Inte heller detta alternativ passar i sammanhanget.

D. bricks ... för att bygga en värld måste man först formge 'byggklossarna'. Detta alternativ är det som stämmer bäst in i sammanhanget.

Rätt svar: D

194

ORD - Ordförståelse

Introduktion

196

Ordkunskap

198

Medicin

215

Förled

200

Ekonomi

217

Grekiska förled

200

Juridik

221

Latinska förled

207

Utvalda ord

226

Andra förled

210

Lösningsteknik

249

Efterled

Ämnesspecifika ord

215

211

Grekiska och latinska efterled

211

Andra efterled

214

195

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Introduktion Syfte:

Att testa förståelse av svenska ord.

Tid:

15 minuter

Antal uppgifter:

40

Provets struktur:

Provet innehåller 40 testord. Till varje testord finns 5 svarsalternativ.

Tid per uppgift:

22,5 sekunder per testord

Ordförståelse, förkortat ORD, är högskoleprovets viktigaste delprov. Här skall man på 15 minuter besvara 40 frågor, eller cirka en tredjedel av alla uppgifter på högskoleprovet. Att skaffa sig ett stort ordförråd tar lång tid och äldre provskrivare har en viss fördel framför yngre eftersom ordförrådet är något som utvecklas kontinuerligt. Det går dock att snabbt förbättra sig om man förbereder sig ordentligt och gör det på rätt sätt. Genom att lära sig några hundra viktiga för- och efterled, är det exempelvis möjligt att förstå tusentals nya ord. Att ha ett stort ordförråd är inte bara nödvändigt för att lyckas på delprovet ORD utan är också viktigt på delproven LÄS och ELF. Kapitlet börjar med ett avsnitt om hur frågorna och svarsalternativen på provdelen ORD är utformade och fortsätter sedan med en genomgång av viktiga begrepp inom ordbildning där bland annat olika ords beståndsdelar beskrivs. I nästa del av kapitlet går vi igenom olika typer av ord. Först ut är grekiska och latinska för- och efterled som återkommer i en rad olika svenska och engelska ord. Därefter följer grundläggande termer inom medicin, ekonomi och juridik eftersom ord från dessa ämnesområden är vanligt förekommande på delprovet. Sist i orddelen presenteras en omfattande sammanställning av ord som noggrannt valts ut ur den typ av texter som brukar förekomma på högskoleprovet. I kapitlets avslutande del går vi igenom olika knep man kan använda för att svara rätt när man känner igen ett ord, men inte är riktigt säker på dess innebörd. För att det skall bli lättare för läsaren att förstå och minnas de ord som presenteras i kapitlet, följs varje ord av en mening där man ser hur ordet kan användas. Dessutom delas varje ord upp i förled och efterled så att man lätt kan se ordets uppbyggnad.

Frågornas utformning På delprovet ORD får provskrivaren i varje uppgift givet ett testord och fem svarsalternativ. Man skall välja ut det alternativ som bäst förklarar testordets innebörd. Exempel:

Hemisfär A) sidoaltare

B) halvklot

C) det lufthölje som omger jorden

D) bergsformation

E) bindande avtal

196

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Lösning Hemisfär betyder halvklot och rätt svar blir därför B).

Att välja ut det alternativ som bäst förklarar testordets betydelse kan innebära att man skall svara med en synonym till ordet. En andra möjlighet är att man skall svara med en så kallad hyperonym till ordet och en tredje möjlighet är att svarsalternativet utgörs av en definition.

Synonymer Synonymer är ord som har samma eller ungefär samma betydelse. Till exempel är 'slott' och 'palats' synonymer eftersom orden betyder ungefär samma sak.

Hyperonymer Om svarsordet är en hyperonym till testordet innebär detta att svarsordet representerar ett överordnat begrepp till testordet. Exempelvis är 'husdjur' ett överordnat begrepp till 'hund' eftersom hund är ett slags husdjur. Det överordnade ordet, i det här fallet husdjur, kallas för en hyperonym och det underordnade ordet, i det här fallet hund, kallas för en hyponym.

Definitioner Om svarsalternativet är en definition innebär det att svarsalternativet består av ett antal ord som tillsammans förklarar testordets betydelse. Exempelvis skulle ordet husdjur kunna definieras som "ett djur som lever under människans vård och kontroll".

197

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Ordkunskap När man talar om ordförråd brukar man skilja på receptivt ordförråd och produktivt ordförråd. Det receptiva ordförrådet utgörs av de ord man förstår medan det produktiva ordförrådet utgörs av de ord man själv använder sig av i tal och skrift. Redan vid skolstarten förstår de flesta barn cirka 6000 ord och man brukar räkna med att man lär sig cirka 2000 nya ord per år under skoltiden. För att kunna läsa en svensk dagstidning med god förståelse bör man kunna cirka 40 000 ord och en välutbildad vuxen kan i många fall betydelsen av mer än 100 000 ord. Ord lärs bäst in i ett sammanhang eftersom man då får en känsla för ordens mer exakta betydelse och för hur de används. I detta avseende är läsning mycket bra. När man läser är det viktigt att slå upp ord man inte förstår betydelsen av och man behöver därför ha en bra ordlista till hands. För att lära in dem är ett bra sätt att helt enkelt införskaffa en liten glosbok och skriva ner alla nya ord och gärna även en exempelmening. För att utöka sitt produktiva ordförråd måste man börja använda orden i tal och skrift. Vid högskoleprovet testas dock främst det receptiva ordförrådet. Enda undantaget är egentligen "lucktestet" som finns i provdelen ELF (sidan 163).

Ordens beståndsdelar Många ord är sammansatta av delar och genom att lära att sig känna igen och förstå betydelsen av dessa kan man snabbt lära sig att förstå många, många fler ord och dessutom minnas dem bättre. Första delen av ett sammansatt ord bukar kallas förled och sista delen brukar kallas efterled.

Oftast uttrycker efterleden det sammansatta ordets huvudbetydelse och avgör till vilken ordklass det sammansatta ordet hör. Förleden fungerar i dessa fall som en slags bestämning till efterleden. Vissa förled kan fungera som självständiga ord medan andra inte kan det. En speciell typ av förled som inte kan fungera självständigt men som modifierar det sammansatta ordets betydelse utgörs av prefix. Prefix betyder 'något som är fäst framför' (pre = före, framför + figere = fästa) och är placerade före grundordet.

På motsvarande sätt kan vissa efterled fungera som självständiga ord medan andra inte kan det. En speciell typ av efterled, som inte kan fungera som ett självständigt ord men som gör att ett nytt ord bildas och ofta förändrar den ordklass till vilket ordet hör, är suffix. Suffix betyder "något som är fäst under eller efter" (sub = under + figere = fästa) och är placerade efter grundordet.

198

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Ett exempel på hur man kan ha nytta av att kunna dela upp sammansatta ord är att om man lär sig att "-logi" betyder "lära" eller "vetenskap" kan man sluta sig till att till exempel biologi, sociologi, teknologi och ett par hundra liknande ord alla innebär någon typ av vetenskap.

Eftersom åtskilliga ord i svenskan är mångtydiga lönar det sig att lära in orden i ett sammanhang. Det blir då också mycket lättare att lära sig att bilda korrekta meningar när man skriver eller talar även om detta inte testas i högskoleprovet!

199

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

200

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

201

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

karyo-

kärna, cellkärna

lipo-

Exempel: lipofil = (lipos =fett + philia = vänskap, kärlek) = fettlöslig

Exempel: karyolys = (karyon = kärna + lysis = upplösning) = upplösning av cellkärnans struktur vid celldöd makrokata-

ned, nedåt, fel Exempel: katakomb = (kata = nedåt + tumba = grav) — underjordisk begravningsplats bestående av långa gångar med uthuggna gravkammare i väggarna

kerato-

kin-

kir-

mega-

stor Exempel: megafon = (megas = stor + phone = ljud) = koniskt rör som är avsett att förstärka ljudet av den mänskliga rösten

megalo-

stor Exempel: megalomani = (megas = stor + mania = vansinne) = storhetsvansinne

rörelse Exempel: kinematik = (kinema = rörelse) = gren av fysiken som beskriver kroppars rörelse

meso-

meta-

till ett annat

Exempel: kromosomer = (kroma — färg + soma = kropp) = små kroppar i cellerna som innehåller arvsmassa och som är möjliga att färga så att de framträder tydligare

Exempel: metamorfos = (meta = förändring + morphe = form) = förvandling

Exempel: metakunskap = (meta = att studera sig själv + kunskap) = kunskap om kunskap meta-

krypto-

läge mellan, bakom, bredvid, bland,

kyla, is, låg temperatur

efter

Exempel: kryoteknik = (kryos - kyla + teknik) = teknik för att nå mycket låga temperaturer

Exempel: metafysik = (meta = efter + physis = natur => efter fysiken, syftar på de ämnen som behandlades i de avsnitt som kom efter avsnitten om fysiken i den grekiske filosofens Aristoteles skrifter) = spekulation om tillvarons väsen och yttersta grunder

dolt, okänt Exempel: kryptografi = (kryptos = dold + graphein = skriva) = konsten att göra text obegriplig för utomstående och obehöriga t.ex. genom att använda chiffer

leuko-

anger vetenskaplig verksamhet eller liknande som studerar sig själv

tid, tidsindelning, tideräkning Exempel: kronograf = (chronos = tid + graphein = skriva) = klocka med tidtagningsfunktion

kryo-

förändring, övergång från ett tillstånd

färg, färgad

metakrono-

mitt, medel, mellan Exempel: mesosfären = (mesos =mellerst + sphaira = klot) = ett lager i jordens atmosfär som är beläget mellan två andra lager

hand, händer Exempel: kirurg = (keir = hand + ergon = arbete) = läkare som utför operationer

kromo-

stor, lång Exempel: makroskopisk = (makros = stor + skopein = se, betrakta) = något som är så stort att det är synligt för blotta ögat utan mikroskop

horn, förhornad Exempel: keratos = (keras = horn + osis = sjukdom) = sjukdom med förtjockning av hudens hornlager

fett

vit

metro-

mått, mätning Exempel: metronom = (metron = mått + nomos = lag) = instrument för att bestämma ett musikstyckes tempo

Exempel: leukocyt = (leukos = vit + kytos = cell) = vit blodcell

203

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

metro-

moder

ort-

Exempel: ortodox = (orthos = riktig + doxa = mening, åsikt) = rättroende, renlärig

Exempel: metropol = (meter = moder + polis = stad => moderstad) = huvudstad, världsstad ortomikro-

liten Exempel: mikroskop = (mikros = liten + skopein = se, betrakta) = instrument för observation av mycket små föremål i stark förstoring

paleo-

pan-

Exempel: morfologi = (morphe =form + logos = läran om) = läran om former och struktur inom olika områden

para-

döden, lik Exempel: nekrolog = (nekros = död, avliden + logos = ord, lära) = levnadsbeskrivning över nyligen avliden person

bredvid, vid, längs med, bortom Exempel: paramilitär = (para = bredvid + militär) = en paramilitär grupp är en grupp civila som tränas och organiseras på ett militärt sätt och som ibland ersätter en reguljär militär enhet

Exempel: myocyt = (mys •• muskel + kytos = cell) = muskelcell nekro-

all, hel Exempel: panteism = (pan = hel, all + theos = gud + ism = åsiktsriktning) = religiös uppfattning enligt vilken gudomen är närvarande överallt i världen och genomtränger minsta del av den

form

muskel

gammal, forntida Exempel: paleontologi = (palaios = gammal + ontos = väsende, varelse + logos = läran om) = läran om de utdöda växter och djur som bevarats i form av fossil

Exempel: monografi = (monos = enkel + graphein = skriva) = skrift som handlar om en enda person

myo-

rak, rät Exempel: ortogonal - (orthos = rät + gonia = vinkel) = vinkelrät

ensam, enkel

morfo-

riktig, rätt

pato-

sjukdom Exempel: patologi = (pathos = lidande, sjukdom = logos = läran om) = sjukdomslära

neo-

oligo-

ny Exempel: neoklassicism = (neos = ny + klassicism = stilriktning inom musiken) = nyklassicism, stilriktning inom musiken som söker sig tillbaka till klassicismen

penta-

få, fåtalig, bristande

peri-

oro-

namn Exempel: onomatologi = (onoma = namn + logos = läran om) = namnforskning

petro-

berg

piezo-

Exempel: orogenes = (oros = berg + gennan = alstra) = bergskedjebildning.

204

(

om, kring, runtom Exempel: perimeter = (kring = runtom + metron m mått) = omkrets, längden av ett föremåls ytterkant

Exempel: oligopol = (oligos =få + poleo = sälja) = marknadsform där det bara finns ett fåtal säljare. onomato-

fem Exempel: pentagon = (penta = fem + gon = vinkel, hörn) = femhörning

klippa, sten Exempel: petroleum = (petra = klippa, sten + oleum = olja) = bergsolja tryck Exempel: piezoelektricitet - (pieza = tryck, pressa + elektricitet) = elektrisk spänning som uppstår då vissa kristaller utsätts för tryck

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

pneumo-

luft, lunga

stereo-

Exempel: pneumoni = (pneumon - lunga + ia = sjukdom) = lunginflammation poly-

många, mångfaldig Exempel: polygami = (polys = många + gamos = bröllop, äktenskap) = månggifte

proto-

första, grund, förnämst, urtyp

samman Exempel: symbios - (sym = samman + bios = liv) = samliv mellan olika slags organismer till ömsesidig fördel

syn-

samman Exempel: synergi = (syn = samman + er gon = arbete) = samverkan mellan två eller flera faktorer på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna varför sig

tele-

fjärran, som verkar på avstånd

rot

hård

Exempel: telefon = (tele = fjärran + phone = ljud) = apparat för överföring av samtal över större avstånd

Exempel: skleros = (skleros = hård + osis = tillstånd, sjukdom) = förhårdnad t. ex. i huden socio-

social, samhällelig

teo-

Exempel: sociologi = (socius = kamrat, deltagare + logos = läran om) = läran om sociala beteenden, grupper och relationer steno-

Exempel: stenos = (stenos = trång + osis •• tillstånd, sjukdom) = förträngning av t.ex. hålrum, kanaler eller kärl stereo-

tetra-

tredimensionell Exempel: stereokemi = (stereos ~ tredimensionell + kemi) = vetenskapen om kemiska föreningars struktur i tre dimensioner

gud Exempel: teologi = (theos = gud + logos = läran om) = läran om Gud; religionsvetenskap

termo-

trång, smal

över, ovanför

sym-

Exempel: rhizopati = (rhiza = rot + patos = lidande, sjukdom) = smärtor som kan uppstå p.g.a. att nervrötter utsätts för tryck sklero-

över, ovanför, förbi, extra, ytterligare

Exempel: supraledare — (supra = över + ledare = ämne som kan transportera elektricitet) = elektrisk ledare, som vid låg temperatur saknar résistons och då har oändligt stor elektrisk ledningsförmåga

eld, upphettning, feber Exempel: pyrogen = (pyr = eld, feber + gennan = alstra) = ämne som framkallar feber

rhizo-

supra-

falsk, oäkta, skenbar Exempel: pseudonym = (pseudo = falsk + onoma = namn) = påhittat författarnamn som används av person som inte vill visa sitt egentliga namn

pyro-

super-

Exempel: supersonisk = (super = över + sonus - ljud) = snabbare än ljudet

Exempel: prototyp = (protos = första + typos = form, förebild) = första exemplar av något som utgör förebild för fortsatt tillverkning pseudo-

med fast, oföränderlig form Exempel: stereotyp = (stereos = fast, solid + typos = form, förebild) = som förekommer i samma form som tidigare företeelser av samma typ

värme, temperatur Exempel: termometer — (therme = värme + metron = mått) = instrument för mätning av temperatur fyra Exempel: tetraeder = (tetra =fyra + hedra = yta) = en kropp i rummet begränsad av fyra plana ytor

