Allt Om Vetenskap - Nr.1, 2016

Det kompakta SoundTouch -musiksystemet är ®

det enklaste sättet att spela musik hemma – utan sladdar. Det ingår i en hel produktfamilj som ger dig möjlighet att lyssna på miljontals låtar från musiktjänster, webbradiokanaler och ditt eget musikbibliotek. Och med sex programmerbara förval får du åtkomst till din favoritmusik direkt, till och med utan telefon och surfplatta.

Trådlös musik i hela hemmet på ett enkelt sätt.

NYHET

SoundTouch

®

MITT I STAN S:T ERIKSPLAN Tel 08-44156 20.

Tel 08-660 00 15 www.humlegårdsgatan20.se

 www.larsbengtsson.se  www.larsbengts son.se

trådlösa musiksystem Deezer är ett registrerat varumärke som tillhör Blogmusik SAS. Spotify är ett registrerat varumärke som tillhör Spotify AB. iTunes är ett varumärke som tillhör Apple Inc. och är registrerat i USA och i andra länder. Musiktjänsterna kan variera från land till land. Wi-Fi är ett registrerat varumärke som tillhör Wi-Fi Alliance . Ett lokalt Wi-Fi-hemmanätverk och internetanslutning krävs. Ordet Bluetooth  är ett registrerat varumärke som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av varumärket av Bose Corporation sker under licens. SoundTouch är ett registrerat varumärke som tillhör Bose Corporation i USA och andra länder. ©2015 Bose Corporation. ®

®

Det kompakta SoundTouch -musiksystemet är ®

det enklaste sättet att spela musik hemma – utan sladdar. Det ingår i en hel produktfamilj som ger dig möjlighet att lyssna på miljontals låtar från musiktjänster, webbradiokanaler och ditt eget musikbibliotek. Och med sex programmerbara förval får du åtkomst till din favoritmusik direkt, till och med utan telefon och surfplatta.

Trådlös musik i hela hemmet på ett enkelt sätt.

NYHET

SoundTouch

®

MITT I STAN S:T ERIKSPLAN Tel 08-44156 20.

Tel 08-660 00 15 www.humlegårdsgatan20.se

 www.larsbengtsson.se  www.larsbengts son.se

trådlösa musiksystem Deezer är ett registrerat varumärke som tillhör Blogmusik SAS. Spotify är ett registrerat varumärke som tillhör Spotify AB. iTunes är ett varumärke som tillhör Apple Inc. och är registrerat i USA och i andra länder. Musiktjänsterna kan variera från land till land. Wi-Fi är ett registrerat varumärke som tillhör Wi-Fi Alliance . Ett lokalt Wi-Fi-hemmanätverk och internetanslutning krävs. Ordet Bluetooth  är ett registrerat varumärke som tillhör Bluetooth SIG, Inc. All användning av varumärket av Bose Corporation sker under licens. SoundTouch är ett registrerat varumärke som tillhör Bose Corporation i USA och andra länder. ©2015 Bose Corporation. ®

®

LEDARE // ALLT OM VETENSKAP

Kundservice Prenumerationsärenden och adressändring

SPELET OM KLIMATET

TitelData AB 112 86 Stockholm Kundtjänst:

För tio år sedan var det en het debatt om klimatet. Då fanns det fortfarande en hel del forskare – och ännu fler politiker – som ifrågasatte om det verkligen pågår en klimatförändring. Sedan dess har forskningsläget blivit betydligt klarare och det finns knappast någon som påstår att jorden inte blir varmare. Havstemperaturen stiger, glaciärer smälter,  växter breder ut sig på nya sätt och så vidare. Man måste vara svårartat oemottaglig för dagens samlade fakta för att hävda att det inte sker en global uppvärmning. Nästa fråga är om vi människor ligger bakom det med våra utsläpp av växthusgaser. Få forskare tror något annat. Det är svårt att förneka att dagens ni våer av växthusgaser växt husgaser i atmosfären är högre högre än under människans hela tid på jorden, och tidigare i historien har kur vorna för jordens medeltemperatur medeltemperatur och  växthusgaser  växt husgaser i atmosfären följts åt. Möjligen är det annorlunda just denna gång, men det krävs en hel del nyskapande hypoteser för att förklara varför det skulle vara så. Till och med en gammal hök som George W Bush mumlade redan under sin tid som president något om att han hade insett att våra koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp till stor del påverkar klimatet. Hans bror Jeb, som gärna vill bli president nu, har svävat mer på målet men sa häromdagen att vi i alla fall är delvis ansvariga. Idag är i princip alla betydande politiker lika övertygade som forskarna om att våra koldioxidutsläpp spelar en stor roll för klimatförändringarna och om nödvändigheten att göra något åt saken. Det borde bädda för att mastodontmötet COP21 i Paris blir en formidabel framgång. Där ska i runda tal 40 000 deltagare från hela världen diskutera  vad som kan k an göras åt den globala uppvärmningen. Upplägget är att varje nation ska säga vad just den kan göra, och så utgår man från det. Inga tv ingande

mån-fre 08.30 – 16.00 Tel: 0770-45 71 83 www.prenservice.se

överstatliga regler, alltså – den varianten gick ju åt fanders i Köpenhamn 2009. Och det kan låta som en bra idé för att få något gjort överhuvudtaget. Problemet är bara att upplägget förutsätter att alla inblandade har som mål att minska utsläppen när de pratar om att minska utsläppen. Men risken är att de kommer ha annat i huvudet när diskussionerna väl drar igång. Som i alla förhandlingar kan det utvecklas till ett maktspel där utsläppen inte är det viktiga, utan att inte förlora. Ingen vill göra mer än någon annan, för då riskerar landet att hamna på efterkälken ekonomiskt sett. Människor som förhandlar hamnar lätt i något som mer påminner om ett pokerpar ti än om ett seriöst försök att nå ett gemensamt mål. Det är en gammal slutsats inom spelteori, forskning som handlar om samspel mellan olika aktörer, att de flesta människor är villiga att göra förvånans värt stora uppoffringar uppoff ringar – så länge al la andra andr a också ocks å är det. Det är kanske lite tragiskt, men väldigt få är  beredda att offra mer än andra för allas bästa. Vi skäms om vi gör mindre än andra, men känner oss  blåsta om vi gör mer. Och det är lättare att dölja sin skam än att framstå som offentligt lurad. Det här skrivs innan klimatmötet är klart, så jag har ingen aning om hur det gått. En gissning är att det i alla fall finns någon slags överenskommelse och att alla är glada för det men samtidigt överens om att det inte räcker. Inget land har velat offra mer än något annat eftersom det kortsiktigt kan kosta för mycket – och det långsiktiga målet försvann lite i bataljernas dimmor. Frågan är hur man knäcker en sådan nöt? Kanske ska spelteoretiker få bestämma vilka förutsättningarna ska vara för kommande klimatförhandlingar? 

Lasse Zernell Chefredaktör

Allt om Vetenskap www.alltomvetenskap.se Prenumerationsärenden och adressändring

mån-fre 08.30 – 16.00 Tel: Tel: 0770-4 5 71 83 www.prenservice.se

TitelData AB 112 86 Stockholm

Kontakt med redaktionen [email protected] 

 tel: 0 8-75 8 52 60

Ansvarig utgivare

Michael Journath

Gilla oss på Facebook 

Redaktörer

Åsa Malmberg Anders Göransson

Chefredaktör

Lasse Zernell Grafisk Form

Nina Journath Theander Johan Gradin  Webbr edak tör

Mia Elisdotter

Medarbetare

Tomas Lindblad Aileen Florell Lars Brander Alarik Haglund Anders Mathlein Ove Kaufeldt

Köp Allt om Vetenskap digitalt Du vet väl att du kan köpa våra tidningar digitalt?

qiozk.com / – Android, iPhone och iPad

Magnus Nilsson Helena Olsson Medarbetare i detta nr

Mats E Eriksson L-G Nilsson Tomas Serholt Staffan Hassby Izabella Rosengren

Marknad

Anders Westholm marknad@ alltomvetenskap.se 

Annons

Victor Kenttä Tel: 076-322 41 17 victor.kentta@ alltomvetenskap.se 

VD

Tryck

Jan Westholm Utgivare

Ekonomi / administration

Marie Ståhlberg

Allt om Vetenskap Förlags AB är dotterbolag dotter bolag till Medströms AB 

Allt om Vetenskap Förlags AB

V-TAB ISSN 1652-3318

Undrar du över något vetenskapligt? r åg a F r  !  s !  s s  o s 

Skriv till: [email protected] 

eller gå till: www.alltomvetenskap.se  och klicka på ”Fråga oss”

Vanliga brev skickas till:

Allt om Vetenskap Bergsgatan 22 / 112 23 Stockholm

Om du har synpunkter på tidningen, skriv gärna till:

[email protected]

Redaktionen ansvarar ej för inskickat, ej beställt material. Eftertr yck förbjudet utan utgivarens tillstånd. I skolundervisning får maximalt en artikel/nummer i Allt om Vetenskap användas utan tillstånd från utgivaren, förutsat t att dist ributionen till elever sker genom ansvarig lärares försorg, utan at t någon kostnad eller avgift förekommer för eleven. A ntalet kopior skall vara lika med antalet elever som beräknas få del av materialet. Det skall tydligt framgå varifrån materialet är hämtat. 3

INSÄNDARE

// ALLT OM VETENSKAP

 Besserwisser Tecknad av Anders Mathlein för Allt om Vetenskap.

  Insändare Skriv till oss: E-post: [email protected] Postadress:  Allt om Vetenskap, 112 23 Stockhol m.

FEL OM TIDENS GÅNG I senaste AoV (11-2015) finns en utmärkt artikel ”När Einstein krökte rymden”. I faktarutan ”Einstein och satellitnavigation” på sidan 34 har det skett en felskrivning eller snarare en ”förväxling” av ord. Meningen ”För satelliterna är gravitationen så mycket lägre att tiden där uppe går aningen långsammare än på jorden.” Byt ”långsammare”  til l ”snabbar e” så bl ir det rät t. M eningen ”Einsteins ekvationer säger att klockorna på jorden går 38 mikrosekunder snabbare per dag än de i rymden.” Byt ”snabbare”  til l ”lån gsamm are” så blir d et rä tt även här. Dessutom är det bättre att skriva ut mikrosekund istället för ”ms” som betyder millisekund. Vänliga hälsningar, Göran Karlsson 

Vi samlas i skamvrån. Det är helt riktigt att orden på något vis bytt plats under redigeringen av texten och ingen skugga ska falla på skribenten. Vi skriver i samma text: ”Enligt Einstein går tiden långsam-  mare under påverkan av ett starkt gravitationsfält.” vilket är rätt och inte alls går ihop med den följande meningen där det står att tiden går långsammare hos en gps-satellit än på jorden. Så för att förtydliga: tiden går snabbare hos en satellit i rymden än här nere på marken. AoV 

Kanske ingen direkt tröst, men man förlorar vare sig massa, vikt eller tyngd när man dör. Bild: IBL

21 GRAM I en artikel om myten om att människan förlorar 21 gram av sin vikt när hon dör skriver ni: ”Det sker

heller inget särskilt vid dödsögonblicket, något som skulle innebära att 21 gram försvinner. Den sista sucken, till exempel, vikten på den utandningsluften går inte att mäta. Att den alltid skulle vara 21 gram är naturligtvis möjligt, men varken särskilt troligt eller möjligt att bevisa.” Så länge trycket i lungorna är samma som trycket utanför (och det är det för det finns ingen klaff), så väger du lika mycket. Det har ingen betydelse vilken form lungan har (platt eller uttänjd), den väger lika mycket. Jag förstår inte eran formulering kan ni vara vänliga att utveckla svaret. MVH Andreas 

Hos satelliter går  tiden . .. hur v ar det nu? Just det: snabbare. Bild: Nasa 

4

Gram, eller egentligen kg, är enhe-  ten för massa. Om man förutsätter att man har 21 gram luft i lungorna som andas ut i dödsögonblicket så har krop-  pen förlorat 21 gram massa. Så vikten i betydelsen massa skiljer alltså, däremot skiljer inte tyngden. Att man vardagligt använder ordet vikt i betydelsen tyngd är det som ställer till det. Vi kunde definitivt formulerat oss bättre. Resonemanget är ju dessutom ointressant eftersom massförlusten inte kan mätas med en våg, vilket upphovsmannen till myten påstod sig ha gjort i sina groteska experiment. AoV 

Genväg till himlen Celestrons högsta ambition är att skapa produkter som är roliga och enkla att använda. Produkter som hjälper till att upptäcka rymden, skapa förundran och inspirera till kunskap. Upptäck rymden med en Celestron stjärnkikare du med!

Nexstar 6SE •

•

•

•

Cosmos WiFi 90

6-tums Schmidt-Cassegrain teleskop med en fantastisk ljusinsamlande förmåga med XLT antireflexbehandling Passar för studier från Månen till ”Deep sky objects” GoTo teleskop med över 40.000 objekt förprogrammerade SkyAlign teknik så man är igång efter ett par minuter

Pris 13 495:-

www.focusnordic.se

•

•

•

•

WiFi teleskop för navigering genom Surfplattor eller Smartphones 90mm Refractor med avancerad antireflexbehandling Passar för studier från Månen till Nebulosor Celestron Navigator´s databas med över 120.000st objekt ingår

Pris 5 995:-

 Astromaster 130 •

•

•

•

130mm Newtionia teleskop, med antireflexbehandlad optik  EQ-montering gör det lätt att följa ett objekt Passar för studier på vår egen planet till avlägsna himlakroppar  TheSkyX - First Light Edition dataprogram med 10.000 objekt ingår

Pris 2 995:-

INNEHÅLL

// ALLT OM VETENSKAP

ALLT OM VETENSKAP NR 01 2016 3 LEDARE OCH INSÄNDARE 8 FAKTISKT 16 PROJECT LOON KNYTER IHOP VÄRLDEN Det är ingen lätt uppgift att bygga ut internet överallt. Nu luftsätter Google sitt Project Loon med 300 ballonger svävande ovanför Indonesien.

16

  INTERNETBALLONGER

20 NYHETER 30 FUSIONSENERGIN - KRAFTEN SOM SKA FRÄLSA JORDEN Med en närmast oändlig tillgång på bränsle skulle fusionskraften rädda världen från energibrist och för mycket växthusgaser. 38 DÅLIGA ODDS FÖR STORA DJUR Det sjätte massutdöendet är i full gång. Den som väger över 20 kg verkar inte ha så stor chans att överleva. 42 PRYLARNA SOM DU INTE VISSTE ATT DU BEHÖVDE Lyxläsk på kapsel. Sätt guldkant på städningen. Portabelt vindkraftverk.

46 VINDAR I VÄRLDEN Sciroccon, boran, harmattan är några kända och närmast legendariska vindar som drabbar begränsade områden under vissa tider. 54 TIO SAKER OM TRILOBITER 56 EXTREMA TEMPERATURER Hur kallt och varmt kan det egentligen bli?

68 MÄNNISKANS BÄSTA REDSKAP Idag upptäcker man allt fler områden där hunden kan hjälpa oss – den kan sniffa upp cancer, hitta arkeologiska fynd, visa var det finns dyrbara metaller i berget, markera för lågt blodsocker, varna för epileptiska anfall ... och mycket mer.

64 KOLDIOXIDSUGAR Så ska atmosfären renas från koldioxid.

92 FRÅGOR OCH SVAR  // Hur väger man luft? //   // Finns det någon planet som lyser av egen kraft? //   // Kan Alzheimers botas med genterapi? // 

8 FAKTISKT  // Gå in i en glaciär //   // Underjordisk militär i Norge //   // Unik grisråtta upptäckt //   // Glasögon för färgblinda läkare // 

20 NYHETER  // Tyrannosaurus åt sina kompisar //   // Spritångande komet //   // Svenskt instrument letar vatten i rymden // 

6

METEOROLOGI:

46

30

80

ETT ÖDESDIGERT TOABESÖK

80

Världens lokala vindfenomen

4000LÄSER AOV VARJEMÅNAD* – GÖRDET DU OCKSÅ! *Orvesto

 0   1   -2    0   1    6   •  F    u   s  i     o  n   s   e  n   e  r   g  i    •  V   ä  r  l     d    e  n   s  v  i    n   d   f     e  n   o  m  e  n  •   U   b    å    t    s   t    o   a  l     e   t    t   •  E   x   t   r   e  m  a   t    e  m  p   e  r   a   t    u  r   e  r  •  M  c  M  u  r   d    o  •  M  ä  n  n  i     s  k    a  n   s   b    ä   s   t    a  r   e   d    s  k    a   p  •  I    n   t    e  r  n   e   t    b    a  l    l     o  n   g   e  r  •  M  a   s   s   u   t    d    ö   e  n   d    e 

01-2016

 J    U    R   

Pris 74 kr  Norge: 89 NOK, Finland: 8,40 €, Danmark: 79 DKK  • 

   d   e     n      U

VÄGERDUÖVE R20KGKANDU INTE RÄKNA MEDATT ÖVERLEVA ETT MASSUTDÖENDE

 s dig e r  t  t  o   a    l     l     a    u    b         ö  d  e a     b     

     t

      t       E

å       

e       s       ö         k         

t        

a      

r           

a       

v         fi             e     n   

 d       e   

16

 n  

  .   .   .

BALLONGERSPRIDERINTERNETÖVERVÄRLDEN

EXTREMA TEMPERATURER

Så kan växthusgaserna minskas:

JÄTTESUG SKA PLOCKA KOLDIOXID UT LUFTEN

-så sätterfysikengränserna förkylaochvärme

68

38

  :    I  A    ä r l d s k rige t  s än    k  t  e      R   v    O s  i      d   r  a    n n    t       a e        r

    T    S

     I     H

 D S FÖR  S T OR    A D  

  A  O D

  G    I     L      Å      D

Konsument 2013

MÄNNISKANS

64

McMurdo på Antarktis:

VÄRLDENS MEST ISOLERADE SAMHÄLLE

BÄSTA REDSKAP -vi hittarständigtnya uppgifter  förvårahundar 

56

76

VÄRLDENS SYDLIGASTE METROPOL McMurdo Station är den största forskningsstationen på Antarktis och är som en huvudstad där över tusen personer kan vistas.

80

ETT ÖDESDIGERT TOABESÖK En av de mer bisarra incidenterna under andra världskriget skedde den 14 april 1945 utanför Skottlands nordöstra kust. Där sjönk den tyska ubåten U-1206  – av allt att döma efter ett misslyckat toalettbesök.

86

MÄRKLIGA DJUR – VIOLSNÄCKAN

88

MÄRKLIGT OCH VERKLIGT I BILD

92

FRÅGOR OCH SVAR

97

KRÖNIKA

30 7

76

FUSIONSENERGI

F AK T I S K t

Gå in i en

GLACIÄR  // På Island öppnade i somras något som får Ishotellet i Jukkasjärvi att verka banalt: ett 550 meter långt tunnelsystem med isgrottor inuti Islands, och Europas, näst största glaciär, Langjökull. Glaciären ligger på runt 1 300 meters höjd nordöst om Reykjavik och är drygt 900 kvadratkilometer stor. Till skillnad från det svenska eleganta ishotellet mitt inne i byn Jukkasjärvi så är den isländska varianten av råare karaktär. Här finns inga lyxiga hotellrum och isskulpturer, även om grottsalarna är upplysta och har isbänkar att sitta på, utan besökaren kliver rakt ner i glaciären via en slags gruvgång som sträcker sig 30 meter ner under ytan. Tunnelsystemet har huggits ut mitt på glaciären för att isen där rör sig mindre än vid kanterna, men trots det kommer hela dagens grottsystem att vara borta inom 15-20 år, så grottorna måste hela tiden formas om. Längs väggarna i gångarna syns svarta skikt efter historiska vulkanutbrott som en gång täckt glaciärens yta med aska.

Vad är det här? En gigantisk trattkantarell i trä? Ett modernt designat vindskydd? Nej, en skogsmegafon som ska förstärka skogens sus och alla dess ljud. Megafonen står i naturområdet RMK Pähnis naturcenter i södra Estland och är gjord av konstnären Birgit Õigus.

Ishotellet i Jukkasjärvi? Nej, en upplyst isgrotta inuti Islands näst största glaciär, Langjökull. Bild: Into the Glacier 

 Skogsmegafon

Bild: Tõnu Tunnel 

MÄRKLIGT & VERKLIGT FACEBOOK ÖVER AFRIKA Mot slutet av det här året ska befolkningen i 14 länder i Afrika söder om Sahara få tillgång till fritt internet var de än befinner sig. Mark Zuckerberg

och hans Facebook har gått samman med franska satellitoperatören Eutelsat för att sprida bredband över kontinenten. I förlängningen har Zuckerberg och hans Internet.org-projekt som mål att koppla upp

hela världen. Och som av en händelse också ge dem  till gång t ill F aceboo k …

F*CK VAD GAMMALT En brittisk historiker vid Keele University har funnit

8

ordet ”fuck” i en medeltida domstolshandling från år 1310, det äldsta skriftliga fyndet hittills. Ordet förekom i den åtalades efternamn, Roger Fuckebythenavele, som antas vara ett smeknamn. Det

 tidi gare äl dst a fy ndet v ar från 1475 och ingick i en dikt: fvccant vvivys of heli, eller: de knullade Elis fruar. Det tidigaste belägget för svenska ”knulla” är enligt Svenska Akademins ordbok från 1653.

3D-STOPP FÖR BARN  // I Frankrike har myndigheten för mat, miljö och arbetsmiljösäkerhet och hälsa, ANSES, gått ut med rekommendationer om att barn under sex år inte bör använda 3D-teknik alls, och barn under 13 år bara ibland. Orsaken är att det, enligt ANSES, finns flera studier som pekar på att 3D-filmer och spel kan orsaka symtom som visuell trötthet och smärta, torra ögon, visuella störningar som dubbelseende och minskad synskärpa. Även andra symtom som huvudvärk, koncentrationssvårigheter och yrsel har konstaterats. Den här katalogen listar 3D-orsakade symtom som är extra farliga för barn eftersom deras syn ännu inte är färdigutvecklad, står det på myndighetens hemsida. Orsaken är främst något som kallas vergensackommodationskonflikten som innebär att det blir en konflikt mellan ögonens fokusering och närinställning när ögonen samtidigt uppfattar den tvådimensionella skärmen och försöker fokusera på de tredimensionella föremålen. Även Italien har gått ut med liknande rekommendationer. Något direkt förbud är det inte frågan om, och det finns heller inga studier som visar att 3D-filmer kan eller har orsakat några bestående men på barn och unga.

TRÄDALFABET // För

den som vill läsa av skogen har den irländska konstnären Katie Holten skapat ett trädalfabet där olika trädslag representeras av bokstäver som A för äppleträd, B för björk, C för cederträd, och så vidare. Hon har bland annat transkriberat noveller av författaren Jorge Luis Borges till sitt trädspråk. Just i Sverige kanske skogens berättelse till stor del består av P som i pine (tall).

Barn ska undvika 3D-teknik tycker franska myndigheter. Bild: IBL

Frostigt jättevirus Nu har forskare hittat yt terligare ett levande, och smittsamt, jättevirus i den sibiriska permafrosten. Mollivirus sibericum , som det heter, är stort nog för att ses med et t vanligt mikroskop och infekterar encelliga amöbor. Viruset hittades i ett 3 0 000 år gammalt jordprov från 30 me ters djup. Det här visar att virus kan överleva i tiotusentals år och risken finns, enligt forskarna vid CNRS i Marseille, att det långt ner i marken även finns virus som är smittsamma för människor och kan väckas ur sin dvala vid exempelvis gruvverksamhet och oljeborrning. Sedan 2003 har f yra smittsamma jättevirus hittats djupt nere i den sibiriska permafrosten. Det senaste i raden är Mollivirus sibericum , 600 nanometer stor t, se bilden överst till vänster. Bild: IGS CNRS/AMU 

20 000 000 Så många kilo fet tdrypande men smaskiga sockermunkar sätter vi européer i oss om året. Forskare vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har visat att man kan ersätta den onyt-

 tiga f rit erin gen me d infraröd värmning (IR) i ugn utan att den eftertraktade krispiga ytan och smaskiga inkråmet påverkas. Därmed minskas fettmäng-

Bild: Katie Holten

den med hela 40 procent, eller 3 200 ton fett om året om alla sålda munkar skulle bakas med den nya  tekn iken .

9

VÄGRAR FIMPA Antalet personer som insjuknat i en hjärtsjukdom och som fortsätter att röka ligger konstant, enligt det europeiska kardiologförbundet European Society of Cardiology. I deras två

F AK T I S K t

Superkoraller // I Townsville i nord-

ska rädda reven

att plocka ut de koralldjur som bäst tolererar värme och lågt pH-värde och få dem att para sig. Tanken är att skapa ett slags superkoraller som kan överleva framtidens klimatförändringar. Eftersom klimatförändringarna går så fort hinner korallerna inte med detta på naturlig väg, vilket syns tydligt på Stora Barriärrevet som sträcker sig längs kusten utanför labbet. Assisterad evolution kallas detta och om projektet är framgångsrikt ska de australiska myndigheterna senare ta ställning till om de här superkorallerna ska placeras ut på Stora Barriärrevet. Frågan är inte helt enkel – vissa tror att labbkorallerna kan konkurrera ut de övriga korallerna och minska den genetiska variationen i revet.

östra Australien finns sedan ett par år ett stort marint laboratorium, National Sea Simulator, där forskare genomför experiment för att testa hur kommande klimatförändringar kan påverka djurlivet i havet. I olika vattentankar testar man rent empiriskt ett antal klimatscenarier, både från några år bakåt och långt framåt i tiden. Testerna görs på framför allt koraller genom att kontrollera faktorer som salthalt, temperatur och surhetsgrad. Nu ska forskarna inte längre bara titta på, utan så att säga hjälpa evolutionen på traven lite genom Australiska forskare ska försöka korsa fram tåliga superkoraller som klarar framtidens klimatförändringar och kan placeras ut på och rädda Stora Barriärrevet. Bild: AIMS 

Underjordisk militär i Norge // I vårt grannland Norge är det inte

Under de norska fjällen gömmer sig oanade saker. Amerikanska marinkåren lagrar sedan många år stora mängder krigsmateriel i sex norska bergrum, bland annat stridsvagnar och Humvees, som på bilden. Bild: US Marine Corps 

bara olja som gömmer sig under marken, utan även stora mängder amerikanskt krigsmateriel. Enligt den norska lokaltidningen Stjørdalsnytt finns det i Nord-Trøndelag fyra bergrum på totalt drygt 83 000 kvadratmeter fyllda med bland annat stridsvagnar, Humvees och amfibiska fordon. Bergrummen uppgraderades rejält under 2014 och ska nu ha kapacitet att utrusta 13 000 soldater i en månad. Lagren drivs i samarbete mellan norska försvaret och amerikanska marinkåren.

MÄRKLIGT & VERKLIGT

senaste Euroaspirestudier, där totalt 5 890 europeiska hjärtpatienter ingick, fortsatte 17 procent med cigaretter. Men det överraskande var att andelen som tänkte fortsätta röka trots läkarnas

avrådan hade ökat från 23 till 34 procent. MERA MALT FÖR MAGEN

Mältat korn, malt, är ett måste för de

flesta ölsorter. Men forskning vid Lunds universitet visar att det också är toppen för tarmen. Att korn i sig är bra för at t hålla tarmfloran i balans med sina kostfibrer har man vetat tidigare, men att

10

de här positiva effekterna skulle bli särskilt gynnsamma om kornet får gro,  torkas och värmebehand las till malt var okänt. Mältat korn kan exempelvis användas i bröd och gröt.

EN RIKTIGT FUL FISK

År 1990 liftade den antagligen hit i något fartygs ballasttankar från hemmiljön i Svarta eller Kaspiska havet. Nu håller den tåliga och snabbreproducerande

 Rika människor vill inte samarbeta // När skillnaden mellan rik och fattig blir alltför uppenbar upphör viljan till samarbete och de ekonomiska klyftorna ökar, visar en studie gjord vid Yale University i USA. Drygt 1 400 testpersoner delades in i grupper där de fick en pott pengar att starta med, ibland lika mycket, ibland extremt olika stora summor. Om man delade med sig av en viss summa pengar och flera andra nappade hade man chansen att dubbla summan – om inte så riskerade man att förlora summan. Och för motivationens skull växlades de fiktiva pengarna in till riktiga pengar vid spelets slut. Upplägget var att om alla konsekvent delade med sig skulle alla tjäna på det i slutändan. Men så blev det inte. Så fort den ekonomiska ojämlikheten blev synlig i gruppen och alla såg hur mycket de

andra ägde upphävdes den här win-winsituationen. De rika slutade dela med sig och höll på sina pengar medan de fattiga fortsatte att dela med sig i förhoppningen att de andra också skulle göra det – vilket de inte gjorde. Så de ekonomiska skillnaderna ökade. Varför de rika plötsligt höll på sina pengar trots att de inte skulle ha förlorat på att dela med sig är oklart. Kanske väckte de ekonomiska klyftorna en slags tävlingsinstinkt hos dem, spekulerar forskarna. Forskarnas huvudslutsats är att ekonomisk ojämlikhet inte spelar någon roll för relationen mellan människor – så länge inkomster och förmögenheter hålls hemliga. Studien är publicerad i Nature. En tolkning av studien är at t rika människor inte nödvändigtvis vill bli ännu rikare – det viktiga är att de är rikare än andra. Bild: IBL

Jag låter visst! Giraffer har länge ansetts sakna läten helt, men nu visar forskning att de brummar till varandra om natten.

Girafferna talar visst 

Bild: SPL

// Hur låter en giraff? Ja, förutom lite harklingar inte alls, har svaret länge varit. Och vem behöver varningsläten om man är över fem meter hög? En giraff kan ju se en lejonflock på mils avstånd. Fast nu visar ljudinspelningar gjorda vid europeiska djurparker att giraffer visst talar med varandra. Så fort mörkret har lagt sig börjar de tyst brumma i natten. Ett lågt läte på 92 Hz som påminner lite om en avlägsen motorsåg. Vad lätena vill säga vet man inte, eftersom girafferna inte filmades under ljudupptagningarna. Studien är publicerad i BMC Research Notes.

svartmunnade smörbulten på att etablera sig på allvar i Östersjön och riskerar att konkurrera ut

Den som får uppe en sådan här ful fisk bör rapportera in det till SLU eller artportalen. Målet är att bli av med den invasiva svartmunnade smörbulten innan den etablerar sig på allvar.

