Aib Ga30+ - 45+ 2013 (2020 - 05 - 10 02 - 10 - 34 Utc)

March 31, 2023 | Author: Anonymous | Category: N/A
Share Embed Donate


Short Description

Download Aib Ga30+ - 45+ 2013 (2020 - 05 - 10 02 - 10 - 34 Utc)...

Description

 

Atgas Mhpmh

Hdg-dkoemte` rhtary smrew mhlpresshrs

IA =2+, IA =9+, IA =9, IA 05+, IA 05

Lakuag `e dkstruéíh

 

Lakuag `e Dkstruéões para Mhlpresshres

+

+

 

+

IA =2 , IA =9 , IA =9 = 9, IA 05 , IA 05

Khta `e Mhpyrdif Quagquer ush kíh authrdza`h hu a mýpda `h mhkteÿ`h hu `e quagquer parte `h leslh ä prhdjd`h. Dsth renere-se partdmugarlekte a larmas mhlermdads, `ekhldkaéíh `e lh`eghs, kÿlerh `as peéas e `hs `esekfhs. Este lakuag ä vágd`h para mhlpresshres mhl kÿlerh `e särde superdhr a JZR266251.

K² 2215 222= 4> - 29/:21=

Yej-sdte? fttp?//www.atgasmhpmh.mhl.jr 

 

IAZAKPDA] A Atgas Mhpmh asseiura ah Mhktratakte, `urakte h perìh`h e mhk`déões a`dakte renerd`hs, iaraktda quakth ah mhkserth hu reparaéíh, a tìtugh iratudth, `h prh`uth vek`d`h hu `e seus mhlphkektes hu amessýrdhs `e najrdmaéíh prýprda que vekfal a apresektar mhlprhva`hs `enedths `e najrdmaéíh, `es`e que kíh seoal prhvekdektes `e lag ush hu mugpa `h Mhktratakte. Hs prazhs `e iaraktda síh mhkta`hs a partdr `a `ata `a eldssíh `a(s) khta(s) ndsmag(ds), estek`ek`h-se? a.

para mhlpres mhlpresshres shres estamd estamdhkárdh hkárdhs hu phrtáteds phrt áteds? ? 16 (`ezhdth) (`e zhdth) leses leeses apýs aeeeldssí ldssíhh leses `a khtapara ndsmag ndsma hu 1: (`hze) (`hze) leses leses apýs apýs a ektreia tämkdma, prevagemek`h hsprazh que hmhrrer prdledrh, :0 (vdkte quatrh) hgegelekth mhlpresshr.

 j.

para hutrhs equdpalekths? equd palekths? pegh perìh`h per ìh`h `e 16 (`ezhdth) (`ezhdth ) leses apýs a eldssíh `a khta ndsmag hu 1: (`hze) leses apýs a ektreia tämkdma, prevagemek`h h prazh que hmhrrer prdledrh.

 Kekful reparh, lh`dndmaéíh hu sujstdtudéíh, sujstdtudéíh, a tìtugh `e iarak iaraktda, tda, prhrrhiará hs prazhs amdla amdla,, quer para h equdpalekth el sd, quer para hs amessýrdhs hu mhlphkektes sujstdtuì`hs. As iaraktdas dkstdtuì`as pegh presekte dkstrulekth renerel-se exmgusdvalekte ahs mhlphkektes `e najrdmaéíh prýprda. Mhl regaéíh a mhlphkektes, lhthres e amessýrdhs najrdma`hs phr termedrhs, as iaraktdas síh as estajegemd`as peghs respemtdvhs najrdmaktes, e `e sua exmgusdva resphksajdgd`a`e. A endmámda `as presektes iaraktdas está mhk`dmdhka`a â dle`data mhlukdmaéíh phr esmrdth `h Mhktratakte â Atgas Mhpmh shjre h `enedth mhkstata`h, sek`h expressalekte prhdjd`a quagquer dktervekéíh `h Mhktratakte Mhktratakt e hu `e termedrhs kh prh`uth hu equdpalekth, shj peka `e per`a `a iaraktda. Faverá per`a `e iaraktda khs mashs `e? a.

mhlpresshre mhlpresshress estamdhkár estamdhkárdhs dhs dkstaga` dkstaga`hs hs hu lhkta`hs lhkta`hs pegh pegh Mhktratak Mhktratakte, te, sel vdsthrda vdsthrda e aprhvaéíh aprhvaéíh `a `a Atgas Atgas Mhpmh3 Mhpmh3 exmeth exmeth hs hs lh`eghs IV.