I 2Ö5

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

xylo-

trä Exempel: xylofon = (xylon = trä + phone ljud) = ett slaginstrument bestående av träplattor som slås an med klubbor

zoo-

djur Exempel: zoologi = (zoon = djur + logos = läran om) = vetenskapen om djuren

ärke-

anger framstående rang Exempel: ärkebiskop = (archi = över, den förnämste + biskop = präst som har högre ställning än prästerna i en församling) = biskop av högsta rang inom ett kyrkosamfund

206

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Latinska förled akva-

vatten Exempel: akvakultur = (aqua = vatten + cultura = odling) - odling av t.ex.fisk, skaldjur eller alger

ekvi-

Exempel: ekvivalent = (aequus = jämn, lika + valere = vara värd, gälla) = likvärdig elektro-

anglo-

engelsk, engelsmän

före, framför

ex-

Exempel: antecipera = (ante =före + capere = ta) = föregripa bi-

två, dubbel

hitom, på denna sidan om

extra-

fungined, från, av, miss

granulohalv

tand in, i, på

Exempel: dentalgi = (dens = tand + algos = smärta) = tandvärk dis-

Exempel: inkorporera = (in = in + corpus = kropp) = uppta i sig som del

isär, bort Exempel: distrahera = (dis = isär + trahere = dra) = avleda

duplex-

korn, kornformig Exempel: granulocyt = (granum = korn + kytos = cell) = typ av vita blodkroppar som kännetecknas av att de innehåller speciella lätt färgbara korn

Exempel: demi-sec = (demi = halv + sec — torr) = halvtorr (används om viner) dent-

svamp Exempel: fungicid = (fungus = svamp + caedere = döda) = svampdödande kemiska

Exempel: deformera = (de = miss + formare = form) = förstöra den ursprungliga formen hos något föremål demi-

utanför, ytterligare Exempel: extraordinär = (extra = utanför + Ordinarius = vanlig) = som är mycket utöver det vanliga

Exempel: cisalpinsk = (eis = hitom + Alperna = en bergskedja i Europa) = belägen hitom Alperna räknat från Rom, d.v.s. söder om Alperna de-

ur, ut, undan, bort Exempel: excentrisk = (ex = ut, bort + centrum = mittpunkt) = som ligger utanför eller avlägsnar sig från medelpunkten, kan även användas som beskrivning av person som beter sig avvikande ofta på ett komiskt eller lätt tokigt sätt

Exempel: bisexuell = (bis = två + sexus = kön) = sexuellt dragen till båda könen cis-

elektricitet, elektrisk Exempel: elektroakustik = (elektro = elektricitet + akouein = höra) = läran om att omvandla elektriska signaler till ljud och vice versa

Exempel: anglofil = (anglus = engelsman + philia = vänskap) = engelskvänlig, engelskvän ante-

jämn, lika, jämlik

în-

inte Exempel: inaktuell = (in = inte + aktuell) = inte aktuell

två, tvåfaldig, dubbel Exempel: duplexförbindelse = (duplex = dubbel + förbindelse) = förbindelse mellan två kommunicerande enheter över vilken information kan sändas i båda riktningarna samtidigt

infra-

nedanför, under Exempel: infrastruktur = (infra = nedanför, under + structura = sammanfogning, byggnad) = ekonomiskt bassystem som utgör grunden för ett lands försörjning innefattande bl.a. transportleder

207

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

lnter-

mellan, mellanliggande

nomina1

Exempel: internationell = (inter = mellan + natio = folk) = Mellanstatlig, som berör flera länder lntra-

innanför, inom Exempel: intränat = (inträ = innanför + nät = datornätverk) = ett nätverk liknande Internet men som endast är åtkomligt inom en organisation

juxta-

ko-

non-

bredvid, intill Exempel: juxtaposition = (juxta = bredvid, intill + positio = ställning, läge) = ställning bredvid

normo-

med, hop, samman

ob-

Exempel: normokrom = (norma = normal, regel + chroma =färg) = normalfärgad

partial-

pleni-

mjölk

folklig, lättillgänglig Exempel: populärvetenskap = (populus = folk + vetenskap) = lättillgänglig framställning av vetenskapliga resultat så att alla skall kunna ta del av dem utan specialkunskaper

störst, högst Exempel: maximipunkt = (maximus - störst + punkt) = den punkt där en matematisk funktion antar sitt största värde

post-

efter Exempel: postoperativ = (post = efter + J operatio = kirurgiskt ingrepp) = som inträffar efter en operation

minst, liten, små Exempel: minimera = (minimus = minst) = göra så liten som möjligt

multi-

full, fullständig Exempel: plenisal = (plenus =full + sal) = sal där alla medlemmar av en politisk församling möts

Exempel: laktovegetarian = (lac = mjölk + vegetarian) = person som endast livnär sig på grönsaker och mjölkprodukter

mtni-

del Exempel: partialtryck = (pars = del + tryck) = deltryck, det tryck en enskild gas i en gasblandning utövar

populär-

maxi-

mot, till, framför, förbi Exempel: obstruera = (ob = mot + struere = bygga) = medvetet försvåra utförandet av en handling

skenbar, oäkta Exempel: kvasivetenskap = (quasi = liksom, såsom, nästan + vetenskap) = forskning som hävdar att den är vetenskaplig men som inte följer någon vetenskaplig metod och därför inte accepteras som riktig vetenskap

lakto-

normalt

samman, med Exempel: koncentrera = (kon = samman + centrum = mittpunkt) = samla i en punkt, sammantränga på ett begränsat område

kvasi-

icke Exempel: nonfigurativ konst = (non = icke + figura = skapnad, skepnad + konst) = icke-föreställande konst, konst som inte har något verklighetsmotiv

Exempel: koexistens = (ko = sam + existens = tillvaro) = samtidig förekomst kon-

namn Exempel: nominalkatalog = (nomen = namn + katalogos = uppräkning, förteckning, register, lista) = bibliotekskatalog med böckerna ordnade efter författarnamn

pre-

före, förut, framför Exempel: predestinerad = (pre = före + destino = bestämma) = förutbestämd

många, mångfaldig Exempel: multinationell = (multus = mycken, talrik + natio =folk) = mångnationell, verksamhet där människor i flera länder samarbetar

principal-

huvud Exempel: principalstämma = (principalisanförare, ledare + stämma = melodigång i musikverk) = huvudstämma i ett musikverk

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

pro-

före, framåt, framför

ultra-

pro-

pro-

strålning, radioutsändning Exempel: radioaktivitet = (radius = stråle, eker + agere = handla, göra) = sönderfall av atomkärnor varvid strålning sänds ut

semi-

Exempel: ultraljud = (ultra = längre bort + ljud) = ljud med högre frekvens än vad som kan uppfattas med den mänskliga hörseln um-

en, en enda Exempel: uniform = (unus = en + forma = utseende, gestalt, form) = likformig, enhetlig klädedräkt

för, välvilligt inställd Exempel: proamerikansk = (pro =för + Amerika) = som är för och stöder Amerika

radio-

ytterlighet eller överdrift

för, i stället för Exempel: prorektor •• (pro = i stället för + rector = styresman) = ställföreträdande rektor

längre bort, på andra sidan om, ytterligare, vidare, betecknar

Exempel: prognos = (pro =före + gnosis = kunskap, insikt) = framtidsbedömning, förutsägelse om kommande utveckling

universal-

allomfattande Exempel: universalbegåvning = (universus = hel, allomfattande + begåvning) = person med begåvning på många områden

halv Exempel: semipermeabel = (semi = halv + permeo = gå igenom, nä fram till) = halvgenomsläpplig

sino-

Kina Exempel: sinologi = (Sinae = Kina + logos = läran om) = läran om Kinas kultur, historia och språk hålrum, utbuktning Exempel: sinuit = (sinus = hålrum + itis = inflammation) = bihåleinflammation

sub-

trans-

genom, över, på andra sidan om Exempel: transalpinsk = (träns = på andra sidan om + Alperna = en bergskedja i Europa) = belägen på andra sidan Alperna räknat från Rom, d.v.s. norr om Alperna

trippel-

tredubbel, trefaldig Exempel: trippelsaltomortal = (trippel = tredubbel + saltus = hopp + mors = död) = tredubbel frivolt som utförs bl.a. inom gymnastik och simhopp

209

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Andra förled miss-

o-

o-

betecknar brist eller motsats till det som

van-

anges av efterleden Exempel: missgynna = (motsatsen till att gynna) = att inte gynna

Exempel: vanhedra = (motsats till hedra) = att ge lågt anseende

anger motsatt egenskap till det som anges

van-

som betecknar fel eller oriktighet hos

av efterleden

efterleden

Exempel: obesvarad = (motsats till besvarad) = inte besvarad

Exempel: vansinne = (felaktigt sinne) = sinnessjukdom

anger en negativ variant av det som

gen-

efterleden anger

som inbegriper mer än en part Exempel: samarbete = (mer än en part som arbetar) = arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans

åter, mot, emot Exempel: gengåva = (motgåva) = gåva som tack för annan gåva

Exempel: ogärning = (en negativ gärning) = brottslig gärning, brottslig handling sam-

som utgör den fullständiga motsatsen till efterleden

Exempel: åkalla = (kalla på) = högtidligen söka kontakt med t.ex. gudom eller ande håg-

sinne, tanke Exempel: hågkomst = (som kommer till sinnet) - enstaka minne av något

210

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Efterled

-algi

smärta, värk

-emi

Exempel: myalgi = (mys = mus, muskel + algos = smärta) = muskelvärk -antrop

människa Exempel: misantrop = (misein = hata + anthropos = människa) = människohatare

-bar

Exempel: bibliofil = (biblion = bok + philia = vänskap) = bokälskare, boksamlare -fobi

intensiv, irrationell rädsla mot någon specifik företeelse Exempel: agorafobi = (agora = torg + phobos = fruktan, skräck) = torgskräck

-fon

ljud Exempel: polyfon musik = (polys = många + phone = ljud + musik) = flerstämmig musik

-gen

alstra, generera, framställa Exempel: endogen = (endon = inuti + gennan = alstra) = som kommer inifrån

mening, åsikt Exempel: paradox = (para = bredvid, emot + doxa = mening, åsikt) = skenbart orimligt men ändå sant påstående

-eder

hysa kärlek för, vara benägen att

cell Exempel: hepatocyt = (hepar = lever + kytos = cell) = levercell

-dox

-fil

dödande Exempel: homicid = (homo = människa + caedere = döda) = dråp, mord

-cyt

arbete Exempel: energi = (endon = inuti + ergon = arbete) = förmåga att åstadkomma mekaniskt arbete

liv Exempel: endobios — (endon = inuti + bios = liv) = levnadssätt som innebär att en organism lever inuti en annan organism

-cid

-ergi

tryck Exempel: hyperbar = (hyper = över + baros = tyngd, tryck) = med högre tryck än omgivningen, övertryck

-bios

blod Exempel: leukemi = (leukos = vit + haima = blod) = cancer som drabbar de vita blodkropparna

-gnos

kunskap om, insikt i Exempel: prognos = (pro = före + gnosis = kunskap, insikt) = framtidsbedömning, förutsägelse om kommande utveckling

yta Exempel: polyeder = (polys = många + hedra = yta) = en geometrisk kropp i rummet som begränsas av flera plana sidoytor

vinkel, hörn Exempel: polygon = (polys = många + gonia = vinkel, hörn) = månghörning

211

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

-graf

apparat för registrering av något Exempel: seismograf = (seismos = jordbävning + graphein = skriva) = instrument som registrerar rörelser i jordskorpan i samband med jordbävningar

-grafi

-gyn

-logi

-lys

Exempel: elektrokardiogram (EKG) = (elektro = elektricitet + kardia = hjärta + gramma = uppritning) — kurva över hjärtats elektriska aktivitet erhållen genom elektrokardiografi

-mani

kvinna

-meter

-naut

sjöman Exempel: kosmonaut = (kosmos = värld, världsalltet + nautor = sjöman) = rymdfarare

att ha en viss egenskap

Exempel: artrit = (arthron = led + itis = inflammation) = ledinflammation

-nomi

-onym

-pati Exempel: monokrom = (monos = ensam + chroma =färg) = enfärgad

namn, ord Exempel: pseudonym = (pseudo = falsk + onoma = namn) = påhittat författarnamn som används av person som inte vill visa sitt egentliga namn

välde, styrelseskick

färg

lag, kunskap, vetenskap, styre Exempel: ergonomi = (ergon = arbete + nemein = ordna, fördela) = kunskapen om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människor

Exempel: plutokrati = (ploutos = rikedom + kratein = härska) = statsstyrelse i vilken makten utövas av de rika

212

form Exempel: polymorf = (polys = många + morphe =form) = mångformig

inflammation

-krom

instrument för mätning, mätare Exempel: hydrometer = (hydor = vatten + metron = mått) = instrument för mätning av vätskors täthet

åsiktsriktning, åskådning

Exempel: alkoholism = (alkohol + ism = att ha en viss egenskap) = egenskapen att ha ett sjukligt alkoholbegär

-krati

vansinne, sjukligt beteende Exempel: kleptomani = (kleptein = stjäla + mania = vansinne) = tvångsmässigt stjälande

-morf

-ism

upplösning Exempel: hydrolys = (hydor = vatten + lysis = upplösning) = kemisk sönderdelning av ett ämne genom inverkan av vatten

något uppritat, skriven eller ritad figur

Exempel: feminism = (femina = kvinna + ism = åsiktsriktning) = åsiktsriktning som anser att kvinnor och män ska ha samma rättigheter

läran om, vetenskap Exempel: etymologi = (etymon = det verkliga + logos = läran om) = läran om ordens härledning och ursprung

Exempel: androgyn = (andros = man + gyne = kvinna) m människa med både kvinnliga och manliga könsorgan: används även om person med både manliga och kvinnliga egenskaper

-ism

läsa Exempel: dyslexi = (a = inte + lexis = ord, yttrande) = oförmåga att läsa text

skrivning, beskrivning, registrering Exempel: elektrokardiografi (EKG) = (elektro = elektricitet + kardia = hjärta + graphein = skriva) = registrering av hjärtats elektriska aktivitet

-gram

-lexi

känsla, lidande Exempel: empati = (em = in + pathos = känsla, lidande) = inlevelse i en annan persons känslor

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

-sfär

sfär, klot Exempel: atmosfär = (atmos = ånga, dunst + sphaera = klot) = gashölje som omger jorden eller annan himlakropp

-skop

instrument med vars hjälp man kan observera något Exempel: teleskop = (tele = fjärran + skopein = se, betrakta) = stor kikare för att observera föremål mycket långt bort t. ex. stjärnor

I -tek

samling • Exempel: pinakotek = (pinax = tavla + theke = förvaringsrum) = tavelsamling, tavelgalleri

-typ

form, mönster, förebild Exempel: arketyp = (arche = början, grund, orsak + typos = form, mönster, förebild) = urtyp, urbild

-valens

vara värd Exempel: ekvivalens = (aequus = lika + valeos = vara värd, äga giltighet) = likvärdighet