11

svenska bot tenlevande arter. Under ett provfiske i höstas fick SLU upp 61 svar tmunnade smörbultar mot några enstaka exemplar föregående år.

SMÄRTSAM FORSKNING

Var gör ett bistick ondast? Jo, på näsborren, överläppen och penisskaftet. Den amerikanska entomologen Michael L Smith vid Cornell University i USA har tagit

F AK T I S K t På den indonesiska ön Sulawesi har forskare hittat en ny långnäst råttart som bland annat har extremt mycket pubishår och ett tryne som en gris. Bild: Kevin C. Rowe

Unik  grisråtta upptäckt 

Råttan är döpt e fter de fik tiva långnästa däggdjuren rhinogradentia i den tyske zoologen Gerolf Steiners bok Bau und Leben der Rhino-    från 1961. På bilden ett par långnäsingar ur boken som gradentia  från sitter och fiskar i en flod med näsan som fiskespö och klibbigt snor som fiskelina, bete och krok. Bild: Gerolf Steiner 

// På den indonesiska ön Sulawesi har forskare på hög höjd hittat en alldeles unik ny art av råtta, så unik och genetiskt skild från andra kända arter att den även placerades in i ett nytt släkte. Det fantasifulla artnamnet Hyorhinomys stuempkei  ger  ger en vink om råttans utseende där släktnamnet kommer från grekiskans hyo (svin), rhino (nos) och mys (mus). Artepitetet kommer från en känd bok av den tyske zoologen Gerolf Steiner som under pseudonymen Dr Harald Stümpke år 1961 skrev boken Bau und Leben der Rhinogradentia  där han beskrev en massa fiktiva långnästa däggdjur på den lika fiktiva arkipelagen Hy-yi- yi i Stilla havet. En övärld som för övrigt ska ha upptäckts av den svenske äventyraren Einar Pettersson-Skämtkvist år 1941. Genom det naturliga urvalet hade det här utvecklats djur som exempelvis fiskade med näsan eller flög med öronen och använde näsan som roder. Dagens nyupptäckta långnäsing är däremot inget skämt, även om det låter så. Den 45 centimeter långa råttan har ett grisliknande tryne, enormt långa framtänder, svaga tuggmuskler, enorma öron, långa bakben – och extremt mycket pubishår som mer liknar morrhår och antagligen spelar roll vid reproduktionen. Forskningen är publicerad i Journal of Mammalogy.

MÄRKLIGT & VERKLIGT fram ett smärtindex genom att sticka sig själv med honungsbin fem gånger om dagen i 38 dagar på 25 platser på kroppen. Bina togs i vingarna och hölls mot kroppen tills de st ack och

gadden togs bort efter en minut. Minst känsliga platser för bistick var toppen av skallen, mittersta tåns spets och överarmen. Studien är publicerad i PeerJ.

NÄRSYNTA FÖRSTFÖDDA I en brittisk studie vid Cardiff University har man hittat en koppling mellan närsynthet och ordning i syskonskaran. När de gick igenom data från

12

90 00 0 vuxna personer var närsynthet tio procent vanligare bland de förstfödda, och kraftig närsynthet 20 procent vanligare. Orsaken  tros vara högre krav på de förstfödda att stanna inomhus och studera, bristen på

utelek anses nämligen vara en viktig orsak till den kraf tiga ökningen av närsy nthet bland dagens barn. KUSLIGA GÅVOR GÅVOR Över 30 personer har donerat sina kroppar till Aus-

Ett amerikanskt företag har tagit fram smarta glasögon som hjälper mot färgblindhet. Glasögonen på bilden är designade för läkare med defekt färgseende där den mörklila linsen gör att venerna syns tydligt, den gröna att blodansamlingar och vita syrefattiga områden sy ns tydligt och den ljuslila linsen som är en kombination av de båda. Bild: 2AI Labs 

Glasögon för   fä  f ärgblinda läkare

Lyxisbrytare // Statusprylen framför andra bland världens superrika är en lyxyacht, ju större desto bättre. Men det finns en gräns där storleken blir rentav opraktisk, och då får man se sig om efter ett nytt koncept som kostar multum utan att vara löjligt stort. Till exempel en äventyrslyxyacht. SeaXplorer heter en ny serie med 65 till 100 meter långa glassiga expeditionsfartyg expeditionsfartyg från holländska Damen. Fartygen ska kunna ta med ägaren och upp till 30 gäster på äventyr i både tropiska vatten och istäckta polarvatten och är försedd med isbrytande skrov, dykutrymmen, miniubåtar, fyrhjulingar, helikoptrar med mera. Den största modellen går på drygt 1,3 miljarder.

Nu kommer lyxyachter för den äventyrliga miljardären miljardären som tröt tnat på att ligga still utanför Saint-Tropez eller Bahamas och istället vill bryta is i polartrakterna på semestern.

// För att bli pilot eller polis är man tvungen att genomföra tester för färgblindhet eller andra defekter i färgseendet. Så är det inte för läkare, trots att de ofta tvingas lita till sitt färgseende för att ställa diagnoser eller exempelvis hitta vener för att ge injektioner. För den läkare som lider av röd-grönblindhet är det svårare att se nyansskillnader i huden och därför upptäcka allt från utslag till inflammationer. Nu har ett amerikanskt företag tagit fram ett par glasögon för läkare vilka filtrerar ljuset så att kontrasten mellan rött, grönt och gult ökar. O2Amp, som glasögonen från 2AI Labs heter, har en ljuslila lins som gör att blodkärlen plötsligt står fram som ett svart nät på armar och händer, något som annars är omöjligt att se även för den med bra färgsinne. Även blodansamlingar eller bleka icke syresatta områden syns tydligt. Glasögonen finns i flera modeller, och även i pilotmodell för privatpersoner med nedsatt färgsinne.

 trali ens för sta b ody far m, en anläggning där forskare studerar mänsklig tafonomi – hur människokroppen bryts ner efter döden. Kropparna begravs ytligt på området och sedan kan man studera hur den

lokala insektsfloran bryter ner kroppen. Syftet är att bättre kunna fastställa tidpunkten för dödens inträde men också att försöka hitta och isolera ett slags dödens lukt, för träning av sökhundar.

BLOMLÖSA NEANDERTALARE På 50-talet upptäcktes nio stycken 60 00 0 år gamla neandertalskelett i en grotta i Shanidar i norra Irak. På grottgolvet fann man spår av pol-

13

len och gamla blommor, som man antog hade använts vid begravningsritualer och gruppen kallades romantiskt för blomsterfolket. Nu visar ny forskning från Storbritannien att

blommorna och pollenet sannolikt kommit dit rent naturligt med vinden och bin eftersom nya avlagringar har tillkommit sedan fyndet gjordes.

F AK T I S K t

En Lexus i kartong // Japanska Lexus är kända för sina glittrande lyxbilar,

men har nu vänt 180 grader och tillverkat en bil i billigast möjliga material – kartong. Lexus Origami Car heter den och är en elbil helt utan blingbling och gjord av 1 700 laserutskurna skivor av tio millimeter tjock omålad kartong, monterade på en stål-och aluminiumram. Bilen är en kopia av märkets IS-modell (kanske läge att byta namn på den modellen?) och görs bara i ett exemplar och syftet sägs vara att hedra företagets hantverkshantverkskunnande. Det tog hela tre månader för två engelska företag att limma samman de 1 700 kartongskivorna med trälim. Bilnamnet känns väl sådär – förutom att den är av papper och tredimensionell har den inget som helst att göra med den japanska konsten origami, att snabbt vika ihop papper till olika figurer. Namnet skulle visserligen kunna komma från det anställningsprov som varje bilsadelmakare på Lexus måste gå igenom. För att få jobbet ska man på 90 sekunder kunna vika ihop en origamikatt med

Toyotas premiummärke Lexus har lå tit ti llver ka en elbil a v kar tong . Lex us Origami Car sägs vara helt körduglig men är nog ändå inget man vill slira runt med i ösregn om man vill komma fram i ett stycke. Bild: Lexus 

en hand, den icke dominanta handen dessutom. Origamibilen sägs vara helt körduglig med sin elmotor, papphjul och pappratt. Vad nu körduglig innebär i det här fallet …

Familjemiddag i spindlarnas värld // Curlingföräldrar har väl alla hört talas om, men de mest söndercurlade barnen verkar finnas ute i naturen. Hos den europeiska sammetsspindeln Stegodyphus lineatus tar modern begreppet självuppoffring till det yttersta: när ungarna fötts serverar hon sig själv som mat. Att det här sker har man vetat länge, men inte hur den här kannibalfesten egentligen går till. Nu har israeliska forskare undersökt det närmare och det visar sig att spindelmammans kropp förbereder sig på att bli mat så fort äggsäcken har lagts genom att hennes inre organ då börjar brytas ner. När äggen kläcks intensifieras processen. Den här nedbrytningen möjliggör för honan att rent konkret servera sitt eget inre till ungarna genom att hon spyr upp sina näringsrika numera upplösta organ som föda. Efter nio dagar upphör det och modern lägger sig ner och serverar sig själv som ett sista familjemål. Ungarna suger i sig all hennes näring och lämnar sedan hennes utsugna hudskelett och boet för gott. Forskningen är publicerad i Journal of Arachnology.

Mer uppoffrande kan man inte bli som mamma. Honan hos sam metsspindeln Stegodyphus linea-  tus  låter   låter barnen äta henne till döds som en sista familjemåltid. Bild: Jorge Almeida 

14

Kaloririka skogar  // Numera finns det bara vilda orangutanger

Ska man trivas i skogen måste det finnas mycket käk… Om inte orangu tan gern a ska utr ota s hel t behö ver man analysera hur kaloritäta skogarna är där de placeras ut och bor, menar ett internationellt forskarteam som visat att populationstätheten kan vara dubbelt så hög i vissa skogsområden jämfört med andra i Kalimantan i Indonesien. Bild:SPL

kvar i två isolerade områden på Sumatra och Borneo. Orsaken är främst skövlingen av regnskogen, drygt 80 procent av all urskog i Indonesien och Malaysia är idag borta. För att bättre kunna hitta en passande miljö för de utrotningshotade orangutangerna har ett internationellt team av biologer för första gången studerat hur kaloririka olika typer av regnskog är och hur det visar sig i populationstätheten hos orangutanger. Trots att de studerade skogsområdena såg likadana ut på ytan så var skillnaden enorm vad gäller mängden näring som människoaporna fick i sig. I ett skogsområde på Kalimantan fick orangutangerna i sig runt 2 500 fler kalorier om dagen än de som levde i en angränsande skog där marken var täckt med ett surt torv lager. Torvlagret gjorde att näringsämnena i  jorden inte togs upp av vä xtlig heten i samma utsträckning som i grannskogen. I den kaloririka skogen var populationstätheten dubbelt så hög som i den magrare skogen. Studien är publicerad i PLOS ONE.

Dekapiterat fynd // Ett 9 000 år gammalt fall av rituell halshuggning har upptäckts i östra Brasilien. När tyska arkeologer lyfte på ett par ditlagda block av kalksten i en grotta i Lapa do Santo, norr om Belo Horizonte, hittade de en skalle med två avhuggna händer lagda över ansiktet. Skallen kom från en ung man som genom benkemisk isotopanalys visade sig härstamma från trakten. Fyndet är med god marginal det äldsta exemplet på dekapitering, eller halshuggning, man funnit i Nya världen, hela 4 500 år äldre än tidigare fynd. Dekapitering har förekommit över hela Nordoch Sydamerika och syftet har varit att straffa, avskräcka och förnedra besegrade fiender, samt som ett led i olika ritualer inom ett samhälle. Just i det här fallet tyder mycket på att det handlade om

en fredlig begravningsritual genom att skallen tillhör en man från området, att den inte är skadad eller exempelvis har borrhål, som skallar som togs som troféer ofta har. Och inte minst att händerna är prydligt arrangerade framför ansiktet. Kanske var mannen en betydelsefull person i den  jägar- och samlar grupp han tillhö rde och skallen med händerna tänkt att visas upp och användas i en religiös ritual. I så fall har halshuggningen sannolikt skett efter mannens död. I avsaknad av andra konstföremål och materiella rikedomar verkar nomaderna som bodde i grottorna här ha använt delar av den mänskliga kroppen som symboliska föremål för att uttrycka sin syn på döden och kosmos vid ritualer, säger arkeologerna bakom studien som publicerats i PLOS ONE. 15

I en grotta i östra Brasilien har arkeologer hittat ett 9 000 år gammalt avhugget huvud med två amputerade händer placerade framför ansiktet. Bild: André Strauss 

KOMMUNIKATIONSTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP

I vår del av världen är internet något självklart och det är lätt att tro att det gäller hela världen. Men än idag har bara en minoritet av världens befolkning tillgång till internet. Sämst är det förstås i utvecklingsländer, och där ser företagen en enorm kommersiell potential – att kunna erbjuda över fyra mil jarder människor uppkoppling är inte att förakta. Fast det är ingen lätt uppgift att bygga ut internet överallt, och snabba fiberuppkopplingar är sällan att tänka på. Däremot kan ballonger vara en idé. Och nu luftsätter Google sitt Project Loon med 300 ballonger svävande ovanför Indonesien. Text Lars

Brander AoV

Bild Google,

I

nternetuppkoppling via ballonger uppe i stratosfären kan låta som en ganska långsökt idé. Första tanken är att ballongerna däruppe skulle flyga omkring okontrollerat och hamna på helt andra platser än de områden de är tänkta att täcka. Men tydligen kan det fungera så bra att Google nu rullar ut ett sådant projekt. Project Loon (ungefär ”tokprojektet”) kallas det och startskottet gick egentligen redan för två och ett halvt år sedan. Efter omfattande förberedelser skickade Google i juni 2013 upp 30 ballonger i stratosfären ovanför Nya Zeeland. Däruppe började de röra sig i olika banor på höjder upp till 25 kilometer 16

och med en hastighet på max imalt 324 kilometer i timmen. Allt, eller åtminstone det mesta, gick som beräknat. Förberedelserna hade dock varit omfattande och man stötte tidigt på problem. De första 61  ballongerna stod inte emot trycket utan sprack. När man sedan äntligen fått upp ett antal ballonger i luften började dessa inte sällan pysa ut helium och sjönk på några dagar. Lösningen på det första problemet blev att välja ett tåligare material, lösningen på det andra mer varsamhet vid  vik ningen. Sedan vidtog finjusteringen av själva utplaceringen. Man verkade vara på rätt väg och

 Project Loon Tillsammans med indonesiska telekomföretag är Google i full gång att ge internet till stora delar av örikets befolkning. Idag saknar över 100 miljoner invånare i Indonesien internet. 15 meter i diameter

Heliumfylld ballong av polyeten, upp till 187 dagars livslängd 12 meter hög

Radiosändare Kontrollenhet Solpaneler

 ballongerna ovanför Nye Z eeland var till sist på plats. I februari 2014 var rekordet för en ballongs hållbarhet i den kyliga stratosfären med ibland mycket hårda vindar 50 dagar. I maj förra året skickades motsvarande antal ballonger upp i närheten av Piaui i Brasilien. Det var projektets första 4G-experiment i närheten av ekvatorn. Och även denna gång gick det bra. Rekordet för en ballong i position högt däruppe var i mars 2015 187 dagar – och livslängden tänjs hela tiden ut. Detta vinterhalvår har turen kommit till Indonesien, där Googles moderföretag Alpha bet planerar att släppa upp en vid ring med 300  ballonger, som ska ge människorna långt nedan-

för internettillgång också under ogynnsamma meteorologiska omständigheter och i hårt väder. Tidigt 2016 ska de tre ledande nätverksoperatörerna i Indonesien börja testa internetuppkoppling med Project Loons ballonger – och slår allt  väl ut fortsätter lanseri ngen. HELIUM OCH POLYETEN

Internetaccess är hårdvaluta i stora delar av  världen och en dröm som på många håll gått i uppfyllelse bara för ett litet fåtal. Det finns regioner där bara en på 10 000 har tillgång till internet och andra platser där uppkoppling saknats helt och hållet. Som alltid är det fattiga underutvecklade 17



KOMMUNIKATIONSTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP

Ballongerna är tillverkade av tunn men stark polyeten. Bild: Google 

områden som varit mest eftersatta och därför gått miste om modern kommunikationsteknik och allt  vad det innebär. I många av tredje världens länder skulle snabb och effektiv uppkoppling kunna tillhandahålla  viktig och avgörande information om till exempel läkarvård, vaccinationer, utbildning, arbetsmarknad, jordbruk, företagande, världshändelser och mycket mer. Uppblåsta och i funktion är ballongerna 15 meter breda och 12 meter höga. De är fyllda med helium och tillverkade i polyeten, som har hög elasticitet också vid mycket låga temperaturer. Ballongerna testas i gigantiska frysar där de bistra förhållandena på höga höjder simuleras. Efter testen paketeras de och med hjälp av ett noggrant utarbetat så kallat autolaunchersystem kan fyra personer få en ballong i luften på bara 15 minuter. Under ballongen hänger en strömsnål sändare. Där finns även solpaneler, som på fyra timmar

Google provfyller en av sina ballonger. Bild: iLighter  18

laddar tillräckligt med energi för en hel dag. När idén kläcktes för några år sedan tänkte man sig den som en högtflygande wifi-router, men sedan projektet väl rullat igång valde man istället 4Gnätet och samarbete med de lokala operatörerna på varje ort och ställe. UTNYTTJAR VI NDEN

När ballongen väl stiger upp mot stratosfären blir nästa, något komplicerade, steg själva utplaceringen. I stratosfärens olika lager blåser det vindar med varierande kraft och riktning, vilket gör det möjligt att ha i alla fall en viss kontroll över  ballongernas placeri ng. Project Loon använder komplexa algoritmer för att bestämma var ballongerna ska placeras och flyttar var och en till lager där vinden blåser åt rätt håll. Med mjukvarans hjälp kan operatören räkna ut varje ballongs bästa läge för att behålla kontakten med de andra. Genom att utnyttja  vindriktningarna och låta ballongerna stiga och sjunka kan de olika positionerna arrangeras till att  bilda ett stort nätverk för kommu nikation. Det finns dock fler problem att avhjälpa för att hålla igång systemet. På dagen värmer solen och heliumgasen inne i ballongen expanderar. På natten blir det kallt och då är processen den om vända. En luftballongspilot hade på traditionellt sätt lossat ballast för att hålla den sjunkande  ballongen i posit ion. Det går naturligtvis inte i detta fall och allra minst under en utdragen tid. Istället har ingen jörerna låtit installera en sinnrik pump som efter  behov pumpar in eller ut luft . Skul le det ändå hända att en ballong driver iväg för långt bort från sin position så tar en annan dess plats.

VÄDERDATA

Data från NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) bidrar till att man med någorlunda säkerhet kan förutsäga väderförändringar och därmed kan underlätta navigeringen. När systemet väl är på plats i stratosfären täcker  varje ballong med 4G-teknik en markyta med en ungefärlig diameter på 40 kilometer. Från de mark baserade basstationerna sänds signaler som fångas in och länkas vidare mellan ballongerna innan de sänds tillbaka ner till jorden. De 300 ballonger som släpps upp i stratosfären ovanför Indonesien i  vinter ska ge internetaccess över en 2 020 kvadratkilometer stor yta, och Google tänker fortsätta ut byggnaden av projektet så att man inom ett par år har nått ut till 100 miljoner indonesier. Detta för att ”ge tillgång till de utbildningsrelaterade, kulturella och ekonomiska möjligheter nätet tillhandahåller” som de skriver. Men givetvis ser både Google och de teleoperatörer de samarbetar med i regionen en stor ekonomisk potential i projektet och någon regelrätt välgörenhet är det knappast frågan om.

förödelsen. Google är inte heller ensamma, utan det finns fler aktörer med liknande ambitioner på  banan. Facebook driver till exempel projektet Internet.org. tillsammans med franska företaget Eutelsat och operatören Spacecom för att under andra hälften av 2016 skjuta upp en Amos-6-kommunikationssatellit, som ska ge internettillgång åt stora regioner i östra, västra och södra Afrika. Allt är dock inte frid och fröjd. Project Loon har kritiserats för att ballongerna i alltför snabb takt slits ut och mer informellt har det föreslagits att dessa borde ersättas med stabilare luftskepp som med datorstyrda motorer kan hållas vid sa mma position under mycket lång tid. Hur framtiden ser ut är förstås svårt att säga, men att något är på gång när det gäller internet till de fyra miljarder människor som idag saknar denna allt viktigare möjlighet till kommunikation är tydligt. 

Uppe i stratosfären blåser det förhållandevis lite och förutsägbart. Vindarna blåser dessutom i olika riktningar på olika höjd, och ballongernas läge kan därför justeras genom att deras höjd ändras.

FLERA AKTÖRER MED SAMMA AMBITION

Att bygga ut internet på samma sätt som i till exempel Sverige, med fiber och annan infrastruktur som ger hög hastighet på ettorna och nollorna, är för dyrt för många länder även i tätbefolkade områden. Även om ballongtekniken knappast ger någon hisnande fart på datan, så är det betydligt  bättre än ingenting. Enligt vad Project Loons vice vd Mike Cassidy uppger hoppas man inom en nära framtid ha en sammanhållen ring av ballonger runt hela jorden för att ge nättillgång till framför allt avlägsna regioner av Afrika, Sydamerika och Sydostasien. Men systemet har även andra fördelar. Vid större naturkatastrofer som kraftiga jordbävningar eller tsunamis är det inte ovanligt att kommunikationen slås ut, vilket försvårar räddningsinsatserna. Ballongerna kan i en sådan situation användas för kommunikation eftersom de svävar långt ovanför

En av testballongerna över Nya Zeeland. Bild: Google 

19

 NYHETER SUPERGEN HOS BRUSHANAR  //  Brushanen

är en fågel som väcker uppmärksamhet med sitt spel. Men alla hanarna går inte in i dansen med samma frenesi. Förutom olika karaktärsdrag skiljer de sig också i utseende. Forskarna har delat in dem i tre grupper: ”independents” har färggranna fjäderkragar och huvudtofsar och försvarar ivrigt sitt revir på spelplatsen, ”satelliter” är lite mindre än ”independents” och har så gott s om alltid vit krage och tofs och försvarar inte revir, medan ”feaders” är ännu mindre, inte heller försvarar revir och ser ut som honor. När independents och satelliter ger sig ut på spelplanen får independents helt dominera. Det här drar feaders nytta av; medan de andra hanarna är upptagna med sin dans passar de på att para sig med honor som lockats dit . Många honor väljer förstås att vänta in vinnaren – en independent så klart – men tillräckligt många honor har som regel tagit sig till platsen för att även satelliterna ska få para sig. Det är arvsanlagen som styr vilken slags karaktär en hane hos dessa vadarfåglar ska få, och som hos en del andra arter finns det flera strategier som är framgångsrika. Nu kan forskare också visa at t det är en ”supergen” som bestämmer vilken av de tre karaktärerna som en fågel tillhör. Egentligen är det inte en enskild gen utan ett kromosomsegment om cirka 90 gener och som hålls samman på ett sätt som inte tillåter genetiskt utbyte mellan kromosomvarianterna. De två st udierna, varav den ena letts från Uppsala universitet, som publicerats i Nature Genetics, har kommit fram till at t denna ”supergen” bland annat påverkar testosteronnivåerna och fåglarnas färgteckning. nature.com 

En ”independent”-hane bevakar sitt revir. Bakom honom syns en ”satellit”. Bild: IBL

SÅ SÄTTER DARRÅLEN IN NÅDASTÖTEN  //   Att

darrålen, också kallad elektrisk ål, förlamar sina byten genom att ge dem elektriska stötar på uppåt 600 volt är sedan länge känt – men inte hur exakt och beräknande den gör det. Gäller det små okomplicerade fiskar nöjer sig ofta ålen med att simma förbi och avge tillräckliga stötar för att offret tillfälligt ska bli förlamat. När det handlar om större och mer bångstyriga byten tar ålen dock till en annan metod, hävdas i en ny studie i Current Biology. Ålen biter tag i den vilt sprattlande lunchen och ringlar ihop sig så att fisken eller skaldjuret nuddar ålens bakdel, varefter den ger ifrån sig en serie riktigt kraftiga stötar. På så sätt kan ålen fördubbla effekten av sitt elektriska vapen När darrålen för bytet mot stjärten eftersom ålens huvud fungerar som pluspol och stjärten kläms det fast mellan som minuspol. Bytet förlamas genom att stötarna aktiverar pluspolen i ålens hudess nervsystem och får det att köra slut på musklerna. vud och minuspolen i dess stjärt. Effekten Darrålen, som kan bli över 2,5 meter lång och väga över av elstötarna blir 20 kg, lever i grumliga vatten i Brasilien och Venezuela. dubbelt så stor. Bild:

cell.com

Kenneth Catania 

SVAR PÅ ISTIDA GÅTA FUNNET I BLEKINGE 13 000 år sedan gick den senaste istiden mot sitt slut, men då kom plötsligt ett bakslag i form av en 1 100 år lång kallperiod som fått namnet yngre dryas. Den mest spridda teorin bakom denna köldknäpp är att stora mängder smältvatten från Nordamerika rann ut i Atlanten och fick havsströmmarna att stanna upp. Men klimatmodeller och rekonstruktioner har inte riktigt gett ett fullgott stöd för att det var så det gick till. En studie i Nature Communications, ledd av forskare vid Stockholms universitet, lanserar bevis för att det troligen var den skandinaviska inlandsisen som orsakade yngre dryas. Forskarna

har använts sig av klimatmodeller och sedimentprover från en forntida sjö i Hässeldala i Blekinge för att komma fram till sina resultat. Rester av mygglarver skvallrar om att temperaturerna först ökade för att sedan tvärt sjunka med fem grader. Nederbörden minskade också dramatiskt och yngre dryas tog sin början. Orsaken till att kylan återtog sitt grepp var enligt forskarna att smältvatten från den skandinaviska inlandsisen störde de varma strömmarna söderifrån och fick havsisen i Nordatlanten att växa till kraftigt. Resultatet blev ett kallt och torrt klimat.

På denna plats i Hässeldala fanns en gång en sjö i vilken yngre dryas hemligheter bevarades. Bild: Barbara Wohlfarth,

Sediment prov från Hässeldala – en viktig pusselbit för att förklara varför de t plötsligt blev kallare i slutet av senaste istiden.

Stockholms universitet 

Bild: Stockholms universitet 

 //  För

20

nature.com

SOLVINDARNA SLET BORT MARS ATMOSFÄR  //  Mars

var en gång en planet där vattnet flödade, temperaturerna troligen var ganska behagliga och möjligen fanns där också enklare livsformer. Detta var tack vare en skyddande atmosfär. Men det var då det, den röda planeten är idag en ogästvänlig plats: kall, torr och med en tunn atmosfär som gör det omöjligt att vistas på ytam utan rymddräkt. Vad hände? Maven-sonden har nu under ett år gått i omloppsbana runt Mars, kartlagt atmosfären och funnit orsaken. Atmosfären läcker än idag ut gas på grund av solvinden. När aktiviteten är hög på solen slungas stora mängder partiklar ut från solen i så kallade koronamassutkastningar, eller ännu kraftigare soleruptioner, och då är förlusten betydligt större. Mätningarna som Maven gjorde tyder på att solvindarna sliter bort 100 gram gas ur Mars-atmosfären varje sekund. Med tanke på att Mars är åtminstone 4,5 miljarder år gammal har mängderna över tid blivit betydande. Och dessutom antar forskarna att förlusten av gas var mycket större i planetens ungdom när solaktiviteten var betydligt högre än idag och solvindarna därför kraftigare. Att jorden inte gått samma dystra öde till mötes beror på att vi till skillnad mot Mars har ett

starkt magnetfält som skyddar oss mot farlig partikelstrålning och förhindrar att atmosfären sveps bort. Men ett visst läckage av partiklar ut i rymden sker även från jorden. onlinelibrary.wiley.com

Vid en solstorm försvinner avsevärt mycket mer av Mars atmos fär (höger) än när solvinden är normal (vänster). Bild: Nasa/GSFC 

SKITVIKTIG NÄRINGSSPRIDNING HAR STRYPTS  //  Stora

däggdjur äter massor av mat och när födan passerat kroppen och kommer ut i andra änden förses omgivningen med prima gödning som får växter att frodas. Det är förstås ingen nyhet at t det är så det går till, men nu visar ny forskning att djuren på detta sät t sprider viktiga näringsämnen över hela jorden på ett mycket effektivt sätt. I förlängningen betyder det att när stora däggdjur försvinner, så kollapsar denna distributionskedja av näring. En internationell studie i Proceedings of the National Academy of Sciences visar hur djuren transporterar des sa näringsämnen runt på jorden – från havsdjupen, via floder upp på land och även upp på bergstoppar. Men habitatförluster, utrotning av megafaunan, nedgång i djurpopulationerna och valfångst har gjort att gödseldistributionen minskat till tio procent av vad den var för 12 000 år sedan. Valar och andra marina däggdjur jagar i näringsrika vatten, oft a på stora djup, och när de kommer upp till ytan uträttar de sina behov och förser då ytvattnet med näringsämnen. Till följd av valfångst har valbeståndet reducerats med mellan 66 och 90 procent under de senaste 300 åren, vilket gör att valarna idag bara sprider 75 miljoner kg fosfor idag, jämfört med 340 miljoner kg på 1700-talet. För att få upp näringsämnen från havet till bergsområden och till det inre av kontinenterna har sjöfåglar och vandrande fisk varit viktiga. Men laxfiskarna har också minskat kraftigt i antal och där för transporteras inte lika mycket näring den vägen. Betande kossor kan inte ersätta hästarna, mammutarna och andra stora betare ef tersom korna går i hagar och inte

vandrar över mycket stora områden. Forskarna menar at t stora hjordar av bisonoxar, havslevande jättar som stora valar samt laxbestånden måste återställas för att den naturliga spridningen av fosfor ska b li som förr. pnas.org 

 Väx tä tan de landdjur

 Vand rande fiskar 140 miljoner mins kning: 96%

180 000 minsknin g: 92%    r     å    r    e    p    g     K

Sjö f åglar 6,3 miljon er       r        å       r      e       p       g           K

   å  r   e  r   p    K  g 

340 m iljoner mins kning : 77%    r     å    r    e    p    g     K

Marina dä ggdjur

Diagrammet visar hur näringsämnen kan ha transporterats på jorden i det förflutna. Pilarna visar den beräknade spridningskapaciteten för näringsämnena. Bild: Renate GE Hellmiss 

 NYHETER KARTLÄGGNING AV JORDENS DOLDA VATTEN  //  Vårt

närmast outtömliga behov av vatten är inte riktigt förenligt med tillgången. Men exakt hur mycket naturligt grundvatten som finns har inte varit riktigt känt. En studie i Nature Geoscience försöker nu ge svar på det. Framför allt har de koncentrerat sig på det grundvatten som är yngre än 50 år eftersom det är förnyelsebart. De fann att detta inte ens utgör sex procent av allt grundvatten som finns i de översta två kilometrarna av jordskorpan. Resten är äldre grundvatten som kan ha varit lagrat i tusentals eller kanske till och med miljontals år, och det kommer inte att förnyas under en människas livstid. Dessutom kan detta vatten vara

ordentligt salt eller hålla osunda halter av arsenik eller uran. Det är ett välkänt faktum att vi gör av med mer grundvatten än vad som fylls på och därför är det viktigt att kartlägga hur mycket som finns, inte minst med tanke på att klimatförändringarna kan öka trycket på färskvatten. Forskarna har samlat in och sammanställt stora mängder information för att nå fram till sina resultat. Totalt räknar de med att det finns nästan 23 miljoner kubikkilometer grundvatten, av det är 0,35 miljoner kubikkilometer yngre än 50 år. Det yngre grundvattnet finns i störst mängd i tropikerna och i bergsområden. nature.com

upp till en meter

GRAFEN TILL LÅGPRIS Grafen har beskrivits som ett kommande undermaterial: en atom tjockt, starkare än stål men flexibelt och leder både värme och ström. Men det är dyrt och komplicerat att tillverka. Enligt nya forskarrön i Scientific Reports går det att framställa stora skikt av ämnet till ett pris som är 100 gånger lägre än dagens. Detta sker genom att en film av grafen binds till en kopparfolie av samma typ som ofta används som minuspoler i litiumjonbatterier. Grafen som utvinns på detta sätt visar upp bättre prestanda för både optiska och elek tri ska ege nskape r. nature.com 

1–50 över 50 meter

Om allt yngre grundvatten skulle lägga sig på kontinenternas ytor skulle vi nästan drunkna i det – men det är ändå en bristvara i många områden. Bild: Karyn Ho 

SPRITÅNGANDE KOMET  //  Kometen

C/2014 Q2 (Lovejoy) passerade den 30 januari 2015 solen. Nu är analyserna av dess beståndsdelar klara och det visar sig att det är ett riktigt festligt litet objekt som under sin mest aktiva fas gav ifrån sig stora mängder etanol, mängder motsvarande alkoholinnehållet i 500 vinflaskor i sekunden. Totalt uppmättes halter av 21 olika organiska ämnen i dess atmosfär, förutom etanol också den enkla sockermolekylen glykoaldehyd. Den svenska satelliten Odin spelade en viktig roll för upptäckten. advances.sciencemag.org 

NOTISER

VÄRLDENS STÖRSTA F LYTANDE VINDKRAFTPARK ... ... är planerad att stå färdig 25 kilometer utanför Peterhead i Skottland 2017. Hywind, som det ska heta, kommer att bestå av fem  turb iner o m vard era 6 MW som årligen ska generera 135 GWh el, vilket är nog för att försörja upp till 19 900 hushåll. news.scotland.gov.uk 

TROPISK SKOG PÅ SVALBARD

Komet på lyset.