 j.

ausïkmda `e Ektreia Pämkdma, Pämkdma, pega Atgas Mhpmh3

m.

lakutekéíh lakutekéíh dka`equ dka`equa`a a`a hu dkmhrreta dkmhrreta `hs equdpalekths equdpalekths hu prh`uths, prh`uths, dkmgudk dkmgudk`h? `h? (d) reagdzaéíh reagdzaéíh `e `e lh`dndmaéõ lh`dndmaéões es kíh authrdza`as3 e (dd) dkhjservêkmda `as dkstruéões `a Atgas Mhpmh quakth â lakutekéíh, gujrdndmaéíh `endmdekte hu drreiugar3

`.

elprei elpreihh `e peéas peéas hu ames amessýr sýrdhs dhs kíh kíh hrdidk hrdidkads ads hu hu kíh aprhv aprhva`h a`hss pega pega Atga Atgass Mhpmh3 Mhpmh3

e.

ush dka dka`eq `equa` ua`hh hu hu dkmhr dkmhrret rethh `h `hss equd equdpal palekt ekths hs hu prh`u prh`uths ths33

n. i.

shjrem shjremari ariaa `e trajag trajagfh fh kíh prev prevdal dalekt ektee authrdz authrdza`a a`a pega pega Atgas Atgas Mh Mhpmh pmh,, phr esmrd esmrdth3 th3 `esi `esias aste te khr khrla lagg `hs `hs equd equdpa pale lekt kths hs hu hu prh` prh`ut uths hs33

f.

`akhs `emhrr `emhrrekte ektess `e mash nhrtudt nhrtudthh hu `e nhréa ladhr ladhr,, mhlh hs resugta` resugta`hs hs `e dkmïk`dh, dkmïk`dh, dkuk`a dkuk`aéões éões,, `epre`aéíh `epre`aéíh,, ireve, tulugth hu aéões `akhsas `h iïkerh, ektre hutrhs3

d.

traksp traksphrt hrtee dka`equa dka`equa`h, `h, arlaze arlazekal kalekt ekthh drreiuga drreiugarr hu prhghk prhghkia` ia`hh prhvd`ek prhvd`ekmda mda`h `h pegh Mhktra Mhktratak takte3 te3 e

 o o..

estar h Mhktratakte el lhra hu dka`dlpgekte dka`dlpgekte kh paialekth `h preéh estajegemd`h estajegemd`h pegh mhktrath `e ^ek`a ^ek`a e Mhlpra.

 Kekful `enedth `e najrdmaéíh najrdmaéíh ph`erá ser mhksd`era`h lhtdvh ousth para h Mhktratakte Mhktratakte nagtar ah mulprdlekth `as hjrdiaéões que gfe dkmuljel ka nhrla `este dkstrulekth e `a prhphsta dkmgusa. Hs servdéhs regamdhka`hs âs presektes iaraktdas seríh exemuta`hs kas hndmdkas prevdalekte authrdza`as pega Atgas Mhpmh, sek`h `e resphksajdgd`a`e `h Mhktratakte a ektreia e retdra`a `hs prh`uths kesses ghmads, e as respemtdvas `espesas `e traksphrte e seiurh. A mrdtärdh exmgusdvh `a Atgas Mhpmh, hs servdéhs el iaraktda ph`eríh ser presta`hs khs estajegemdlekths `h Mhktratakte.  Keste mash, th`as as `espesas regamdhka`as regamdhka`as mhl qudghletraiel hu passaiel aärea, telph `e vdaiel, agdlektaéíh e fhspe`aiel `e tämkdmhs e/hu lemêkdmhs `everíh ser paias pegh Mhktratakte. :

2215 222= 4>

 

Ìk`dme 1 1.1 1.: 1.= 1.0

Rremauéões `e seiurakéa Ìmhkes `e seiurakéa Rremauéões `e seiurakéa ierads Rremauéões `e seiurakéa `urakte a dkstagaéíh Rrem Rremau auéõ éões es `e `e seiu seiura raké kéaa `uar `uarkt ktee h nukmdhkalekth Rremau Rremauéõe éõess `e seiura seiurakéa kéa `uarkte `uarkte a lakut lakuteké ekéíh íh hu reparh  ◃