213

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Andra efterled -bar

möjlig

-sam

Exempel: ätbar = (ät = äta + bar = att vara möjlig) = möjlig att äta -gill

som stämmer med överenskommelse

-skap

eller regel, som är som sig bör

-vill som innehåller

att ha egenskap, att vara

-vis

pa angivet sätt, pa angivet vis Exempel: fläckvis= (fläck + vis = fördelat på det sättet som förleden anger) = fördelat på skilda fläckar av ett visst område

-väsen

sammanfattningen av allt som hör till

Exempel: godhet = (god + het = att ha egenskap) = det att vara god

-iana

-inna

betyder samling av skrifter om eller av en person eller om ett område

den företeelse som anges av

Exempel: Göteborgiana = (Göteborg + iana = samling) = samling av skrifter om staden Göteborg

sammanhanget

kvinnligt kön Exempel: lärarinna = (lärare + inna • kvinnligt kön) = kvinnlig lärare

-ledes

på angivet sätt Exempel: båtledes = (båt + ledes = på angivet sätt) = med bat

-lös

som saknar Exempel: kraftlös = (kraft + lös = som saknar) = som saknar kraft

-mässig

som uppfyller vissa minimikrav eller förutsättningar inom ett visst område Exempel: beslutsmässig = (beslut + mässig = som har förutsättningar för) = som har forutsättningar att fatta beslut

-riktig

som lämpar sig väl för viss användning Exempel: fotriktig = (fot + riktig - som lämpar sig för) = anpassad till fotens form

214

vilseivförvillad Exempel: veckovill = (vecka + vill = vilsen) = som inte vet vilken veckodag det är

Exempel: alkoholhaltig = (alkohol + haltig = som innehåller) = som innehåller alkohol -het

vara, tillhöra, utföra Exempel: vänskap = (vän + skap = att vara) = det att vara vänner

Exempel: omdömesgill = (omdöme + gill = som stämmer med) = som har gott omdöme -haltig

benägen Exempel: skämtsam = (skämt + sam - att vara benägen att) = benägen att skämta

Exempel: rättsväsen = (rätt = juridiska regler + väsen = allt som hör till förleden) = de myndigheter som upprätthåller lagen bl.a. domstolar, polismyndigheter och kriminalvårdsmyndigheter

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Ämnesspecifika ord Medicin anatomi

anestesiologi

biokemi

läran om människokroppens

immunologi

läran om immunsystemet d.v.s.

form och uppbyggnad

om kroppens försvar mot

(ana = upp + tome = snitt => uppskärning)

mikroorganismer

läran om narkos och andra

(immunis =fri + logos = läran om) infektion

tillstånd som uppkommer när

bedövningsmetoder

t.ex. bakterier eller ett virus

(an = icke + aisthesis = känsel + logos = läran om)

tränger in i kroppen

kemin hos levande organismer

(inftcere = indränka, förgifta) inflammation

(bios = liv + khemeia = blandning)

kroppslig reaktion mot skadlig inverkan, som yttrar sig som värmeökning, rodnad, svullnad

cytologi

läran om cellen

och ömhet

(kytos = cell + logos = läran om) embryologi

(in = in + flamma = flamma, låga => "tända eld på ")

läran om fosterutvecklingen (embryon = foster + logos = läran om)

klinisk

sammanhänger med praktisk medicinsk verksamhet

epidemiologi

läran om sjukdomars utbredning i

(kline = säng)

befolkningen (epi = på + demos=folk + logos = läran om)

medicin

läkarvetenskap, läkekonst, läkemedel (medicus = läkare)

farmakologi

läran om läkemedel (Pharmakon = gift + logos = läran om)

mikrobiologi

läran om mikroorganismer, t.ex. bakterier, svampar och virus

fysiologi

läran om människokroppens naturliga företeelser

(mikros = liten + bios = liv + logos = läran om)

(physis = liv, natur + logos = läran om) neurologi genetik

ärftlighetslära

läran om nervsystemet (neuron = nerv + logos - läran om)

(gennan = alstra) obstetrik gynekologi

läran om kvinnosjukdomarna

förlossningskonst (obstetrix = barnmorska)

(gyne = kvinna + logos = läran om) oftalmologi histologi

läran om människokroppens

läran om ögat och dess sjukdomar (ophthalmos = öga + logos = läran om)

vävnader (histos = väv + logos = läran om)

215

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

ortopedi

läran om sjukdomar i skelettet såsom benbrott (orthos = rak + pais = barn => "konsten att göra barn raka", denna beteckning har uppkommit eftersom ett viktigt område ursprungligen var behandling av barn med krökt ryggrad)

patologi

sjukdomslära (patos = lidande + logos = läran om)

pediatri

barnläkekonst, läran om barnsjukdomar (pais = barn + iatreia = läkekonst)

psykiatri

läran om de psykiska sjukdomarna (psyche = själ + iatreia = läkekonst) Inte samma som psykologi som betecknar läran om själslivet i allmänhet (psyche = själ + logos = läran om)

radiologi

läran om den medicinska användningen av röntgenstrålning för diagnostik (radius = stråle + logos = läran om)

terapi

medicinsk eller psykologisk behandling (therapeia = vård)

toxikologi

läran om gifter och förgiftningar (toxikon - gift + logos = läran om)

216

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Ekonomi affektions-

värde baserat på personliga

värde

känslor och minnen

ekonomiska systemen

(affektion = positiv, känslomässig bindning + värde)

planekonomi och

Användning: Vid branden förlorade hon ett fotoalbum medför henne stort affektionsvärde.

Användning: Politikern hävdade att en effektiv biandekonomi var rätt alternativ för Sverige.

agglomeration

annuitetslån

anhopning, sammanhopning

biandekonomi

marknadsekonomi

borgen

åtagande att överta

(ad = till + glomus = nystan, kula => tränga ihop något till ett nystan)

betalningsskyldighet för en annan

Användning: Staden var centrum i en agglomeration av industristäder med en befolkning på cirka tre miljoner människor.

själv

person om denne inte kan betala (borga = ansvara för) Användning: Hans föräldrar gick i borgen för lånet.

låneform där summan av ränta och återbetalning är densamma vid

borgensman

person som går i borgen för en

varje avbetalningstillfälle under

annan person

hela lånetiden

(borga = ansvara för)

(annus = år)

Användning: Studenter behöver ibland en borgensman för att få teckna telefonabonnemang.

Användning: Studielånet är ett så kallat annuitetslån som till skillnad från tidigare låneformer inte är inkomstberoende. borgenär avreglering

blandningen mellan de

den som har en fordran mot någon

att ta bort regleringar, t.ex. olika

annan

statliga styrinstrument, i syfte att

(borga = låna ut)

åstadkomma friare

Användning: Den som lånat ut är borgenär och den som tagit lånet är gäldenär.

konkurrensförhållanden Användning: Konkurrensverket välkomnade en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken.

brutto

före avdrag (brutto = rå)

baisse

Användning: Företagets bruttovinst ökade med tio procent.

prisnedgång på aktiemarknaden (bas = låg => baisser = sänka) Användning: Stockholmsbörsen avslutade veckan med baisse.

budget

plan för inkomster och utgifter under en viss tidsperiod

basbelopp

ett penningbelopp som används

(bougette = läderpung, lädersäck)

som grund för utbetalning av t.ex.

Användning: För första gången på länge ser landet ut att anta en balanserad budget för kommande år.

pensioner och studiemedel Användning: Taket för sjukpenning sänktes från 10 till 7,5 basbelopp.

217

Kapitel 6 - ORD - Ordförstaelse

börsrally

en tydlig uppgång i en marknad

förvärv

som bryter en nedåtgående trend (börs = marknad där man t.ex. bedriver affärer med värdepapper + rally = återhämtning, uppgång)

(vorwerven = skaffa sig) Användning: Det höga priset på företaget motiverades med att det var ett strategiskt förvärv.

Användning: Efter måndagens börsrally vände kurserna åter ned under tisdagen. gäldenär deflation

minskning av den allmänna

(gäld = skuld)

penningvärdet

Användning: Gäldenär är den person som är skyldig pengar d.v.s. låntagaren.

(deflare = blåsa bort) hausse

(haut = hög => hausser = höja)

minskning av värdet på en valuta

Användning: Uppgången på fredagen blev betydligt måttligare än under torsdagens hausse.

(de = ned + pretium = värde, pris) Användning: En depreciering av den inhemska valutan innebär att priset på utländsk valuta ökar.

humankapital

erfarenheter m.m.

nedskrivning av värdet på en

(human + kapital) Användning: IT-branschen är kunskapsintensiv och företagen har därför starka motiv att vårda sitt humankapital.

(de = ned + valeo = vara värd) Användning: Devalvering används oftast för att stimulera exportindustrin. incitament kapital som reserverats för något

Användning: Fri parkering för miljöbilar kan vara ett incitament att välja detta mer miljövänliga alternativ trots den högre inköpskostnaden.

(fundus = botten => förråd, kapital) Användning: Föreningen förvaltar ett antal fonder som finansierar forskning.

fusion

ekonomiskt tillgodohavande

inflation

ökning av den allmänna prisnivån

(fordern = kräva)

och således en minskning av

Användning: Han har redan fått varan, värd 200 kronor, som han beställt från postorderföretaget men ännu inte betalt. Företaget har därför en fordran mot honom på 200 kronor.

penningvärdet

sammanslagning (fundere = gjuta) Användning: En fusion mellan två företag kan i vissa fall leda till att man uppnår skalfördelar.

218

stimulans till att företa sig något fincitare = sätta i rörelse, driva påt)

bestämt syfte

fordran

mänskliga resurser i form av arbetskraft, intelligens, kunskap,

valuta med annars fast växelkurs

fond

kraftig prisstegring på aktiemarknaden

med rörlig växelkurs

devalvering

den som har en skuld till någon annan

prisnivån och således en ökning av

Användning: Producentpriserna sjönk i april jämfört med mars vilket spädde på oron för deflation. depreciering

anskaffning av något med övertagande av äganderätt

(inflatio = uppblåsning) Användning: Syftet med räntehöjningen var att undvika inflation.

Kapitels 6 - ORD - Ordförståelse

innovation

teknisk nyhet, förbättring genom

monopol

av att det endast finns en säljare

införande av en nyhet

(monos = ensam + poleo = sälja)

(in - in, i, på + novus = ny => innovare =förnya) Användning: Tidningen påstod att ingen enskild innovation har betytt mer för hur afrikaner lever och arbetar än mobiltelefonen.

\marknadsform som kännetecknas

Användning: Tidigare hade SJ monopol på järnvägstrafik i Sverige. netto

efter avdrag (netto = ren)

investering

Användning: Företagets nettovinst blir lägre än föregående år.

en utgift som förväntas leda till framtida avkastning (investio = bekläda)

nominell

Användning: Det krävs en relativt stor investering för att kunna utnyttja den nya tekniken fullt ut. kluster

(nomen = namn) Användning: Den reala löneökningen visar hur mycket av den nominella löneökningen som blir kvar när inflationen räknats bort.

grupper av sammankopplade företag, leverantörer, besläktade industrier och institutioner, som

offshore

industriell verksamhet i havsmiljö t.ex. oljeutvinning

uppstår på bestämda lägen.

(off = utanför + shore = kust)

(duster = klunga, grupp) Användning: Kring det stora telekomföretaget har det genererats ett kluster av företag som arbetar med närliggande teknik.

till namnet, på papperet, angiven

Användning: Norge har en mycket stark offshoreindustri. oligarki

fåmannavälde (oligos=få + archein = härska)

konglomerat

Användning: I praktiken styrdes landet under en tid av ett fåtal mäktiga företagsledare, kända som "oligarkerna ".

konglomerat är en grupp av företag med sinsemellan olika verksamheter (conglomerare = nysta ihop, sammanrulla)

oligopol

ett fåtal säljare

Användning: Vissa debattörer hävdar att världens medier idag kontrolleras av ett fåtal mycket stora mediekonglomerat. konjunktur

(oligos=få + poleo = sälja) Användning: Debattören menade att de höga elpriserna berodde på att man gått mot oligopol på elmarknaden med endast tre producenter.

ekonomiskt läge, ekonomisk aktivitetsnivå (con = samman + jungere — förena => sammanträffande av omständigheter) Användning: En stark konjunktur sätter ofta fart på bostadsbyggandet.

marknads-

ekonomiskt system där tillgång

ekonomi

och efterfrågan styr produktion

marknadsform där det bara finns

omsättning

det sammanlagda värdet av ett företags försäljning under en viss period Användning: Koncernens omsättning beräknades stiga med tjugo procent.

och priser Användning: Efter kommunismens fall övergick Ryssland till en marknadsekonomi.

219

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

planekonomi

ekonomiskt system som bygger på

stagnation

stillastående, avstannande

att följa av staten uppgjorda planer

(stagnare = stå stilla)

för hur samhällets ekonomi skall

Användning: Industrins produktion visade tecken på stagnation efter en kraftig uppgång i fjol.

utvecklas Användning: Än idag finns det personer i Ryssland som vill återinföra en planekonomi.

subvention

ekonomiskt understöd (sub = under + venire = att komma)

protektionism

åtgärder för att skydda varor och

Användning: Många utvecklingsländer anser att EU:s subventioner till jordbruket bör minska.

tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder t.ex. genom att införa importtullar

utkomst

uppehälle

(protegeré = skydda)

(ut + komma)

Användning: Vissa politiker kritiserar EU för protektionism. ransonering

Användning: De övriga kunde inte stanna på gården utan var tvungna att ge sig av och söka sin utkomst någon annanstans.

utportionering, bestämd fördelning av varor vid brist på dem

utrangera

(ut + rangera = ordna)

Användning: Under andra världskriget infördes ransonering av bensin. vinst som uppstått genom försäljning av egendom

Användning: Några av flottans gamla fartyg utrangerades nu av åldersskäl. vederlag

(wedderlach = vad som lägges emot) Användning: Många verkställande direktörer som avskedas får generösa avgångsvederlag.

Användning: Hon köpte villan för en miljon, sålde den för tre miljoner och gjorde således en reavinst på två miljoner. växel

kan lösas mot kontanter i bank

form av lågkonjunktur

(wechsel = växel)

(recessio = tillbakagång)

Användning: Han betalade bilen med en postväxel som han överlät på säljaren.

ekonomisk stagnation kombinerad med hög inflation (stagnation + inflation) Användning: Under krisen på 70-talet rådde stagflation med såväl hög arbetslöshet som hög inflation.