Undrar du hur skogarna såg ut vid ekvatorn när de första träden uppträdde? Det går att se på Svalbard. Där har brittiska forskare funnit en 380 miljoner år gammal skog från den geologiska tidsperioden devon. Svalbard låg då vid ekvatorn och här växte upp till fyra meter höga lummerväxter tätt  til lsamm ans.

Bild: Fabrice Noel 

geology.gsapubs.org 

22

TRÅDLÖS STEREO MED

SONOS PLAY:1 TRÅDLÖS HÖGTALARE Enkel och kompakt lösning för trådlös musik i mindre rum, t.ex. kök eller badrum. Och en smidig väg rakt in i Sonos värld. Finns i svart och vitt. PLAY:1: 2 148:-/ST

: 7 9 4 A R A P S

2 ST

NYHET

3 799:-

SPARA 492:-

NY

SONOS CONNECT

rum för flera olika ändamål. Två stycken kan kombineras till äkta stereo, finns i svart och vitt. Beställ nu och bli först med nya Play:5. Förväntad leverans slutet av november PLAY:5: 2 ST 10 796:-

ett par riktiga stereohögtalare, t.ex. den här kompakta modellen från Argon Audio. CONNECT:AMP: 5 390:- / 6340 498:-/ST

PLAY:5

PAKETPRIS

5 398:-

5 894:-

Samma rabatt vid köp av mer kostsamma högtalare

Om du hade varit skapt för att lyssna i mono hade du haft ett hål i

 Stereo med två högtalare återskapar den ljudbild musiker och

pannan istället för öron på vardera sida av huvudet. Med två öron kan

producenter lagt tid, svett och pengar på att ge dig. Så varför förstöra

du uppfatta djup, riktning och detaljer i ljudet. På så sätt hör du musiken

den när du kan få äkta vara – plus alla schysta trådlösa möjligheter?

i riktig 3D och inte bara som en anonym ljudtapet.

Sonos är även stereo!

3 ÅRS GARANTI – STÖRSTA URVALET AV SONOS – FRI FRAKT HITTA VÅRA BUTIKER PÅ HIFIKLUBBEN.SE - TEL: 0771-800090 23

 NYHETER

TYRANNOSAURUS ÅT SINA KOMPISAR  //  Tyrannosaurus

matvanor har varit rät t omdebatterade på senare år. Vissa menar att skräc ködlornas kung var asätare medan andra menar att jättereptilen var en fruktad  jägare. Hur d et än var med d en saken t ycks den i alla fall inte varit särskilt nogräknad med vad den satte tänderna i. Till och med egna släktingar kunde bli ett skrovmål om magen började kurra. Ett 66 miljoner år gammalt Tyrannosaurusben från Wyoming tyder på just det. Det visar upp gnagskador som tros ha orsakats av att en annan rovdinosaurie slitit loss köttet från det. Tandmärkenas form gör at t den misstänkta bör ha hört till underordningen therapoda, och de fossila lämningarna vittnar inte om att det fanns några andra medlemmar ur den här gruppen med så s tora tänder än Tyrannosaurus rex  och Nanotyrannus lancen-  sis . Det är dock osäkert om den sistnämnda verkligen utgör en egen art eller helt enkelt bara är unga Tyrannosaurus rex . Den amerikanske forskaren Thomas C arr lutar åt att det är samma art, oc h ingen är kanske så välbekant med det mest kompletta exemplaret som påträffats av N. lancensis . Carr håller på att kartlägga varenda liten benbit av skelettet som döpts till Jane. Enligt honom finns visserligen t ydliga skillnader mellan den smäckra Jane och de bet ydligt kraftigare Tyrannosaurus rex -exemplar som påträffats, men de är ändå inte större än vad som normalt ses hos de så kallade tyrannödlorna. Det smäckra huvudet hos Jane, de många tänderna och d e längre armarna är de främsta orsakerna till att en del forskare vill placera in dinosaurien i en egen art. gsa.confex.com vertpaleo.org 

T. rex glupande aptit stillades ibland genom att äta upp artfränder. Det är dock osäkert om det var kadaver eller egenfångade byten den svullade i sig. Bild: SPL

24

NOTISER GEN FÖR FYLLEUPPTÅG Taskigt ölsinne? Det kan bero på en muta tion i en ge n i ser oto nin 2B-receptorn, visar forskning i Translational Psychiatry. Mutationen bidrar till att personer som har den får svårt att kontrollera sig när de har druckit alkohol, men är även mer impulsiva i nyktert tillstånd. Humörsvängningar är också vanligt.

Det nyfunna Tyrannosaurus-benet har märken efter  tänd er so m av all t at t döm a är gj ord a av en anna n Tyrannosaurus. Bild: Matthew McLain

nature.com 

 T. rex bitkraft Brittiska forskare har i en studie i Royal Society Open Science försök t ta redan på hur kraft fulla käkarna på tre dinosaurierarter med olika matvanor var genom att granska muskelkraften de använde för att öppna käkarna och hur stort deras gap kunde bli . T. rex med sin massiva skalle och 15 centimeter långa tänder kunde om det behövdes öppna käkarna i 63,5 graders vinkel. Det gav den en god muskelkraft vilket var nödvändigt för att bita genom köt t och skinn och krossa ben. Allosauris fragilis , en annan köttätare, var i det hänseendet lite mer imponerande med en max vinkel på 79 grader. Inte oväntat hade växtätaren Erlikosaurus andrewsi  inte alls samma klipp i käft arna. Dess gap var inte mer än maximalt 43,5 grader. rsos.royalsocietypublishing.org 

Blir du galen efter bara ett par glas? Kanske kan du skylla på en genmutation. Bild: IBL

Optimal käkvinkel

Maximal käkvinkel Det optimala och det maximala gapet hos olika dinosaurier berodde på om de var kötteller växtätare. Bild: Stephan Lautenschlager, University of Bristol 

Allosaurus fragilis 

Tyranno-  saurus rex 

Erlikosaurus andrewsi 

25

 NYHETER

MASKBEKÄMPNING GAV OSS POLLENSNUVA   //   Parasitmaskar

i magen, såsom binnikemask, spolmask och hakmask, är alltid lite otrevligt. Sådana infektioner är tack och lov tämligen ovanliga i Sverige. Men vi har fått

betala ett ganska högt pris för det, nämligen allergi. Det hävdas i en studie i PLOS Computational Biology. Vårt immunförsvar har under årtusendena utvecklats för att be-

BRA ATT VETA OM

...supervulkaner  // Superutbrott

är så våldsamma att de får alla andra vulkanutbrott i historisk tid att blekna. Vid ett superutbrott slungas minst 1 000 kubikkilometer material ut ur vulkanen. Det kan jämföras med Pinatubo som 1991 stod för 1900-talets näst största utbrott med tio kubikkilometer utslungat material. Tamboras utbrott 1815 var i vår tid gigantiskt och resulterade i att hundratusentals människor svalt ihjäl på grund av global nedk ylning av jorden. Tambora slungade ut enorma mängder material, kanske upp till 150 kubikkilometer – men var alltså långt ifrån ett superutbrott. Ett annat kriterium för ett superutbrott är att det ska uppgå till åtta på den åttagradiga så kallade VEI-indexskalan (vulkanexplosivitetsindex). Tamboras jätteutbrot t var uppe i sju medan Pinatubos våldsamma eruption ”bara” var en sexa. Det senaste superutbrottet skedde för 70 000 år sedan på Sumatra när Toba exploderade. Superutbrott är tack och lov mycket ovanliga och en supervulkan genererar inte alltid superutbrott. Den välkända supervulkanen i Yellowstone i USA är ett bra exempel på det. Den har haft tre utbrott av kataklysmiska propor tioner varav det senaste ägde rum för 640 000 år sedan. Efter det har den haft 23 mindre utbrott. Forskare fann nyligen under vulkanen en ny magmareservoar 19-45 kubikkilometer under den tidigare kända magmakammaren. Den nya reservoaren är 4,4 gånger större och skulle kunna f ylla Grand Canyon elva gånger om.

kämpa maskinfektioner, men när kroppen slipper slåss mot något vi inte exponeras för kan den bli överkänslig och istället ge sig på proteiner i mat eller miljön. Med datateknikens hjälp försökte forskarna ta reda på vilka proteiner som finns i parasitmaskar som kan ge en immunreaktion liknande en allergisk reaktion hos människor. Och de lyckades identifiera ett protein hos maskarna som också finns i de pollen som ofta orsakar allergiska reaktioner. Nu är knappast boten mot allergi att smitta

sig med binnikemask, utan forskarnas förhoppning är att det ska gå att framställa proteiner som kan bota allergier. I bästa fall kan vi på så sätt slippa både mask i magen och rinnande näsor.  journals.plos.org 

Hakmaskar vill vi helst slippa ha i magen – men priset för att slippa är allergi. Bild: SPL

SVENSKT INSTRUMENT LETAR VATTEN I RYMDEN Ett av Sepias uppdrag var att spana efter vat ten r unt d en rö da jätten W Hydrae, 300 ljusår bort. Bild: Eso/Esa/  Herschel/Mess 

Sepia lyftes försiktigt in i Apex-teleskopets instrumentkabin 15 februari 2015. Bild: Eso/Onsala Space Observatory/A Ermakov   //  Teleskopet

Apex i norra Chile blev under 2015 lite mer attraktivt för astronomerna tack vare det svenskbyggda instrumentet Sepia (Swedish-SO PI receiver for Apex). Instrumentet som utvecklats av forskare vid Onsala rymdobservatorium och Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers, är känsligt för ljus med våglängder i intervallet 1,4–1,9 millimeter. Anledningen till att dessa våglängder är intressanta är att de vittnar om vatten i rymden. Genom att leta efter signaler från vattenmolekyler i rymden kan forskarna bland annat se hur nya stjärnor och planeter bildas. Bland annat hoppas de hitta ledtrådar som berättar vad vattnet har spelat för roll för både Vintergatans och jordens historia. Sepia har visat sig fungera precis så väl som forskarna hoppats. Bland de första objekten som granskades med instrumentet var den röda jättestjärnan W Hydrae runt vilken mängden vattenånga mättes.

26

HÄR FÖDS EN PLANET  //  För

allra första gången har en planet i vardande fastnat på bild. Det handlar om en liten himlakropp cirklandes kring den unga stjärnan LkCa 15 som är belägen 450 ljusår från solen. Precis som teorin om hur planeter föds säger så har just denna stjärna en stoftskiva av gas och stoftpartiklar runt sig och ur denna håller alltså en planet på att ta form i ett litet hålrum i stoftskivan. Att lyckas plåta en exoplanet är bara det en bedrift. Av de runt 2 000 planeter i andra solsystem som bekräftats har bara tio kunnat fotograferas, men att lyckas få korn på en planet som precis föds är helt unikt. Detta gjordes med Large Binocular Telescope samt University of Arizonas Magellan Telescope försett med dess Adaptive Optics System, MagAO, i Chile. Med detta instrument kunde forskarna fånga en specifik spektrallinje för väte, så kallade h-alfa, hos planeten. Planeter och andra himlakroppar blir när de bildas mycket heta och då de bildas ur väte glöder de med ett mörkrött sken. Denna specifika ljusvåglängd går under beteckningen h-alfa. Men bilden var inte klar där. Steg nummer två var sedan att separera ljuset från den betydligt blekare planeten från stjärnans starkare sken. nature.com

NOTISER MARS FÅR RINGAR Mars måne Phobos är inte i bästa skick. Forskare vid Nasa har upptäckt att den håller på att rämna. Den utsätts för enorma tidvattenkrafter på grund av sin närhet till Mars, bara 6 000 km. Bevis för att Phobos håller på att gå ett tragiskt öde till mötes ska vara de djupa fåror som löper längs månytan. Dessutom tror forskarna att Phobos är skör. Uppskattningsvis slits den isär helt om 30-50 miljoner år och slutar som ringar kring planeten. nasa.gov 

I framtiden kan vår planetgranne Mars ha fått en vacker ring istället för en av sina månar. Bild: Celestia Development Team

FÖRÄLDRALÖSA TVESTJÄRTAR MÅR DÅLIGT

Här kan ett tränat öga se en planet födas. De blå områdena är tagna med MagAO och de gröna och röda med Large Binocular Telescope. De grå fläckarna är tidigare fotograferade områden av disken. Bild: Stephanie Sallum

27 242

SVENSKAR DRABBADES FÖRRA ÅRET AV HJÄRTINFARKT. DET ÄR EN MINSKNING MED 26 PROCENT SEDAN 2005.

Att som barn förlora sin mamma är en tragedi som kan prägla hela livet. Det gäller även för  tve stj ärt ar, hävda s i en ny studie. Det är första gången detta samband setts hos ett ryggradslöst djur. Tvestjärtsungar som växer upp utan moderlig kärlek blir visserligen större och får en mer imponerande  tång , men d e bli r sämr e på att ta hand om sina ungar som får mindre mat och försvaras sämre, egenskaper som sedan förs vidare även  til l dera s ungar. rspb.royalsocietypublis-  hing.org  Tvestjärtar är normalt sett goda mödrar. Bild: Joël Meunier 

27

DIAGNOSMETOD FÖR ALZHEIMERS

VI PRATAR MED:

HENRIK ZETTERBERG  //  professor vid Sahlgrenska akademin, vars forskar-

lag har utvecklat en diagnosmetod för Alzheimers sjukdom vilken nu blir internationell standard.

Hur fungerar metoden?  – Det är en massspektrometribaserad metod för att mäta den form av proteinet betaamyloid (Ab1-42) som faller ut som klumpar – så kallade senila plack – i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Metoden fungerar så att man tar ett ryggvätskeprov, denaturerar provet så att allt Ab1-42 blir tillgängligt, därefter mäts den totala koncentrationen av Ab1-42. Hur lång tid innan sjukdomen märks av kan förändringarna ses?  – Alla människor bildar Ab1-42 i hjärnan, men hos dem som inte har Alzheimers sjukdom transporteras proteinet snabbt ut från hjärnvävnaden till ryggvätska och blod där det bryts ner. Vid Alzheimers sjukdom får man Ab1-42 klumpar i hjärnvävnaden. Dessa klumpar suger åt sig nybildat Ab1-42 vilket gör att ryggvätskekoncentrationen av proteinet blir onormalt låg. Detta ser man 20-30 år innan sjukdomen märks kliniskt. Varför blir just er metod internationell standard?  – Det är en metod som är väldigt s tandardise rad och vi är säkra på att den mäter den totala halten av Ab1-42 i ett prov; något som har varit svårt att göra med tidigare metoder då Ab1-42 är ett väldigt klibbigt protein. Vad kan den få för betydelse för behandlingsmöjligheterna?  – Vår metod kommer att göra Alzheimerdi agnostiken säkrare globalt och vi tror att den kommer att göra att man kan vara mer säker på att de patienter som inkluderas i kliniska prövningar av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom verkligen har Alzheimerförändringar i hjärnan.

 NY  N Y H E T E R NY FORM AV ANTIBIOTIKA-  RESISTENS OROAR   //  Multiresistenta   Multiresistenta

bakterier har av Världshälsoorganisationen WHO listats som ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa. Och utvecklingen ser onekligen rätt dyster ut. En artikel i Lancet Infectious Diseases berättar att vanliga bakterier nu även utvecklat resistens mot polymyxin, en av de sista antibiotikagrupper som fortfarande varit verksam mot vissa multiresistenta bakterier. Hos grisar och människor i Kina har det i bland annat E. colibakterier och Klebsiella pneumoniae  påträffats   påträffats en gen, mrc-1, som gör dem okänsliga för Collistin som är ett sorts polymyxin. Tidigare har man sett att

resistensgenen varit bunden till det dna som finns i bakteriernas kromosomer, vilket inte är lika allvarligt eftersom egenskapen då endast förts vidare när cellen delar sig. Nu har genen hittats på en plasmid, det vill säga en fristående dna-molekyl som finns fritt i bakterierna. Det som oroar är att bakterier kan överföra plasmider mellan varandra och på så sätt få nya egenskaper utan att behöva föröka sig. Det fungerar till och med mellan olika arter och antibiotikaresistensen kan därför överföras till alla möjliga otrevliga bakterier. thelancet.com

Antibiotikaapokalyps kan bli verklighet Mänskligheten närmar sig en ”postantibiotikaera”, varnar forskare efter att ha funnit bakterier som kan stå emot det sista verksamma läkemedlet, Collistin. Det innebär att risken är stor för en framtid där infektioner inte längre går att bota.

10

Resistenta stammar, troligen orsakade av överanvändning hos djur på gårdar, har hittats hos grisar, i rått kött och hos 16 kinesiska patienter.

Årliga dödsfall orsakade av antimikrobiell resistens (AMR) jämfört med andra vanliga dödsorsaker.

 (E.coli): Kinesiska och Escherichia coli  (E.coli): brittiska forskare har funnit stammar som är resistenta mot Collistin. 60 000 Stelkramp

120 000 Kolera

130 000 Mässling

1,4 miljoner Diarré

miljoner Beräknad nivå 2050*

8,2 miljoner Cancer

700 000 AMR

1,2 miljoner 1,5 miljoner Trafikolyckor Diabetes

Uppdelning av årliga dödsfall orsakade av AMR 2050*

Europa 390,000 Nordamerika 317,000

Sydamerika 392,000

Asien 4,730,000

Afrika 4,150,000

Oceanien 22,000

DIABETESFRI MED PROBIOTIKA  // En internationell int ernationell studie där forskare från Lunds universi tet medverkat med verkat har set t att små spädbarn som ligger i högriskzonen för att drabbas av typ 1-diabetes löper 60 procent mindre risk att utveckla sjukdomen om de under sina 27 först f örsta a dagar dagar får probiotika. Orsaken  tros vara att at t deras  tarmflora  tarm flora ännu inte int e är färdigutvecklad. Hos äldre barn sågs inte sambandet. Kliniska studier st udier är dock ännu inte gjorda. archpedi.jamanetwork.com 

*Om den nuvarande trenden inte bryts © GRAPHIC NEWS

28

... för dig som tycker att elektronik är kul! Raspberry Pi 2

Bilden visar 41014087 SDS1102X

LCD Oscilloskop SDS1000-serien Ett riktigt högklassigt digitalt oscilloskop med samplingsfrevens på upp till 2 Gs/s, en mängd lter och matematiska funktioner, inkl FFT. FFT. 2 kana -

ler, X/Y, USB-anslutning för PC och USB-anslutning för t.ex USB-minne (lagra mätningar) eller skrivare. 41011407 41010059 41014087

2 kan 50 MHz 500Ms/s färg LCD 2 kan 100 MHz 1Gs/s färg LCD 2 kan 100 MHz 1Gs/s färg LCD SPO X-series

2.795:3.995:5.995:-

Vi har även tillbehören!

  n   o    i    t   a    d   n   u   o    F    i    P   y   r   r   e    b   p   s   a    R   e    h    t    f   o    k   r   a   m   e    d   a   r    t   a   s    i    i    P   y   r   r   e    b   p   s   a    R

- inbyggnadslådor inbyggnadslådor - strömförsörjning - kablar  - labb-anslutningar  labb-anslutningar  - minneskort m.m. Electrokit är  Approved Reseller för Raspberry Pi 

Raspberry Pi 2 - upp till 6x snabbare!  Raspberry Pi är den omtalade Linuxdatorn som bara kostar några hundralappar. Du kan koppla den till din TV, mus och tangentbord, och har sedan en komplett minidator som du kan surfa med, se på lm, lyssna  på musik eller köra köra applikationsprogramva applikationsprogramvara. ra. Raspberry Raspberry Pi är baserad på Linux, och viss Linuxkunskap rekommenderas rekommenderas för fullt utbyte. 41013583 Rpi 2 1GB Mod B 41012962 Rpi 512MB Mod B+

399:299:-

Intel Edison - Inkörsporten till Internet of Things

Modul med Intel-processor, WiFi och Bluetooth, tänkt att utgöra hjärtat i dina IoT-projekt. IoT-projekt. Det nns

ett antal expansionsmoduler samt ett break-outkort som medger anslutning av Ardiono shields. 41013328 Intel Edison SoC 699:41013330 Intel Edison med Arduino B/O 1299:-

Arduino Starter Kit Det ofciella s tartpaketet från Arduino. Innehåller  Arduino UNO, display, display, motor, motor, servo och och ett ertal

komponenter samt en pedagogisk bok som guidar dig igenom en mängd experiment med Arduino.  Arduino Starter-Kit Starter-Kit 41011181 899:-

Crazyfie 2.0 Flygande utvecklingsplattform, Quadcopter i mini -

utförande, som styrs via Bluetooth LE. Öppen för utveckling av egen programvara. Utvecklad i Sverige. 41013600

Crazyie 2.0

1 999:-

Se vår hemsida för detaljer och länkar till instruktioner mm.

IoT - Internet of Things

Multimeter 

Idag handlar mycket innovation om hur man kan ansluta olika produkter till nätet, och få dessa att arbeta tillsammans.

En mycket bra mutimeter för alla som håller på med elektronik. Mäter ström, spänning och reisistans. Även summer för kontaktprovning.

behövs för att du s kall kunna skapa dina innovati-

- 3 1/2 siffra digital (0-1999) - automatisk avstängning

41010696 

Vi på Electrokit har de esta byggstenarna som

149:149:-

va produkter och låta dem bli en del i IoT-världen. IoT-världen.

Med produter som Arduino, Raspberry Pi, Intel Edison som bas och en massa smarta tillbehör, är möjligheterna närmast oändliga. Bara din egen fantasi och förmåga sätter gränsen. Vi vänder oss till folk som tycker om att experimentera och lära sig mer inom elektronik.

Makey-Makey

CodeBug Programmerbar “wearable”. 5x5 LED matris, 6 ingångar, 2 knappar. Skapa

Arduino UNO rev 3

saker, från bananer till cykelpumpar, som ingång

Baserad på ATMEGA328

dina egna applikationer i en enkel och pedagogisk utvecklingsmiljö (baserad på Scratch).

till en dator. De anslutna sakerna översätts till tangentkommandon tangentkommandon till din dator (USB HID).

processor. Anslutes till din PC via USB.

41014072

Mycket populärt i skolorna som en introduktion till programmerbara system. Makey-Makey 41011031 529:-

Grundkortet i Arduino-serien.

12200029

215:-

249:-

electro: electro:kit Tel: 040-298760

www.electrokit.com Moms ingår. Frakt tillkommer - från 29:-.

Se hemsida för detaljer.

www.electrokit.com

Ett uppnnar-kit som låter dig använda alla möjliga

Reservation för ev fel o ändringar.

11 år  2004 - 2015

byggsatser komponenter mätinstrument lödverktyg tillbehör

ENERGI

// ALLT OM VETENSKAP

Vad blev det av fusionsenergin?

 SO  S OM SKA SKA FRÄLSA FRÄLSA

 JO  JORDE RDEN 

30

I över 60 år har man drömt om att lösa mänsklighetens energiproblem en gång för alla genom att tämja solens krafter. Med en närmast oändlig tillgång på bränsle skulle fusionskraften rädda världen från energibrist och för mycket växthusgaser. Och drömmen fortsätter att leva, trots att miljarder och åter miljarder kronor pumpats in i experimentreaktorer sedan 1950-talet utan att man fått ut en enda watt hushållsel. Men den som till slut lyckas kan förändra världen. Så trots motgångarna fortsätter försöken. Text Tomas Lindblad Bild SPL, Iter, Jet, AoV m fl

O

m människan kan imitera den process som håller solen och stjärnorna igång så behöver vi inte fundera så mycket över växthusgaser och oljepriser längre. Då finns det energi så det räcker och blir över. Men, naturligtvis finns det massor med hinder och invändningar. Det krävs enorma resurser och avancerade högteknologiska kunskaper för att få till det. Om det överhuvudtaget går, vilket inte alla är överens om. Men i takt med att ny teknik växer fram och det  villiga riskkapitalet finns t illgängligt så lockas allt fler att försöka. Idag finns det en handfull privata företag som driver seriösa och avancerade projekt som påstår sig kunna skapa användbar fusionsenergi inom ett par år. Fusion betyder helt enkelt att man slår ihop

Iter blir en jätteanläggning där själva reaktorn (i mitten) är omgiven av en stor mängd supportsystem. Bild: Iter  31

ENERGI

//

JET är en tokamakreaktor där fusionen ska ske i en ring av plasma, instängd och kontrollerad av starka magneter. Det är den största nu fungerande experimentanläggningen för fusion.

ALLT OM VETENSKAP

två atomkärnor till ett tyngre grundämne. En del av den totala massan hos de två små kärnorna omvandlas till ren energi enligt Einsteins berömda formel E=mc2. Energivinsten blir enligt den kalkylen enorm när atomerna i några få gram väte slås samman till helium, mycket större än när tunga kärnor som uran klyvs i traditionella kärnkraft verk. Fusion är exakt vad som sker i en vätebomb, den okontrollerade formen av sammanslagning av  vätekärnor.

energiprojekt som pågår och det har kantats av svårigheter. Kostnadskalkylen är idag på 50 mil jarder dollar vi lket är tio gånger den ursprungliga  budgeten, och tidsschemat ligger mer än tio år efter plan. De första antändningsexperimenten  beräknas börja 2027, istället för 2016 som man först planerade. Iter är idag en stor byggarbetsplats i Cadarache i södra Frankrike där den 73 meter höga reaktorn en dag ska stå färdig.

TOKAMAK

LASERFUSION

För att lyckas krävs enorma krafter för att få fart på processen. Problemet är att atomkärnorna inte  vill slås samman. Man måste t vinga dem samma n med temperaturer över 100 miljoner grader. Hittills har jakten på den lyckade fusionen gått längs två huvudspår. Det ena är tokamak-reaktorn, en sovjetisk uppfinning från 1950-talet som har förfinats och förbättrats under decennier genom försök i olika forskningsreaktorer världen runt. Idag representeras metoden kanske bäst av den europeiska JET-reaktorn i Culham utanför Oxford som har försökt få fart på reaktionen sedan 1983. Den ska avlösas av det stora internationella Iterprojektet i Frankrike. Europa, USA, Japan, Kina, Indien och Korea samarbetar om Iter, och Sverige är också med och  betalar v ia EU-budgeten. Det är ett av de största

Den andra stora satsningen mot den outtömliga fusionsenergin har under de senaste åren varit försöken att antända bränslet med hjälp av intensivt laserljus. På Lawrence Livermore-laboratoriet i Kalifornien har man byggt en jättelik laserkanon som är konstruerad för att i en enda koncentrerad laserpuls pressa samman några gram väte i en liten metallcylinder mindre än en fingerborg. Anläggningen som kallas NIF, National Ignition Facility,  byggdes för att kunna simu lera vätebombssprängningar, men är numera också en gigantisk experimentell fusionsreaktor.