 ◃











































































 ◃



 ◃























 ◃

















 ◃

 ◃

 ◃

 ◃











 ◃























































P Aevgdashpr`dkemmdphartge ne nukmdhkalekth Mhrte `e nukmdhkalekth Avdsh `e assdstïkmda @esghmalekth atraväs `e th`as as tegas Am Ames essh sh âs âs telp telper erat atur uras as `e `e saì` saì`aa e `h  phkth `e hrvagfh Amessh âs fhras `e nukmdhkalekth Amessh âs partd`as `h lhthr Amessh âs fhras `h lý`ugh Amessh âs fhras `e nukmdhkalekth el maria Amessh ah regä `e maria Ames messh sh/r /rea earl rlee `h tel telph phrd rdza za`h `hrr `e ass assds dstï tïkm kmda da ]egeéíh ]egeéíh ektre ektre mhktrhg mhktrhgee ghmag, ghmag, re relhth lhth hu hu  phr GAK Amessh/lh` Amessh/lh`dndmaé dndmaéíh íh `h mhktrhge mhktrhge `h ek`ereéh MAK Amessh/lh`dndmaéíh `e DR, DR, IAPEY IAPEYA AT e lásmara `e suj-re`e Amessh/lh` Amessh/lh`dndmaé dndmaéíh íh `hs parêletrhs parêletrhs `a jak`a `e pressíh Lh`dndmaéíh `a segeéíh `a jak`a `e pressíh Amessh/lh` Amessh/lh`dndmaé dndmaéíh íh `hs `hs parêletr parêletrhs hs ``hh telphrdza`hr `e assdstïkmda Ames Amessh sh/l /lh` h`dn dndm dmaé aéíh íh `a uk ukd` d`a` a`ee `e `e tel telpe pera ratu tura ra Amessh/lh`dndmaéíh `a ukd`a`e `e pressíh Atdvaéíh Atdvaéíh `a repartd`a repartd`a authlát authlátdma dma apýs apýs nagfa nagfa `e mhrrekte Amessh/lh Amessh/lh`dndma `dndmaéíh éíh `h `h telph telph `e atrash atrash `e maria Amessh/lh Amessh/lh`dndma `dndmaéíh éíh `h telph `e









 ◃









































 ◃









 ◃





 ◃



4 4 1: 10 15 19 19 16 51

5: 5: 5= 50

 ◃





 ◃























































 ◃



 ◃



==..05 =.> =.9 =.6 =.4

 ◃

 ◃



 ◃



Zeiuga`hr Egectrhkdchk® Zeiuga`hr Egectrhkdchk® Radkeg `e mhktrhge Ìmhkes utdgdza`hs kh vdshr



 ◃



= =.1 =.: =.=

 ◃

 ◃







 ◃







 ◃





9

 ◃







 ◃







 ◃







=.:4 Amessh/lh`d Amessh/lh`dndmaé ndmaéíh íh `hs parêletrhs parêletrhs `e prhteéíh =.=2 Pe Pegas `e teste =.=1 ]ervd`hr YEJ =.=: Rarêletrhs prhiraláveds ◃ 





◃ 









◃ 





































 ◃

 ◃













 ◃

























































 ◃







 ◃







 ◃









 ◃







 ◃





































































































 ◃



 ◃



 ◃





 ◃







0 0.1 0.: 0.= 0.0 0.5 0.> 0.9 0.6 0.4 0.12 0.11 0.1: 0.1= 0.10 0.15 0.1>





















 ◃































































 ◃



 ◃



 ◃



 ◃





>5 >5 >> >> >>

 ◃

 ◃





>0

 ◃







>=

 ◃





◃ 



◃ 

◃ 



































 para`a lìkdl =.:9  para Atdv`a aéílìkdlh h `a phrhteéíh phr RA]]YHZ@ =.:6 =.:6 Atdvar a `eterldkaéíh `a pressíh relhta `e maria/`esmaria  ◃

 ◃

2215 222= 4>

































>>

 ◃



>9

 ◃

















 ◃

















 ◃

































>6 >4 >4 9=

 ◃



 ◃

◃ 





◃ 

◃ 

◃ 







































◃ 

◃ 













◃ 























◃ 

◃ 























































 ◃







 ◃

 ◃

 ◃

















 ◃

















 ◃







 ◃









 ◃























 ◃















◃ 

 ◃







 ◃

 ◃



















◃ 

◃ 



 ◃



















 ◃









































































































































 ◃





 ◃



 ◃

9> 9> 99 96 62 6: 6: 60 65 65 6> 66 64 42 42 41 45

00..1196 ] Leervkdu`hpraY ssw hr` `h usuárdh EJ 0.14 Rarêletrhs prhiraláveds ◃ 

















◃ 

5 5.1 5.: 5.=

















































◃ 



◃ 

















































◃ 







































> >.1 >.: >.= >.0

Dkstagaéíh @esekfhs `dleksdhkads Rrhphsta `e dkstagaéíh Gdiaéões egätrdmas Rdmthiralas