220

en form av skuldförbindelse som

ekonomisk avmattning, en mild

Användning: Ett högt pris på olja skulle mycket väl kunna föra in USA och Europa i en recession. stagnation

ekonomisk ersättning för viss prestation

(realisation = att omvandla en viss tillgång till pengar genom försäljning + vinst => realisationsvinst)

recession

utgallra, skilja bort som mindre funktionsduglig

(ratio = uträkning, beräkning)

reavinst

möjlighet att tjäna pengar till sitt

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Juridik

balk

huvudavdelning i svenska

bulvan

självständighet företräder en

(balker = bjälke, avbalkning)

annan (bulwäns = vette, lockfågel)

Användning: De svenska reglerna om nödvärnsrätt återfinns i brottsbalken. belägga

person som under sken av

lagverk

Användning: Det var svårt att få reda på vem som verkligen hade bott i lägenheten eftersom den hade hyrts av en bulvan.

ange fakta som stöder visst antagande (beleggen = omge, täcka)

domkrets

en viss domstol har hand om

Användning: Polisen har inte kunna belägga att den misstänkte varit på brottsplatsen. bifall

det geografiska område som Användning: Tingsrätterna i Sollefteå, Örnsköldsvik och Härnösand läggs ihop till en gemensam domkrets.

beslut om formellt godkännande (bivallen = ansluta sig till någon)

domsaga

en tingsrätts domkrets, d.v.s. det geografiska område en

Användning: Nådeansökan vann till slut bifall.

tingsrätt har hand om (dom + saga = att säga lagen)

bordlägga

Användning: Efter examen tjänstgjorde hon vid Norrvikens domsaga.

uppskjuta avgörandet i en fråga (lägga en handling på ett bord för granskning under en tid) Användning: Sent i går kväll beslutade emellertid politikerna att bordlägga den känsliga frågan.

domskäl

en domstols motivering till ett domslut Användning: Arbetsdomstolen inledde sina domskäl med att redogöra för rättsläget.

221

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

domslut

en domstols slutgiltiga

juridik

rättsvetenskap

avgörande om vilken dom

(ius = lag, rätt + dico = säga)

som skall avkunnas i visst

Användning: Jag funderar på att läsa juridik.

mål Användning: Marknadsdomstolens domslut går inte att överklaga.

Jävig

olämplig att delta på grund av partiskhet

expropriation

tvångsvis inlösen av fast

(iäf = tvivel)

egendom

Användning: Han ansågs jävig och fick därför lämna styrelserummet.

(ex = av, ifrån, ur + proprius = egen) Användning: Regeringen ger tillstånd för expropriation av ett antal fastigheter utmed den planerade järnvägens sträckning.

klausul

tilläggsstycke som närmare förklarar eller gör inskränkningar i en grundtext (claudere = sluta)

fördrag

Användning: 1 försäljningskontraktet ingick en klausul om att direktören inte fick starta en konkurrerande verksamhet under de närmaste fem åren.

internationell överenskommelse (vor =före + drach = dra) Användning: Det tycks finnas möjlighet att nå enighet kring ett nytt fördrag för EU.

kontrahent

avtalspart, person som ingått avtal

föreläggande

ålagd skyldighet

(con = samman + trahere = dra => sammandraga, avtala)

Användning: Byggnadsnämnden utfärdade ett föreläggande om att riva den olovliga tillbyggnaden. författning

samling rättsliga bestämmelser som anger hur

god man

provisoriskt beslagtagande av skuldsatt persons egendom

Användning: EU:sförsta författning, Romfördraget, undertecknades 1957.

(qvarstader = kvarstående, dröjsmål) Användning: Kronofogden beslutade att belägga fartyget med kvarstad.

en person som representerar kärande

person som i rättegång

och ekonomiska intressen

framställer yrkande mot

Användning: Hon var förordnad som god man åt den gamla på hemmet.

(kära = skrika, beklaga sig)

som inte går att avtala bort (in = inte + disponere = ordna, anordna) Användning: Konsumentköplagen är indispositiv.

222

kvarstad

ett land skall styras

en annan persons juridiska

indispositiv

Användning: Avtalet skall upprättas skriftligen och undertecknas av kontrahenterna.

annan person Användning: Rätten skulle först avgöra om de kärande överhuvudtaget hade rätt att kräva något skadestånd.

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

lagman

chefsdomare vid tingsrätt

paragraf

formell text

Användning: Han avslutade sin domarbana som lagman i Umeå tingsrätt. legitim

(para = bredvid + graphein = skriva => tecken i marginalen för att ange ny avdelning)

laglig, rättmätig

Användning: Det hela var en klar överträdelse av djurskyddslagens första paragraf.

(lex = lag) Användning: Sanktionerna kommer att lyftas när det finns en legitim regering som representerar folket.

kortare numrerat stycke i en

plädera

tala för något, försvara (placere = behaga)

lösöre

lös egendom med undantag av

Användning: Advokaten kritiserade åklagaren för att plädera mer för allmänheten anför rätten.

pengar, fysiska föremål som kan flyttas (lös + aureus = gyllene, guldmynt) Användning: Hemförsäkringen gäller både lägenhet och lösöre.

praxis

vedertaget förfaringssätt, rättssedvänja (prassein = göra, handla, verkställa)

mandat

Användning: Migrationsverket ändrade sin praxis efter kraftig kritik från olika organisationer.

uppdrag, uppdrag att utföra vissa åtgärder för någon annans räkning (mandatum = anförtrott gods, uppdrag) Användning: Den stora valsegern gav den nya regeringen mandat att genomföra de nödvändiga förändring-

prejudikat

tidigare dom som utgör norm för hur en rättsregel skall tolkas framöver (pre = före, tidigare + judicium = dom)

målsägande

Användning: Något prejudikat som slog fast bevisvärdet av erkännande under hypnos fanns ännu inte.

person mot vilken brott begåtts (mål = tal, rättssak + äga) Användning: Den målsägande kunde peka ut den misstänkte för polismännen. preskribera

notarie

avskriva

juridiskt utbildad tjänsteman

(pre = före + scribere = skriva)

(nota = tecken => notarius = skrivare)

Användning: Brottet är nu preskriberat och kan inte längre leda till åtal.

Användning: Hon arbetade som notarie på tingsrätten i Falun. revision notanus

jurist som har till uppgift att

publicus

bestyrka handlingar, övervaka

(re = åter, omigen + videre = se) Användning: Fusket upptäcktes vid en revision av skatteverket.

lotteridragningar m.m. (notarius = juridiskt utbildad tjänsteman + publicus = offentlig) Användning: När namnunderskrifterna skulle kontrollräknas skickades de till notarius publicus.

granskning

rådman

ordinarie domare i tingsrätt (råd + man) Användning: Hon utnämndes förra året till rådman vid Malmö tingsrätt.

223

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

rättshaverist

person som envist och påstridigt

svarande

den part mot vilken annan part

hävdar sin rätt även ifråga om

för talan i rättegång

obetydligheter Och som driver

Användning: Svaranden bestred misstankarna att han gjort sig skyldig till brott.

meningslösa rättegångar utan möjlighet till framgång (rätt + haveri = skada) Användning: Mannen var en välkänd rättshaverist. sakförare

tribunal

(tribus = stam => tribun = titel på en typ av ämbetsmän i antikens Rom => tribunal = upphöjd plattform åt en tribun)

person som för någons talan i rättegång utan att vara advokat (sak + förare)

Användning: Den forne jugoslaviske presidenten anklagades för krigsförbrytelser av FN:s tribunal i Haag.

Användning: Han hade anlitat en sakförare som dock gett honom dåliga och osakliga råd. sedvänja

Servitut

gammalt vedertaget

stämpling

224

urkund

ursprungligt dokument,

handlingsmönster

källskrift

(sed + vana)

(erkennen = lära känna)

Användning: Allemansrätten är en sedvänja som vi haft i hundratals år.

Användning: Den som förfalskar en urkund kan dömas för urkundsförfalskning.

varaktig upplåtelse av rättighet i fastighet till förmån för en

sharia

domstol där man behandlar politiska brott

utsaga

yttrande som ger information

annan

eller innebär ett påstående

(servire = tjäna)

(ut + säga)

Användning: Vår granne har servitut på en väg som går över vår mark.

Användning: Huvudvittnet i målet ändrade sin utsaga.

den religiösa lagen i Islam, så

vidimera

bestyrka riktigheten av en

som den beskrivs i Koranen

handling

(sharia = den uppenbarade lagen)

(vide re = se)

Användning: I Iran önskar prästerskapet en striktare tillämpning av sharia.

Användning: Alla meriter som den sökande åberopar skall styrkas med vidimerade kopior.

förstadium till brott som innebär

vite

ett i förväg fastställt

att någon i samråd med annan

penningbelopp som skall betalas

beslutar om brott

av den som åsidosätter viss

(stämpling = ränksmideri)

skyldighet

Användning: Om kvinnan fälls för stämpling till mord kan hon dömas till livstids fängelse.

(vite = straff, böter) Användning: Företag som bryter mot reglerna riskerar vite.

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

yrkande

förslag framlagt inför en beslutande församling, krav på beslut (yrkia = arbeta, odla, utföra) Användning: Han dömdes till livstids fängelsestraff, helt i linje med åklagarens yrkande.

225

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Utvalda ord Detta avsnitt innehåller ord som valts ut ur en databas, en så kallad textkorpus, med artiklar som tidigare förekommit på högskoleprovet och liknande texter från olika tidskrifter. Urvalet är dels baserat på hur ofta orden förekommer dels på deras svårighetsgrad. Först ges en definition av ordet, därefter förklaras dess ursprung och slutligen följer ett exempel på hur ordet kan användas. Även om man redan kan många av orden kan man ha nytta av att gå igenom dem för att lära sig betydelsen av ytterligare orddelar. Detta kan vara en bra kunskap att ha för att kunna sluta sig till betydelsen av nya ord som man inte stött på tidigare.

abnorm

onormal, som avviker från det

adjutant

officer som hjälper högre officer

normala

eller kunglig person i tjänsten

(ab - bort, från, av + norma = rättesnöre, regel)

(adjutare = hjälpa)

Användning: Sömnsjuka överförs via tsetseflugan och de som smittas drabbas av abnorm trötthet.

Användning: Han tjänstgjorde en tid som adjutant vid hovet. affekt

hastigt påkommen men snabbt övergående sinnesrörelse

abrupt

plötsligt, oväntat

(afficio = inverka på)

(ab = bort, från, av + rumpere = bryta => tvärt bruten) Användning: Den pågående diskussionen avbröts abrupt. abstrakt

Användning: Mordet begicks i affekt. affiliera

(ad - till + filius - son => uppta som son, adoptera)

som bara kan uppfattas i tanken

Användning: Föreningen är affilierad med en större organisation i England.

och inte med sinnena (ab = bort, från, av + trahere = dra => fråndragen, avskild) Användning: Abstrakt tänkande anses av många vara en specifikt mänsklig egenskap. abstrus

aforism

kortfattat och uttrycksfullt formulerad tanke, tänkespråk (aphorismos = begränsning) Användning: "Bättre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge" är en känd aforism av Verner von Heidenstam.

dunkel, svårförståelig (ab = bort, från, av + trudere = putta =: gömma, dölja) Användning: Han framförde en i mångas tycke abstrus teori.

ansluta sig

agentur

rättighet att sälja produkter för ett annat företags räkning

adekvat

fullt passande, riktig

(agens = den eller det som verkar)

(ad = åt, till + aequus = lika => göra lika med)

Användning: Hon innehade agenturen för ett välkänt tyskt bilmärke.

Användning: Hon hade adekvat utrustning för att utföra arbetet.

226

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

agitera

att med stor intensitet försöka

analogi

påverka vissa grupper

motsvarighet, på samma sätt som

(agitare = sätta i hastig rörelse, uppröra)

(ana = upp + logos = ord, lag)

Användning: Motståndarna till ett medlemskap tilläts agitera fritt för sin ståndpunkt.

Användning: Det norska ordet lufthamn är bildat i analogi med engelskans airport. anbelanga

air

alfahanne

antydd stämning

(an = i riktning mot + belangen = sträcka sig => nå fram till)

Användning: Idén med den nya inredningen var att skapa en air av elegans.

Användning: Vad mig anbelangar får de gärna höja fartgränsen på motorvägarna.

det högst rangordnade djuret inom

anblick

något

t.ex. en vargflock där alfahannen

(an = i riktning mot + blick)

och alfahonan är de enda djuren

Användning: Vid första anblicken verkade uppgiften svår. anekdot

Användning: Rangen som alfahanne kräver ständig vaksamhet. en berättelse som inte skall tolkas

Användning: Hon berättade en anekdot från sin tid som reseledare.

ett och menar något annat (allos = annat + agoreuein = tala) Användning: Fabeln var en allegori över dagens samhälle.

anfäktelse

(an = i riktning mot + fechten = fakta)

(alle = alla + hand = hand)

anförande

(an = i riktning mot + föra => föra fram)

förbinda sig, ingå förbund (ad = åt, till + ligare = binda)

skapa, producera, få att uppstå (ala = att föda) Användning: Fartygen använde sina hjälpmotorer för att alstra elektricitet.

längre muntligt framförande, föredrag

Användning: Miljöministern höll ett långt anförande om koldioxidutsläppens påverkan på klimatet.

Användning: De spelar ett högt politiskt spel genom att alliera sig med den svaga regimen. alstra

själslig oro eller plåga Användning: Den unga prästen anfäktades ofta av djävulens lockelser, vilka för honom tog formen av förföriska kvinnor.

av alla slag Användning: Den gamla industritomten har tagits i anspråk för allehanda bebyggelse.

kort ofta skämtsam berättelse (an - inte + ekdidomi = utgiven => inte utgiven, ursprungligen användes det som beteckning på skrift som byggde på muntlig tradition)

bokstavligt utan symboliskt; säger

alliera

synintryck vid betraktande av

en grupp med sociala relationer

(alfa = första bokstaven i det grekiska alfabetet + hane = djur av hankön)

allehanda

beträffa

(aer = luft)

som fortplantar sig

allegori

likhet, överensstämmelse,

annektera

ta landområde i besittning med våld (ad = till + nectere = knyta, fästa => förena med) Användning: Baltikum annekterades av Sovjet år 1939.

227

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

antisemit

person som är fientligt inställd till

arkaisk

härrörande från en förgången tid,

judar

mycket ålderdomlig

(anti = mot, emot + semit = medlem av folk som talar semitiska språk t.ex. hebreiska som talas av många judar)

(archaios = gammal)

Användning: Adolf Hitler är den mest kända antisemiten.

Användning: Hon gjorde en nyöversättning av en arkaisk text. arrogant

utmanande självsäker och högdragen och med inslag av

antites

en tes som står i motsats till en

förakt för andra

annan tes

(arrogare = göra anspråk på)

(anti = mot, emot + thesis = sats)

Användning: Den nya ministern upplevdes som arrogant av stora grupper av väljarna.

Användning: Hans åsikter utgör närmast en antites till dem som framförs av hans motståndare. antologi

samling av utvalda texter av olika

artificiell

(ars = konst + facere = göra)

författare

Användning: Lightdrycker innehåller ofta artificiella sötningsmedel.

(anthos = blomma + legein = samla => blomstersamling) Användning: Det har utkommit en ny antologi med texter av unga svenska författare. apart

asketisk

Användning: Munkarna förde ett mycket asketiskt leverne. aspekt

Användning: Artikeln försöker fånga en vikig aspekt av europeisk historia.

avslöjande, uppenbarelse, bibelns uppenbarelsebok där det avslöjas

ateist

en gud

kommer att ske vid världens

(a = inte + theos = gud)

undergång

Användning: Han trodde inte på någon gudom utan var en övertygad ateist.

Användning: Hans uppmärksammade studier av utvecklingen är närmast en apokalyps över den västerländska civilisationen. beräkna eller uppskatta ungefärligt (ad = till + proximus = närmast) Användning: Ibland kan man inte räkna ut det exakta resultatet och man blir då tvungen att approximera.

228

person som förnekar existensen av

hurdan guds natur är och vad som

(apo = bort + kalyptein = dölja => avslöjande)

approximera

synpunkt, synvinkel (ad = till + specere = se => anblick)

Användning: Hon var främmande och apart bland de övriga lärarna. apokalyps

som helt avstår från njutningar (askein = öva => andlig träning)

som klart avviker från viss norm (ad = till, vid + pars = del, sida => avsides, för sig själv, särskilt)

konstgjord

ateljé

en konstnärs eller finare hantverkares verkstad (astelier = hög av spånor => snickarverkstad) Användning: Konstnären arbetade hela dagarna i sin ateljé.