Bild: JET 

32

VAR ÄR ENERGIN?

Men om vi nu har de här stora reaktorerna, den sofistikerade tekniken och miljardinvesteringarna – var är då fusionsenergin?

 Plasma

Plasma är ett av de aggregationstillstånd som materia kan ha. Det liknar gas, men är så energirikt (varmt) att elektronernas bindningar till atomkärnorna släpper. Kvar är ett gasliknande moln av atomkärnor (joner) och fria elektroner.

För tokamak-modellen är det JET som hittills har världsrekordet i energiproduktion. För snart 19 år sedan lyckades man få fart på fusionen i Oxfordshire under några sekunder och fick under det korta ögonblicket ut ungefär två tredjedelar av den energi som gick åt för att tända upp reaktionen. En nettoförlust alltså, men det blev trots allt fusion. Från NIF förutspådde man kaxigt redan 2012 att det bara var månader kvar tills man skulle uppnå det som kallas antändning, det vill säga en fusionsreaktion i bränslet vilken skapar tillräckligt mycket energi för att driva sig själv vidare – en självgående brasa där man bara behöver tillföra mer bränsle för att hålla energiproduktionen igång. Det gick inte. Under 2014 presenterades nya rapporter om genombrott. Då lyckades man hålla plasman i den lilla fingerborgen så väl samlad att en del av det tunga vätet började fusionera under laserbom bardemanget. För första gången producerades mer energi ur den lilla kulan än vad som tas upp av metallhöljet runt omkring. Närmare bestämt upp till två gånger så mycket. Det här betecknades då som ett viktigt steg på vägen av flera insatta  bedömare. Men det är inte på långt när samma sak som en total nettovinst av energi eftersom man bara räknade med den tillförda energi som nådde bränslekulan. Räknar man med all energi som krävs för att driva superlasern så går det åt 100 gånger mer energi än vad man får ut genom fusionen av vätet. Det är med andra ord även här en rejäl energiförlust. Vägen mot att få ström till två hål i väggen är fortfarande lång. VISIONÄRER

De här två projekten är exempel på stora statligt finansierade satsningar som enligt vissa kritiker lovar mer än de kan hålla, och som är så otympliga att de blir omoderna långt innan de hinner nå sina

När en gas värms upp tillräckligt mycket så slits elektronerna loss från sina banor runt de enskilda gasatomernas kärnor och gasen förvandlas till ett plasma. Det betyder att den består av laddade partiklar, atomkärnor utan sina elektroner, som också kallas joner. Den joniserade gasen som är elektriskt laddad kan styras och låsas in med hjälp av ett magnetfält. Det är så man kan hantera bränslet i de enorma temperaturer som krävs för att skapa fusion. Inga kända material håller för temperaturer över 100 miljoner grader. Istället hålls fusionsbränslet – oftast tungt väte, deuterium och tritium – i magnetiska behållare. Den stora svårigheten är sedan att tvinga atomkärnorna så nära varandra att de slås samman, fusionerar. Man vet hur det går till i en vätebomb; man använder en uranbomb som tändhatt för att uppnå rätt tryck och temperatur. Konsten är att klara av det utan bomber och under kontrollerade former.

mål. Om det lyckas är vinsterna däremot enorma. Det krävs dock enorma insatser för att få det att fungera, och då behövs också massor av pengar och tungrodda internationella samarbeten. Eller kanske inte. Idag finns det ett antal begåvade visionärer/ galningar (stryk det som ej önskas) som hoppas kunna springa förbi de stora megasatsningarna med hjälp av nya idéer, smart tekn ik och förbättrade material. Den vetenskapliga utvecklingen går trots allt framåt, och i mindre storslagna projekt hinner man testa nya lösningar i snabbare takt och  bygger inte fast sig i gårdagens tekniska modeller. Ett av de senaste försöken att hitta nya vägar till en fungerande reaktor är baserat på traditionell universitetsforskning. Vid anrika Massachusetts Institute of Technology, MIT, använder man sig av

Laserfusionstekniken går ut på att het ta upp bränslet med högenergilasrar. Det går åt enorma mängder energi för at t driva lasrarna, men tekniken är på många sät t enklare och billigare än tokamak.

ENERGI

// ALLT OM VETENSKAP

En modell i skala 1:50 av Iterreaktorn. I verkligheten kommer den yttre diametern i utrymmet där plasman ska finnas att vara 19,4 meter. Reaktorn kommer att väga väl över 5 000 ton. Bild: Iter 

en ny typ av elektromagneter som ska ge ett nytt liv åt den ”traditionella” tokamakreaktorn. I en tokamak är styrkan hos magnetfältet en avgörande faktor för hur bra den kan leverera energi. Magnetfältet produceras av supraledande elektromagneter som skapar ett fält i form av en torus, en form som en badring för att uttrycka det  vardagligt. Inuti detta badringsformade magnetfält hettas sedan den joniserade vätgasen, plasmat, upp till över 100 miljoner grader i hopp om att väteatomerna ska tv ingas till sammanslagning. De magneter som krävs för uppgiften är stora och tunga och behöver kylas ner till ett par grader över den absoluta nollpunkten för att bli supraledande, och de drar massor av ström. JET-reaktorn, till exempel, måste generera sin egen elektricitet eftersom det vanliga nätet inte klarar belastningen. Den nya tokamakdesignen från MIT, som presenterades i augusti i år, bygger på en ny typ av magneter, som gör att storleken på hela reaktor n krymper betydligt. De är så tu nna att de kallas supraledande tejper, och är tillverkade av olika sällsynta jordartsmetaller tillsammans med kopparoxid och barium. Det starka magnetfältet tillåter ett mycket tätare plasma, med högre tryck, och därmed fler fusioner  bland atomkärnorna. En fördubbling av magnetstyrkan ska ge 16 gånger högre teoretisk uteffekt, samtidigt som hela konstruktionen blir betydligt mindre och billigare. Den här reaktorn ska kunna förse ett samhälle på 100 000 invånare med elektricitet, och borde kunna byggas på fem år, enligt konstruktörerna på MIT. Men ännu finns den alltså bara på papperet. MINDRE, BILLIGARE OCH EFFEKTIVARE

En besläktad förbättring av fusionsmaskinen utvecklas i ett av USA:s mest avancerade ingenjörsföretag, vapentillverkaren Lockheed Martin, före34

Kraften som ska övervinnas

Det krävs extrema krafter för at t slå ihop atomkärnor, även vätekärnor som är de lättaste att fusionera. De positivt laddade kärnorna stöter ifrån varandra på grund av den elektrostatiska (elek tro magn eti ska) k raf ten . Den s tar ka kä rnk raf ten ä r riktad åt andra hållet och gör att protonerna istället klistrar fast i varandra. Men den starka kärnkraften verkar på extremt små avstånd och det gäller att få atomkärnorna så nära varandra att den övervinner den elektrostatiska kraften. På små avstånd är den starka kärnkraften 100 gånger starkare än den elektrostatiska.

taget som ligger bakom flygplan som U2 och flera av de allra senaste stealth-flygplanen som används av det amerikanska flygvapnet. Med en ny konfiguration av magneter tror de sig på samma sätt som MIT-teknikerna kunna öka plasmatrycket i reaktorn, och därmed effekten. Lockheed Martin tänker överge den klassiska torusen, badringen, och istället hålla plasmat i en inneslutning med formen av ett rör. Effekten ska enligt de senaste rapporterna bli tio gånger högre än den som Iter byggs för – vilket är den ständiga jämförelsen – men kan samtidigt bli tio gånger mindre, enklare och billigare. Lockheed Martin tänker sig att den här fusionsapparaten ska bli så kompakt att den kan driva en rymdfarkost eller ett fraktfartyg, eller til l och med ett vanligt flygplan som nästan aldrig skulle  behöva tanka. Idag är reaktorn på laboratoriestadiet. På Lockheeds avdelning för framtidsprojekt tror man på en prototyp inom fem år och en första modell för produktion efter ytterligare fem. Om man ska tro de optimistiska antagandena så kommer vi alltså att kunna köpa en flyttbar fusionsreaktor på 100 megawatt, liten nog att pla-

Företaget General Fusions lösning består av ett antal ångdrivna kolvar som pressar samman plasmat  tillr äckl igt m ycke t för a tt en fusion ska sätta igång. Och lite steampunk-känsla är det över konstruktionen. Bild: General Fusion

cera på ett långtradarsläp och klar att ansluta till det ordinarie elnätet, från Lockheed Martin, runt 2025. Det är alltså innan Iter ens har hunnit börja med sina första plasmaexperiment. Vi lär få höra om de lyckas. EN MODERN ÅNGMASKIN

Lockheed Martin är inte det enda privata företaget som vill bräcka de stora offentligt finansierade projekten i kapplöpningen mot användbar fusionsenergi. General Fusion heter ett annat betydligt

Iterbygget i oktober 2015. Bild: Iter 

35

ENERGI

//

ALLT OM VETENSKAP

Det hemlighetsfulla Tri Alpha har en lösning där två plasmaringar accelereras mot varandra i ett rör och kolliderar så kraftigt att fusion uppstår. Hur långt de kommit med sin teknik idag är inte känt utanför företaget, men redan 2012 sa tte de världsrekord – under hela fem millisekunder lyckades de hålla plasman på en temperatur på tio miljoner grader.

MIT presenterade i augusti 2015 en ny design som kan göra en tokamakreaktor be tyd ligt m indr e och billig are. Bild: MIT 

Vid laserfusion finns bränslet i en liten kula, inte mer än ett par millimeter stor. Bild: NIF 

mindre företag, baserat i Kanada, och med finansiering från bland andra Amazon-miljardären Jeff Bezos. Grundaren, Michel Laberge, förstod att om han skulle bygga en fusionsreaktor måste han klara sig utan mastodontstora laserkanoner eller superkylda elektromagneter. Hans första experiment gjordes i ett garage i British Columbia och principen låter nästan 1800-talsmässig. Plasmat hålls inneslutet i ett stålklot på tre meters diameter och pressas samman med hjälp av en rad ångdrivna kolvar placerade symmetriskt runt klotet. Det hela ser mest ut som en gigantisk sjöborre av metall. 1800-talsnivå är det dock inte på tekniken. Inuti klotet hålls plasman på plats av roterande smält metall. Rotationen skapar en virvel i den flytande metallen, precis som när vattnet rinner ur ett badkar. I den virvelns tomrum finns plasmat av tunga  väteisotoper. Med datorstyrd tidsprecision trycks kolvarna in i klotet exakt samtidigt och skapar en chockvåg som pressar samman virveln mot klotets centrum där vätekärnorna tvingas samman till fusion. En del av energin används till att hetta upp ny ånga till kolvarna och planen är att smälla på plasmat en gång i sekunden. Hela systemet ä r designat för att kopplas till en vanlig ångturbin som gör elektricitet av värmen som alstras i fusionsreaktionen. Laberge har idag flyttat ut ur garaget och har ett

70-tal kvalificerade forskare och tekniker anställda som utvecklar varje del av den här reaktorn. En fungerande modell tror man behöver bygga på ett klot som är över tio meter i diameter. LÅG TEMPERATUR OCH MAGNETPULSER

Helion Energy å sin sida utlovar fusionskraft i ett system som är 1 000 gånger mindre, 500 gånger  billigare och färdigutvecklat tio gånger snabbare än konkurrenternas. Då jämför man sig troligen med det långsamma och dyra Iter-bygget, för det är annars ungefär liknande löften som övriga pri vata fusionister v ill locka finansiärer med. Helions variant har en del klara skillnader  jämfört med de ovannämnda. De vill använda sig av en princip som kallas magnetisk tröghetsinneslutning. Det betyder att de håller plasmabränslet på en – relativt – låg temperatur i en reaktor med hjälp av ett magnetfält och pressar sedan ihop det med kraftiga magnetiska pulser. Det här är en grundprincip som har testats flera gånger tidigare, men Helion säger sig ha utvecklat tekniken så bra att man kan börja köra kommersiella reaktorer och sälja elkraft redan 2019. Det lär visa sig om den prognosen håller. Helion är inte så generösa med teknisk information, men de har en affärsplan där man säger sig kunna ta en femtedel av elmarknadens årliga tillväxt och ”så småningom” nå intäkter på 52 mil jarder dollar per år. Det sistnämnda är naturligt vis avsett att få potentiella investerare att lystet öppna plånboken. En annan specialitet hos Helion är valet att an vända tungt väte i form av deuterium ti llsammans med en variant av helium som bränsle. Resultatet av fusionen blir då inte en ström av högenergiska neutroner som flödar ut ur magnetfältet, utan laddade partiklar av helium-3, som kan användas för att skapa elektrisk spänning direkt. Inget behov av ångturbiner alltså. HEMLIGHETSFULLA MEN STORA

Ännu mer hemlighetsfulla är Tri Alpha Energy. Företaget har hög kändisfaktor med Microsoftgrundaren Paul Allen bland finansiärerna och den gamle astronauten Buzz Aldrin tillsammans med den ryske före detta vice premiärministern

Anatolij Tjubajs i styrelsen. Men företaget har ingen hemsida, de håller till i anonyma industrilokaler i Kalifornien och lär inte ens svara i telefon. Tri Alpha har å andra sidan mer pengar och fler anställda än sina konkurrenter i fusionsbranschen. Vad man vet är att de liksom övriga privata fusionsinitiativ har stort självförtroende och litar på att just deras modell är den bästa. Tri Alpha vill försöka uppnå fusion med bränslena deuterium (tungt väte) och grundämnet bor. Resultatet av den fusionen blir tre heliumkärnor, det som kärnfysikerna brukar kalla alfapartiklar, därav bolagsnamnet. Med bor som bränsle krävs betydligt högre temperatur för att uppnå fusion, närmare tre miljarder (!) grader. Dessutom blir energiutbytet  bara hälf ten så stort som med de mer traditionella två typerna av tungt väte, deuterium och tritium. Men Tri Alphas företrädare påpekar att med enbart tungt väte skapar man en ständig ström av oladdade neutroner som slipper ut ur magnetfältet, och som ju faktiskt är bärare av den  värme och rörelseenergi som skapas i f usionen. De neutronerna nöter hela tiden ner de material som omger magnetfältet. Det betyder, menar de, att en experimentreaktor av Iters typ aldrig kan fungera kommersiellt, eftersom den i praktiken  blir en engångslösning. Efter några år måste den monteras ner och delarna har blivit radioaktiva på grund av neutronbombardemanget. KOLLIDERANDE PLASMA

Tekniken hos Tri Alpha bygger på att man skapar ett slutet magnetfält genom det fenomen som

kallas induktion och som uppstår när en elektrisk ledare, i det här fallet de laddade partiklarna i plasmat, rör sig i ett magnetfält. Det här är en metod som man började testa redan på 50-talet, men ett stort problem har varit att hålla det heta plasmat stabilt och på en tillräckligt hög temperatur. Fusionen ska framkallas i ett långt rör, där man i varje ände skapar en mindre ring av plasma, som två rökringar ungefär, och sedan accelererar dem i överljudsfart mot varandra till en frontalkollision. Rörelseenergin omvandlas till värme och, förhoppningsvis, fu sion. I en vetenskaplig artikel från 2012 rapporterade Tri Alphas forskarteam att de lyckats hålla den  joniserade gasen på en temperatur av tio mi ljoner grader i fem millisekunder. Det kanske inte låter så imponerande med tanke på att det bara är en  bråkdel av vad som krävs, men det var ett ny tt  världsrekord för den här tekniken. Och, hävdar de, det enda som begränsade livslängden för det heta plasmat var tillgången på energi utifrån. Men fortfarande är det en bra bit kvar till de temperaturer som är målet. Hur långt de har kommit idag vet de  bara själva. Det ligger kanske i sakens natur att de här mindre enskilda satsningarna är överdrivet optimistiska eftersom de än så länge lever på riskkapital och behöver sälja sin vision till investerare för att kunna fortsätta verksamheten. Det finns ingen garanti för framgång, men det gäller att hålla drömmen levande. Hur det går med fusionen återstår att se. De många små initiativen har just börjat dyka upp och fler lär komma. 

 Q-värdet - hur mycket energi blir det? Det kostar stora mängder med energi att köra fusionsprocessen. I en tokomakreaktor måste plasman hettas upp till enorma temperaturer och elektromagneterna kylas ner till supraledande temperaturer. Och ändå kanske bara en liten del av bränslet antänder. Dessutom uppstår olika energiförluster inuti själva reaktorn. I en laserdriven fusionsreaktor går det åt enorma mängder energi till de kraftiga laserpulserna. Förhållandet mellan den energi som stoppas in och den energi som tas ut kallas för Q-värdet. När reaktorn ger lika mycket energi som det går åt för att driva fusionen så säger man att Q-värdet för reaktorn är lika med ett. Är Q-värdet under ett kostar det mer energi att hålla processen igång än vad den ger, och är Q-värdet över ett produceras överskottsenergi. I verkligheten är det mer komplicerat, och rent praktiskt krävs det ett Q=5 för att en fusion ska leverera tillräckligt med värme till sig själv för att den ska hållas igång, och ett Q=15-20 för att det ska bli kommersiellt gångbart. Rekordet är Q=2,6 och sattes av laserreaktorn NIF. Men då ska man komma ihåg att forskarna bara räknade med den energi som lasrarna levererade in till fusionen – totalt gick det åt 100 gånger så mycket energi för att driva de kraftiga lasrarna och energin man fick ut var egentligen bara en bråkdel av det som gick åt.

37

Q-värdet är ett mått på hur mycket energi man får ut jämfört med vad som stoppas in i en fusionsreaktion. Målet är naturligtvis att det ska komma ut mer energi än vad som  tillf örs – anna rs är d et me ning slös t. Et t Q=1 5 bet rak tas s om underkant på vad som är kommersiellt gångbart. Om all energiåtgång för att starta en fusion räknas in så har man ännu inte kommit över Q=1.

MASSUTDÖENDE

// ALLT OM VETENSKAP

Det sjätte massutdöendet:

DÅLIGA ODDS FÖR

STORA Vid flera tillfällen har större delen av livet på jorden dött ut, till exempel när dinosaurierna tackade för sig för 66 miljoner år sedan. Men det var inte bara de stora reptilerna som dog ut, även många andra arter försvann för gott. Nu tycks det vara dags igen. Det sjätte massutdöendet är i full gång – och tecken tyder på att vi människor till viss del har orsakat det. Men vilka kommer att överleva? Ja, den som väger över 20 kg verkar inte ha så stor chans. Text Izabella

Rosengren Bild IBL, SPL

Ä

 ven om det ännu inte är helt officiellt och accepterat av alla, så är  vi inne i en ny geologisk period – antropocen. En sak som denna period kännetecknas av är ett nytt stort massutdöende av arter, det är allt fler forskare överens om. Bland annat konstaterade forskare vid uni versiteten i Stanford, Princeton och Berkeley att  jorden har gått in i en ny utdöendefas, den sjätte kända sedan livets uppkomst. De fem tidigare har dramatiskt minskat antalet arter på jorden och 38

den sjätte antas inte vara ett undantag. Skillnaden denna gång är att vi människor är orsaken till många arters undergång. Om vi människor själva kommer att drabbas är en öppen frå ga, men generellt verkar djur större än en hund ha små chanser att klara sig igenom ett massutdöende. MILJÖFÖRSTÖRING TRIGGAR

Ett massutdöende är med stor säkerhet resultatet av katastrofala förändringar i den fysiska miljön, till exempel temperaturökning, upp värmda hav och skogsskövli ng. Hastigheten med

DJUR  vil ken förändringarna äger rum gör det omöjligt för existerande arter att anpassa sig. Vissa arter drabbas hårdare än andra, men vilka är ännu svårt att säga med exakthet. Trots detta finns det gott om förslag. Ett av dessa illustreras bäst med hjälp av två musselliknande marina organismer med liknande ekologi och levnadsvanor: armfotingar (brachiopoder) och musslor (mollusker). Före det tredje stora massutdöendet för drygt 252 miljoner år sedan  var armfoti ngar mycket vanligare än musslor. Det skulle dock visa sig att musslor var mycket

snabbare på att anpassa sig och återhämtade sig följaktligen mycket snabbare. Något liknande skedde när dinosaurierna dog ut för 66 miljoner år sedan, men då var det däggdjuren istället för musslorna som hamnade i rampljuset. LITEN ÖVERLEVER

Med risk för så stora förändringar av jordens biologiska mångfald har paleontologer länge sökt efter generella regler som kan förutsäga överlevnad. Bland annat verkar en stor kroppshydda  vara mindre fördelaktig t. Exempelvis överlevde 39

Blommor ligger bra till och kan klara ett massutdöende fint. Bild: Hans Hillewaert

MASSUTDÖENDE

// ALLT OM VETENSKAP

Råttor är små djur med förhållandevis stora hjärnor och har en snabb förökningstakt – alltså egenskaper som gör dem till idealiska överlevare under ett massutdöende. Bild: IBL

  De fem tidigare massutdöendena De senaste drygt 500 miljoner åren av jordens omkring 4,6 miljarder år gamla historia har det inträffat fem kända, riktigt stora, massutdöenden. Orsakerna är osäkra, men det senaste berodde enligt gällande hypotes på

nästan inga djur större än hundar massutdöendet där dinosaurierna strök med. Andra nackdelar är en snäv ekologisk nisch och begränsad geografisk spridning – ju fler platser en art finns på, desto större chans att någon av populationerna överlever. Anledningen till att små djur har större chans att överleva är inte storleken i sig utan att små djur lättare kan gömma sig eller ofta gå i ide och sova genom stora miljöförändringar. Stora djur däremot måste utstå miljöförändringen och den mat- och/ eller bobrist som följer. Allra störst chans att överleva har små djur med stora hjärnor, till exempel gnagare. Genom att

analysera vilka djur som dött ut de senaste 40 mil joner åren kunde forskare vid Stanford University slå fast att djur som väger under tio kilo, samt har en stor hjärna i förhållande till k roppsstorleken, har störst chans att överleva ett massutdöende. Tack vare sin större hjärnkapacitet går det snabbt för dessa djur att anpassa sig till nya levnadsförhållanden. Små djur brukar dessutom reproducera sig snabbare och oftare, vilket gör att deras evolution går fortare. Dessutom får de i genomsnitt fler avkommor, vilket  ytterligare bidrar till arternas överlevnad. VÄXTERNA ÄR ÖVERLEVARE Elefanter är tillsammans med giraffer och ett par andra arter de enda kvarvarande av den så kallade megafaunan, jättelika däggdjur som levde för några tiotal  tus en år s edan . Idag är de utsatta bland annat på grund av tjuvjakt. Med sin storlek ligger de också illa  till un der e tt m ass utd öen de. Bild: SPL

40

Generellt verkar växter ha större förmåga än djur  vad gäller att överleva och frodas under och efter ett massutdöende. Vid krita-paleogen-utdöendet för 66 miljoner år sedan gick många av de nakenfröiga  växter na, till exempel tall och gran, tillbak a. Blommande växter, angiospermer, påverkades däremot inte så mycket, och kort efter katastrofen genomgick de en snabb mångfaldsökning. Det innebär att färre arter dog ut än vad som tillkom, vilket har  bidragit till att blommande växter idag dominerar den globala mångfalden. 

   6    6   9   1   n   o   n   n   e    L   n    h   o    J   :    R    A    V    S

 ”Vi är populärare än Jesus” Ett uttrycksfullt sällskapsspel om vem som sa vad. Utmana vänner och familj i kända citat och ordspråk, tidningsgrodor och roliga eller katastrofala felsägningar. Vet du vem som sa vad eller kan du lura medspelarna att tro att du kan svaret?

www.facebook.com/algaspel

www.algaspel.se

F ör   2 -  6 s pe  l   a re   14 + 

Du hittar Vem sa så? på Akademibokhandeln och i välsorterade fackbutiker.

PRYLARNA SOM DU INTE VISSTE ATT DU BEHÖVDE

//

ALLT OM VETENSK AP

PLATT PÅ RYGGEN Det kan vara praktiskt att bära sin dator i en ryggsäck, men då den kan sticka ut från kroppen en hel del kan den irritera medtrafikanter i kollektivtrafiken och även dra till sig uppmärksamhet från flinka tjuvar. Ryggsäcken Under-theJack Pack från Betabrand är dock så pass liten och tunn att den kan döljas under jackan, vilket även är ett praktiskt sätt att skydda datorn från regn och kyla. Ryggsäcken finns i två storlekar, för 13- eller 15-tums datorer, och kostar 700 kronor. betabrand.com 

Kan även fungera som ryggskydd.

Det hade varit roligare om den hetat Nesläsko.

Lyxläsk på kapsel Kaffekapselmaskin för att få en snabb kopp gott kaffe är ingen nyhet, inte heller maskiner för att skapa eget bubbelvatten som kan smaksättas. Kombinera de två och du får Keurig Kold, en maskin för kapselläsk. Varje kapsel innehåller kolsyra så du behöver inga kolsyretuber, utan det räcker med externt vatten. De har också licenser med stora läsktillverkare, vilket betyder att du bland annat kommer att kunna skapa riktig Coca-C ola istället för fejk-cola. Keurig Kold kostar 3 700 kronor, och ett fyrpack med läskkapslar kostar mellan 40 och 50 kronor. keurig.com 

Hallå, Mr Robot  Det är ju så tröttsamt med alla mobiltelefoner som ser likadana ut, vilket gör det uppfriskande med Sharp Robohon. För det är faktiskt en relativt vanlig mobiltelefon men med ovanligt utseende och en del ovanliga funktioner. Den kan till exempel promenera omkring som en leksaksrobot, projicera en liten bild på väggen med den inbyggda projektorn som sitter i huvudet

42

och gestikulera för att få personer som ska fotograferas att le. Taligenkänning har den också. Mer vanliga saker som att hantera e-post via pekskärmen i ryggen och påminna via kalenderfunktionen finns också. Sharp Robohon har ännu inte något officiellt pris, men Sharp hoppas kunna lansera den i Japan under 2016. robohon.com 

SÄTT GULDKANT PÅ STÄDNINGEN

Hemmagjord färsk pasta för ungefär två kronor per portion.

Rik som fattig, alla behöver dammsuga hemma men redskapen kan variera. Och vem vet, det kanske blir roligare att dammsuga om man äger dammsugaren som kort och gott heter World’s Most Expensive Vacuum Cleaner. Det är en eldriven dammsugare med 35 centimeter brett munstycke och gummihjul för att inte glida omkring okontrollerbart på golvet. Det speciella är i all enkelhet att hela dammsugaren är överdragen med 24 karats guld. World’s Most Expensive Vacuum Cleaner kostar nio miljoner kronor. Men då ingår frakten. firebox.com 

Hemgjord pasta smakar underbart, men brukar vara trassligt att göra och det tar lång tid. Philips löser detta med en maskin som kort och gott heter Pasta Maker – varför trassla till det? Häll mjöl i behållaren, starta maskinen, häll i vatten, och tio minuter senare har du två portioner färskpasta redo att kokas. Den klarar dessutom av att göra det mesta från spagetti och nudlar till penne (pastarör) och lasagneplattor, inklusive smaksättningar. Gott och helt utan mystiska tillsatser. Philips Pasta Maker kostar 1 800 kronor. philips.se 

Har man nio miljoner över så kan man köpa sig en dammsugare i guld. Eller, om man är smart, anlita en städfirma en gång i veckan under sisådär 138 år för samma pengar.

CYKLA ALLTID NYKTER Att sätta sig på cykeln efter ett par groggar kan låta som en dålig idé som kan låta bättre efter just ett par groggar. Så för att vara på den riktigt säkra sidan när omdömet gått hem för dagen – sätt ett Alcoho-Lock på cykeln. Det skyddar nämligen inte bara mot tjuvar utan även mot fyllecykling eftersom alkolåset bara öppnas om du blåser alkoholfri utandningsluft i det. Blåser du när du är påverkad vägrar det inte bara att öppnas – det skickar även ett meddelande till en vän eller anhörig och berättar att du troligtvis behöver skjuts hem. Alcoho-Lock kostar 2 300 kronor. alcoholock.com  43

Cykla eller grogga, välj själv.

PRYLARNA SOM DU INTE VISSTE ATT DU BEHÖVDE

//

ALLT OM VETENSK AP

LADDNING PÅ CYKELN

Ta dig vatten över huvudet när du sparar.

Om du har för vana att använda din smartphone som cykeldator har du säkert upptäckt att batteriet har en tendens att ta slut. Den uppenbara lösningen är att använda ett externt batteripaket, men Siva Atom har en annan lösning. Manicken ansluts vid navet på bakhjulet och innehåller visserligen ett batteripaket på 1 650 mAh och usb-anslutning, men det kluriga är att batteripaketet laddas av det roterande hjulet när du cyklar. Fästet är fast monterat men batteripaketet går att plocka bort för fristående användning. Och allting är väderbeständigt för det vore väl konstigt annars. Siva Atom kostar 1 300 kronor. sivacycle.com 

Duscha i dimma Vi har tur i Sverige, för de flesta av oss är tillgången på vatten inte något problem. Men vi behöver ju inte slösa för det. Att duscha istället för att bada sparar vatten, och med duschhuvudet Nebia förbrukar du ännu mindre. Duschhuvudet är större än vanligt för att täcka en större yta samtidigt, men innehåller även en teknik som slår sönder vattendropparna så att de blir pyttesmå. Kombinationen gör att Nebia förbrukar ungefär 70 procent mindre vatten än en vanlig dusch. Och det utan att minska effekten, påstår företaget i alla fall. Men det är inte helt gratis att snåla med vattnet – 2 500 kronor kostar duschhuvudet. home.nebia.com 

Ladda batteripaketet när du cyklar.

DOLD SÄKERHET Väl dold plånbok, men aningen opraktisk med långbyxor.

Som kvinna kanske du vill vara ute och dansa och ha trevligt utan att behöva släpa på en handväska för att få med dig sådant som kreditkort, en liten nyckelknippa och andra nödvändigheter. Strumpebandet GirlyGoGarter innehåller fem stycken fickor för just sådana detaljer, och placeringen borde ju rimligtvis även minska risken att drabbas av ficktjuvar. Fungerar även som ”kassaskåp” när du reser. Och förutfattade meningar gör att den förmodligen fungerar ännu bättre på män. GirlyGoGarter finns i flera olika storlekar och färger och kostar 350 kronor. girlygogarter.com  44

Tåligt utan händer

En härlig vindstilla kväll på fjället är ... kraftlös.