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

auktoritet

rätt eller möjlighet till

bastard

maktutövning; erkänt pålitlig

oäkta barn

sakkunskap

(bastard = oäkta barn)

(auctoritas = makt, myndighet, inflytande)

Användning: Släktingarna blev upprörda över att arvet gått till hans oäkta son, till en bastard.

Användning: Den provisoriska regeringen hade svårt att befästa sin auktoritet i landet. bataljon autentisk

(battalia = strida)

(authentikos = tillförlitlig)

Användning: Under kriget i forna Jugoslavien skickade Sverige en bataljon till Bosnien.

styrelseform där makten utövas av

begeistrad

(autos = själv + kratein = härska)

(geist = ande själ)

Användning: Under Karl XII.s regeringsperiod i Sverige rådde autokrati.

Användning: Han var helt begeistrad över sångerskans framförande av de nya sångerna.

överge viss religiös lära eller politisk åskådning

begivenhet

(bege sig)

Användning: Han anklagades för att ha avfallit från islam.

Användning: Många svenskar tycker att älgjakten är höstens stora begivenhet.

ett slumpmässigt urval för att ge exempel på något

beskickning

(skicka ut i uppdrag) Användning: Ansökan om uppehållstillstånd kan lämnas till vilken svensk beskickning i världen som helst.

Användning: TV-programmet visade ett axplock av förra årets svenska filmproduktion.

banal

vilt dryckesslag

diplomatisk representation hos främmande stat

(ax = toppen på ett sädesstrå + plock = plocka)

backanal

stor eller anmärkningsvärd händelse

(av + falla)

axplock

hänförd och förtjust över någon upplevelse

en enda person

avfalla

större militärt förband

äkta; tillförlitlig Användning: Pjäsen har en autentisk historisk bakgrund.

autokrati

avkomma från två olika arter;

bestialisk

som utmärker sig för grymhet och

(Bacchus = en vingud)

omänsklighet

Användning: Idrottsmännens fest efter tävlingarna blev en sällan skådad backanal.

Användning: Polisen utredde en serie bestialiska mord.

alldaglig, utsliten (banal = alldaglig) Användning: Pjäsen hade ett tunt tema och en banal intrig, som inte ens en del roliga repliker kunde rädda.

(bestia = djur)

bispringa

komma någon till hjälp (beispringen = bistå, komma till hjälp) Användning: FN:s sanktioner har försvårat effektiva insatser för att bispringa landets lidande befolkning.

229

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

bitsk

blogg

som kännetecknas av skärpa och

chanson

stridslystnad

melodi

(bita)

(chanson = sång, visa)

Användning: Det var en rolig och bitsk kommentar till världsläget.

Användning: Sångaren blandar den franska vis traditionen, chanson, med jazz och lite latinamerikanska toner.

en ofta uppdaterad webbsida med senaste inlägget högst upp,

chauvinism

gruppen och underskattning av

(web = Internet + log = dagbok över viktigare händelser => web log)

andra grupper (Chauvin = namnet på en skrytsam soldat i ett franskt skådespel) Användning: Regeringens nationella chauvinism lär inte underlätta regionbygget.

något som förleder genom ytlig skönhet

cynism

Användning: Hela det moderna projektet fördöms som ett djävulens bländverk. förbehåll avgivet som

Användning: Det är en tuff bransch och det är lätt att bil cynisk.

försiktighetsåtgärd (brask = biskop Hans Brask + lapp => Biskop Brask bifogade i hemlighet en lapp till ett beslut han tvingats fatta. På lappen protesterade han mot själva beslutet vilket gjorde att han senare klarade sig undan från att avrättas.) Användning: Regeringen lade åter in brasklappen att höjningen genomförs under förutsättningen att det statsfinansiella läget så tillåter. burdus

känslokyla (kyon = hund => som en hund, kynikerär namnet på anhängare till en filosofisk riktning, i det antika Grekland, där man ansåg att dygden är det enda goda och att man skall sträva efter självbehärskning och oberoende)

(blända = blända; förvilla + verk = något tillverkat, arbete)

brasklapp

orimlig överskattning av den egna

förkortning för web log

Användning: Om man har en egen blogg kan man själv bestämma vad man skall skriva om. bländverk

typ av fransk visa med enkel

decennium

tidsrymd av tio år (decem = tio + annus = år) Användning: Byggnaden har tagit närmare ett decennium att färdigställa.

dedikation

tillägnan (dedicare = tillägna) Användning: Hon gav honom en bok med en dedikation från författaren.

rakt på sak, plötslig, brysk (bardauz = pladask) Användning: Advokaten var väldigt burdus, men det hade jag förberett henne på att han kunde vara.

definition

bestämning av ett begrepp genom uppräkning av dess väsentligaste egenskaper (definitio = avgränsning)

bångstyrig

svår att kontrollera (balstürich = svår att styra) Användning: Emellanåt händer det att någon bångstyrig häst försöker ta en egen väg.

230

Användning: Den meteorologiska definitionen av svensk sommar är den tid när dygnsmedeltemperaturen stadigvarande är över 10° Celsius.

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

delegation

grupp av personer med uppgift att

dissident

företräda något; uppdrag att

uppfattning än den dominerande i

handla på någons vägnar

personens hemland

(delego = skicka bort)

(dis = isär + sedere - sitta => sitta åtskilda)

Användning: FN har sänt en delegation för överläggningar med den militärstödda regeringen. despot

Användning: Nyhetsprogrammet rapporterade att en politisk dissident hade fängslats.

envåldshärskare, tyrann (de spötes = husbonde)

determinism

distinktion

åtskillnad, urskiljande

Användning: Hitler, Stalin och Pol Pot var några av 1900-talets värsta despoter.

(dis = isär + stinguere = pricka, sticka => särskilja)

åsiktsriktning som menar att allt

Användning: En distinktion man kan göra är den mellan islam som religion och muslimer som personer.

som sker är förutbestämt genom att vara en följd av tidigare händelser

diversifiering

(dis = isär + vergere = luta åt ett visst håll, vetta åt ett visst håll => göra olik, variera)

Användning: Vetenskapsmannen hade en deterministisk syn på livets utveckling.

Användning: För utveckling av ett hållbart jordbruk är det viktigt med diversifiering och minskat beroende av en enda huvudgröda.

värdighet; värde (dignus = värdig) Användning: Frågorna har en sådan dignitet att de måste hanteras på högsta politiska nivå.

skapande av variation i en verksamhet

(de = från + terminus = gräns => begränsa)

dignitet

person som har en annan tro eller

docera

tala i undervisande ton; uttrycka sig lärt och överlägset (docere - lära, undervisa)

digression

avvikelse från ämnet

Användning: Svaren meddelades i den docerande ton han har blivit så känd för.

(dis = isär + gradi = gå) Användning: Manuskriptet innehöll en hel del onödiga utvikningar och digressioner. dilemma

dramaturgi

(drama = skådespel + ergon = arbete => författande av drama)

svår valsituation p.g.a. att motstridiga krav måste uppfyllas

Användning: Filmen följde traditionell amerikansk dramaturgi med en god och stark hjälte som förnedras och sedan reser sig ur askan.

(dis - dubbelt + lemma = något man tar för givet) Användning: Förbundskaptenens dilemma var att han måste vinna de resterande matcherna samtidigt som han var tvungen att föryngra laget.

dramatiskt berättande; dramateori

dualism

åsiktsriktning som antar att det finns två motsatta grundprinciper (duo = två + ism = åsiktsriktning)

disparat

olikartad (dis = isär + parare = bereda => skilja)

Användning: Deras religion präglas av en skarp dualism mellan gott och ont.

Användning: Händelserna var till synes disparata men hade en gemensam

231

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

dynamisk

dynasti

kännetecknad av kraft och rörelse

som avser eller hör samman med

(dynamis = kraft)

känslor eller starka sinnesrörelser

Användning: Företagets chef var en otroligt dynamisk person.

(emovere = uppskaka) Användning: Hon beskriver sig som väldigt emotionell - på gott och ont.

härskarsläkt; tidsperiod då en viss släkt regerar

edition

emotionell

enlevering

bortförande av en kvinna mot

(dynastes = makthavare, härskare)

hennes vilja i syfte att förmå

Användning: Under den kinesiska Mingdynastin byggdes den förbjudna staden i Peking.

henne till äktenskap eller sexuellt umgänge (en = därifrån + levere = lyfta) Användning: Hans dotter blev enleverad av en främmande man.

utgåva (ex = ut + dare - ge) Användning: Tidningen trycks i två huvudeditioner, en sen edition för Stockholm och en tidigare edition för övriga delar av landet.

elaborerà

entydig

(en + tyda) Användning: Politikern hade svårt att ge ett entydigt svar på frågan.

utarbeta (ex = ut + laborare = arbeta)

epik

Användning: Hon fick litteraturpriset för sin målande epik som förnyat den svenska berättarkonsten.

förbud mot handel med visst land (em = in, inom + barra = bom => spärra in)

epikuré

Användning: Han var en sann epikuré.

eftertryck; uttrycksfullhet i framställning

epitet

beskrivande tillnamn (epi = på + tithenai = att ställa => tillägg)

(em = in + phainein = att visa => uttryck, eftertryck)

Användning: Den grekiska hjälten Akilles har epitetet "den snabbfotade".

Användning: Han hävdade med emfas att han verkligen inte hade något emot jämlikhet. epok eminent

njutningsmänniska (Epikuros = en grekisk filosof som menade att livets mål är förfinade måttfulla njutningar)

Användning: Kritiken av USA.s embargo mot Kuba har tidvis varit härd. emfas

berättande diktning (epos — ord, berättelse)

Användning: Det spännande är att se hur författaren successivt erövrar sitt språk och elaborerar sin stil. embargo

som endast kan tydas på ett sätt

en längre tidsperiod med karakteristiska kännetecken

framstående, utmärkt (eminere = stå fram, höja sig)

(epoche = vilopunkt, paus)

Användning: Hans eminenta begåvning att se problem ur en logisk synvinkel och därigenom finna lösningar var påfallande.

Användning: Revolutionen inledde en ny epok i landets historia.

epos

berättelse (epos = ord, berättelse) Användning: Kalevala brukar kallas Finnlands nationalepos.

232

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

eskapism

verklighetsflykt

exil

(escape — fly)

(ex = ut + alasthai = vandra => exilium = landsförvisning)

Användning: Många ser rollspel som en form av eskapism. essä

Användning: Efter många år i exil kunde han nu återvända till hemlandet.

uppsats som på ett lättfattligt och personligt sätt behandlar någon

explicit

och klart

(essai = försök)

(ex = ut + plicare = vecka => explicare = utveckla). Användning: Instruktionsboken gav en explicit beskrivning av hur man skulle göra.

läran om skönhet och konst (aisthesis = förnimmelse, varseblivning) Användning: Flera av dagens unga konstnärer har en 70-talsinfluerad estetik.

etik

uttrycklig; som uttrycks tydligt

särskild fråga Användning: Hon läste en intressant essä i tidskriften. estetik

landsflykt; landsförvisning

exposé

översiktlig framställning (ex = ut + ponere = sätta, ställa => ställa ut) Användning: Hon gjorde en elegant historisk exposé över Sveriges relation till sin omvärld.

läran om moral d.v.s. läran om vad som är rätt och orätt (etos = sed, bruk) Användning: Ett exempel på etik inom vården kan vara att se till att människovärdet bibehålls i alla situationer.

etikett

extremism

(extremas = ytterst) Användning: Politisk och religiös extremism kan både skrämma och locka.

de yttre formerna man tillämpar i umgänge människor emellan och

fabulera

fantisera; överdriva (fabula = tal, samtal, berättelse, saga)

hur man uppträder och beter sig

Användning: Han fabulerade ihop de mest fantastiska historier.

(étiquette = etikett, fastsatt lapp) Användning: Sällan är etikett så noga som vid Nobelmiddagen. fashionabel eufori

ytterlighetsrörelse

elegant, lyxig och modem

stark lyckokänsla, upprymdhet

(fashion = mode, sätt)

(eu = bra, väl + phorein = bära)

Användning: Hon bodde i en fashionabel lägenhet i den centrala delen av staden.

Användning: Riktigt bra musik kan skapa en sorts eufori som smittar av sig på hela ens beteende.

fatal

ödesdiger, som får mycket negativa konsekvenser

exegetik

bibelforskning

(fatum = öde)

(exegesis = uttolkning)

Användning: Hans underskattning av motståndaren visade sig vara ett fatalt misstag.

Användning: Hon var professor i exegetik och intresserade sig framförallt för Nya testamentet. federation

sammanslutning av självständiga enheter, förbundsstat (foedus = fördrag, förbund) Användning: USA är en federation bestående av 50 delstater.

233

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

feodalism

ett hierarkiskt samhällssystem

frammana

som rådde i Europa under

(fram + mana = uppmana, försöka förmå till visst handlande)

medeltiden och där kungens

Användning: I vissa kulturer har droger använts för att frammana andliga uppenbarelser.

rättigheter över ett område förlänades till en länsherre mot att denne svor kungen trohet och ställde ett antal krigsmän till kungens förfogande

fraternisera

Användning: Att fraternisera med fienden ses inte med blida ögon.

Användning: I Japan rådde tidigare ett feodalt samhällsskick. frekventera

(frequens = talrik, vanlig)

(fictio = skapelse, påhitt)

Användning: I höstas började han frekventera ett kafé i stadens gamla kvarter. frilans

anställningskontrakt (free = fri + lance = lans => fri lans, legoknekt)

Användning: Som politiker kan det vara lätt att fjärma sig från vanliga människors liv.

Användning: Hon arbetade som frilansjournalist.

uppenbar och svår att ifrågasätta (flagrare = stå i lågor, brinna)

frustrerad

besviken på grund av inte infriad förhoppning

Användning: Angreppet mot civila mål utgör ett flagrant brott mot fredsöverenskommelsen. formalism

person som utför mer tillfälliga uppdrag och inte har

förflytta allt längre bort tfiär = långt borta)

flagrant

ofta besöka, regelbundet besöka

något uppdiktat eller påhittat Användning: I många TV-program är gränsen mellan fiktion och verklighet allt annat än tydlig.

fjärma

umgås förtroligt med, som bröder (fräter = broder)

(feudum = län, förläning + tsm = politiskt system, åsiktsriktning)

fiktion

orsaka uppkommandet av

(frustrare = gäcka, svika) Användning: Han blev frustrerad över att inte kunna göra sig riktigt förstådd på det nya språket.

strävan efter formen för dess egen skull och på bekostnad av innehållet

förehavande

(formalis = som angår formen)

(före + hava = ha => ha för sig)

Användning: Minskad formalism skulle kunna underlätta kontakten med myndigheten.

Användning: Hon hade ingen insyn i deras förehavanden. förfara

framliden

gå till väga

som inte längre är i livet

(forfara = försiggå; förstöra; försvinna)

(fram + lida = gå, fara gå framåt mot sitt slut)

Användning: Det var nödvändigt att finna en lösning på hur man skulle förfara.

Användning: Stiftelsen grundades genom en donation av hennes framlidne far.

234

sysselsättning

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

förfela

misslyckas med något, inte uppnå

grotesk

drag

(verfehlen)

(grotta = grotta, håla => grotesco = i samma stil som målningar från underjordiska rum i det gamla Rom)

Användning: Många års förfelad bostadspolitik hade lett till att bostadsbyggandet nu var på en alltför låg nivå.

garnison

geschwint

Användning: Marulken är en fisk med ett groteskt utseende.

samtliga truppförband inom en stad eller en fästning

gerne

gängse

allmänt rådande

(garnir = förse med skydd)

(gånger = gångbar)

Användning: Man lämnade kvar en liten garnison som skydd mot nya revoltförsök.

Användning: Det har varit den gängse uppfattningen i Sverige i många år.

slag, klass, stil

habil

duglig, skicklig men inte mer än

(genus = släkte, slag)

förväntat

Användning: Det är en genre hon behärskar till fulländning.

(habilis = lämplig, skicklig) Användning: Ishockeylaget gjorde en habil insats.

snabbt och lätt (geschwind = snabb)

halsstarrig

mycket envis (hals + starr = styv, stel)

Användning: Eftersom hon var väl förberedd gick uppgiften geschwint. gestalta

ful genom onaturligt överdrivna

avsikten med något

Användning: Arbetsgivarpartens märkliga halsstarrighet under förhandlingarna gjorde att ingen uppgörelse kunde nås på fredlig väg.

ge form åt, framställa (stellen = fullborda, uträtta, ordna) Användning: Tidlösheten i hans verk består i hans förmåga att gestalta den enskilda människans komplicerade växelspel med sin omgivning.

hedonism

filosofisk riktning som betraktar lusten och njutningen som det högsta goda (hedone = lust, njutning)

godtycke

efter egen bedömning, utan att

Användning: Hon menade att individualism och hedonism breder ut sig allt mer i samhället.

sakliga skäl beaktats (god + tycka) Användning: Många elever känner sig utlämnade åt lärarnas godtycke när det gäller betygssättning. goodwill

hegemoni

(hegemonía = ledning) Användning: Han framförde åsikten att antiamerikanismen har uppstått som ett resultat av USA:s militära hegemoni.

det värde ett företag har i sitt kända och inarbetade firmanamn (goodwill = välvilja) Användning: Företagets satsning på forskning kring trafiksäkerhetsfrågor har gett mycket goodwill.

gracil

fin och spenslig

ledande ställning bland stater

hermeneutik

vetenskapen om texters tolkning (hermeneutes = tolk) Användning: Hon säger sig tillämpa en hermeneutisk metod, genom att frilägga återkommande mönster i den enorma textmassan.

(gracilis = smärt, smidig) Användning: Impalan är en gracil antilop.

235

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

hybrid

individ som uppkommit genom

indikera

utgöra tecken på

korsning mellan olika arter,

(index = visare)

blandning

Användning: Resultaten indikerar att så skulle kunna vara fallet.

(hybrida = korsning, bastard) Användning: Mulan är en hybrid mellan en åsnehingst och ett häststo.

indoktrinera

påverka genom styrd information (in = in + doctrina = lära)

hybris

övermod som följd av tidigare

Användning: I Hitlers Tyskland indoktrinerades barnen i nazistiskt tänkande.

framgångar (hybris = övermod till den grad att man försökte överskrida gränsen mellan människor och gudar, betraktades i det antika Grekland som den svåraste synden)

influera

(influere = flyta in, strömma in: påverka)

Användning: Efter alla framgångarna gäller det att inte drabbas av hybris. högstämd

illusorisk

som präglas av högtidlig stämning

Användning: Musiken på den nya skivan är influerad av jazz och blues. initiera

(initium = början)

Användning: Hon tyckte att de borde ha valt en mindre högstämd visa.

Användning: Om vi skall kunna göra något åt problemet är det vikigt att initiera en debatt kring frågan.

skenbar inkarnation

Användning: Han anser att valfriheten är illusorisk.

(in = i + caro = kött) Användning: Inom kristendomen uppfattas Jesus som en inkarnation av Gud. inkvisition

upprättad institution som på

(imperare = befalla => imperium = stormakt)

medeltiden spårade upp och

Användning: Han ledde kampen för folkets befrielse från imperialismen.

trosuppfattning

inte direkt utsagd; underförstådd

Användning: Inkvisitionen dömde många personer med avvikande trosuppfattning till att brännas på bål.

Användning: Texten kunde tolkas som en implicit kritik mot de rådande förhållandena.

dömde personer med avvikande (inquisitio = undersökning)

insistera

hålla fast vid, envisas (Insistere = ställa sig, stå fast) Användning: Hon insisterade på att fortsätta trots att det började bli mörkt.

vrede över något som uppfattas som en oförrätt (in = inte + dignus = värdig) Användning: I vissa grupper kan en hemlös katt väcka större indignation än en hemlös människa.

236

en inom den katolska kyrkan

de egna gränserna

(im = in + plicare = vecka => invirad, invecklad)

indignation

förkroppsligande

den politik en stat för i avsikt att utöka sitt eget välde långt utanför

implicit

inleda, sätta igång

(högtidlig + stämning)

(illudere = gäcka)

imperialism

utöva påverkan på

integrera

få att sammansmälta till en helhet (integer = hel) Användning: Ett viktigt mål med fördjupningsarbetet är att man skall få öva sin förmåga att integrera kunskap från skilda ämnesområden.

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

integritet

helgjutenhet; okränkbarhet

kabaré

underhållningsform med sång-,

(integer = hel)

tal- och dansnummer och som

Användning: Han hade stor integritet och respekterades i alla läger.

restauranger och nattklubbar

framför allt förekommer på (cabaret = värdshus, krog)

intelligentia

benämning på den intellektuella

Användning: Många som har besökt Paris har passat på att se någon kabaré.

delen av befolkningen i ett land f intelligentia = förstånd, fattningsförmåga)

intention

kabinett

regering; den inre kretsen i en

Användning: Hon tillhörde den sovjetiska intelligentian.

regering

avsikt, syfte

Användning: Det brittiska kabinettet håller sina sammanträden på 10 Downing Street.

(cabinet = litet rum)

(intendo = spänna, sträcka, rikta sin uppmärksamhet på) Användning: Han hade goda intentioner.

kamikazepilot

japansk självmordspilot under andra världskriget

interdisciplinär

som omfattar flera discipliner

(kamikaze = den gudomliga vinden + pilot)

(inter = mellan + disciplin = vetenskapsområde, fackområde)

Användning: Under andra världskriget attackerades den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii av japanska kamikazepiloter.

Användning: I vissa situationer kan det vara nödvändigt med ett interdisciplinärt samarbete. intrig

listig plan, handling

kanon

Användning: Pjäsen hade en intressant intrig. janusansikte

jargong

Användning: Partiet har föreslagit att man skall inrätta en litterär kanon i den svenska skolan. Detta innebär att man skall upprätta en lista över svensk litteratur som alla skolelever måste läsa.

dubbelnatur (Janus + ansikte => Den romerska guden Janus brukar avbildas med två ansikten vända åt motsatta håll) Användning: Han ansåg att Europa uppvisar ett Janusansikte: ett fredligt och integrerande, ett annat krigiskt och frånstötande.

rättesnöre, regel, föreskrift (kanon = stav, måttstock, regel, förteckning)

(intrigare = trassla in sig, snärja in sig)

kanonisera

helgonförklara (kanon = stav, måttstock, regel, förteckning) Användning: Den heliga Birgitta kanoniserades av påven 1391. Detta innebar att hon upptogs i den romersk-katolska kyrkans helgonförteckning.

internt språkbruk som ofta är svårbegripligt för utomstående (jargon = rotvälska, slang) Användning: Inom tidningsvärlden råder en speciell jargong som inte alltid är så lätt att förstå för utomstående.

karikatyr

bild som överdriver de karakteristiska dragen, oftast på ett löjeväckande sätt (caricare = belasta, överdriva) Användning: Många muslimer blev upprörda när en dansk tidning publicerade karikatyrer av profeten Muhammed.

237

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

kategori

klass av liknande föremål

kondenserad

(kategoria • egenskap, anklagelse)

(con = samman + densus = tät)

Användning: Det finns två kategorier av människor, de som gillar hundar och de som inte gillar hundar.

Användning: Filmen var en starkt kondenserad version av romanen. konfrontation

katharsis

andlig rening (katharsis = rening) Användning: Som författaren utformat sin historia utmynnar den i en sorts katharsis.

kliché

motsättning, sammanstötning (con = samman + fröns = panna => ställa panna mot panna) Användning: Polisen bedömde att risken för konfrontationer var stor i samband med fotbollsmatchen.

utnött fras, banalt uttryck (cliché = avtryck)

konsistent

sammanhängande, fast, motsägelsefri

Användning: Rockbandet sa att de jobbar så hårt att de inte hinner festa dygnet runt och att det där med sex, droger och rock 'n 'roll bara är en kliché. klärvoajans

förtätad, sammanpressad

(consistere = bli stående) Användning: Beslutsunderlaget gav en konsistent beskrivning av de samhällsekonomiska effekterna.

påstådd förmåga att utan hjälp av sinnesorganen kunna uppfatta

konsolidera

fjärran händelser, t.ex. att kunna

(con = med + solidus =fast, stark => göra fast)

se in i framtiden

Användning: Politikens syfte var att bidra till att konsolidera freden i regionen.

(clair = klar + voir = se => klarsyn) Användning: TV-seriens huvudperson var en klärvoajant kvinna som kunde förutse brott som skull begås.

stärka, förena, sammanslå

kontemplation

djupt begrundande, självbetraktelse där man stänger

kognition

den tankeverksamhet genom

av intryck utifrån och når en

vilken iakttagelser blir medvetna

upplevelse av gudomlig närvaro

och leder till förståelse, tankar och

(contemplari = betrakta)

resonerande

Användning: Han var försänkt i djup kontemplation.

(cognoscere = lära känna) Användning: Kognition handlar om hjärnans funktioner för att ta emot, bearbeta och förmedla information.

kontext

sammanhang, språkligt sammanhang (contexere = sammanväva)

komposition

sammansättning

Användning: Utifrån kontexten kan man ofta sluta sig till betydelsen av obekanta ord.

(compositio = sammansättning) Användning: Han var missnöjd med bokens brist på överlagd komposition. kontrovers koncipiera

befruktas; frambringa (concipere = avla, sammanfatta) Användning: Den nya båtmodellen är koncipierad och byggd av inbitna seglare för att kombinera det bästa av modern teknik och traditionella värden.

238

ordstrid, tvistefråga (contra = mot, tvärtemot + versus = vänd) Användning: Det uppstod en kontrovers om vem som ursprungligen gjort uppfinningen.

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

konvertera

konvertit

omvända, omvandla (converto = vända runt)

(lancer = slunga en lans) Användning: Företaget kommer under nästa år att lansera ett antal nya mobiltelefonmodeller.

person som övergått till annan ledtid

tiden det tar från det att en process

(converto = vända runt)

eller ett projekt startar tills dess

Användning: Som konvertit till katolicismen levde hon tidvis i klostermiljö.

resultatet är klart

ordnad i tidsföljd, i tidsordning

Användning: Från idé till marknadsintroduktion var ledtiden åtta veckor.

(chronos = tid + logos = läran om => kronologi = läran om att mäta och räkna tid)

(lead = leda till, ge till resultat + time = tid)

legion

militärt förband som rekryterats på frivillig väg

Användning: Planschen visade Sveriges kungar från Gustav Wasa och framåt i kronologisk ordning. kuriosa

införa något nytt på marknaden

Användning: Hon konverterade från kristendomen till islam.

religion

kronologisk

lansera

(legion = fornromersk militärt förband där soldaterna rekryterades på frivillig väg) Användning: Han tog värvning i främlingslegionen.

märkvärdiga föremål, udda saker (curiosus - nyfiken) Användning: Butiken säljer förutom antikviteter även böcker och kuriosa.

lekman

person som inte är fackman, person utan specialistkompetens inom visst område

kvantifiera

ange kvantiteten hos något med

(laikos • hörande till folket)

ett siffervärde

Användning: Hur stor andel människan har i den klimatförändring som håller på att ske, kan forskare och lekmän självfallet tvista om.

(quantitas = myckenhet, mängd) Användning: Forskarna försökte kvantifiera effekten på klimatet av de ökade koldioxidutsläppen. lektor kvarlåtenskap

persons efterlämnade egendom

lärartjänst

(kvarlåta = lämna efter sig, lämna i arv)

(legere = läsa => lector = läsare, föreläsare)

Användning: Hon testamenterade hela sin kvarlåtenskap till en stiftelse. labil

Användning: Hon var lektor i historia vid Uppsala universitet.

osäker, ostadig (labilis = glidande, vacklande)

lektyr

kort och eftertrycklig, kärnfull,

läsning (legere = läsa)

Användning: Observatörerna uppgav att situationen i landet fortfarande var mycket labil. lakonisk

titel för person med högre

Användning: Hon tog med sig en kvällstidning som lektyr på tågresan. lukrativ

mycket lönsam

träffande

(lucrum = vinst)

(Lakonierna, ett folkslag i det forntida Grekland, var kända för sin ordknapphet)

Användning: Det var en mycket lukrativ verksamhet.

Användning: Jag är optimistisk - det kan inte bli värre, sa hon lakoniskt.

239

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

lyrik

poesi, dikter, litteraturform som

mastodont

med korta, koncentrerade,

(mastas = bröstvårta, spene + odous = tand => utdött däggdjur som liknade en elefant men som hade betar både i underoch överkäken)

poetiska texter försöker förmedla en bild eller en känsla (ordet lyrik kommer av att man till en början framförde verken i ackompanjemang av lyra, ett slags stränginstrument)

Användning: Doktor Zjivago är en storslagen mastodontfilm som utspelas i skuggan av den ryska revolutionen.

Användning: Idag anses hon vara banbrytande inom modern svensk lyrik. matriarkat lättja

lathet

(mäter = moder + archein = härska) Användning: Elefanter är sociala djur som lever i matriarkat.

Användning: Att han ännu inte hade slutfört uppgiften berodde på ren lättja. olämpligt placerad, olämplig,

mausoleum

(mal = illa, dåligt + placer = placera, ge plats)

maner

Användning: Han ligger begraven i ett gigantiskt mausoleum. medioker

en persons sätt att uppföra sig

Användning: Sverige vann, trots en ganska medioker insats i turneringens sista match.

Användning: Hon var trött på hans självgoda maner.

manus

ge uttryck åt, visa

medelmåttig (medius = mitten, halvvägs upp + ocris = berg)

(manus = hand)

manifestera

praktfullt gravmonument (ursprungligen benämningen på en gravvård över kung Mausolus av Karien)

felaktigt använd

Användning: Hennes korrekta svarta klädsel kändes aningen malplacerad i det i övrigt ovanligt ledigt klädda sällskapet.

samhälle styrt av kvinnor, mödravälde

(låter = slapp, lat)

malplacerad

väldig företeelse

melankolisk

tungsint, vemodig, dyster

(manus = hand + infestare = angripa => manifestus = handgriplig, uppenbar)

(melas = svart + chole = galla => under antiken trodde man depression berodde på att man hade svart galla i sig)

Användning: Oppositionspartierna förmådde slutligen att manifestera enighet i sakfrågan.

Användning: Hennes nedstämdhet förstärktes av den melankoliska musiken.

manuskript, hand- eller

melodram

uppläsning med musikackompanjemang; enklare

maskinskriven text som skall

teaterstycke med sentimental eller

tryckas eller uppläsas

spännande handling

(manus = hand + scriptum = något skrivet)

(melos = sång + drama = skådespel) Användning: Pjäsen var upplagd som en melodram.