Mobiltelefoner från tillverkaren CAT är utan tvivel några av de tåligaste på marknaden, men handsfree-enheter med Bluetooth då? Där rycker Jabra ut med Steel. Den ska klara hårda landningar från höga höjder, vatten, damm, vibrationer och kraftigt skiftande temperaturer. Den är IP54-klassad, och för at t klara av bullriga miljöer har den HD-Voice med brusreduceringsteknik som analyserar ljudet i omgivningen för att kunna framhäva rösten. Den väger tio gram, har en taltid på sex timmar och standby på tio dagar. 1 000 kronor lättare blir plånboken om man vill ha en.  jabra.se 

PORTABELT  VINDKRAFTVERK 

Jabra Steel, tål mer än dina öron.

Vindkraftverken blir inte bara större, de blir mindre också. Trinity är en serie portabla vindsnurror, där den minsta modellen heter Trinity 40. I nedpackat läge är den 30 centimeter hög, 5,5 centimeter i diameter och väger 650 gram. Den innehåller också ett batteripack på 7 500 mAh. Minst två meter per sekund behöver det lilla kraftverket för att börja ladda. Trinity 40 kostar 3 500 kronor.  janulus.com 

TA DIG I KRAGEN Inget problem är så litet att det inte går att ordna en teknisk lösning på det. Brukar du till exempel tappa bort de där små plastbitarna som brukar finnas i skjortkragar för att de ska hålla formen? Då kan du ta det lugnt för Collar Stay Punsch löser det problemet genom att stämpla ut nya dito av vadhelst du har till hands i plastväg, till exempel ett gammalt kreditkort. Collar Stay Punsch från Pick Punsch kostar 300 kronor exklusive gamla kreditkort. amazon.com 

Nu behöver du inte längre lida av flaxande kragsnibbar.

45

METEOROLOGI // ALLT OM VETENSKAP

VINDAR I Det kan blåsa rejält på vår jord. Ofta är stormar och friska vindar förknippade med stora lågtryck och storskaliga väderfenomen som rör sig långa sträckor runt klotet. Men det finns också en hel del lokala fenomen, vindar som uppstår på grund av geografiska förhållanden. Sciroccon, boran, harmattan och andra är kända och närmast legendariska vindar som drabbar begränsade områden under vissa tider. Vi tar en tit t på några av världens lokala vindfenomen. Text L-G

Nilsson

Bild Skylight,

IBL, SPL, Nasa, NOOA, AoV m fl

L

uften omkring vårt klot rör sig ständigt. Luftrörelserna kan vara storstilade och långvariga som passad vindarna på ömse sidor om ek vatorn, eller som mellanbreddernas  västvindsbälte. Luftrörelserna kan också vara kortvariga och småskaliga som virvlar kring husknuten. Rent fysikaliskt uppstår vindarna för att  jämna ut skillnader i temperatur och lufttr yck över olika delar av jorden. Vindarna för med sig värme och kyla, regn och snö, fuktighet och torka. De styrs av bergskedjor, floddalar, land och hav. De är en av de viktigaste komponenterna i jordens klimat och påverkar livsbetingelserna för växter, djur och människor. Över hela jorden finns mer eller mindre återkommande regionala och lokala vindar, som kan  vara till gagn eller skada för människor som lever i regionen. De kan också vara viktiga för seglatser och samfärdsel mellan olika länder. Det finns tusentals sådana namngivna vindar. En del namn är målande och beskrivande. Andra har med vindens riktning eller ursprung att göra. En del namn beskriver temperatur, vindstyrka 46

eller effekter på natur och människor. Många av namnen är mycket gamla och kan ha anknytning till religiösa eller folkliga föreställningar. JORDENS STORSKALIGA VINDSYSTEM

Att luften inte står still på jorden beror i grunden på att den inte värms upp helt jämnt. Över ekvatorn är det varmast eftersom solens strålar kommer i rät vinkel och har minsta möjliga lager av atmosfär att ta sig igenom. Där stiger den varma luften till väders och strömmar norrut och söderut på någon mils höjd. För att ersätta den luft som stigit till väders vid ekvatorn blåser passadvindar från nordost på norra halvklotet. På södra halvklotet blåser de från sydost. Norr om norra halvklotets nordostliga passadvindar finns de stora stabila subtropiska högtrycken, där vindarna är svaga. Norr om dessa högtryck blåser sydvästliga till västliga vindar som vi brukar kalla för västvindsbältet. Från Arktis i norr blåser det naturligt nog oftast nordostliga kalla vindar. På mellanbredderna, mellan 40 och 70 grader nord, möts de



VÄRLDEN  Jordens storskaliga vindsystem

L

L

L H

H

H

H

H

Globalt sett finns det vissa förhärskande vindriktningar. Det beror på det storskaliga system av luftströmmar som på grund av skillnaderna i solens instrålning rör sig på ett liknande sätt hela tiden. Vid nordpolen har man högtryck

med utströmmande nordostvindar, och vid sydpolen sydostvindar. Kring 60 grader nordlig bredd rör sig lågtrycksområden med väst- till sydvästvindar söder om lågtrycksbanan. Kring 30 grader bredd finns de subtropiska högtrycken med svaga

47

H

H L

L

L

L

vindar (hästlatituderna). Passadvindarna blåser från de subtropiska högtryckscellerna till lågtrycksområdet vid ekvatorn. Passaden blåser från nordost på norra halvklotet, från sydost på södra halvklotet.

METEOROLOGI // ALLT OM V ETENSKAP

 Föhnvind När vinden blåser mot ett berg tvingas luften på lovartsidan i höjden och avkyls. Då bildas moln och nederbörd faller ur molnet. Luften förlorar då en hel del

torkar ut. Föhnvinden är varm och torr och sägs kunna påverka människors humör. Det påstås att man kan bli lätt-

irriterad och okoncentrerad när föhnvindar blåser länge, och det verkar finnas belägg för det – i Tyskland har man till exempel noterat ökat antal trafikolyckor

Kraftig vind

–4º Värme frigörs Föhn Minskad luftfuktighet

Torr och varm luft

24º 14º

kalla nordostliga vindarna från Arktis och de milda sydvästliga  vindarna i västvindsbältet. Då  bildas lågtr yck med fronter och nederbördsområden, som rör sig åt ost eller nordost i det styrande västvindsbältet. På grund av jordrotationen blåser vindarna moturs kring lågtryckens centrum – den så kallade corioliseffekten. På södra halvklotet råder motsvarande förhållanden, men där blåser vindarna på grund av jordrotationen medurs kring lågtrycken. BERGENS INVERKAN PÅ VINDARNA

Brickfieldern över Sydney. Bild: IBL

AUSTRALIEN 

Vindar som blåser över bergstrakter kan bromsas upp, ändra riktning, tvingas upp i höjden eller förstärkas i dalgångar och  bergspass. Det kan bildas vågrörelser, virvlar och fallvindar. Luften kan kylas ned eller värmas upp. Stora bergskedjor som Himalaya, Alperna och Klippiga  bergen har stor inverkan på vindar, väder och klimat över stora områden, upp till hundratals mil från bergen. Mindre berg och bergspass kan lokalt skapa mycket speciella vindar.  48

En satellitbild av hur canterburyn (i nederkant) blåser över Sydön. Bilden är tagen den 12 juni 2006 då vindstyrkorna uppmättes till över 70 meter i sekunden som mest.

En svart bora närmar sig med en mur av upptornade s tackmoln och bymoln på bergskammen. Bild: Peter Hjelm

MEDELHAVET 

I Gibraltar sund förstärks både väst- och ostvindar i det smala sundet. Bild: Skylight 

Satellitbild med en ljus scirocco som blåser ut från Libyen och för med sig sand och stoft ut över havet. Bild: Nasa 

Mistralen blåser ut över Medelhavet vid Marseille. 49

METEOROLOGI //

ALLT OM V ETENSKAP

AFRIKA

Harmattan i Västafrika gör luften gulröd av sand och stoft som kan skym ma solen i flera dagar.

 Fallvindar från bergen (boravindar) På vintern samlas tung kalluft i sänkor uppe i bergstrakter. Om en sådan ”kalluftsjö” växer i omfattning och sakta börjar röra sig mot ett bergspass, rinner luften ned utför bergssidan som ett vattenfall av kalluft och det kan bli mycket höga vindstyrkor. Sådana vindar är oftast lokala och fruktade på de ställen de uppträder. Skador kan uppstå både på grund av vindstyrkan och kyleffekten. Den mest kända boran är den som blåser från bergen i forna Jugoslavien ned mot Adriatiska havet. Vinden har här fått sitt namn efter det serbokroatiska ordet bura, som betyder nordvind. Andra kända fallvindar av boratyp är till exempel taku wind och elvegust. Den uppdämda kalluften bryter igenom passet

Kalluftsjö

Bergspass

Adriatiska havet

50

Vindar med stor kraft rör sig mot havet som en lokal kallfront

Sommarmonsunen kan ge kraftiga regn som orsakar översvämningar, som här i Kathmandu i Nepal. Bild: O Bahat 

ASIEN 

51

METEOROLOGI // ALLT OM VETENSKAP

En blizzard kan innebära vissa besvär på stormarknaderna. Bild: SPL

NORDAMERIKA

Santa ana-vinden i södra Kalifornien har sitt ursprung i den torra och heta Mojaveöknen.

52

Fiskare på Borgundfjorden i Norge kämpar i vågorna. Bild: IBL

SKANDINAVIEN 

En så kallad snökanon över västra Östersjön orsakar en kraftig fåk på Öland. Bild: NOOA

SYDAMERIKA

LARS-GÖRAN NILSSON

En pampero på Pampas börjar ofta med regn, hagel, åska och kraftiga vindbyar, ibland tornados. Bild: IBL

53

Meteorolog, fotograf, frilansjournalist och författare. Tidigare arbetade han på SMHI som prognosmeteorolog och produktutvecklare.

10 SAKER OM TRILOBITER //

ALLT OM V ETENSKAP

. ..  m o e  t s s  i  v e  t   n  t io sa ke r d u i Bild: SPL

1

Trilobiter var en mycket artrik stam av leddjur som uppträdde för första gången för ungefär 540 miljoner år sedan under den geologiska tidsperioden kambrium.

Fasettögonen är inte sällan mycket välbevarade. Bild: SPL

3

En del trilobiter utvecklade förmågan att rulla ihop sig när fara hotade. Bild: SPL

Trilobiter hade inga käkar utan den lilla munnen var försedd med en rasptunga. Med den kunde de ta upp föda som trillade ner till botten i de grundhavsmiljöer där de levde. En del mindre arter tros även ha varit frisimmande.

Tack vare att trilobiter hade ett skyddande exoskelett av kalk (egentligen kalciumkarbonat) finns de bevarade som fossil.

4

En trilobit av arten Isohels maximus  blir munsbit åt en or toch era tit , en tid ig blä ckfi sk, under ordovicium för 488–4 43 miljoner år sedan. Bild: SPL

5

2

De var mycket vanliga i världshaven fram till och med slutet av devon för 359 miljoner år sedan. Vissa trilobiter levde kvar ända till permtriasutdöendet för 252 miljoner år sedan, det största massutdöende som hittills skett i jordens historia. Cirka 95 procent av alla havslevande arter och 70 procent av de landlevande arterna försvann då för alltid.

Trilobiter bytte med jämna mellanrum skal. Därför finns det gott om skalbitar i kalksten från deras glansdagar.

54

Just under kambrium uppstod många livsformer med ett hårt och skyddande skal. Många trilobiter utvecklade även andra försvarsmekanismer såsom långa taggar, förmågan att rulla ihop sig eller en plogliknande bakända som underlättade när de ville gräva ner sig i bottensedimentet.

6

Cephalon

Thorax

Pleurallob

Pleurallob

Själva namnet trilobit anses komma från att skalet delas in i tre längsgående delar: en upphöjd mittlob och två sidolober. Kroppen delas även in i tre olika segment: cephalon, som är djurets huvud, thorax  – den ledade mellankroppen varifrån benparen utgår från varje led samt stjärtdelen pygidium.

Pygidium

8

Mittlob

9

Trilobiterna må som grupp varit långlivad, men därmed inte sagt att varje art fanns så länge. Just för att de var så vanliga, så spridda och för att forskarna har en bra uppfattning om när de levde fungerar de olika arterna som så kallade zonfossil. Det betyder att de kan användas för att datera lagret i den sedimentära bergart där de påträffas.

Precis som dagens insekter såg trilobiten med fasettögon, en form av ögon som består av ett ofta stort antal linser.

10

Taggar utvecklades hos vissa arter som försvar mot rovdjur. Under devon befolkades haven förutom av trilobiter också av fiskar, ammoniter (bläckfiskar) sjöliljor, tabulater (koraller) och rugosa koraller. Bild: SPL

55

De olika arterna skiftade mycket i storlek. En del var så små att de levde som plankton medan vissa av de bottenlevande formerna kunde bli riktigt stora – 72 centimeter var det största funna exemplaret.

FYSIK // ALLT OM VETENSKAP

EXTREMA TEMPERATURER

N

är vi pratar om hur kallt det är ute eller om vilket gradtal ugnen ska ställas i n på funderar vi sällan på vad det egentligen innebär. Värme och kyla är en del av vår vardag och de flesta reflekterar inte över annat än hur temperaturen påverkar oss eller något annat, och inte över vad temperatur egentligen är rent f ysikaliskt. Temperaturen hos ett material är ett mått på den genomsnittliga rörelseenergin hos de atomer eller molekyler som materialet består av. Om man tar luften omkring oss som exempel innebär med andra ord en lägre temperatur att luftmolekylerna rör sig med lägre hastighet och en högre temperatur att luftmolekylerna rör sig med högre hastighet. Det handlar dock om de små rörelserna och inte om de storskaliga som när det blåser. Det faktum att temperaturen bestäms av rörelsen hos atomer eller molekyler betyder också att det  blir meningslöst att prata om temperatur om det inte finns någon materia, alltså atomer eller molekyler, som kan röra på sig.

Begreppet temperatur är en naturlig del av vår vardag och någonting som har betydelse för allt ifrån vad vi sätter på oss för kläder till om middagen blir lyckad. De temperaturer vi kommer i kontakt med i våra dagliga liv befinner sig dock i ett mycket begränsat område av temperaturskalan. Om man lämnar vår trygga tillvaro och beger sig in i laboratoriet eller ut i universum är det plötsligt helt andra temperaturer det handlar om. Men hur kallt och varmt kan det egentligen bli? Text Alarik

Haglund

Bild SPL,

Nasa, AoV m fl

56

 Vad är temperatur? Enkelt uttryckt talar temperaturen hos ett material om hur snabbt partiklarna i materialet rör sig. All materia består av atomer/molekyler och dessa partiklar står inte stilla utan rör hela tiden på sig, även om materialet befinner sig i fast form. Partiklarnas rörelse innebär att de har en viss mängd rörelseenergi och ju snabbare de rör sig, desto mer rörelseenergi har de. Alla partiklar i ett material rör sig emellertid inte med samma hastighet och vissa partiklar har därför högre rörelseenergi än andra. Det vi mäter när vi mäter temperaturen hos ett material är därför den genomsnittliga rörelseenergin hos atomerna eller molekylerna i materialet. En högre temperatur innebär med andra ord att atomerna eller molekylerna i genomsnitt rör sig med högre hastighet. Eftersom de individuella atomerna eller molekylerna i ett material är mycket små och väldigt många till antalet går det inte att mäta deras rörelseenergi direkt och man måste därför använda sig av indirekta metoder för att ta reda på ett materials temperatur. När temperaturen och därmed partiklarnas hastighet ökar medför det i de flesta fall att även materialets volym ökar. Denna utvidgning av materialet kan utnyttjas för att ge en indirekt temperaturmätning, vilket till exempel utnyttjas i traditionella kvicksilvertermometrar.

LÄGSTA TEMPERATUREN

Definitionen av temperatur som rörelseenergin hos atomerna eller molekylerna i ett mater ial gör det relativt enkelt att komma fram till en undre gräns, som talar om hur kallt det kan bli. Om all rörelse hos atomerna eller molekylerna i ett material upphör och de står helt stilla har de inte längre någon rörelseenergi och man har nått den lägsta möjliga temperaturen. Denna temperatur, den absoluta nollpunkten, har beräknats till –273,15 grader Celsius, vilket motsvara r 0 grader på Kelvinskala n. Men den absoluta nollpunkten är en rent teoretisk gräns och i praktiken är det inte möjligt att kyla ner ett material till denna låga temperatur. Forskarna har dock lyckats komma mycket nära; den lägsta temperatur som hittills uppmätts åstadkoms 2003 då amerikanska forskare  vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) med hjälp av en metod kallad laserkylning sänkte temperaturen hos en gas av natriumatomer till

Temperatur är i grund och botten ett mått på den genomsnittliga rörelseenergin hos atomerna eller molekylerna i det material man tar temperaturen på. En lägre genomsnittlig rörelseenergi (till vänster) betyder en lägre  temp era tur o ch en högr e gen oms nit tlig r öre lsee ner gi (til l höge r) be tyd er en högre temperatur. Med andra ord kan temperaturen inte bli lägre än då alla atomer eller molekyler står helt stilla. Den högsta möjliga temperaturen är emellertid inte lika självklar.

57

FYSIK // ALLT OM VETENSKAP

endast en halv miljarddels grad över den absoluta nollpunkten. Vid rumstemperatur rör sig atomerna i en gas med ungefär samma hastighet som ett jetplan, men  vid den rekordlåga temperatur som uppnåddes av MIT-forskarna tar det en atom omkring två minuter att förflytta sig en decimeter. Forskarna strävar emellertid hela tiden efter att uppnå allt lägre temperaturer och Nasa har till exempel planer på att med hjälp av experimentet C old Atom Laboratory, som ska skickas upp till den internationella rymdstationen ISS under 2016, sänka temperaturen ett steg till, till bara en tiondel av en miljarddels grad över den absoluta nollpunkten. KVANTEFFEKTER

För att mäta de temperaturer vi upplever till vardags räcker det oftast mer än väl med en helt vanlig termometer, som de flesta av oss har hemma. Men om man kliver in i laboratoriet eller lämnar jorden bakom sig är  tem pera tur skal an på e n ter mometer av det här slaget hopplöst otillräcklig.

Att kyla ner material till temperaturer nära den absoluta nollpunkten är av intresse för forskarna eftersom materialen vid dessa låga temperaturer på grund av kvantmekaniska effekter börjar bete sig på nya och oväntade sätt. Vissa material blir till exempel supraledare, vilket  betyder att de inte har något elektriskt motstånd. Andra material, som helium, blir så kallade superfluider. Superfluider liknar vätskor, men har ingen viskositet (ungefär inre friktion) och flyter därför fram friktionslöst. Med ytspänningens hjälp kan de därför rinna uppåt genom att krypa upp längs väggen på en behållare och på så vis till slut tömma den. När temperaturen sjunker ännu närmare den absoluta nollpunkten bildar vissa ämnen så kallade Bose-Einstein-kondensat, som utöver gas, vätska, fast form och plasma ibland kallas för materians femte aggregationstillstånd. I ett Bose-Einstein-

Själva rymden har egentligen ingen temperatur, men temperaturen hos ett föremål som befinner sig i r ymden varierar kraftigt beroende på om föremålet befinner sig i solljus eller skugga. Om man inte vidtog åtgärder för att jämna ut temperaturskillnaderna skulle det till exempel skilja närmare 300 grader mellan den sida av den internationella rymdstationen ISS som är vänd mot solen och den sida som är i skugga. Bild: SPL

58

Ett material kan aldrig kylas ner hela vägen till den absoluta nollpunkten, men då det närmar sig den lägsta möjliga temperaturen börjar det på grund av kvantmekaniska effekter att bete sig på nya och oväntade sätt. Vissa ma terial blir till exempel så kallade superfluider, som tack vare att de saknar friktion kan krypa uppför kanten på en behållare och sakta  töm ma de n.

kondensat, som framställdes experimentellt för första gången 1995, befinner sig alla atomer i samma kvanttillstånd, nämligen det med den lägsta möjliga energin. Det går då inte längre att skilja atomerna åt och de beter sig som om de vore en enda så kallad superatom. RYMDENS TEMPERATUR

Eftersom det utan materia inte finns någon temperatur har rymden i sig, som till större delen är nästan tom, egentligen ingen temperatur. När man

 Från noll till Planck 1. Den kallaste platsen vi känner  till i so lsys tem et är e n permanent skuggig krater på månens nordpol, där en minst sagt kylig temperatur på –247 grader Celsius uppmätts.

Den absoluta nollpunkten:  –273,15 grader Celsius eller 0 grader Kelvin

2.

Den lägsta uppnådda  tempe raturen:  –273,149999 999 5 grader Celsius eller 0,0000000005 grader Kelvin

Bild: Nasa 

3.

Den lägsta temperatur som observerats naturligt i universum (i Bumerangnebulosan):  –272 grader Celsius eller 1 grad Kelvin

pratar om temperaturen i rymden brukar man därför syfta på den temperatur som ett föremål som  befinner sig i ry mden får. Temperaturen hos ett föremål ute i rymden är beroende av om det befinner sig i solljus eller skugga. När det inte finns någon atmosfär som kan utjämna temperaturen kan den därför variera kraftigt. Exakt vilken temperatur ett solbelyst föremål får  bestäms både av avståndet från solen, som avgör hur mycket ljus som träffar föremålet, och av föremålets egenskaper, som styr hur stor andel av ljuset det absorberar och hur mycket värmestrålning det avger. På jordens avstånd från solen kan vissa metaller komma upp i temperaturer på flera hundra grader Celsius om de befinner sig i rymdens ofiltrerade solsken. Ett föremål som skuggas av till exempel en planet eller som befinner sig mellan stjärnorna i en galax eller mellan galaxer, där det inte träffas av något sol- eller stjärnljus att tala om, blir däremot mycket kallt. Till exempel har man i en krater vid månens nordpol, som befinner sig i permanent skugga, uppmätt en temperatur på –247 grader. Men inte ens total avsaknad av ljus kan tvi nga ner temperaturen till den absoluta nollpunkten eller till en temperatur som motsvarar de kallaste temperaturer som uppnåtts i laboratorieexperiment. Hela universum genomsyras nämligen av den kosmiska  bakgrundsstrålningen, som är en kvarleva från big  bang och som har en temperatur på 2,7 grader över den absoluta nollpunkten. Även i universums mörkaste hörn finns det därför en svag värmekälla som ser till att ett föremål i rymdens vakuum inte blir kallare än cirka 2,7 grader över den absoluta nollpunkten eller –270,45 grader.

8.

4.

Den kosmiska bakgrundsstrålningens temperatur:  –270,45 grader Cels ius eller 2,7 grader Kelvin

5.

Den lägsta observerade temperaturen i solsystemet (i en permanent skuggig krater på månen):  –247 grader Celsius eller 26 grader Kelvin

6.

Fryspunkten för vatten: 0 grader Celsius eller 273,15 Kel vin

Temperaturen i jordens kärna: Cirka 6 000 grader Celsius eller 6 300 grader Kelvin

9.

Yttempera turen hos en av de hetaste observerade O-stjärnorna (i dubbelstjärnesystemet Eta Carinae): Cirka 36 900 grader Celsius eller 37 200 grader Kelvin

10. Yttempera turen hos den hetaste observerade vita dvärgen (i Röda spindelnebulosan): Cirka 300 00 0 grader Celsius eller Kelvin

11. Temperaturen i solens kärna: Cirka 15 700 000 grader Celsius eller Kelvin

12. Temperaturen i en nybildad neutronstjärna: Cirka 100 000 000 0 00 grader Celsius eller Kelvin

13. Högsta uppnådda  temperaturen: Cirka 5 500 000 000 000 grader Celsius eller Kelvin

14. Plancktemperaturen: 7.

Solens yt temperatur: 5 505 grader Celsius eller 5 778 grader Kelvin

Cirka 141 683 30 0 000 00 0 000 000 000 000 000 000 grader Celsius eller Kelvin

UNIVERSUMS KALLASTE PUNKT

Det här med en lägsta temperatur på –270,45 grader är dock inte hela sanningen – det finns astronomiska fenomen som kan ge upphov till lägre temperaturer. Den kallaste observerade tempera-

Nasas Cold Atom Laboratory kommer då det anländer till den internationella rymdstationen ISS under 20 16 att med hjälp av laser göra det möjligt att uppnå rekordlåga temperaturer på bara en tiondel av en miljarddels grad över den absoluta nollpunkten, vilket skulle kunna ge upphov till nya spännande kvantfenomen. Bild: Nasa  59

FYSIK // ALLT OM VETENSKAP

Den kosmiska bakgrundsstrålningen, som har en temperatur på 2 ,7 grader över den absoluta nollpunkten, ser till att det inte ens i universums mörkaste hörn blir hur kallt som helst. Bild: ESA och Planck Collaboration

Den kallaste plats som hittills observerats i universum är Bumerangnebulosan, med en tempera tur p å end ast en gr ad öv er den absoluta nollpunkten. Bild: Bill Saxton; NRAO/  AUI/NSF; N asa/Hubble; Raghvendra Sahai 

turen som förekommer naturligt i universum har hittats i Bumerangnebulosan, omkring 5 000 ljusår från jorden. Bumerangnebulosan är en ung så kallad planetarisk nebulosa och den bildades när en döende stjärna, som då den levde liknade solen, kastade ifr ån sig sina yttre lager och lämnade kvar en borttynande  vit dvärg omgiven av ett expanderande gasmoln. Det som gör Bumerangnebulosan unik är att gasen rusar iväg med en hastighet på 164 kilometer i sekunden, vilket är tio gånger snabbare än vad som observerats hos andra liknande objekt. Eftersom gas blir kallare då den expanderar – något som  bland annat utnyttjas i kylskåp – har temperaturen i Bumerangnebulosan därför sjunkit kraftigt. Samtidigt gör den stora mängden gas det svårt för  värmen från den omgivande kosmiska bakgrundsstrålningen att tränga in. Resultatet har blivit att gasen i nebulosan har en temperatur som endast är en grad över den absoluta nollpunkten eller cirka –272 grader.

undre gräns. Till exempel är en sådan gräns, om den överhuvudtaget existerar, lika hög eller till och med högre än temperaturen ett ögonblick efter  big bang och omöjlig att uppnå i et t laboratorium. Forskarna måste därför på teoretisk väg räkna sig fram till ett svar. En temperatur som ofta anses vara den högsta möjliga temperaturen är den så kallade Plancktemperaturen som motsvarar cirka 141,7 kvintiljoner grader (det spelar ingen roll om man använder Celsius- eller Kelvinskalan eftersom skillnaden är mindre än försumbar i en sådan hög temperatur). Detta är en ofattbart hög temperatur som är 25 storleksordningar större än temperaturen i solens inre, det vill säga tio miljoner miljarder miljarder gånger varmare än den varmaste temperaturen i solen. För att förstå hur man kommit fram till denna gräns måste man börja med att titta på vad som händer vid mycket höga temperaturer. I takt med att ett material värms upp får den elektromagnetiska strålning som materialet avger en allt högre energi och därmed kortare våglängd. När det blir riktigt varmt skickar ett material därför istället för infraröd värmestrålning eller synligt ljus ut röntgenstrålning, gammastrålning eller till och med ännu mer energirik strålning. Plancks lag talar emellertid om för oss att det finns en undre gräns för hur kort strålningens våglängd kan bli. Om man skulle överskrida en viss temperatur, som man valt att kalla för Plancktemperaturen, skulle strålningen med andra ord få en kortare våglängd än vad fysikens lagar tillåter. Många ser därför Plancktemperaturen som den högsta tillåtna temperaturen.