Användning: Hon lämnade in det färdiga manuset för tryckning. memento

påminnelse, varning (memento = kom ihåg!) Användning: Låt detta vara ett memento inför framtiden.

240

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

metafor

misskreditera

ett bildligt uttryckssätt där ett

natura

tillgodogöra sig direkt till skillnad

liknar det ursprungliga

från pengar

(meta = förändring + phorein = bära, föra => metaphorein = överföra)

(natura = födelse, medfödd beskaffenhet, skapelse)

Användning: En känd metafor är den som Churchill myntade när han sa att en järnridå har sänkts tvärs över kontinenten. Med detta menade han att det uppstått en tydlig skiljelinje mellan Väst- och Östeuropa när Sovjetunionens kommunism helt dominerade Östeuropa.

Användning: Statarna levde av arbeten med betalning in natura. neologism

nybildat ord eller uttryck (neos = ny + logos = ord, lära) Användning: Islamofobi är en neologism som syftar på rädsla eller fördomar riktade mot muslimer och religionen islam.

väcka misstro mot, ge dåligt rykte (miss = betecknar motsatsen till något + credere = tro, anförtro)

nihilism

ståndpunkt som förnekar existensen av något

Användning: Han verkade mer intresserad av att misskreditera motståndaren än att diskutera frågorna i sak. modernism

varor och tjänster som man kan

begrepp byts ut mot ett annat som

(nihil = ingenting + ism = åsiktsriktning) Användning: Inom värdenihilismen menar man att värderande påståenden varken är sanna eller falska.

konstnärlig stilriktning som vände sig mot traditionell formstränghet och som experimenterade med

norm

nya uttryckssätt och former

(norma = rättesnöre, regel)

(modernus = ny, nuvarande + ism = åsiktsriktning)

Användning: Författaren gjorde tidigt uppror mot gängse normer och föreställningar.

Användning: Hon är mest känd för sina tidiga modernistiska verk. nostalgi monoteism

längtan hem eller tillbaka till

uppfattningen att det endast finns

gångna tider

en gud

(nostos = hemkomst + algos = smärta)

(monos = ensam + theos = gud + ism = åsiktsriktning)

Användning: När hon bläddrade i det gamla fotoalbumet kände hon en viss nostalgi över sin ungdomstid.

Användning: Judendomen är en monoteistisk religion. notabilitet mytologi

handlingsregel, förebild

fnota = märke, tecken => notabilis = märkbar, iögonfallande)

läran om myterna; samling av gudasagor inom ett bestämt

Användning: Vid invigningen deltog kungahuset och flera andra notabillteter.

religionsområde (mythos = berättelse, myt + logos = läran om) Användning: Enligt grekisk mytologi roddes de döda över floden Styx till Hades, dödsriket.

berömdhet, framstående person

nödgas

vara tvungen (nödga = tvinga) Användning: Det dröjde inte länge förrän skeptikerna nödgades konstatera att de hade haft fel.

241

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

ockult

officiant

hemlig, dold, mystisk

patos

(occultus = dold)

högstämdhet

Användning: När det gäller motivet till dådet har det spekulerats i en koppling till den mördades intresse för rollspel med ockulta inslag.

(pathos = känsla, lidande)

förrättare av gudstjänst eller

Användning: Med ett starkt socialt patos kämpade han för den lilla människan. pendang

(pendant = motstycke; hänge)

(officium = tjänst => officio = förrätta gudstjänst)

Användning: Den nya byggnaden är avsedd att bli en pendang till den redan befintliga.

Användning: Prästen var en mycket medkännande officiant vid begravningar. pietetsfull välförtjänt ledighet efter avslutat

(pietas = fromhet, vördnad)

(otium = ledighet, privatliv, lugnt tiv)

paranoid

Användning: Huset hade genomgått en pietetsfull renovering och modernisering. placeboeffekt

en tablett som ser ut som ett läkemedel men som inte

(para = bredvid + noos = förnuft => vanvett)

innehåller verksam substans (placebo = jag skall behaga + effekt)

Användning: När han slutat med sin medicinering blev han alltmer paranoia och trodde sig utan anledning vara förföljd av underrättelsetjänsten. konstnärlig efterbildning i en

Användning: Sömnpillret innehöll endast socker, men placeboeffekten gjorde att han somnade. plausibel

trolig, rimlig, antaglig

annan tids eller konstnärs stil

(plausibilis = omtyckt, populär)

(pasticcio = pastej, blandning => efterbildning)

Användning: Hon kunde inte ge någon plausibel förklaring.

Användning: Hans senaste bok är en modern pastisch på Strindbergs roman Röda rummet. patetisk

en rent psykologiskt betingad effekt som kan uppstå när man tar

som har obefogad misstänksamhet och förföljelseidéer

pastisch

som präglas av en känsla av vördnad och aktning

verk Användning: Han hade arbetat hårt i hela sitt liv och de unnade honom nu att få njuta sitt otium.

sak som liknar och väl passar tillsammans med en annan

annan ceremoni

otium

stark känsla; gripenhet;

poem

dikt (poema = det gjorda, det skapade) Användning: Under ceremonin läste Nobelpristagaren i litteratur ett nyskrivet poem.

känslosam på ett löjeväckande sätt; känslosam, gripande (pathos = känsla, lidande) Användning: Författaren hade förmågan att beskriva stämningar utan att bli patetisk.

polarisering

skärpning av motsättningar (polos = axel => poler = de två punkter på motsatt sida om jordklotet där jordens rotationsaxel skär jordytan => motpol = motsats) Användning: Rapporten pekade på en ökad polarisering mellan olika folkgrupper.

242

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

polemik

skarpt meningsutbyte ofta i

pretendent

skriftlig form och som ofta

(praetendere = sträcka fram)

utspelar sig offentligt

Användning: Han var ensam pretendent till platsen som förste vice ordförande eftersom ingen annan kandiderade.

(polemos = krig) Användning: Det vänsterdominerade italienska regeringen gick i stark polemik mot de konservativa partierna och Vatikanen över frågan om registrerat partnerskap. postmodem

person som gör anspråk på något

riktning

problematisera

framställa i form av problem för att skärpa tänkandet (problem) Användning: Hon försökte problematisera frågan för att få igång en bättre diskussion.

inom bl.a. konst och

filosofi som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller som en reaktion på modernismen

postum

proklamera

(post = efter + modern = stilriktningen modernismen)

bekant

Användning: I en postmodern kultur som vår är det ute att tala om en objektiv sanning.

Användning: Vid naturkatastrofen proklamerade regeringen nationellt undantagstillstånd.

som inträffat eller tillkommit efter

(proclamare = högljutt ropa, utropa)

prominent

någons död

Användning: På hedersläktaren satt statsministern och andra prominenta gäster.

Användning: Boken utgavs postumt. inneboende möjligheter som ännu inte visat sig

predestinera

predikament

propsa

envist kräva

(potentia = kraft, makt)

(proposer = föreslå)

Användning: Tränaren försökte få henne att utnyttja hela sin potential.

Användning: Han propsade på att få en fönsterplats under flygresan.

förutbestämma

prosa

skriftlig framställningsform med

(pre = före + destinare = bestämma)

obunden stil

Användning: Med sin sociala bakgrund var han närmast predestinerad att liksom sin far bli kolgruvearbetare.

(prorsus = rakt på sak, obunden + oratio = tal) Användning: I stort sett all skönlitteratur är skriven på prosa.

besvärlig situation (praedicare = förkunna)

pregnant

framstående (prominens = framskjutande)

(post = efter + humare = begrava)

potential

utropa, kungöra, göra allmänt

protagonist

huvudperson; skådespelare som spelade huvudrollen i det antika

Användning: Han menade att roten till landets ekonomiska predikament ligger i strukturella problem.

grekiska dramat

innehållsrik, uttrycksfull, slående

Användning: Det var en bra deckare med en egen stil och en intressant protagonist.

(protos — först + agonistes = tävlande)

(praegnans = havande, fruktbar) Användning: Boken innehöll många pregnanta formuleringar.

243

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

pådyvla

lura någon att ta emot något eller

remarkabel

stå för något

(remarquer = lägga märke till)

(diiveln = svära, träta)

Användning: Slalomåkerskan gjorde en remarkabel upphämtning i andra åket och slutade på en tredjeplats.

Användning: Han försökte pådyvla mig en uppfattning som jag inte alls kunde stå för. radikal

anmärkningsvärd, märklig

genomgripande; som går till roten

renomme

rykte, anseende

av en sak; som vill göra

(renommer = åter nämna, lovorda)

förbättringar genom stora

Användning: Han hade ett mycket gott renommé.

grundläggande förändringar av rådande förhållanden (radix = rot)

respit

(respectus = tillbakablick)

Användning: För att komma tillrätta med problemen krävs en radikal förändring. reciprok

Användning: Nästa år införs regeln i de flesta EU-länder men Sverige får några års respit.

ömsesidig (reciprocus = som strömmar fram och tillbaka, ömsesidig)

retorik

Användning: På utbildningen fick man träna sin retorik för att nå fram till lyssnaren så effektivt som möjligt.

ombilda, ge ny form; förbättra (re = åter + formare = forma)

retroaktiv

Användning: Regeringen har planerat att reformera gymnasieskolan.

regim

Användning: I uppgörelsen ingår en retroaktiv löneförhöjning från den första januari i år.

(regere = rikta, styra, regera)

rekvisita

som verkar bakåt i tiden (retro = bakåt, tillbaka + agere = handla, verka)

styrelse, ledning, styrelsesätt Användning: Landets regim kritiserades hårt för sina kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter.

talarkonst (rhetor = talare)

Användning: Vänskap är reciprok, utan denna reciprocitet kan den inte blomma. reformera

uppskov, anstånd

retrospektiv

tillbakablickande (retro = bakåt, tillbaka + specere = se) Användning: Museet visade en retrospektiv utställning av konstnärens verk.

nödvändiga tillbehör för t.ex. uppförandet av ett teaterstycke (requisitum = det efterfrågade)

schaman

Användning: Pjäsen spelades nästan utan rekvisita och med få tekniska hjälpmedel. relevans

person som hos vissa folkslag tros kunna behärska och begagna sig av andevärlden, medicinman (shaman = den som vet)

betydelse; som är av betydelse

Användning: De flesta naturfolk har någon typ av schaman som av stammen ttllerkänns förmågan att kommunicera med gudarna.

(relevare = lyfta, mildra) Användning: Den nya medicinska upptäckten hade stor relevans för att förstå hur olika sjukdomar uppkommer. séjour

tillfällig vistelse (séjourner = vistas) Användning: Det blev en kort sejour i Paris.

244

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

sekularisering

utveckling som innebär att

spekulera

tänka fritt och fantasifullt

människor intar en mer världslig

(speculari = se sig omkring, speja)

syn och att religionen förlorar i

Användning: Eftersom de inte givit någon förklaring kan vi bara spekulera i orsakerna.

betydelse (saecularis - världslig) Användning: Man kan inte räkna ut religionen som politisk faktor, trots en långvarig trend mot ökad sekularisering.

stigmatisera

utpeka såsom avvikande; socialt brännmärka (stigma = märke, brännmärke, stickmärke)

simulera

efterlikna ett förlopp, låtsas

Användning: Man borde se på psykisk sjukdom på samma sätt som kroppslig sjukdom, utan att stigmatisera dem som drabbas.

(simulo = efterhärma, låtsa) Användning: Den nya handkontrollen till TV-spelskonsolen känner av vilka rörelser spelaren gör. På så sätt kan man simulera verkliga rörelser.

stilisera

förenkla, återge i stora drag (stylos = skrivstift)

skepsis

tvivel, misstro

Användning: Blekinges landskapsvapen är en stiliserad gyllene ek mot blå bakgrund.

(skepsis = eftertanke, undersökning) Användning: Hans idéer möttes med stor skepsis. stoisk skygga

rycka kroppen bakåt eller åt sidan på grund av att man blivit skrämd

(stoicism = filosofisk riktning i det antika Grekland som bl.a. ansåg att alla störningar i själslivet är av ondo och att man därför skall sträva efter att fullständigt behärska dessa)

(sky = undvika) Användning: Vid det höga hindret skyggade hästen och kastade sig till vänster. skönj

a

Användning: Han tog motgången med stoiskt lugn.

börj a kunna urskilj a (skynia = undersöka, se)

slentrian

självbehärskad, ståndaktig, karaktärsstark

strömfåra

snabbast rinnande del av

Användning: Efter alla problem började man nu kunna skönja en ljusning.

vattendrag

gammal vana, själlös

Användning: Hon motsvarar ingen traditionell bild av en politiker och följer definitivt ingen ideologisk strömfåra.

(ström + fåra)

vanemässighet (schlendern = gå och driva) Användning: Resan var ett skönt avbrott i en vardag fylld av slit och slentrian. spektakulär

uppseendeväckande (spectaculum = skådespel) Användning: Mannen utförde för några år sedan en spektakulär rymning från fängelset med hjälp av en helikopter.

städsla

anställa (städia = placera; anta i tjänst) Användning: Några av rebellgrupperna är legosoldater som städslades av presidenten för att hjälpa denne att gripa makten.

245

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

subjektiv

subversiv

partisk; osaklig; som mest tar

samman till ordgrupper såsom

inte till fakta

satser och meningar, satslära

(sub = under + jacere = kasta =>det underliggande, det egna jaget)

(syn = tillsammans + tassein = ordna => sammanställning)

Användning: Artikeln gav avsiktligt en subjektiv bild av händelseförloppet.

Användning: När man läste texten kunde man konstatera att ordvalet var allmänt och att syntaxen var enkel.

omstörtande, som fullständigt tematik

i ett sammanhang

Användning: Mannen var tvungen att fly från landet efter att ha anklagats för subversiv verksamhet.

Användning: Både i stil och tematik fanns slående likheter mellan böckerna.

en mystisk-asketisk rörelse inom

(thema = det uppställda, det fastslagna)

tes

(thesis = uppställning) Användning: Charles Darwin framförde tesen att människoarten utvecklats ur andra arter.

Användning: 1 talet använde han sig av en liknelse hämtad från sufismen. typ av mer eller mindre hypnotisk

topografi

detaljbeskrivning av jordytan med

påverkan

hänsyn till terrängformer,

(suggestio = tillfogande)

bebyggelse och kommunikationer

Användning: Hitlers propagandaminister Goebbels utnyttjade ofta känslomässig suggestion för att påverka befolkningen.

(topos = plats, ställe + graphein = skriva) Användning: Första sidan visade en topografisk karta över Sverige.

ersättningsmedel som används i brist på den äkta varan

svårmod

lärosats, vetenskapligt påstående avsett att bevisas eller försvaras

(suf=ylle => tidiga muslimska asketer klädde sig i enkla mantlar av ylle)

surrogat

uppsättning teman som behandlas

(subvertere = vända upp och ned)

islam

suggestion

läran om hur ord får sättas

hänsyn till egna värderingar och

förändrar

sufism

syntax

totalitär

som styrs av en organisation som

(subrogare = sätta i stället för, ersätta)

behärskar alla delar av

Användning: Under ransoneringstiden utvecklades olika surrogat för varor som endast fanns i begränsad mängd.

samhällslivet (totus = hel, all) Användning: Redan innan nazisterna tog makten i Tyskland stod det klart att de ville införa en totalitär stat.

dyster sinnesstämning under längre tid (schwermut = tungsinne) Användning: Redan hans ungdomsverk präglades av det stora svårmod som med åren skulle bli allt mer dominerande i hans konst.

246

trauma

skada som uppkommit genom yttre våld; svår psykisk påfrestning (trauma = sår, skada) Användning: I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken hos unga människor.

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

trivial

ultimatum

alldaglig, ointressant, banal

veritabel

(ve ritas = sanning)

Användning: Historien han berättade var tämligen trivial.

Användning: När det hade beslutats att ungdomshuset skulle rivas utbröt en veritabel folkstorm.

oeftergivligt krav (ultimus = den siste, sist, ytterst)

verserad

en filosofisk riktning som

Användning: Många tyckte att det var överraskande att en så verserad diplomat hade utsetts till ny utrikesminister. viril

(vir = man)

nyttiga eller skadliga verkningar

Användning: Filmens hjälte var vacker, viril och uppkäftig. virtuell

föreställningen om ett ouppnåeligt (ou = icke + topos = plats, ställe => en icke existerande plats)

Användning: Det är numera många som umgås på virtuella mötesplatser på nätet. vulgär

Användning: Hon menade att möjligheten att minska koldioxidutsläppen till hälften inom två år var en utopi.

smaklös, okultiverad (vulgaris = vanlig, allmän) Användning: Klänningen var uppseendeväckande utan att för den skull vara vulgär.

svår att klara (vänder = svår, nogräknad)

vämjelse

Användning: Nu finns antisladdsystem som kan assistera föraren om bilen kommer in i en vansklig situation.

vattendelare

skenbar; simulerad (virtus = duglighet, förmåga => som kan ge verkan)

idealtillstånd

vansklig

manlig, potent

värderar handlingar efter deras (utilitas = nytta + ism = åsiktsriktning) Användning: Hon har i många sammanhang framträtt som förkämpe för utilitarismen. utopi

mycket artig och världsvan (versari = röra sig, vara verksam, vistas)

Användning: Företagets vd ställde ett ultimatum och hotade med att avgå om han inte fick de resurser som krävdes för att lösa uppgiften. utilitarism

verklig, sann

(trivialis = alldaglig, lätt tillgänglig)

landhöjd som bildar gräns mellan

(vomere = kräkas) Användning: Hon kände vämjelse inför det avskyvärda brottet.

varv

Användning: Efter välförrättat värv återvände han hem.

rinner åt olika håll; används även symboliskt om händelse som blir ställningstagande (vatten + dela) Användning: Klippiga bergen är vattendelare mellan Stilla havet och Atlanten.

uppdrag, ärende (werf = förehavande, yrke)

två områden från vilka vattnet

avgörande för mångas

känsla av äckel och avsky

ymnighetshorn

ett ihåligt hom innehållande frukt, mynt eller något annat åtråvärt, används som en symbol för rikedom och överflöd (ymnighet = riklighet + horn) Användning: För den som söker kunskap är Internet ett ymnighetshorn att ösa ur.

247

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

ömkansvärd

som förtjänar medlidande

örlog

krig, sjökrig

(ömkan = medlidande + värd)

(orloch = krig, strid)

Användning: Romanen framställde honom som en ömkansvärd förlorare, insnärjd i en livslögn.

Användning: Svenska örlogsfartyg har en tretungad flagga.

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

Lösningsteknik Nästan alla som skriver högskoleprovet stöter på ord i provdelen ORD som de inte är bekanta med. Eftersom man bara har 22,5 sekunder per fråga har man inte tid att sitta och tänka någon längre stund på varje ord. Därför är det bäst att först besvara alla ord som man är säker på och sedan gå tillbaka och ägna lite extra tid åt dem som man är mer osäker på. Eftersom varje poäng på högskoleprovet är lika viktig, och ORD är den del där man har mest att vinna - eller förlora - så lönar det sig att lära sig några olika tillvägagångssätt som man kan använda när man känner att man har kört fast. Nedan presenteras sex sådana metoder. Vilken av dessa som är mest effektiv beror på vilken typ av ord som man står inför och hur mycket förkunskaper man har om ordet. För att öva in de olika teknikerna kan det löna sig att träna på gamla högskoleprov.

Dela upp ordet i olika delar Den som noggrant har läst det här kapitlet är bekant med hur ord är uppbyggda och känner till en rad olika för- och efterled som kan vara till stor hjälp under provet. Även om ett ord bara innefattar en av dessa för- och efterled så kan det räcka för att man skall kunna lista ut rätt svar.

Försök att sätta testordet i ett sammanhang Ofta känner provskrivaren igen ett ord men kan inte omedelbart bestämma vilket av svarsalternativen som är rätt. Man kanske helt enkelt inte är fullständigt säker på ordets innebörd. Då kan det löna sig att försöka tänka på en mening där man tror att ordet skulle passa bra och sedan byta ordet mot vart och ett av svarsalternativen för att se vilket som kommer närmast i innebörd. Denna metod är också bra när man inte kan betydelsen av alla svarsalternativen

2. gängse

Se om du kommer på någon mening som innehåller testordet. Sätt in vart och ett av svarsalternativen och se vilket som passar bäst.

A

lite ledsen

B

mycket liten

C

allmänt rådande

D

helt felaktig

Den gañese uppfattningen hos allmänheten i Sverige är att man inte skall använda dödsstraff.

249

Kapitel 6 - ORD - Ordförståelse

Den lite ledsna uppfattningen hos allmänheten i Sverige är att man inte skall använda dödsstraff. Den mycket lilla uppfattningen hos allmänheten i Sverige är att man inte skall använda dödsstraff. Den allmänt rådande uppfattningen hos allmänheten i Sverige är att man inte skall använda dödsstraff. Den helt felaktiga uppfattningen hos allmänheten i Sverige är att man inte skall använda dödsstraff. Den något föråldrade uppfattningen hos allmänheten i Sverige är att man inte skall använda dödsstraff.

Rätt svar är C) eftersom gängse betyder allmänt rådande.

Försök att sätta svarsalternativen i ett sammanhang Om man inte kan komma på en mening där ordet används kan man försöka vända på metoden och sätta in svarsalternativen i olika meningar. Genom att byta ut svarsalternativet mot testordet kan man se om orden har samma innebörd.

3.

decennium

Se om du kommer på meningar som innehåller ett ord som ges av något svarsalternativ. Sätt in testordet i svarsalternativets ställe och hör hur det låter. Välj utifrån detta ett av svarsalternativen.

A

årtionde

B

nedstigning

Han bor sedan ett årtionde i USA.

C

rymdmått

Han bor sedan ett decennium i USA.

D

lagförslag

E

debattinlaga

Ubåten påbörjade en nedstigning till ett större djup. Ubåten påbörjade ett decennium till ett större djup. En liter är ett rymdmått. En liter är ett decennium. Regeringen lade fram ett nytt lagförslag. Regeringen lade fram ett nytt decennium. Tidningsartikeln var en ren debattinlaga. Tidningsartikeln var ett rent decennium. Rätt svar är A) eftersom decennium och årtionde är synonyma ord.

250

Kapitel 6 - Ord - Ordförståelse

Tänk efter om testordet förekommer i längre sammansatta ord Vissa kortare ord används för att bygga längre sammansatta ord. Om man inte vet vad ett visst ord betyder kan man försöka tänka efter om man sett ordet i ett annat sammanhang, kanske som en del av ett längre ord. Om man hittar ett ord som på det sättet är relaterat till testordet så kan man förbättra sina chanser att komma på rätt svar avsevärt. 4.

örlog

Se om du kommer på några längre sammansatta ord där testordet ingår och försök gissa testordets betydelse utifrån detta.

A

upptäcktsresande

B

hastighetsmätare på båt

C

sjökrig

D

instrument för att se in i hålighet

E

marskalk

örlogsfartyg, örlogskapten, örlogsflagga, örlogsbas Rätt svar är C) eftersom örlog betyder krig eller sjökrig.

Kom på ord som du associerar till när du läser testordet Det kan hända att man känner igen ett testord men ändå inte kan komma på vilket av alternativen som skall vara rätt. I sådana situationer kan det vara bra att tänka ut andra ord man associerar till när man läser testordet. Genom att jämföra dessa med svarsalternativen kan man då förhoppningsvis få en bättre idé om vad svaret skall vara. 5.

sharia

A

spansk dryck

B

islamsk lag

C

israeliskt kollektivjordbruk

D

paradisliknande plats

E

orientalisk dans

Försök komma på ord som du associerar med testordet och försök gissa testordets betydelse utifrån detta.

Iran, Saudiarabien, islam, koranen,... Rätt svar är B) eftersom sharia är namnet på den religiösa lagen i islam.

Leta efter liknande ord på andra språk Svenska språket innehåller många låneord från en rad olika språk. Om ett testord är identiskt med eller påminner starkt om ett utländskt ord så finns det en god chans att de har samma betydelse. 6.

emotionell

A

saktmodig

B

rörlig

C

känslokall

D

talangfull

E

känslomässig

Tänk efter om du kan ett liknande ord på något annat språk och gör en gissning utifrån detta.

Det engelska ordet emotion betyder känsla. Rätt svar är E) eftersom emotionell och känslomässig är synonyma ord.

251

Källförteckning Ahlberg, Axel W., Lundqvist, Nils, Sörbom, Gunnar (1952)

Nordisk familjebok (2007). Tillgänglig:

Latinsk-svensk ordbok. Stockholm, Svenska Bokförlaget

(2007-05-20).

Bonniers. Nordstedts uppslagsbok (1982). Stockholm. Nordstedts Förlag.

Burman, Anders (2006). Den antika frågan om estetikens etik. Svenska Dagbladet, 30 november.

Online Etymology Dictionary (2007). Tillgänglig: (2007-05-20).

Dictionary.com (2007). Tillgänglig: (2007-05-20).

Seymour Martin Lipset, Sociologist, Dies at 84 (2007). New York Times, 4 januari.

Ekbohrn, Carl Magnus (1936). 100,000främmande ord. Stockholm. Albert Bonniers Förlag.

Språkbankens konkordanser (2007). Tillgänglig: (2007-05-20).

Enström, Ingegerd (2003). Ordens värld: Ordinlärning, ordsemantik och ordbildning. Institutionen för svenska språket. Göteborgs universitet. Enström, Ingegerd, Holmegaard, Margareta (1991). Mål och mening. Stockholm. Skriptor förlag.

Gärdenfors, Peter (2006). Kan Darwin förklara tron på Gud? Svenska Dagbladet, 4 juli.

Harrington, Peter. (1999). Book Review: Napoleon and History by Christopher Prendergast. War in History. Vol 6: 1, ss. 112123.

Svensk Etymologisk Ordbok (2007). Tillgänglig: (2007-05-20). Svensk ordbok (1986). Utarbetad vid Språkdata, Göteborgs universitet. Stockholm. Esselte Studium. Svenska Akademiens Ordbok (2007). Tillgänglig: (2007-05-20).

International Committee of the Red Cross (2007). Wikipedia. Tillgänglig: (2007-01-15).

Indian cinema - Let them come to Bombay (2006). The Economist, 30 november.

Slagskepp (2007). Wikipedia. Tillgänglig: (2007-01-10).

Lindskog Bengt I, Zetterberg Bengt L (1981). Medicinsk Terminologi - Lexikon. Stockholm. Nordiska Bokhandelns

Wikipedia (2007). Tillgänglig:

Förlag.



Matz, Edvard, Matz, Erling (1999). Bantnings och bojkott, diesel

Wiktionary (2007). Tillgänglig:

och kondom. Stockholm. Svenska förlaget liv och ledarskap.

Maxwell, Judith (2002) Bringing values into health care reform.

(2007-05-20).



(2007-

05-20).

Canadian Médical Association Journal, 166, 1543-4. Merriam-Webster Unabridged (2007). Tillgänglig: (2007-05-20). Nationalencyclopedin (1989-1996). Höganäs. Bra Böcker. Nationalencyklopedins ordbok (1995-1996). Höganäs. Bra Böcker.

253

Register aktieindex, 47 andelar, 36

hastighet, 52 helhetsfrågor, 141

area, 61 arean av en cirkel, 62 arean av en rektangel, 62

homonymi, 199 huvudräkning, 89 hyperonymer, 197 hyponym, 197

arean av en triangel, 61 artiklar (ELF), 160 artiklar (LÄS), 140 avledande svarsalternativ, 142 avrundning, 89 basår, 47 biologi, 201 bråkform, 36

hypotenusa, 61 index, 47 indirekt lösning, 31 kartor, 121 katet, 61 klot, 66

bråkstreck, 89 cell i tabell, 87

kolumner i tabell, 87 komplementregeln, 77 kon, 66

cirkel, 56, 62 cirkeldiagram, 101

korsvis division, 52 korsvis multiplikation, 52

cylinder, 66 decimaltal, 36 definitioner, 197 diagram, 97 diagram - cirkeldiagram, 101 diagram - frekvensdiagram, 91 diagram - linjediagram, 97 diagram - radardiagram, 101 diagram - som visar intervall, 100 diagram - stapeldiagram, 98

korta texter (ELF), 162 kvadrat, 56 kvot, 89 liggande stapeldiagram, 99 linjediagram, 97 linjens lutning, 69 linjens skärningspunkt, 69 ljudning, 139 lucktest (ELF), 163 lutning, 69

DTK, 85 efterled, 198

LÄS, 133

ekvationer, 19 ekvationssystem, 19, 21 ELF, 159

medelvärde, 90 median, 91 minskning, 37

entydig lösning, 31 etymologi, 199

motstående vinklar, 58 multiplikationsprincipen, 80 NOG, 15 normering, 10 nämnare, 89 obekanta variabler, 19

exponentiell tillväxt, 72 faktafrågor, 140 frekvens, 91 frekvensdiagram, 91 frågetyper, 140 förled, 198 geometri, 56 grundtal, 47

läspauser, 139

oberoende ekvationer, 20 olikheter, 28 ORD, 195

pajdiagram, 101 parallellogram, 58 prefix, 198 procent, 36 procentenheter, 38 procentsats, 36 produktivt ordförråd, 198 produktregeln, 78 Pythagoras sats, 61 radardiagram, 101 rader i tabell, 87 receptivt ordförråd, 198 regression, 139 rektangel, 62 riktningar, 122 ränta, 73 rät linje, 69 rät vinkel, 61 räta linjens ekvation, 69 rätblock, 66 rätvinkliga trianglar, 61 sannolikhet, 76 schema, 12 sfär, 66 sidovinklar, 56 skala, 122 slutledningsfrågor, 141 snabbläsning, 134 spindelnätsdiagram, 101 stapeldiagram, 98 sträcka, 52

256

suffix, 198 summaregeln, 78 svarsblankett, 13 svarshäfte, 13 synonymer, 197 tabeller, 87 tillväxtfaktor, 72 triangel, 56, 61 träddiagram, 77 tårtdiagram, 101 täljare, 89 tärning, 76 val med hänsyn till ordning, 81 vertikalvinklar, 57 viktandel, 36 viktprocent, 36 vinkelsumma, 56 vinklar, 56 vinklar i en kvadrat, 56 vinklar i en triangel, 56 vinklar i ett parallellogram, 58 volym, 66 volymandel, 36 volymen av en cylinder, 66 volymen av en kon, 66 volymen av en sfär (klot), 66 volymen av ett rätblock, 66 volymprocent, 36 väderstreck, 122 ökning, 37, 72