HÖGSTA TEMPERATUREN

OFULLSTÄNDIG FYSIK

Om temperaturskalan har en lägsta punkt i den absoluta nollpunkten kan man tycka att den även  borde ha en motsvarande högsta punkt. Men att hitta en övre gräns för hur varmt det kan bli är  betydlig t svårare än att hitta temperaturskalans

Eftersom vår nuvarande kunskap om vilka lagar som styr universum inte är komplett är det även möjligt att den högsta möjliga temperaturen är ännu högre än Plancktemperaturen, men att den fysik vi har idag helt enkelt inte räcker till för att  beskriva vad som händer vid högre temperaturer. Inom den konventionella fysiken, som förlitar sig på Einsteins allmänna relativitetsteori för att  beskriva storskaliga fenomen och på kvantmekaniken när det gäller fenomen i liten skala, uppnåddes Plancktemperaturen då universum var 10-43 sekunder gammalt. Vid denna tidpunkt, som brukar kallas för Plancktiden, var universum inte större än en så kallad Plancklängd, det vill säga 10 -35 meter. Vid högre temperaturer än Plancktemperaturen, eller innan Plancktiden, bryter emellertid den kon ventionella f ysiken samman. Till exempel blir den gravitationskraft som verkar mellan partiklarna i ett material lika stark som de övriga tre naturkrafterna, det vill säga elektromagnetismen och den Partikelacceleratorn Large Hadron Collider användes 2012 i ett experiment för att studera de extrema förhållandena i universums begynnelse, vilket resulterade i den högsta  tem pera tur s om nå gon sin up pmä tt s. Bild: Cern

60

 Negativ temperatur Även om det i praktiken inte går att kyla ner ett material till den absoluta nollpunkten, där all rörelse hos atomerna eller molekylerna i materialet upphör helt, är det hur konstigt det än låter under speciella förhållanden möjligt att uppnå negativa absoluta temperaturer. Absolut temperatur mäts med hjälp av Kelvinskalan, där 0 grader Kelvin motsvarar den absoluta nollpunkten. Sunt förnuft säger oss därför att ett materials temperatur, uttryckt i Kelvin, inte borde kunna vara negativ. 2013 lyckades emellertid en grupp tyska fysiker, under ledning av Ulrich Schneider vid Ludwig Maximilian University, skapa en så kallad kvantgas med en temperatur som låg på minus några miljarddels grader Kelvin. Detta är möjligt eftersom ett material med en negativ absolut temperatur i själva verket inte är kallare än den absoluta nollpunkten utan tvärtom är så varmt att värme alltid flödar från ett material med negativ absolut temperatur till ett material med positiv absolut temperatur. Temperaturens negativa tecken är enligt Ulrich Schneider istället ett resultat av att atomernas eller molekylernas energifördelning är omvänd, vilket innebär att antalet partiklar i högre energitillstånd är större än antalet partiklar i lägre energitillstånd istället för tvärtom. Medan ett moln av partiklar normalt sett dras neråt av gravitationen har Achim Rosch vid University of Cologne i Tyskland beräknat att en del av partiklarna i ett moln med negativ absolut temperatur trotsar gravitationen och rör sig uppåt. En gas med negativ absolut temperatur har därför likheter med mörk energi, den mystiska kraft som får universums expansion att öka takten istället för att bromsas av gravitationen, och Ulrich Schneider föreslår att detta är någonting som kosmologerna borde titta närmare på.

starka och svaga kärnkraften, vilket får följder som  vi med de kunskaper vi har idag i nte ens kan spekulera om. Det behövs helt enkelt en ny slags fysik. Om försöken att konstruera en kvantteori för gravitationen, som beskriver gravitationens effekter på kvantnivå, skulle lyckas kan det kanske i framtiden bli möjligt att beskriva beteendet hos partiklar bortom Plancktemperaturen och komma fram till en ännu högre tillåten temperatur. HETT EXPERIMENT

De högsta temperaturer som forskarna lyckats åstadkomma på konstgjord väg kommer, även om de är oerhört heta, inte ens i närheten av Plancktemperaturen. Det nuvarande rekordet, som sattes 2012, är på cirka 5 500 miljarder grader och uppnåddes med hjälp av partikelacceleratorn Large Hadron Collider vid forskningsanläggningen Cern i Schweiz. En frontalkollision mellan blyjoner i mycket hög hastighet skapade en subatomär soppa, kallad ett kvark-gluonplasma, med en högre temperatur än vad som någonsin tidigare uppmätts. Syftet med experimentet var att för ett ögonblick återskapa förhållanden liknande de som rådde i det tidiga universum, strax efter big bang, då kvarkar

Nästan omedelbart efter big bang hade universum en ofattbart hög temperatur på cirka 141,7 kvintiljoner grader. Eftersom den fysik vi känner till idag bryter samman vid högre temperaturer anses denna temperatur, som kallas för Plancktemperaturen, ofta vara den högsta möjliga. Bild: SPL

Att temperatur kan vara negativ är yt terligare en av kvantvärldens märkliga företeelser. Det ska dock inte uppfattas som att det kan vara kallare än noll grader Kelvin, istället är det molekylernas energifördelning som är omvänd.

61

FYSIK // ALLT OM VETENSKAP

I mitten av den planetariska nebulosan med namnet Röda spindelnebulosan döljer sig den hetaste vita dvärg vi känner till, med en yttemperatur på cirka 300 00 0 grader Celsius. Bild: ESA & Garrelt Mellema (Leiden University, Neder-  länderna) 

I samband med supernovaexplosioner där massiva stjärnor, som är betydligt större än solen, kollapsar till neutronstjärnor uppskattas temperaturen kunna komma upp i omk ring 100 miljarder grader. Bild: NASA/Swift/Skyworks Digital/Dana Berry 

och gluoner, som idag bygger upp partiklar som protoner och neutroner, rörde sig fritt. Några av de högsta naturligt förekommande temperaturerna vi känner till i universum idag inträffar då stora stjärnor, som har åtskilliga gånger solens massa men som inte är tillräckligt massiva för att bilda svarta hål, når slutet av sin livscykel. Förutom spektakulära supernovaexplosioner ger dessa stjärnor då de förbrukat sitt bränsle och kollapsar upphov till extremt täta neutronstjärnor, där protoner och elektroner pressas samman till neutroner. I samband med att de bildas kan neutronstjärnornas temperatur nå omkring 100 miljarder grader. Eftersom nybildade neutronstjärnor på kort tid ger ifrån sig enorma mängder energi sjunker temperaturen emellertid snabbt. Om man letar efter astronomiska objekt med en mer konstant hög temperatur gör man klokt i att titta närmare på en annan typ av stjärnkadaver. FÖR HET FÖR ATT SES

När tiden är ute för normalstora stjärnor som solen sker det inte någonting så dramatiskt som en supernova. Istället lämnar de efter sig en planetarisk ne-

62

 bulosa bestående av gas från stjärnans yttre lager och en kompakt, sakta svalnande vit dvärg bestående av helium, kol och tyngre ämnen från stjärnans inre. Även om vita dvärgar inte längre producerar någon energi kan de vara mycket varma och det kan dröja flera miljarder år innan de svalnar helt. Den hetaste vita dvärg vi känner till finns i mitten av en planetarisk nebulosa med namnet NGC 6537 eller Röda spindelnebulosan. Den vita dvärgens extrema temperatur gjorde att den under lång tid inte kunde observeras och att dess temperatur därför inte var känd. Den är nämligen så het att den istället för synligt ljus, som kan ses med blotta ögat eller med hjälp av vanliga optiska teleskop, lyser i ultraviolett ljus och röntgenstrålning. När den til l slut observerades 2005 kunde man konstatera att den har en temperatur på cirka 300 000 grader. Eftersom temperaturen mättes genom att astronomerna studerade våglängden hos strålningen från den vita dvärgen, det vill säga dess färg, motsvarar den den vita dvärgens yttemperatur, som är  betydligt lägre än temperaturen i kärnan.

Solen är med en yttemperatur på drygt 5 500 grader och en temperatur i kärnan på 15,7 miljoner grader en förhållandevis sval stjärna.

DÖR UNGA

Även vanliga stjärnors temperatur bestäms med hjälp av deras färg och de livs levande stjärnor som har högst temperatur är de blåa stjärnor som tillhör spektraltyp O. Dessa så kallade O-stjärnor har yttemperaturer på över 25 000 grader. En av de hetaste stjärnor vi känner till finns i dubbelstjärnesystemet Eta Carinae, som uppskattas ligga cirka 7 500 ljusår bort. Denna massiva O-stjärna har en beräknad yttemperatur på mer än 36 000 grader. Ju hetare en stjärna brinner, desto snabbare an vänder den upp sitt bränsle. Trots att stjärnsystemet Eta Carinae inte är äldre än tre miljoner år är en supernova därför med astronomiska mått mätt nära förestående. Hetast i solsystemet är tveklöst solen, även om vår

Bild: Nasa/SDO

stjärna om man jämför med andra stjärnor i galaxen är en högst alldaglig gul stjärna som tillhör spektraltyp G och har en yttemperatur som inte är högre än drygt 5 500 grader. Solens yttemperatur är med andra ord till och med lägre än temperaturen i jordens kärna, där den högsta temperaturen på vår planet normalt sett återfinns, som uppskattas vara omkring 6 000 grader. Men precis som andra stjärnor är temperaturen i solens inre mycket högre än yttemperaturen. Även om den är omöjlig att mäta direkt, så kan vi tack vare  vår kunskap om solen och teoretiska modeller kunnat beräkna den til l ungefär 15,7 miljoner grader. 

 ALARIK HAGLUND

Filosofie magister i fysik med inriktning mot astronomi och frilansande vetenskapsjournalist.

Blåa så kallade O-stjärnor, med en yttemperatur på mer än 25 000 grader är – om man inte räknar slutstadier som neutronstjärnor och vita dvärgar – de hetaste stjärnorna i universum. De är dock också de mest kortlivade. Bild: SPL

63

KLIMATTEKNIK

//

ALLT OM VETENSKAP

Så kan växthusgaserna minskas:

JÄTTESUG SKA PLOCKA KOLDIOXID UR LUFTEN Allt fler forskare hävdar att det inte räcker med att minska på utsläppen av växthusgaser för att nå målet med en maximalt två grader varmare jord vid nästa sekelskifte. Om vi vill klara det måste vi också börja plocka koldioxid ur luften aktivt. Det pågår flera sådana försök, bland annat ett i Kanada. Planerna är att jättelika fläktanläggningar ska suga växthusgasen ur luften. Text Lars

Brander

Bild AoV,

D

Carbon Engineering

e pågående klimatförändringarna sätter allt tydligare spår i hela världen samtidigt som utsläppen av koldioxid fortsätter att öka. En kraftig begränsning av den fossila förbränningen är den enda långsiktiga lösningen. Men det krävs kompletterande insatser om den befarade temperaturökningen ska stanna på två grader. Ett förslag som vunnit visst gehör är att fånga in koldioxid i atmosfären – och för ekonomisk hållbarhet omvandla  växthusgasen till syntetiskt bränsle. Det finns flera förslag på hur detta ska gå till och de skiljer sig åt. Det kanadensiska företaget Carbon Engineering tänker sig en storskalig metod där väldiga komplex

64

i höghusstorlek av sammanlänkade jättefläktar ska suga koldioxid ur atmosfären. Koldioxiden kan sedan lagras under jord, eller återanvändas genom att man tillverkar bränsle av det. SUGER KOLDIOXID FRÅN 30 000 BILAR

Koldioxidutsläpp sker från alla möjliga håll - allt från vägtrafik och flyg till kraf tverk och avskogning gör att atmosfärens koldioxidhalt ökar. När det gäller tekniken att suga koldioxid ur atmosfären ligger fokus i första hand på vägtrafiken. Utsläpp från kraftverk och andra stationära anläggningar kan

Luften passerar mellan tunna plastskivor med koldioxidbindande vätska

Fläktar som suger in luft

Anläggning som utvinner koldioxid ur vätskan genom upphettning

Koncentrerad koldioxid

Vätska som binder koldioxid rör sig i ett slutet kretslopp

 Koldioxid sugs ur luften

man göra något åt redan vid källan, det gäller bara att implementera teknik som redan finns. Det är svårare med transporter. Där hamnar koldioxiden i luften och späs ut, så det krävs en annan teknik för att fånga in den igen. Den lösning som Carbon Engineering nu testar har den fördelen att den fångar in koldioxid ur atmosfären, var utsläppskällan än är. Talesmän från företaget hävdar att en fullskalig modell av konstruktionen kan absorbera  växt husgas motsvarande utsläpp från 300 000 bilar. Fläktarna suger in enorma mängder luft, och koldioxiden i luften fångas upp av en vätska med ämnen som binder koldioxiden, till exempel natriumhydroxid. Vätskan transporteras sedan vidare till en anläggning där koldioxiden kan avskiljas med hjälp av värme. När vätskan renats förs den tillbaka till fläktanläggningen för att fånga koldioxid igen. Det är dock en energikrävande process - både fläktar och avskiljningen av koldioxid kräver energi

- så även om man tillverkar bränsle av koldioxiden så är det ingen evighetsmaskin man uppfunnit. Däremot är meningen att maskinen ska plocka mycket mer koldioxid ur luften än de utsläpp som driften av den orsakar. Men tanken är naturligtvis att energin som driver anläggningen ska komma från förnybara källor. Koldioxiden som samlats in kan sedan användas för att tillverka fordonsbränsle, en slags syntetisk diesel. Då återförs visserligen koldioxiden till atmosfären igen, men det är koldioxid som redan finns i kretsloppet och ingen ny som i fallet med fossila bränslen. SOLDRIVEN KOLDIOXIDFÅNGARE

Idén att tillverka bränsle av koldioxid är inte ny. 2007 utvecklade forskare vid Sandia National La boratories i USA en konstruk tion som med hjälp av solenergi spjälkade koldioxid till koloxid. Koloxiden kunde sedan användas för att framställa syntetiska bränslen. Prototypen CR5 – Counter Rotating Ring Receiver Reactor Recuperator – var tänkt att placeras vid en förbränningsanläggning för att suga upp koldioxid direkt vid utsläppskällan. Upphovsmannen, Rich Diver, kommenterade att man i framtiden hoppades kunna suga koldioxid direkt ur atmosfären – men att det nog skulle ta minst femton år att nå dit. Det gjorde det inte. Av allt att döma är vi redan

65

Carbon Engineerings teknik att utvinna koldioxid ur luften är tusen gånger effektivare än vad växter klarar av. Nackdelen är att det drar en hel del energi att göra det. När koldioxiden sedan är utvunnen är nästa fråga vad man ska göra med den. Ett sätt är att lagra den under jord, men risken är då att stora mängder koldioxid släpps loss i en framtida jordbävning eller någon annan naturkatastrof. Och då är vi ur askan i elden. Därför föreslås att det bästa är att göra bränsle av den och behålla den i det kretslopp där den redan finns. Det gör att koldioxidhalten i atmosfären inte ökar - men inte heller minskar.

KLIMATTEKNIK // ALLT OM VETENSKAP

där, även om tekniken är långt ifrån färdigutvecklad. Men forskarna har kommit en bra bit på väg. Carbon Engineering har redan en pilotanläggning klar i Squamish, en kanadensisk ort mitt emellan Vancouver och Whistler. Projektet är delvis finansierat av Bill Gates. Visionen är att fram till 2018 starta til lräckligt många anläggningar för att kunna suga in många miljoner ton koldioxid från spridda utsläpp, det vill säga utsläpp från bilar, lastfordon, fartyg, flygplan och jordbruksmaskiner och annat där det inte går att komma åt koldioxiden direkt  vid källan. Av koldioxiden ska man sedan kunna tillverka drygt 1,5 miljoner liter syntetiskt bränsle om året. CR5 – Counter Rotating Ring Receiver Reactor Recupera tor - v ar en f örs öks kons truk  tion f rån 2 00 7 där k oldio xid kunde omvandlas till bränsle med hjälp av solenergi. Bild: Randy Montoya 

TUSEN GÅNGER EFFEKTIVARE

De jättelika koldioxidsugarna plockar tusen gånger mer koldioxid ur luften än vad växter gör, sett till  ytan. Men de kostar naturligt vis en hel del mer att  bygga en sådan anläggning än att plantera träd eller i alla fall än att låta skogen växa. Ekvationen är dock mer komplicerad än så - i till exempel Europa blir mark mer och mer en bristvara och priserna stiger. Förr eller senare kan det visa sig vara god ekonomi att bygga koldioxidsugar. Just nu är dock finansieringen det stora problemet. David Keith – Carbon Engineerings högste chef och professor vid Harvard Universitys School of Engineering - hoppas att lanseringen av koldioxidinfångarna ska bli en del av en större och samordnad aktion inom den så kallade cleantech-industrin. Och företaget är inte ensamt på banan. I New York finns Global Thermostat med Peter Eisenberger, professor vid Columbia University och tidigare forskare för Exxon och Bell Labs, i ledningen. Och i Schweiz finns Climeworks, som i ett försök i april 2015 fångade in försvarliga mängder koldioxid från atmosfären, vilket sedan omvandlades till ett kolsnålt dieselbränsle. Samtliga dessa tre företag startades mellan 2005 och 2010 då det såg ut som om världens regeringar skulle ta till verkliga krafttag för att hejda klimatförändringen. Men sedan hände det inte så mycket. Carbon Engineering, Global Thermostat och Climeworks har fått ägna sig åt att förfina tekniken medan man med ljus och lykta sökt efter likvida medel för att komma igång på allvar med kommersiell verksamhet. Men det har gått rätt trögt att hitta finansiärer. SVÅRT ATT NÅ TVÅGRADERSMÅLET

Bakom fläktarna som suger in luft finns en struk tur av korrugerad plast där den koldioxiduppfångande vätskan samlar in växthusgasen. Bild: Carbon Engineering  66

En orsak till det svala i ntresset från finansiärer är avsaknaden av politiska beslut i klimatfrågan. Politikerna har fått en hel del annat att tänka på, till exempel flyktingsituationen och terrorister, och det mer smygande klimathotet upplevs inte lika akut. Resultaten av de beslut som tas i klimatfrågan ligger också så många mandatperioder framåt att de knappast är intressanta för politiker som siktar på en karriär. Men ska koldioxidinfångning bli en verklig klimatlösning måste tekniken byggas ut globalt, i industriell skala och till stora kostnader. Då krävs det politiska beslut. Men just vid det där med ”stora kostnader” tappar flertalet av planetens regeringar intresset, trots ett överflöd av varningar från forskarhåll. The National Academy of Sciences, USA:s motsvarighet till den svenska Vetenskapsakademien, har uppmanat den amerikanska regeringen att satsa pengar i projekten så att de kan växa sig tillräckligt stora för att påverka det globala klimatet. Allt fler forskare är överens om att det inte räcker med en snabb utbyggnad av förnybar energi för att hejda temperaturhöjningen vid två grader – The 2C Limit

– som världens politiker i någon mån enats om. "Det klimatpolitiska mantrat, att tiden rinner ut för 2C men att vi fortfarande kan klara det om vi handlar nu, är vetenskapligt nonsens", skrev tyske forskaren Oliver Geden nyligen i tidskriften Nature. Mycket tyder helt enkelt på att det redan är för sent. Och då återstår bara att börja suga växthusgaser ur atmosfären. Även FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att  vi måste utveckla teknik för att ta bort koldioxid ur atmosfären om vi ska klara målet. KOLSNÅL DIESEL

Projekten befinner sig därför nu på en försiktig försöksnivå och de är långt från kommersiell verksamhet eller en nivå där klimatet kan påverkas. Carbon Engineerings demonstrationsanläggning på en övergiven industritomt i Squamish fångar i dagsläget bara in 500 ton koldioxid per år. En talesman för bolaget påpekar med viss självironi att det motsvarar miljöavtrycket från 33 medelkanadensare. Det är så lite att man släpper tillbaka alltihop i atmosfären igen. Climeworks har redan producerat en liten mängd syntetiskt bränsle som man gett namnet ”zero-carbon e-diesel”, men ligger annars lågt. Koldioxiden man fångar in används istället för att få fart på grödorna i ett närliggande växthus. Och Global Thermostat i New York skyndar också långsamt i väntan på en multiinvestering från ett amerikanskt energibolag man uppger sig ha vissa förhoppningar om. Frustrationen är lika stor som idéerna är många. Carbon Engineering ser till exempel en möjlighet till att få ekonomi i projektet genom att dela vattenmolekyler för att sätta ihop vätet med infångad koldioxid och tillverka kolsnål diesel till den kanadensiska kollektivtrafiken – eller exportera den till Kalifornien, där sådana bränslen subventioneras.

Det skulle i alla fall vara en start på något större. Många länder har klimatmål som innebär att transporter inom ett par decennier ska vara klimatneutrala, och representanter från ovannämnda  bolag frågar sig hur det ska gå till - om man inte  börjar samla koldioxid ur luften. AVSKRÄCKANDE STORSKALIGHET

En fråga är vad man gör med den utvunna koldioxiden. Bränsle är som sagt en sak, men det minskar inte kolet i jordens kolkretslopp. Att lagra det under jord är en tanke som ofta förs fram. Kritiker påpekar dock att det kan vara att bädda för en framtida klimatkatastrof som är än värre. Om enorma mängder koldioxid kommer ut i atmosfären mycket hastigt, vid exempelvis ett jordskalv  vid ett koldioxidlager, kan det bli övermäktigt för den förmåga planeten trots allt har att möta förändringar. Australiska forskare har föreslagit att man ska tillverka någon slags byggmaterial där koldioxid kan ingå och helt enkelt lagra växthusgasen i byggnader och annan infrastruktur. Det finns flera metoder för att fånga in koldioxid från atmosfären. Det går till exempel att odla biomassa som binder  växthusgasen och avskilja densamma när biomassan bränns. Eller att helt enkelt gräva ner den och låta kolet stanna kvar i jorden. Här är problemet att odlingarna kräver extremt stora landområden,  vilket oundvikligen kommer att påverka livsmedelsproduktionen. Andra idéer, som att sprida koldioxidabsorberande stendamm på åkrar, är så storskaliga att det  blir svårt att genomföra dem. Och även det här med att fånga koldioxid med enorma fläktkonstruktioner är motbjudande stort och dyrt i de flesta politikers ögon. Men frågan är vad alternativet är om man nu vill hålla sig kvar vid klimatmålet 2C. 

Carbon Engineering tror mycket på tekniken de tagit fram, och kommer det politiska beslut som kräver mer omfattande åtgärder för klimatet så är de beredda att sätta igång med storskaliga anläggningar. Bild: Carbon Engineering 

67

För att suga koldioxid ur luf ten i e n ska la so m mär ks på klimatet skulle det behövas en stor mängd anläggningar. Sannolikt skulle de inte vara direkt ljudlösa, och var de kan placeras är en fråga som behöver redas ut.

HUNDAR

// ALLT OM VETENSKAP

I MINST 15 000 ÅR HAR DEN SLAVAT FÖR OSS:

MÄNNISKANS BÄSTA

REDSKAP I nöd och lust har hunden följt människan genom årtusendena och gjort sig nyttig på många vis. Den har vaktat och jagat, hållit rent omkring oss, varit budbärare och tröstat. Idag upptäcker man alltfler områden där hunden kan hjälpa oss – den kan sniffa upp cancer, hitta arkeologiska fynd, visa var det finns dyrbara metaller i berget, markera för lågt blodsocker, varna för epileptiska anfall ... och mycket mer. Text:

A

Helena Olsson, Bild: IBL m fl

llt tycks ha börjat i Asien där vargar och människor började ta hjälp av varandra för omkring 15 000 år sedan. Bruket att hålla sig med tama vargar spred sig sedan över hela världen. Vargarnas arvsmassa visade sig vara mycket lättföränderlig och genom avel blev de mer och mer tama och mindre varglika. Och som det verkar härstammar alla dagens hundar från asiatiska vargar. Zoologer vid Uppsala evolutionsbiologiska centrum har t ill exempel visat att amerikanska hundar har samma ursprung som de europeiska, och inte är släkt med de amerikanska vargarna. Forskarna drar slutsatsen att de asiatiska hundarna följde med människor när de korsade Berings sund för att ta sig över till Amerika för omkring 14 000 år sedan. Sannolikt var de redan då en domesticerad art i människans tjänst. Domesticering innebär att en djurart går från  vild form till mer eller mindre beroende husdjur på grund av mänsklig påverkan, exempelvis att man avlar på endast de minst vildsinta individerna. De naturliga urvalsmekanismerna sätts till v iss del ur spel eftersom många saker som i vilt tillstånd av68

Ett av de viktigaste uppdragen de  tidig a hun darn a fick var a tt h jälpa  till me d jak t. De tta sked de re dan på stenåldern, för över 10 000 år sedan. Bild: SPL

gör vilka hanar och honor som parar sig hålls till baka för att istället ersättas av människornas önskemål. I naturen kan till exempel en dominant och aggressiv hanne framstå som ett lämpligt parti för en hona, medan människor ofta hellre en mindre  vildsint partner. Därför är dagens hund inget vilt rovdjur och inte någon varg, även om de är så närbesläktade att de kan få fertila ungar tillsammans. Vargens anpassningsbara egenskaper har gjort att hunden idag är ett mycket användbart verktyg med nästan outtömliga möjligheter att användas i arbete. Från att traditionellt ha använts mest som  jaktkamrat, vakt, skydd, boskapsskötsel och sällskap, hittar man idag helt nya områden där hundar kan göra nytta. ÅT MÄNNISKAN VARG?

Det finns olika teorier om hur vargarna i Asien kom i kontakt med människan och sedan stannade vid  vår sida genom historien. En teori utgår lite otippat från att människan jagade och åt vargar. När föräldrarna dödades kom man åt de små valparna som man av någon anledning tog med sig hem.

Den tidens människor hade antagligen lika svårt som dagens att motstå en valps mörka ögon och allmänt hjälplösa uppsyn. Kanske  bars de hem til l barnen som fick något att leka med under några månader. Eller också gödde man dem för att äta upp dem senare. Så småningom upptäckte i alla fall människorna att vargarna hade en del intressanta egenskaper,  bortsett från att vara gulliga som valpar och mat som vuxna. Några utvalda individer var kanske mer tillgivna än andra och fick då stanna kvar i familjen även som vuxna. Dessa parades med  varandra och med t iden blev de alltmer tama och tillgivna. Undan för undan fick dessa vargar, som  var på väg att bli hundar, följa med på jakter där de hjälpte människan på olika sätt. En annan teori, den kanske mest accepterade, är att vissa vargar hade genetiska anlag som gjorde dem mindre skygga och att dessa individer sökte upp människans boplatser. Det kan exempelvis ha  varit utstötta hanar som hade svårt att överleva ut69

Att människor och vargar/hundar tidigt började jaga tillsammans syns på grottmålningar som kan vara över 10 000 år gamla.

HUNDAR

// ALLT OM VETENSK AP

anför en flock och fick nedlåta sig till att leta mat i människornas sophögar. Människor upptäckte då undan för undan att vargarna inte bara var till  besvär utan varnade vid fara och vaktade mot y ttre hot. Folk började aktivt slänga till vargarna ett och annat gnagben, vargarna flyttade allt närmare människorna och istället för att stryka omkring utanför bosättningarna befann de sig snart inne i dem. Därifrån är det inte svårt att tänka sig att en och annan människa tog sig en egen varg och bör jade avla på dem med mest önskvärda egenskaper. Att hundar tidigt ingick i människornas liv och fick arbeta som jaktkamrater finns belagt i tusentals år gamla grottmålningar. TRE URSPRUNGLIGA GRUPPER

Forskare som jämfört gener från hundar har kommit fram till att i stort sett alla moderna raser ut vecklats från tre stora hundgrupper, de vaktande, de vallande och de jagande hundarna. Det var främst dessa egenskaper människan behövde och därför har dessa utvecklats genom mer eller mindre selektiv avel. Dessa tre ursprungliga grupper av hundar kom att grena ut sig vidare och hundforskare menar att det redan för 3 000 – 5 000 år sedan fanns så många som tio olika sorters ursprungshundar: de som arbetade med synen, de som arbetade med luktsinnet, vakthundar, nordiska hundar, stötande spaniels, vattenspaniels och retrievers, stående jakthundar, terriers, vallhundar samt miniatyr/sällskapshundar. LEVDE HUNDLIV

Under människans historia har sannolikt renhållningsarbete varit en viktig uppgift för hundarna som levde i samhällena. Under bondesamhället hade i stort sett alla hushåll en hund som följde familjen överallt. Forskaren Ingvar Svanberg har studerat hundarnas historia i allmoge-Sverige, och han konstaterar helt enkelt att alla hade hund och att de fanns överallt. Till och med de egendoms-

 Varg och hund Det finns stora skillnader mellan vargar och hundar – hur stora b eror på vilken ras man  jämför me d. Rent generellt finns det några viktiga olikheter mellan de två olika djuren.

Hundar har genom åren fått en del oväntade uppgifter, som att bli kosmonauter. Den första hunden i rymden, Lajka, var förmodligen inte överdrivet lycklig över denna ära. Hon överlevde inte resan. Bild: IBL

• Vargen har större huvud (och hjärna), samt större tänder. • Hundar kan skälla som vuxna, medan vargar tappar denna förmåga när de växer upp. • Hundar har ofta slokande öron, vargarnas öron är upprätta. • Hundarnas svansar är ofta böjda, vargarnas är raka. • Vargar går inte att få rumsrena. • Hundar har kortare nos än vargar. • Vargar är mycket misstänksamma mot alla utanför ocken, medan hundar kan fås att acceptera främlingar på ett helt annat sätt.

Varg och hund är nära släkt, men är ändå mycket olika. För omkring 15 000 år sedan delades deras utvecklingslinje. Bild: SPL

Cancerhundarna på det brittiska Medical Detec tion D ogs m arke rar e tt f ynd genom att sät ta sig ner. Bild: SPL

Hundens nos är ett extremt känsligt instrument. Med hundratals miljoner luktsensorer och en stor del av hjärnan kopplad  till lu kts inne t beh övs d et inte många molekyler av ett ämne för att en hund ska identifiera det. Bild: SPL

70

lösa och fattigaste hade hund. Hundarna användes framförallt som renhållningsarbetare, precis som grisar och höns, men också som vakthundar för  både boskap och familjen. De var inkorporerade i samhället på ett helt annat sätt än idag och fanns överallt där människor fanns. Klagomål på att hundar störde gudstjänsterna och bråkade med  varandra under predikan finns att läsa i historiska dokument. En anekdot gäller Carl von Linnés hund som kom och lade sig vid familjen Linnés kyrkbänk även när Linné själv inte kom till k yrkan. Men de flesta hundar levde bokstavligt talat ett hundliv. De var lägst i rang i samhället och fick ofta motta sparkar och slag. När de blev gamla fanns det i huvudsak två sätt som livet kunde sluta på – en yxa i huvudet eller hängning. Det var

Under den europeiska bronsåldern för omkring 2 500 år sedan var hunden redan etablerad i de mänskliga samhällena. Bild: SPL

rackaren, bödelns hantlangare, som hade denna uppgift. Att skjuta en hund ansågs dåligt för bössan som då kunde bli förgjord och obrukbar på något övernaturligt vis. HUNDRASER BÖRJAR VÄRNAS

Det framgick snabbt att vissa hundar var bättre lämpade för att vakta, andra för att jaga. När det fanns tillräckligt många och tydliga raser började man värna om deras specifika egenskaper genom att hålla aveln inom raserna. I Sverige startades Svenska Kennelklubben 1889 av en grupp adelsmän och jägare som främst ville bevara duktiga  jakthundars egenskaper. De robusta vall- och boskapshundarna hade däremot ingen högre status och riskerade att bli arbetslösa när infrastru kturen ändrade om samhället och järnvägen tog över mer och mer av boskapsdrivarnas uppgifter runt sekelskiftet. Dessa hundar räddades kvar tack vare att man under denna tid upptäckte deras nytta inom polisväsendet. Det första organiserade polisarbetet för hundar startade i Tyskland år 1901 och där an vände man sig av tre raser; airedaleterriern, schäfern och dobermannpinschern. Lite senare erkändes också rottweilern som tysk polishund. Många av dagens brukshundar härstammar från de tidiga polishundarna.

undantag. Under romartiden utbildades hundar med olika specialiteter, till exempel försvarshundar som skyddade de bakre linjerna i stridssituationer, attackhundar som tjänstgjorde vid fronten samt kurirhundar. Under första världskriget var användningen av hundar organiserad. Hundar användes på båda sidor av fronten som främst bevaknings- och sanitetshundar. Sanitetshundarna gjorde ovärderliga insatser genom att leta reda på skadade soldater och leda sjukvårdare och bårbärare till de sårade. Det finns uppgifter på att det utbildades runt 700 sådana hundar i Tyskland enbart under krigets första halvår. Användningen av bevaknings- och sanitetshundar väckte intresse även i Sverige trots att landet stått utanför världskriget. Läkaren KA Fries reste till Tyskland 1918 för att studera utbildningen och användningen av hundar i tyska krigsmakten. Han  berättade om sina iakttagelser i det första numret av tidskriften Föreningen Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden (FSSSH) 1918. FSSSH är grunden till Svenska Brukshundsklubben som arbetar med  brukshundar idag. Idag arbetar hundar inom försvaret bland annat med att söka efter minor och andra vapen. POLISHUNDAR

KRIGSHUNDAR

Hundens mångsidighet som medhjälpare till människan gjorde att man ständigt upptäckte nya användningsområden. Givetvis var krig inget

Redan 1909 fick Svenska Kennelklubben besök av två tyska polismän som demonstrerade polishundarnas färdigheter. Uppvisningen väckte stort intresse och svenska konstaplar besökte senare 71

HUNDAR

//

ALLT OM VETENSKAP

Tyskland för att lära sig mer. De tog med sig en schäfer och en airedaleterrier hem till Sverige för Stockholmspolisens räkning efter det besöket. Det  var starten på hundens karriär inom den svenska polisen. De flesta polishundar arbetar idag tillsammans med sin förare inom övervaknings- och ordningstjänsten. De kan spåra misstänka gärningsmän och fordon, hitta saker som gärningsmän slängt ifrån sig vid gripandet eller hålla ordning vid evenemang och demonstrationer. Det finns även specialtränade hundar som kallas id-hundar. De har till uppgift att koppla ihop brott med gärningsman. För en hund är en individs doft så specifik att den kan jämföras med dna och fingeravtryck. De flesta doftmolekyler en människa utsöndrar kommer frå n handflator och fotsulor. De tränger igenom handskar och skor och lämnar spår efter sig på både brottsplatsen och på föremål som förövaren handskats med. Och dofterna finns kvar under lång tid. En holländsk id-hund lyckades till exempel koppla en gärningsman till ett rån som begåtts två år tidigare. Gärningsmannens doft fanns nämligen kvar på tejp som använts för att binda rånoffren. Eftersom hundarna inte kan prata krävs förstås kompletterande bevisning, men när man vet  vilken person som resurserna ska koncentreras på går det ofta att få fram. UTÖKAT UPPDRAG

Den vanligaste anledningen till att skaffa hund är förmodligen av rena sällskapsskäl. Tittar man på de mer nyttobetonade orsakerna till hundinnehav är det hundens vaktegenskaper som framträder mest. Enligt en undersökning gjord av försäkringsbolaget Länsförsäkringar 2004 svarade fem procent av

Enligt en hypotes blev vargen till hund genom att överlevande vargvalpar  tog s om ha nd av männ isko r, och n är det visade sig att vissa av dem blev  tillgi vna b ehöll s de. Bild: IBL

72

Den belgiska vallhunden Duc II  tjän stg jord e i Röd a kor set u nde r första världskriget. Det var inte den enda hund som haft en uppgift i krig – än idag tränas hundar för alla möjliga uppdrag på slagfältet. Bild: IBL

Sveriges befolkning att de skaffat hund för att vakta och skydda hemmet. Att hundar fungerar så bra som vakter beror på deras ursprung som revirhävdande vargar. Likt vargarna har de en medfödd instinkt som gör att de vill skydda flocken och varna för inkräktare. En annan uppskattad förmåga är vallandet. När människan övergick från att ha varit jägare till att  vara mer bofast, bruka jorden och hålla husdjur fick hunden nya uppgifter. Den vaktade boskapen mot rovdjur och höll ordning på flockarna. Det ut vecklades hundar som var duktiga på just att valla, och inom den specialiseringen uppstod nya raser

Under årtusendena har det avlats fram hundraser som lämpar sig för alla möjliga klimat. Slädhundar är anpassade för riktigt bistra väderförhållanden och klarar sig bra i snöstormar och kyla. Förmodligen uppkom de raser som används idag för över 2 000 år sedan. Bild: SPL

som var indiktade på olika slags typer av vallning. Vissa var stora och starka och kunde försvara sin  boskapshjord mot hot, meda n andra raser var små och snabba och duktiga på att hålla ihop flocken. RÄDDNINGSHUNDAR

En av de viktigaste uppgifterna som dagens yrkesarbetande hundar har är att rädda människor. I stora katastrofer som jordbävningar eller tågurspårningar är hundar till ovärderlig hjälp när det gäller att söka efter människor. Ofta är det bråttom att hitta överlevande och hundens fantastiska luktsinne är till god hjälp. Svenska Brukshundsklubben utbildar räddningshundar på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De utbildas för att i första hand snabbt kunna flygas till katastrofområden för att tjänstgöra åt Search And Rescue-styrkor (SAR). Uppdragen kan ske både i Sverige och utomlands. Räddningshundar ska klara riktigt bevärliga mil jöer med rök, eld och höga ljud, och kunna söka igenom stora områden trots en farlig arbetsmiljö. Deras huvuduppgift är att markera var det finns människor vid liv och därmed visa räddningspersonalen var det ska grävas. En mer specialiserad variant av räddningshundar är lavinhundar. De är tränade att hitta människor som begravts i snö, och ofta får de flygas ut med

helikopter då det är mycket bråttom att hitta en person som begravts i snömassor. Hundar är också effektiva i vatten. 1926 visades för första gången i Sverige en livräddningshund i arbete under en uppvisning av skydds- och polishundar vid Kastellholmen i Stockholm. En frivillig person föll i Strömmen och ropade på hjälp. En tränad schäfertik hoppade genast i vattnet och bogserade personen iland. Nu tjänstgör hundar hos Svenska Sjöräddningssällskapet och duktiga hundar kan hitta personer som ligger på 50 meters djup. De är tränade att undsätta personer i sjönöd i alla möjliga situationer och kallas oftast ut när det är mörkt, dimma, regn eller när sökområdet efter personer i vattnet är stort. PERSONLIGA ASSISTENTER

Ledarhundar är välkända. För synskadade är de  viktiga och ger en större rörelsefrihet. De är tränade att leda sin ägare runt olika hinder och markerar  var trappor och trottoarkanter finns. De får följa sina ägare överallt, även in på restauranger och i affärer där andra hundar ofta får vänta utanför. Men hundar kan också hjälpa människor med andra funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehindrade. Fyrfota personliga assistenter kan tränas att vara behjälpliga i vardagen med att till exempel öppna och stänga dörrar, plocka upp saker, ta av 73

HUNDAR

// ALLT OM VETENSKAP

kläder, larma och hämta hjälp när det behövs eller göra sin ägare uppmärksam på ljud- och ljussignaler. Det kan vara brandlarm, trafiksignaler, babylarm eller dörrklockan. Hundar utbildas idag till att fungera som en sorts larmklocka åt diabetiker och epileptiker. Diabeteshundar varnar när en människas blodsocker sjunker under farlig nivå och där patienten riskerar att falla i koma. Lite mer mystiskt är hundar som kan förvarna om epileptiska anfall. Hur detta går till vet man inte riktigt, men det kan  vara lukt- eller beteendeförändringar hos patienten – hundar är extremt känsliga för det senare. Hundar kan också tränas för att upptäcka cancer. Flera av varandra oberoende försök med hundar som känner igen lukten av lung-, bröst- och urin blåsecancer har visat mycket goda och intressanta resultat. Varje år insjuknar mellan 800 svenska kvinnor i äggstockscancer. 400-450 dör i sjukdomen varje år. Sätts behandling in tidigt är prognosen god, men problemet är att upptäcka sjukdomen tidigt. Hundar kan fungera som ett diagnostiskt verktyg, och en specialtränad hund har närmare 100 procents träffsäkerhet. Hundar kan alltså användas för att screena efter sjukdomar på ett väl så effektivt sätt som röntgen eller blodprov. Andra uppgifter inom vård och omsorg som hundar kan ha är som terapihundar. På äldreboenden, demensboenden, eller institutioner med autistiska och deprimerade patienter kan de höja livskvaliteten för de boende – depressioner minskar, blodtryck och kolesterol sänks.

En springer spaniel på det brit tisk a cen tre t Medi cal De tec tion Dogs tränar på att identifiera cancer. Bild: SPL

Fabel är en svensk arkeologihund som är specialiserad på att hitta mycket gamla mänskliga kvarlevor under jorden. Just nu är det världens enda certifierade arkeologihund. Bild: Tobias Vallulv 

EN FANTASTISK NOS

Att hunden har ett fantastiskt, för oss människor nästan övernaturligt bra, luktsinne är välkänt. I sina nosar har de flera hundra miljoner luktsensorer, jämfört med våra futtiga cirka fem miljoner. Den vanliga jämförelsen är att våra luktsensorer täcker ett frimärksstort område, medan hundens täcker ett område stort som ett badlakan. Antalet doftsensorer i nosen motsvaras också av den stora del av hjärnan som är tilldelad luktsinnet – den är fyra gånger så stor som hos människan och kan bearbeta luktintrycken på ett mycket effektivt sätt och dessutom lagra minnen av lukter extremt mycket  bättre än vi kan. Många av de egenskaper som gjort hundarna så användbara för oss och som beskrivits tidigare i texten har just med deras luktsinne att göra. En  viktig arbetsplats för hundar är tullen där narkotikahundar används sedan länge. Men där finns även hundar som är tränade att hitta sprängämnen, reptiler, pengar, gömda människor, dvd-skivor och allt möjligt annat där smuggling är ett problem. Frågan är om det ens finns något ämne som hundar inte kan tränas att känna igen? Det verkar inte så. På Hundcampus i Hällefors har man under tio års tid sökt efter något som hundarnas nosar inte klarar av, men hittills utan resultat. Med rätt trä-

ning verkar de kunna lära sig att känna igen allt, i alla fall i laboratoriemiljö. På Hundcampus bedrivs just nu ett projekt för att lära hundar att urskilja dofterna av vissa mineral. Särskilt intressant är yttrium, en exk lusiv jordartsmetall som används i bland annat lysdioder, lysrör, lågenergilampor och fiberkabel. Grundämnet finns i mycket små koncentrationer här i Sverige, och hundarna lär sig peka ut jordprover med tillräckligt hög halt av yttriumet med 80 procents säkerhet i laboratoriemiljö. I naturen kan det finnas flera störningar – temperatur, luftfuktighet med mera – som påverkar resultatet. Ett annat område där hundar kan komma till nytta är inom arkeologin. Vi har tidigare skrivit om arkeologihunden Fabel som är tränad att hitta mänskliga kvarlevor under marken – fast till skillnad från polisens sökhundar handlar det om hundratals eller tusentals år gamla kvarlevor. Det finns många fler områden där hundarnas luktsinne är till stor nytta, och förmodligen kommer det att finnas ännu fler i framtiden. Vi har precis börjat lära oss hur otroligt bra de är på att känna igen lukter, och träningsmetoderna blir allt  bättre.  74

Vårt hav behöver fler duktiga och engagerade naturvetare. Vill du göra en insats för Östersjön? Som student på Biologiprogrammet vid Linnéuniversitetet kan du ta del av och aktivt tillämpa den senaste forskningen om hur klimatet påverkar livet i Östersjön, från mikroorganismer och alger till

fisk och fåglar. Vårt unika läge med Östersjön precis runt knuten ger optimala förutsättningar för profilering inom marin biologi, både på grundoch avancerad nivå. Välj ett universitet där allt är möjligt, välkommen till Linnéuniversitetet.

GEOGRAFI // ALLT OM VETENSKAP

McMurdo Station:

Antarktis är vindpinade inlandsisar, taggiga isberg och bitande kyla. Invånarna består främst av pingviner, några bofasta människor finns inte. Men den ogästvänliga kontinenten är ändå inte helt öde – det finns ett antal åretruntbemannade forskningsstationer där. McMurdo Station heter den största och den är som en huvudstad där över tusen personer kan vistas. Text Tomas Serholt Bild IBL m fl

McMurdo är med antark tisk a måt t mät t en s tor sta d med sina upp till 1 200 invånare. Bild: Gaelen Marsden

T

änk dig en forskare som börjar dagen med att läsa tidningen mumsande på en frukt från det lokala växthuset, sedan går till jobbet och avslutar dagen med en after work i någon bar, tittandes på de lokala tv-nyheterna. Kanske köper han också den lokala tidningen

76

på vägen och tar ut lite kontanter i en bankomat. Scenen låter inte särskilt anmärkningsvärd i sig – men placera den i isande kyla, hundratals mil från närmsta fast befolkade plats så blir det lite mer uppseendeväckande. Den amerikanska polarforskningsstationen McMurdo Station är kanske världen mest isolerade

I den antarktiska metropolen McMurdo har stora fyrhjulsdrivna bilar en lite mer na turl ig pla ts än i mån ga andra storstäder.

samhälle, om man med det menar att det finns en infrastruktur med sådant man förväntar sig finna i en mindre by. Stationen har en egen tidning –  Antarctic Sun, en egen tv-kanal, Antarktis enda  bankomat, ett bibliotek, en kyrka, ett växthus för färska grönsaker, tre barer och fram till 2009 också en egen bowlinghall.

1 200 INVÅNARE

McMurdo Station inrättades år 1955 och är basen för den amerikanska forskningen på Antarktis (United States Antarctic Program, USAP). Stationen är belägen strax utanför det antarktiska fastlandet på Ross Islands södra spets, 8 643 kilometer från ekvatorn och 3 500 kilometer nästan rakt 

77

GEOGRAFI // ALLT OM VETENSKAP

 Wasa och Svea En lång rad olika nationer har permanenta forskningsstationer som är belägna runt om på vår allra sydligaste kontinent och de närbelägna öarna. Som mest lever och arbetar omkring 4 000 människor på Antarktis. Sverige har två forskningsstationer på Antarktis – Wasa och Svea – belägna i Dronning Maud Land, ett väldigt område i västra Antarktis som står under norsk överhöghet. Här bedriver den statliga myndigheten Polarforskningssekretariatet forskning inom bland annat glaciologi, miljö, medicin, epidemiologi, mikrobiell ekologi och atmosfärforskning. Wasa, byggd 1988-89, är i drift under sommarsäsongerna och är den betydligt större av de två stationerna. Wasas 133 kvadratmeter stora huvudbyggnad har en boendekapacitet för 12-16 personer. Stationen är belägen invid kusten och försörjs huvudsakligen av vind- och solkraft. Förutom generatorhuset och huvudbyggnaden finns också en arbetsmodul och en observationsmodul. Svea, belägen 40 mil från kusten, byggdes 1987-88 och fungerar som en satellitstation till Wasa. Svea utgör en bas för forskningsgrupper som arbetar tillfälligt i området. Huvudbyggnaden är tolv kvadratmeter stor och Den svenska forskningsstationen Svea är lite mer har en kapacitet för fyra blygsam än McMurdo. Bild: Wilfried Bauer  personer.

McMurdo Ross Island

ROSSHAVET 

söderut från Nya Zeeland. Stationen bemannas året runt, till och med under vinterhalvåret då mörkret sänker sig över Ross Island och temperaturerna kan sjunka ned mot minus 50 grader. I och kring stationens omkring 85 byggnader bedrivs forskning i astrofysik, biologi, medicin, geologi, glaciologi samt en del andra forskningsgrenar. McMurdo har en kapacitet att inhysa drygt 1 200 invånare men det är inte alltid som det råder full aktivitet. Under sommarhalvåret (oktober–mars), då merparten av forskningsarbetet utförs, lever och arbetar runt 1 100 personer på stationen, medan in vånarantalet under vinterhalvåret kan sjunka ned till färre än 200 personer. McMurdo är visserligen en utpräglad forskningsstation, men i och med att det är så stort arbetar de flesta med annat. Olika underhållsarbetare ansvarar för transporter via basens tre flygplatser eller hamnen, jobbar med logistiken kring forskningsexpeditioner, sköter konstruktioner och underhåll av byggnader och mycket annat. Yrken som bartender, reporter, kock, tandläkare och en del annat finns givetvis också representerade. Till hamnen, den sydligast belägna hamnen i världen, transporteras varje år 42 miljoner liter bränsle och 5 000 ton förnödenheter och utrustning. Allt från post, byggmaterial, lastbilar, traktorer, frystorkad mat samt vetenskapliga instrument anländer med fraktfart yg. Vintertid lotsas de av väldiga isbrytare genom det förrädiska eller istäckta Rosshavet. McMurdo fungerar också som en omlastningsstation och en del av utrustningen och förnödenheterna fraktas vidare till andra forskningsstationer. Bland annat längs South Pole Traverse, en 160 mil lång väg av packad snö, utmärkt med flaggor. Följer man den till dess ände hamnar man vid den geografiska sydpolen och den amerikanska forskningsstationen Amundsen-Scott Pole Station. Jämfört med den är McMurdo nästan en storstad. 

ANTARKTIS 

McMurdo är kontinentens största ort och ligger på Rossön alldeles nedanför kontinentens enda aktiva vulkan, Mount Erebus.

McMurdo

Bild: IBL

78

WOVEN IN QUALITY SINCE 1893 W W W . P E L L E V A V A R E . S E

HISTORIA

//

ALLT OM VETENSKAP

UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET SÄNKTES INTE ALLA UBÅTAR AV FIENDEN ...

 ETT ÖDESDIGERT 

TOABESÖK  En av de mer bisarra incidenterna under andra världskriget skedde den 14 april 1945 utanför Skottlands nordöstra kust. Där sjönk den tyska ubåten U-1206 – av allt att döma efter ett misslyckat toalettbesök. Det var ett minst sagt snöpligt slut för den då hypermoderna ubåten – och för den unge fartygschefen som förde sitt första befäl. Text Staffan

Hassby Bild Staffan Hassby, AoV m fl

 Batteri + saltvatten = klorgas Klorgas var en fruktad fiende ombord på ubåtarna. Den giftiga gasen bildas genom elektrolys av havsvattnet (H 2O + NaCl) över polbultar och skenor på batterierna. Hur mycket gas som utvecklas beror bland annat på spänning och salthalt. Klorgas påverkar andningsorganen och i högre koncentration är den dödlig. Den användes därför som stridsgas under första världskriget. Klorgasbildning kan inträffa även på dagens ubåtar, men ris kerna är oerhört mycket mindre än på 1940-talet. På de svenska ubåtarna använder sig besättningarna idag av BIBS (built in breathing system) vid gasutveckling, andningsventiler och helmasker kopplade till olika centrala luftförråd ombord.

80

 Ubåtar och batterier En ubåt som rör sig under vattnet går på el från sina batterier. Idag kan batterierna laddas även i u-läge med olika metoder, men under andra världskriget var man tvungen att gå i ytläge för att ladda. Därför var batterikapaciteten helt avgörande för hur länge man kunde färdas under vattnet. Batterierna var uppbyggda av serie-

kopplade battericeller på omkring två volt vardera. En Typ VII-ubåt, som U-1206, hade 62 battericeller i det förliga batteriet och 63 i det aktre, vilka fulladdade gav 9 160 Ah. Intressant är också att jämföra med de revolutionerande ubåtarna av Typ XXI, Elektrobåtarna, som hade tre batterier med totalt 372 celler och en kapacitet på 33 900 Ah.

A

tt även ubåtsbesättningar behöver gå på toaletten ibland kom kanske inte som någon överraskning för de första ubåtskonstruktörerna. Toalettfrågan var dock redan tidigt ett problem. Från början användes helt enkelt hinkar som hängdes upp här och var efter förrättat behov, för att sedan tömmas i ytläge. Det var naturligtvis inte helt lyckat för luftkvaliteten ombord – även utan hinkar med avföring  var luften i en ubåt kvav och otäck . Utvecklingen på toalettområdet gick emellertid vidare, och under andra världskriget hade  brittiska och amerikanska ubåtar en tank om bord, ti ll vilken man spolade toainnehållet. Men tyska båtar hade eliminerat tanken för att spara utrymme ombord och spolade istället toalettstolarnas innehåll rakt ut i havet. Det är lätt att inse att en sådan toalett måste konstrueras så att det aldrig blir öppna rör från det omgivande vattnet till toalettstolen. Vad som händer om det höga omgivande vattentrycket släpps raka vägen in till toalettstolen och därmed ubåtens innandöme är inte så svårt att föreställa sig. Normalt sett försökte man använda toaletten när båten gick på eller strax under ytan, för att få ett lägre vattentryck mot systemet. På djup under 25 meter var trycket för högt för att toaletten skulle kunna användas.

Från 1905 till 1945 var Accumulatoren Fabrik Aktiengesellschaft Berlin-Hagen (AFA) ensam leverantör av ubåtsbatterier till tyska ubåtar. Företaget är nu mer känt under namnet Varta, som det antog 1962. Det första ubåtsbatteriet som byggdes i Hagen var till den svenska ubåten Hajen, sjösatt 1904 och idag museiubåt på Marinmuseum i Karlskrona.

En Typ VII-båt hade två toaletter, en föröver och en akteröver. Toan i aktern låg mittemot kabyssen och fungerade normalt som förråd för livsmedel under patrullernas första veckor, så besättningen var hänvisad till den förliga  bekväm lighetsinrättningen. Alltså, 50 man på en enda toalett. Och då var det ju trevligt om man kunde spola efter sig, även på 60 meters djup. Det krävde dock att man hade koll på hur toaletten fungerade,  vilka krana r som skulle öppnas och stängas, vilka spakar som skulle stå i vilka lägen, och i vilken ordning allt detta skulle ske. FATALA FELGREPP

Exakt vad som hände är oklart. Klart ä r i alla fall att en besättningsman gick på toaletten och att något sedan gick mycket fel. Han gjorde några fatala missgrepp i handhavandet av klosetten,  vilket kan tyckas vara mänskligt med tanke på det komplicerade systemet av ventiler som skulle

Bilden visar battericeller från U 3 på Malmö Museum, drygt en meter höga. Den högra är bara en tom behållare. Behållarna innehöll svavelsyra och blyplattor förbundna med polerna i cellens topp. Battericellerna på U-1206 var snarlika och det var alltså när saltvattnet förband polerna, vilket ledde till elektrolys, som klorgas utvecklades. Bild: Staffan Hassby 

EN FÖRBÄTTRAD TOALETT

På den tyska ubåten U-1206 var toalettlösningen den vanliga tyska, men då det var en av den tidens modernaste ubåtar var även toaletten förbättrad. Denna nya typ av vattenklosett gick att använda på betydligt större djup än tidigare – bara man  visste hur ma n gjorde. Den 14 april stävade U-1206 på 60 meters djup mot sitt operationsområde. Det var en typ VIIC båt under befäl av Kapitänleutna nt Karl-Adolf Schlitt. Krigsslutet närmade sig, men U-1206 hade lämnat Kristiansand i Norge den 6 april för att söka byte i det tilldelade operationsområdet utanför den brittiska ostkusten. Detta var båtens första patrulluppdrag och dessutom den 27-årige Schlitts första befäl.

Ingenting för någon med cellskräck – toaletten på U 3 på Malmö Museum. Lägg märke till trälådan till vänster – det är toapappershållaren, på den tiden pappret var i ark. Bild: Staffan Hassby 

81

HISTORIA // ALLT OM VETENSKAP

Bilden visar tydligt komplexiteten i systemet – inte bara att trycka på spolknappen här, inte. Toaletten kommer från ubåten Illern – sjösatt 1956, utrangerad 1980 – och finns på Marinmuseum i Karlskrona. Toaletten ombord på U-1206 var av liknande konstruktion. HMS Illern var av Hajen III-klass, vars konstruk tion v ar st ark t infl uera d av den tyska Typ XXI, ubåten som fullständigt revolutionerade undervattenskrigföringen i slutet av andra världskriget. Bild: Mattias Billemyr/SMM 

öppnas och stängas i rätt ordning. Men konsekvenserna kunde bli ödesdigra vid ett misstag. Vissa källor gör gällande att besättningsmannen höll på med en reparation av toaletten snarare än att han använde den för eget bruk, men det är tveksamt om man skul le ha gett sig på att reparera en ubåtstoalett på 6 0 meters djup. I vilket fall resulterade allt i att vatten började strömma in i ubåten under högt tryck. Någon källa påstår också att det var fartygschefen Schlitt själv som var den skyldige på toa och att  både ha n och den tillka llade besättningsmannen, som var specialutbildad på det nya toasystemet,  vred på fel kranar och d rog i fel spakar. Andra käl lor – kanske mer trovärdiga – berättar att Schlitt befann sig i maskinrummet, engagerad i en reparation av en av dieslarna. Konsekvensen blev hursomhelst att ubåten tog in havsvatten, under en st und helt ohejdat. Båtens maskinchef (LI, Leitender Ingenieur) lyckades dock få någon slags kontroll på vatteninströmningen. Men mängden vatten som kommit in i  båten var så stor att man fick blåsa tankarna för att återvinna flytkraften. GIFTGAS

Vattnet som strömmat in i båten tyngde visserligen, men det var inte det störst a problemet när man väl fått flytkraft. Det hade möjligen gått att pumpa ut vattnet även i u-läge, men det var inget alternativ.

Nästa steg i skeendet hette näml igen klorgas. Toaletterna var nämligen placerade ovanför det förliga respektive akterliga batteriet (Ackumulatorrum 2 och 1), vilket nu fick konsekvensen att havs vatten från den skenande toaletten trängde ner till det förliga batteriet. När något sådant händer kan det bildas giftig klorgas, vilket också blev resultatet på U-1206. Detta fenomen är något man är beredd på i en ubåt, nu som då. Alla besättningsmän hade därför en kombinerad uppstigningsväst/andningsmask, en så kallad Dräger-Tauchretter, som de kunde ta på sig när det fanns risk för gasbildning. Emellertid klarade syrgasen i en Tauchretter inte alltför lång tid, utan man var helt enkelt tvungen att ta upp den drabbade ubåten till ytan för att vädra ut klorgasen och pumpa läns. ÖVERGE FARTYGET!

När ubåten bröt vattenytan påbörjade man omedelbart åtgärder för att så snabbt som möjligt vädra innandömet och eliminera risken för ytterligare klorgasbildning. De befann sig i fientliga farvatten, mycket nära kusten, och att gå upp till ytan var en rejäl risktagning – i synnerhet så här i slutet av kriget då kontrollen över haven alltmer hamnat i de allierades händer. Härifrån berättas två olika versioner av händelseförloppet. Den ena säger att man nästan omgående blev upptäckta av brittiskt flyg, som satte in ett anfall. U-1206 blev så illa skadad vid attacken att det var omöjligt att dyka. Valet var alltså inte så svårt för Kapitänleutnant Schlitt, som omedelbart

 Toa på ubåtar Redan i ubåtens barndom blev man inte oväntat varse behovet av toalett ombord, även om man länge löste problemet med pytsar och hinkar. Pytsarna hängde för övrigt med ett bra tag, dels för att toaletter som var förbundna med havet inte fungerade om man gick för djupt, dels för att man inte ville använda bullriga toaletter om fiendens ubåtsjakt låg och lyssnade. Det lär inte ha doftat karameller ombord … Så småningom infördes i alla fall tekniska lösningar som gjorde att man kunde spola ut i havet, vilket sannolikt var en förbättring av luftkvaliteten ombord. De svenska ubåtarna slutade att spola i havet i och med att Sjöormenklassen togs i tjänst i slutet av 1960-talet. Istället pumpar man toainnehållet – kallas i avloppssammanhang för svartvatten – till en sluten tank. Tanken har ett membran i mitten, med havsvatten på ena sidan och svartvatten på den andra. När man spolar pumpas svartvattnet in i tanken och motsvarande mängd havsvatten pumpas ut i havet, allt för att hålla ubåtens flytkraft i balans – tankens innehåll väger alltid lika mycket.

82

Bilden visar en Andningsapparat m/45, tillverkad av AGA, m en de olika fabrikaten var snarlika. Bild: Staffan Hassby 

 Der Dräger-Tauchretter

- från ubåtar till rymdfarkoster

gav order om att överge fartyget och att verkställa självsänkning. Av den 50 man starka besättningen  blev 46 krigsfångar, en stupade vid attacken och tre drunknade i den höga sjön efter att man övergett  båten. Den andra versionen av händelserna menar att ubåten redan var så tung när man nådde ytan att den var på väg att sjunka ner igen. Trots att man sköt ut de torpeder man hade i tuberna räckte det inte för att ge positiv flytkraft. Schlitt gav order om att överge båten och besättningen tog sig in till kusten i livflottar, där några  besättni ngsmän drunknade när de försökte klättra upp för de branta klipporna. På sitt sätt kanske toalettmalören – hur den nu än gick till – räddade de 46 överlevande från att dela sina fyra skeppskamraters öde. Under hela kriget stupade i snitt tre av fyra ubåtsmän och så här sent i kriget var oddsen att överleva ännu sämre.

Redan 1907 lanserade Drägerwerk i Lübeck sin U-Boot-Retter, i princip samma utrustning som användes under andra världskriget. Det handlade om en kombinerad andningsmask/uppstigningsmask/  flytväst med syrgasflaska, en så kallad Tauchretter (dykräddare), som man kunde ta på vid uppstigning från en sjunken ubåt, vid enklare dykarbeten eller när det fanns risk för gasbildning ombord. Andningsapparaten arbetade med ett slutet system och man började med att fylla en andningssäck – som även fungerade som flytväst – med syre från en tub. Användaren andades in syre från andningssäcken med en regulator (munstycke) och andades ut tillbaka in i andningssäcken. Utandningsluften passerade en så kallad kalipatron för att binda koldioxiden i utandningsluften. För varje andetag tillsattes automatiskt lite nytt syre från tuben in i andningssäcken, som kompensation för den koldioxid som bundits i kalipatronen. Andningsapparaten användes också när ubåten tvingades till så långa uppehåll under ytan att det bildades alltför stora mängder koldioxid i luften ombord. Syrgastubens kapacitet avgjorde hur länge man kunde klara sig, normalt mellan 15 och 45 minuter. I den klassiska filmen/tv-serien Das Boot  kan man se Tauchretter i användning, dels som enkel dykarutrustning, dels som andningshjälp när ubåten ligger och trycker på havsbotten. Som ett kuriosum kan nämnas att än idag används Tauchretter – i princip identisk med andra världskrigsversionen – som standardsäkerhetsutrustning i Leopard II-stridsvagnar när man tar sig över vattendrag. En utvecklad version fanns faktiskt också i rymdfärjornas räddningskapslar.

Tretton punkter instruktioner för att gå på muggen. Men, med tanke på U-1206:s öde, var det kanske nödvändigt. Bild: Staffan Hassby 

Toaletten på Typ VII-båten U-99 5 är ganska lik den på U 3. Är den röda kranen under toastolen till för att förhindra att misstaget på U-1206 upprepas? Bild: Deutscher Marinebund e.V.

83

HISTORIA // ALLT OM VETENSKAP

 Ubåt Typ VIIC

Deplacement

1 070 ton

Elmotor

750 hk 17,7 knop

Aktionsradie uläge

125 km/ 4 knop

Längd

67 m

Fart ytläge

Bredd

6,2 m

Fart uläge

7,6 knop

Torpeder

14

Höjd

9,6 m

Aktionsradie ytläge

13 700 km/ 10 knop

Besättning

44–52

Djupgående

4,75 m

Dykdjup

ca 220 m

Dieselmotorer

3 200 hk

ÅTERFUNNEN

U-995 är en typ VIIC som ligger som museibåt på stranden i Laboe utanför Kiel. Den är av samma typ som U-1206 som var en av de sista Typ VII-båtarna som byggdes. Den sjösattes på varvet F Schichau GmbH i Danzig och togs i tjänst 1944. Bild: Deutscher Ma- 

toalettincidenten och kollisionen. Detta är dock något som inte på något sätt är bekräftat. Kapitänleutnant Schlitt avled den 7 april 2009, 91 år gammal, nästan på dagen 64 år efter sänkningen av U-1206.  Särskilda tack till informationsavdelningen vid Första Ubåts flottiljen, Karlskrona, till U 3:s Veteranbesättning, Malmö och till  Marinmuseum, Karlskrona.

När man i mitten av 1970-talet gjorde bottenundersökningar för en pipeline från ett oljefält i Nordsjön, stötte man på vraket av U-1206 utanför Peterhead. Undersökningar utförda av RCAHMS (The Royal Commission on the Ancient and Historical Monuments of Scotland) spekulerar kring möjligheten att vattenläckan som tvingade upp U-1206 kan ha uppstått när ubåten kolliderade med ett fartygsvrak i området, och inte av toalettbesöket. Eller möjligen en kombination av

Toalettinstruktion, fast här på tyska. ”Viktigt! Läs före användning” manar skylten. Säkert befogat – börjar vattnet spruta in är det så dags att börja läsa instruktionsboken. Bild: Deutscher Marinebund e.V.

rinebund e.V. / Preuß

84

Nackademin gör dig redo för jobb. Under 1-2 år på Nackademin får du en yrkesförberedande utbildning nära branschen, föreläsare från näringslivet och en gedigen praktikperiod. Allt för att göra dig redo för ett  jobb – direkt efter examen. Läs mer om våra utbildningar och ansök idag på nackademin.se

MÄRKLIGA DJUR //

ALLT OM VETENSKAP

VIOLSNÄCKAN:

Egentligen är det magen som uppvisar den blå färgen då violsnäckan simmar upp och ned. Bild: Sylke Rohrlach

Upp-och-nedvänd

SNÄCKA med giftiga tricks Som en livs levande pokemonfigur flyter violsnäckan runt i världshaven. Med hjälp av sitt gift och ett aggressivt beteende attackerar den betydligt större organismer – framför allt den fruktade portugisiska örlogsmannen. Och ironiskt nog är det också från sitt favoritbyte den får giftet. Text:

Helena Olsson Bild: IBL

I

de flesta subtropiska och tropiska hav flyter det omkring ett litet djur som påminner i utseendet om en tecknad figur från den japanska serien Pokemon. Denna till synes oskyldiga varelse är en nakensnäcka och kalllas bland annat violsnäcka, blå drake eller blå havssnäcka. Den är pelagisk, alltså lever i öppna haven och låter vindar och havsströmmar föra 86

den med sig. Nakensnäckorna är en grupp marina blötdjur som förlorar sitt skal efter larvstadiet. De är kända för att ofta ha starka färger och udda former. Det finns i dagsläget omkring 3 000  beskrivna ar ter. KAMOUFLAGE BÅDE UPPE OCH NERE

Hos violsnäckorna är undersidan blå och de till bringar sina dagar med att flyta upp och ned. Detta tack vare luftsäckar som de har placerade i magen på ett sätt som gör att de oftast vänds på denna ledd. Den del som är vänd uppåt är dess fot, alltså det som kallas foten på andra sniglar och snäckor. Ryggen ligger oftast nedåt och är silvergrå, vilket tillsammans med den blå foten är snäckans kamouflage. När fiender kommer underifrån och tittar upp på den flytande violsnäckan gör den grå färgen snäckan svår att se mot havsytan. Fiender som tittar på den ovanifrån, såsom fåglar, har också svårt att upptäcka den då dess blå undersida kamouflerar den mot

Violsnäckan för lätt  tan karn a till n ågo t slags utomjordisk organism. De många utskotten – cerata – hjälper violsnäckan både att andas och att röra sig framåt. De innehåller också gift. Bild: IBL På många språk finns ordet drake med i namnet på violsnäckan, vilket inte är så konstigt när man ser den. Bild: Taro Taylor 

Violsnäckans favoritföda blåsmaneten är egentligen ingen manet utan fyra olika organismer som gjort gemensam sak och verkar som en individ – de kan inte överleva ensamma. Ovanför vattnet har den en gasfylld blåsa som den kan ”segla” med, och under vattnet har den tentakler som kan bli flera  tiot als me ter lå nga . Gif tet i t en tak lern a är my cket smär tsa mt oc h kan i sällsynta fall leda till döden. Bild: SPL

det blå havet. Den blå färgen tros också reflektera  bort skadlig UV-strålning. Om djuren sköljs upp på land kollapsar deras kroppar som inte längre hålls upp av vatten och luftfyllda säckar.

detta sätt kan den utdela mer kraftfulla och dödliga sting än vad den portugisiska örlogsmannen själv kan göra. Blir man stungen av en violsnäcka ger det samma reaktion som om man skulle bli stungen av den portugisiska örlogsmannen.

AGGRESSIV OCH GIFTIG

Violsnäckan lever på olika havslevande organismer som planlöst flyter runt i världshaven på samma sätt. Den rör sig mot bytet genom att göra långsamma simrörelser med sina cerata, de tentakelliknande utskotten som pryder dess kropp. Förutom att hjälpa till vid förflyttning gör utskotten djurens kroppsyta större och underlättar på så sätt syreupptagningen. Violsnäckan är ett aggressivt rovdjur och trots att den inte är mer än tre-fyra centimeter lång kan den attackera betydligt större byten. Bland annat står den giftiga blåsmaneten, eller portugisisk örlogsman, på menyn, vilket är något som violsnäckan är känd för. Blåsmaneten är i själva verket en manetliknande koloni. Den består av en gas blåsa från vilken tentakler med nässelceller hänger ned. Nässelcellerna innehåller så kallade nematocyster, hårt hoprullade gifttaggar, och de reagerar  vid beröring och skjuter ut gift. Violsnäckan simmar långsamt ikapp en blåsmanet, sätter sig fast vid den och börjar äta. Den är själv immun mot giftet och äter hela blåsmaneten inklusive tentakler. Därefter passerar nematocysterna opåverkade genom violsnäckans mag- och tarmkanal och lagras i toppen på violsnäckans tentakler: cerata. Eftersom violsnäckan koncentrerar giftet på

HERMAFRODIT

Likt de flesta nakensnäckor är violsnäckan hermafrodit, den har alltså både hanliga och honliga könsorgan. Djuren parar sig liggande på sidan. De befruktar inte sig själva men det verkar som om de kan agera både hane och hona samtidigt under parningen. Efter parning producerar båda individerna äggsträngar som läggs i havet. Äggsträngarna är omgärdade med slem för skydd och de flyter sedan omkring tills larverna kläcks. Violsnäckan är idag inte av något kommersiellt intresse och det finns inga uppgifter om att den är hotad. Den ställer sällan till problem för människor, men det händer att folk kliver på exemplar som bli vit uppspolade på land. Det kan också hända att  badande människor simmar på dem och då blir stungna. 

 HELENA OLSSON

Helena Olsson är vetenskapsskribent, biolog och doktorand i bevarandebiologi vid Linköpings universitet.

 Violsnäckans utbredning Latinskt namn: Glaucus atlanticus  Längd: tre till fyra centimeter Utbredningsområde: De flesta tempererade och tropiska hav såsom Stilla havet, Indiska oceanen och Atlanten.

87

MÄRKLIGT & VERKLIGT

//

ALLT OM V ETENSKAP

 MINIDOCKSKÅP  FÖR MAXBELOPP  I Tennysons dikt Jungfrun av Shalott satt huvudpersonen fast i ett slott. Slottet finns också i verkligheten – fast i miniatyr. Bild: Splash

Dockorna får akta sig så att de inte snubblar över isbjörnsfällen. Bild: Splash

Flygeln som placerats intill högra väggen är en praktpjäs värd närmare 60 000 kronor. Bild: Splash

Ett ståndsmässigt hem har såklart eleganta statyer. Bild: Splash

 // Dockskåp är en av de allra mest klassiska leksakerna. Men här är ett som inte passar sig för lek, inte ens försiktig sådan. Med handsnidade möbler, arbeten av guldsmeder, glasblåsare och silversmeder är Astolat Dollhouse Castle världens dyraste dockskåp, värderat till i runda tal 70 miljoner kronor. Men då ska det också tas i beaktande att de 29 rummen rymmer 10 000 handgjorda föremål i skala 1:12 samt en hel del antik dockskåpsinredning. Den amerikanska miniatyrkonstnären Elene Diehl har skapat skåpet utifrån slottet i Tennysons dikt Jungfrun av Shalott .

I detta dockskåp är allt som glimmar guld. Bild: Splash

Barnkammaren är fylld med exklusiva leksaker. Bild: SPL

88

Klistrad på vägen  // Normalt

brukar ju uttrycket att skrynkla asfalt betyda att en förare trycker så hårt på gasen att vägbeläggningen borde knycklas ihop bakom bilen. Hur det här gått till får vi nog fråga den brittiska konstnären Alex Chinneck som är mannen bakom installationen.

Schysst vägfäste. Undrar var man får tag på de där däcken? Bild: WENN 

Vänd upp och ner på London under bilsemestern. Bild: WENN 

 KAVIAR UPP I HALSEN  Opistognathus dendriticus -hanen har inte fått sig ett rejält skrovmål på delikat färsk kaviar. Tvärtom så tar han hand om sin avkomma genom att ruva den i munnen. Det ser kanske inte så bekvämt ut, men äggen är väl skyddade från andra glupska fiskar.  //

Bild: IBL

89

MÄRKLIGT & VERKLIGT

//

ALLT OM V ETENSKAP

 INGET FÖR  HÖJDRÄDDA  // Norges

natur är på sina ställen minst sagt hisnande. Kjeragbolten i Rogaland är till exempel en plats som den med minsta antydan till svindel bör undvika. Från stenblocket som sitter inkilad mellan klippväggarna ner till marken är fallhöjden 984 meter, så det gäller att inte halka. Bild: Imago/  blickwinkel 

SPETSAD BLODKROPP Bild: IBL

 // Röda blodkroppar är inte stora. Faktiskt är de så små att de till och med ter sig som pyttesmå på spetsen av en nål, här sett i kraftig förstoring.

90

Hjälp oss rädda de starkaste Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att de är både starka och listiga har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år har vi arbetat med att förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen. För att sätta st opp för den avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att både skärpa lagarna och få dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på olagliga produkter ska minska.

Stöd vårt arbete, bli Isbjörnsfadder idag! wwf.se/isbjornsfadder

FRÅGOR OCH SVAR

// ALLT OM VETENSKAP

NYTTIGA BAKTERIER Mjölksyrebakterier är nyttiga bakterier, som genom att producera mjölksyra hjälper till att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta. Bild: SPL

Kan ni ge exempel på nyttiga bakterier?  Det finns gott om bakterier som inte bara är nyttiga, utan också rent livsnödvändiga för oss. Nästan alla  bakterier är i någon mening nyttiga, men om vi håller oss till vad

 bakterier kan göra direkt för oss människor så finns till exempel mjölksyrebakterier. De producerar mjölksyra genom jäsning av kolhydrater och skapar på så sätt en sur miljö

där skadliga bakterier inte trivs. Det gör att mat med mjölksyre bakterier håller längre. Exempel är filmjölk, crème fraiche och salami. Men det finns många fler produkter.

En människa innehåller fler bakterier än mänskliga celler, och de flesta av dessa  bakterier är nyttiga på ett eller annat sätt. Till exempel är det ett allt större forskningsfokus

på hur mag- och tarm bakterier påverkar oss. Där finns det många intressanta frågor att  besvara, och många nya slags bakterier att upptäcka.

VIKTEN AV LUFT Hur väger man luft?  Det är faktiskt möjligt att väga luft med hjälp av en vanlig våg. Det krävs dock att man är lite påhittig och har tillgång till en pump och något som kan tömmas på luft utan att ändra volym. Om man placerar en sluten  behållare innehållande luft på en våg kommer  vågen att visa behållarens vikt, plus vikten av luften i behållaren, minus vikten av den luft som behållaren tränger undan. Resultatet blir därmed att man endast

Luften omkring oss har vikt och med lite påhittighet går den faktiskt att väga med hjälp av en vanlig våg.

92

får reda på behållarens  vikt. Om man däremot först väger en sluten  behållare som är tom på luft, det vill säga har  vakuum på insidan, och sedan väger samma behållare fylld med luft kan man dra ifrån  vikten av den vakuumfyllda behållaren från  vikten av den luf tfyllda  behållaren och på så vis få fram vikten av den luft som ryms i behållaren. Har man gjort allt rätt bör man få ett resultat som säger att en liter luft väger ungefär 1,3 gram.

 R  VA D Ä

PLANETLJUS Finns det någon planet som lyser av egen kraft, eller reflekterar alla bara solljuset?  Ingen av planeterna i solsystemet ger ifrån sig något eget ljus. Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus kan dock ses med blotta ögat som klara ljuspunkter på natthimlen eftersom de reflekterar en del av det solljus som träffar dem. Hur starkt en planet lyser på himlen beror utöver hur stor andel av solljuset den reflekterar bland annat också på hur långt bort från solen den befinner sig och hur stor del av himlen den tar upp.

VEM VAR BARTOLOMEU DE GUSMÃO Den portugisiske prästen och naturforskaren Bar tolomeu Lourenço de Gusmão levde mellan 1685 och 1724. Han presenterade 1709 en design på ett luftskepp för kung Johan V av Portugal. Designen påminde om en drake, med en skärmliknande överdel som skulle ge luftskeppet lyftkraft med hjälp av antingen vinden eller en uppsättning bälgar. Kungen var så imponerad att de Gusmão utsågs till professor i matematik och gavs ersättning på livstid för att fortsätta sitt arbete med designen. Någon offentlig testflygning av de Gusmãos luftskepp, som fick namnet Passarola, genomfördes emellertid aldrig.

En luftskeppsdesign som föreslogs av Bartolomeu de Gusmão redan 1709.

55 Östersjön är ett ovanligt grunt hav med ett medeldjup på endast cirka 55 meter.  R  VA D Ä

UBLIMERING Sublimering är den process genom vilken ett ämne i fast form övergår direkt till gasform utan att passera flytande form. Sublimering sker vid temperaturer och tryck under ett ämnes så kallade trippelpunkt, där de tre faserna gas, vätska och fast form befinner sig i jämvikt. I stort sett alla ämnen kan sublimera under rätt förhållanden, men exempel på ämnen som sublimerar relativt enkelt är koldioxid och jod.

FLORENCE NIGHTINGALE

Venus, Mars och månen i skymningen. Bild: SPL

Florence Nightingale, som levde mellan 1820 och 1910, kom från en välbärgad brittisk familj, men utbildade sig trots det till sjuksköterska. Under sin tid som hängiven fältsjuk93

Torris, det vill säga koldioxid i fast form, övergår vid normalt atmosfärs try ck oc h rum ste mper atu r direkt till gas utan att först smälta. Bild: SPL

FRÅGOR OCH SVAR

// ALLT OM VETENSKAP

Vi vet idag att Vintergat an, som bara är en av uppemot 20 0 miljarder galaxer i det synliga universum, myllrar av stjärnor med planeter, där det eventuellt skulle kunna finnas liv. Än så länge känner vi emellertid inte till något annat liv än det på jorden. Bild: Nasa, Esa och M Kornmesser (ESO) 

LIV I UNIVERSUM Vad tror ni om annat liv än det  på jorden i universum?  Det råder inga tvivel om att det universum vi lever i är oerhört vidsträckt. Bara i den begränsade del

av universum vi kan se uppskattas det finnas uppemot 200 mil jarder galaxer med hundratals miljarder stjärnor i varje. Om man utgår från det  vi vet om vår egen galax Vintergatan är planeter kring stjärnor dessutom en regel snarare än ett undantag och det finns

i genomsnitt fler än en planet runt varje stjärna. Med tanke på det svindlande antal planeter detta resulterar i är det svårt att tänka sig att jorden skulle vara den enda planeten med liv. Trots de lovande förutsättningarna har astronomerna än så länge inte hittat

någonting som tyder på att liv existerar någon annanstans än på  jorden. Vi kan därför  bara spekulera om hur eventuellt liv på andra planeter ser ut och vi vet inte heller hur långt bort vi måste leta för att hitta liv utanför jorden. Sökandet efter utom jordiskt liv har

emellertid knappt  börjat. Vi har idag inte ens uteslutit möjligheten att det finns enklare former av liv på någon av de andra planeterna eller månarna i vårt eget solsystem och än mindre att liv uppstått på planeter kring andra stjärnor i galaxen eller i avlägsna galaxer.

GENTERAPI MOT ALZHEIMERS Vi undrar om man kan bota Alzheimers med hjälp av genterapi?  Genterapi skulle kunna  vara ett effektiv t vapen i kampen mot Alzheimers sjukdom och lo vande resultat har redan rapporterats från en klinisk prövning. Testet, som är det första i sitt slag, inleddes redan 2001 av en grupp neurologer vid University of Califor-

nia San Diego i USA och de testar en experimentell genterapi, som har till uppgift att minska den takt med vilken hjärnans nervceller försämras och dör hos patienter som drabbats av Alzheimers. Under testets inledande fas behandlades åtta Alzheimers-

patienter genom att hudceller från patienten genetiskt modifierades för att producera och utsöndra proteinet NGF (nerve growth factor), som visat sig kunna underlätta överlevnaden hos de celler som dör till följd av Alzheimers. De modifierade cellerna

94

inplanterades sedan direkt i patientens  basala framhjärna, som är ett av de områden i hjärnan som drabbas först. Patienterna levde i allt ifrån fem veckor till mer än tio år efter att ha genomgått behandlingen, men efter att ha obducerat deras

hjärnor har läkarna nu kunnat konstatera att alla reagerade positivt på behandlingen. Obduktionsresultaten visade att behandlingen räddade döende nervceller i närheten av det  behandlade området och att effekten var  varakt ig. De bekräftade också att ingen av

243 Det tar planeten Venus hela 243 jorddygn att rotera ett varv kring sin egen axel, det vill säga att ett dygn på Venus är 243 gånger så långt som på jorden.

 R  VA D Ä

ARKNING? Vid arkning används en så kallad arkningsmaskin för att skära till ark av papper, kartong och andra material i olika storlekar.

VEM VAR

BO PÅ MARS Hur är klimatet på Mars och vad krävs för att bo där? 

Florence Nightingale anses genom sitt arbete ha lagt grunden till det moderna sjuksköterskeyrket.

sköterska under Krimkriget, som varade mellan 1853 och 1856, insåg hon vikten av god hygien för att minska dödligheten bland patienterna och hennes arbete ledde till en reform inom sjukvården. Hon grundade, efter att ha återvänt hem, också en skola för sj uksköterskor.

patienterna upplevde några långvariga negativa effekter till följd av behandlingen. Den kliniska prövningen är nu inne i sin andra fas, som ska avgöra om behandlingen medför att patienternas symtom avtar.

Vid Alzheimers sjukdom bildas plack i hjärnan och nervceller dör. En experimentell genterapi mot Alzheimers har gett lovande resultat i en klinisk prövning. Bild: SPL

95

Mars är precis som jorden en stenplanet med en fast yta att stå på och forskarna misstänker att planeten för runt 3,5 miljarder år sedan hade ett  varmt och fuktigt klimat, som påminde om klimatet på jorden vid samma tidpunkt. Men idag har de två planeternas k limat inte mycket gemensamt. En viktig anledning till att Mars och jorden Det ogästvänliga klimatet gått skilda vägar är betyder att eventuella framatt Mars bara har  tida b osä ttn inga r på Ma rs ungefär hälften måste ha ungefär samma så stor diameter egenskaper som en rymdfarkost. Bild: SPL som jorden och att planeten endast väger omkring en tiondel så mycket som jorden. Det betyder att gra vitationen på Mars är  betydligt svagare och att den därför haft svårt att hålla kvar sin atmosfär. Storleken gör också att Mars är en för liten planet för att den ska vara tillräckligt geologiskt aktiv för att kunna fylla på atmosfären. Under årens lopp har Mars därför förlorat större delen av sin atmosfär. Mars befinner sig dessutom mer än 50 procent längre bort från solen än jorden. Det innebär att Mars får nöja sig med mindre solljus och att medeltemperaturen på planeten inte är mer än minus 63 grader. Generellt sett är det med andra ord alldeles för kallt på Mars för att det ska finnas flytande vatten på ytan och till sk illnad från jorden ligger planeten således utanför den beboeliga zonen. Temperaturen varierar emellertid kraftigt och på sommaren kan det vid ekvatorn bli uppemot 20 grader varmt mitt på dagen, medan det  vid polerna kan bli så kallt som minus 153 grader. Den tunna och kalla luften på Mars betyder emellertid inte att det inte går att bo där, utan  bara att eventuella bosättare måste leva i slutna  byggnader, som precis som en rymdfarkost håller luften inne och kylan ute, och att man inte kan  vistas utomhus utan r ymddräk ter.

Vad söker du?

I vilken stad?

Sök

Fråga en vän – eller använd reco.se En vän kan man verkligen lita på. Men det finns även andra som kan hjälpa dig. På reco.se har vi digitaliserat begreppet ”från mun till mun”. Hos oss kan du läsa rekommendationer från kunder som redan har använt ett företag. Dessutom kan du jämföra offerter och hitta schyssta rabatter. Så oavsett om du vill anlita en punktlig snickare, en pålitlig bilfirma eller boka restaurang till dejten, gör du det bäst via oss. Om du inte redan fått ett bra svar från din bästa vän, vill säga. Välkommen till reco.se

REKOMMENDATIONER

OFFERTER

ERBJUDANDEN

BOKNINGAR

Jämför och anlita ett rekommenderat företag i ditt område.

1.

Beskriv dina behov.

2.

Reco granskar och väljer ut de lämpligaste företagen.

3.

Se andras betyg på företagen.

4.

Jämför offerter

och välj det företag som känns bäst.

KRÖNIKA

// ALLT OM VETENSKAP

Den antropocenska explosionen:

 VAD HAR

LONDON GEMENSAMT MED KAMBRIUM?

I

nom geologin kan det löna sig att studera nutida processer för att förstå de förstenade spåren efter vad som hände för miljontals år sedan. Till exempel kan London jämföras med den kambriska perioden som inleddes för 541 miljoner år sedan. Det låter kanske helt vrickat att jämföra två så olika saker, men nu gillar jag både London och kambrium och därför gör jag det i alla fall. Den kambriska perioden utgör språngbrädan in i fanerozoikum. Det var en omvälvande tid i jordens historia där i princip alla våra nu kända djurstammar uppstod. Från att ha varit relativt fattiga på liv började nu haven sjuda av fler, större och mer komplexa livsformer. Början av den kambriska perioden definieras geologiskt av det första uppträdandet av spårfossilet Treptichnus pedum. Denna typ av fossil är förstenade spår efter olika organismers framfart i sedimenten och alltså inte resterna efter organismen själv. I äldre lagerföljder finns visserligen små och enkla spårfossil, men i kambrium blir dock spårfossilen fler, mer komplexa och tränger djupare ner i sedimenten. Treptichnus pedum kan sägas representera det första exemplet på djur som kunde åstadkomma dessa spår. Spårfossilen kan exempelvis vara resterna efter flykt undan rovdjur, födosökning, transportvägar eller platser för dumpning av exkrement. Och här finns parallellen mellan den så kallade kambriska explosionen och uppkomsten av megastäder. Idag finns det omk ring 35 megastäder, städer med mer än tio miljoner invånare. New York, Tokyo, Storlondon och Shanghai är några kända exempel. När dessa började etableras, och London kan ses som ett tidigt exempel där folkmängden mellan 1850 och 1910 ökade från omkring tre till över

sju miljoner, så byggdes intrikata nätverk av vägar, kanaler och underjordiska gångar som vittnar om alltmer komplexa mänskliga hjärnor och tekniska landvinningar. Framförallt kan de underjordiska gångarna i framtiden betraktas som en sorts gigantiska och mänskligt producerade spårfossil. De moderna spårfossilen under megastäderna är också betydligt mer intrikata än de äldre. Det fanns gångar, akvedukter och stensatta avfallsrännor kring och under historiens första städer vid Nilen och i Mesopotamien, och senare i bland annat Rom. Dessa skulle kunna liknas vid de enklare spårfossilen i lager som är äldre än kambrium. Megastädernas underjordiska nätverk innehåller exempelvis transportvägar (tunnelbanesystem, kulvertar), kommunikation (tele- och datakablar), rörsystem för avloppsvatten och dricksvatten. Och likt hypereffektiva redskapsförsedda mullvadar i mänsklig skepnad har alltsammans dessutom konstruerats inom en tidsrymd som geologiskt sett framstår som en blinkning. Det har till och med framförts att den äldsta tunnelbanan i London, Metropolitan Line s om började  byggas 1861, borde få definiera startpunkten för den föreslagna geologiska tidsepoken antropocen – på ungefär samma sätt som Treptichnus pedum definierar startskottet för kambrium. Den kambriska explosionen sammanfaller också med många miljömässiga förändringar i sedimentationsmönster, på samma sätt som vår tids klimatmässiga förändringar med ökade koldioxidutsläpp, biodiversitetsminskningar, förändringar i erosion och sedimentationsförhållanden. Slutsatsen är således att megastädernas underjordiska spårfossil på många sätt kan ses som en drygt halv miljard år yngre parallell med de kambriska dito. 

En jämförelse mellan explosionen av spårfossil i övergången mellan prekambrium och kambrium ställt mot människans utveckling av städer och ”spårfossil” under de senaste drygt 11 500 åren. Bild: Mats E. Eriksson/AoV (efter Williams m.fl. 2014) 

97

I en framtida hypotetisk geologisk utgrävning kommer de gigantiska spårfossilen under våra megastäder att framstå som komplexa nätverk skapade av en organism (Homo sa-  piens ) för mängder av olika ändamål. Dessa är betydligt mer intrikata än äldre  tide rs mä nskl iga s pår fos sil, liksom de kambriska förstenade havsbottnarna är betydligt mer komplext genomgrävda än de från äldre tider. Bild: IBL

MATS E. ERIKSSON

Professor i paleontologi vid Geologiska institutionen, Lunds universitet. Han forskar främst på mikroskopiska fossil och försöker bland annat rekonstruera flera hundra miljoner år gamla ekosystem.

NÄSTA N UMMER

// ALLT OM VETENSKAP

DÅ ÖKNEN BLOMSTRADE

- NÄTVERK AV FORNTIDA FLODER UPPTÄCKT I SAHARA 

De torra och brännande heta öknarna i västra Sahara har en gång grönskat och blomstrat. Radarbilder med hög upplösning avslöjar spår av ett vidsträckt nätverk av forntida floder och flöden.

SÅ PÅVERKAS DIN HJÄRNA AV MAGENS MIKROBER

BRASILIA - FRAMTIDSSTADEN BYGGDES PÅ REKORDTID

Den är kanske den märkligaste av alla huvudstäder. Byggd i et t frenetiskt  tempo, och tänkt att bli en symbol för den nya tiden, en öppning till Brasiliens inland och en hypermodern stad i alla avseenden. Det var en utopi som med åren skulle visa sig allt svårare att förverkliga. Brasilia är ett lyckat eller ett avskräckande exempel på stadsplanering, beroende på vem man frågar.

Prenumerationer

Priser

TITELDATA

11 nummer 6 nummer lösnummer

112 86 Stockholm 0770-45 71 83 Telefontid: mån-fre 08. 30-16.00 Fax: 08-652 0300 [email protected] W e b b -   j än s t  t 

11 nummer

Norden

Övriga Europa

Övriga världen

11 nummer 829 kr 6 nummer 459 kr (inkl. porto) 

11 nummer 889 kr 6 nummer 489 kr (inkl. porto) 

11 nummer 909 kr 6 nummer 499 kr (inkl. porto) 

Internetkod:

Internetkod:

Internetkod:

083-083128 

083-083129 

083-083130 

Scanna QR-koden för erbjudanden

INTERNETBOKNING PÅ:WWW.PRENSERVICE.SE ANGE INTERNETKOD 083-083401

 Prenumerera 6 nummer av

629 kr 34 9 kr 74 kr

Vad vi har i magen påverkar vårt humör, hjärnans utveckling, vår personlighet och annat – det har forskare misstänkt länge. Nu kartläggs de mikroorganismer som vi bär på och hur de påverkar oss.

på Allt om Vetenskap

AoV för 349 kr (ord. lösnummerpris: 444 kr – jag sparar 95 kr)

083098

av AoV för 629 kr (ord. lösnummerpris: 814 kr – jag sparar 185 kr)

083097

PORTO BETALT

Detta erbjudande gäller bara prenumeranter i Sverige. För utlandet tillkommer porto. Namn

 ALLT OM VETENSK AP

C/O Titeldata

Adress

Svarspost

Postadress

124 348 300 Telefon

110 12 Stockholm 98

K  l    i     p   p   u   t   k    u   p   o  n   g   e  n   o   c  h    s  k   i     c  k    a  i    n  !  

www.janake.se

 Alkohol kan skada din hälsa.