9 9.1 9.: 9.= 9.0 9.5 9.>

Dkstruéões `e nukmdhkalekth Rartd`a dkdmdag Ates `a partd`a Rartd`a @urakte h nukmdhkalekth ^erdndmaéíh `h vdshr Rara`a

◃ 

















◃ 

◃ 

◃ 





◃ 

















◃ 

◃ 

























◃ 

























































 ◃









 ◃





 ◃

 ◃





 ◃







 ◃

 ◃

 ◃















 ◃







 ◃



























 ◃







 ◃







































 ◃

















 ◃



























◃ 

◃ 







 ◃







125 12> 129 126 124

 ◃























◃ 











 ◃

































 ◃





















































120 125 125

 ◃

















 ◃







445> 44

12: 12: 12:

 ◃































◃ 















 ◃

 ◃















































◃ 

































◃ 

◃ 









 ◃





















































































◃ 

◃ 



 ◃



H]Md (hpmdhkag) D k t r h `u é í h Hperaéíh Mh Mhgh ghma maéí éíhh e nu nukm kmdh dhka kale lekt kthh (mhldssdhkalekth) 5.0 Rdmthiralas 5.5 Pegas e avdshs `h Egectrhkdchk® 5.> @a`hs @a`hs apre apresek sekta` ta`hs hs `ura `urakte kte h nukmd nukmdhka hkalek lekth th khrlag 5.9 Avds hs 5.6 Lakutekéíh 5.4 Cdts `e assdstïkmda 5.12 ]hguéíh `e prhjgelas ◃ 



 ◃

111 111 11= 11> 119 11 6 116 114 1:2 1:1 1:: 1::

 ◃

 ◃

















◃ 





◃ 

 ◃



◃ 

◃ 







>1 >1 >1 >: >: >: >: >=

 ◃







Zeiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm Zeiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm Radkeg `e mhktrhge Ìmhkes utdgdza`hs Pega prdkmdpag Amessh a lekus Leku `e ektra`as Leku `e saì`as Mh M h k t a ` hr e s ]egeéíh `h lh`h `e mhktrhge Leku assdstïkmda Leku setphdkt (vaghr estajegemd`h) Leku fdstýrdmh `e evekths Lh`dndmaéíh `as `endkdéões ierads Leku dknh (dknhrlaéíh) Leku `h regýidh selakag Leku teste

◃ 







 ◃



















55>> 59 59 56

 ◃





























 ◃

 ◃

=.:>







 ◃

 ◃

 ◃

=.:5







 ◃

=.:: =.:= =.:0





 ◃

 ◃

=.:2 =.:1



 ◃

 ◃

=.14







 ◃

 ◃

=.16





 ◃

 ◃

=.19







 ◃

 ◃

=.12 =.11 =.1: =.1= =.10 =.15 =.1>











◃ 

 ◃



>

 ◃





















5 5 5 5

◃ 













 ◃

 ◃



































































 ◃























































































@esmrdéíh ierag D kt r h ` ué í h Ng Nguxh `e ar ]dstela `e ýgeh ]dstela `e renrdieraéíh ]dstela `e mhk`eksa`hs ]dstela `e reiugaiel ]dstela egätrdmh ]ema`hr `e ar  ◃



 ◃



 ◃

 ◃

: :.1 :.: :.= :.0 :.5 :.> :.9 :.6





 ◃

 ◃

1.5





>9

 ◃



 ◃

9.9

Zetdra`a `e nukmdhkalekth

1:=

>9 =

 

6 6.1 6.: 6.= 6.0 6.5

Lakutekéíh Rrhirala `e lakutekéíh prevektdva Espemdndmaéões `e ýgeh Arlazekaiel apýs dkstagaéíh Cdts `e assdstïkmda Egdldkaéíh `h laterdag usa`h

4 4.1 4.:

Aoustes e prhme`dlekths `e assdstïkmda Lhthr `e amdhkalekth Ndgtrh `e ar

 ◃















 ◃

















 ◃

 ◃











 ◃

































12

]hguéíh `e prhjgelas

11 11.1 11.: 11.= 11.0 11.5 11.> 11.9 11.6

@a`hs tämkdmhs Gedturas kh vdshr @dleksíh `hs majhs egätrdmhs e nusìveds Dkterrupthres `h sema`hr Rarêletrhs `h `dsoukthr (Q15) Rarêletrhs `h regä `e shjremaria (N:1) Mhk`déões `e renerïkmda e gdldtaéões @a`hs `h mhlpresshr @a`hs tämkdmhs `h reiuga`hr Ege Egectrh trhkdchk®

1:

Dk Dkst stru ruéõ éões es pa para ra utd utdgd gdza zaéí éíhh `h reservatýrdh `e ar











 ◃

 ◃





 ◃



 ◃

 ◃



















 ◃















 ◃

 ◃

 ◃





























Hrdektaéões para dkspeéíh

10

@d @dre retd tdva vass reg regat atdv dvas as a eequ qudp dpal alek ekth thss shj pressíh  ◃











 ◃



















 ◃

Dknhrlatdvh aljdektag



 ◃

























Dkst Dkstru ruéõ éões es pa para ra ut utdg dgdz dzaé aéíh íh `h va vash sh separa`hr `e ar-ýgeh















 ◃





 ◃

 ◃



 ◃



 ◃











 ◃





 ◃

 ◃

109 106

 ◃



1= 0 1=0 1=0 1=4 1=4 1=4 1=4 102 105 10>

 ◃







 ◃









 ◃













 ◃















 ◃









 ◃



11::46 1=2 1=2

1= 1



















 ◃

 ◃

















 ◃







 ◃





1: 6 1:6 1:6

 ◃







 ◃













1=

1>











 ◃

 ◃

15

 ◃























































































 ◃





L Zeus`nradkaé`ahr`ees ýgeh e `h ndgtrh `e ýgeh ^ágvugas `e seiurakéa Dkstruéões `e lakutekéíh `h sema`hr ◃







44..=0 4.5 4.>

 ◃

 ◃







 ◃









 ◃









 ◃









 ◃





 ◃





 ◃









 ◃





1: = 1:= 1:9 1:9 1:9 1:9

 ◃

























































 ◃













 ◃

 ◃



104 10 4

As dkstruéões mhl regaéíh ah prhme`dlekth `e arlazekaiel e lakutekéíh `hs mhlphkektes egätrdmhs (dkvershr, mfave `e partd`a shnt start, padkeg egätrdmh, lhthres egätrdmhs) `evel ser mhksugta`as khs lakuads `h nhrkeme`hr (el nhrlath egetrðkdmh) que ä ektreiue oukth mhl h mhlpresshr". 0

2215 222= 4>

 

1

Rremaué auéões `e `e se seiurakéa

1.1 Ìm Ìmhhke kess ` `ee se seiurak urakéa éa

9.

H prhp prhprde rdetá tárdh rdh ä res resph phks ksáv áveg eg phr phr lakte lakterr a ukd` ukd`a` a`ee el esta`h `e nukmdhkalekth seiurh. As peéas e amessýrdhs `evel ser sujstdtuì`as se nhrel dka`equa`hs para ul nukmdhkalekth seiurh

6.

Kíh ä pperl erldtd dtd`h `h ak`a ak`arr hu perlak perlakeme emerr ka ukd`a` ukd`a`ee hhuu khs khs seus mhlphkektes.

Expgdmaéíh Rerdih `e vd`a

1. 1.== Rr Rrem emau auéõ éões es ` `ur urak akte te a dkst dkstag agaé aéíh íh A Atgas Mhpmh kíh se resphksajdgdza phr  quadsquer `akhs hu nerdlekths resugtaktes `h nath `e se keigdiekmdar estas premauéões, hu `evd`h â kíh hjservêkmda `hs mud`a`hs kemessárdhs ka dkstagaéíh, hperaéíh, lakutekéíh hu reparh, leslh que kíh expressalekte lekmdhka`as.

Avdsh  Khta dlphrtakte dlphrtakte

1.:

Rre Rremau mauéõe éõess `e `e sseiu eiurak rakéa éa `urakt `uraktee a dks dkstag tagaéí aéíhh

1.

1.

H hper hpera`h a`hrr `eve `eve a`ht a`htar ar prát prátdma dmass `e tra trajag jagfh fh seiu seiuras ras e respedtar th`hs hs requdsdths e `dsphsdéões `d sphsdéões geiads ghmads regamdhka`hs mhl seiurakéa `h trajagfh.

A láqud láqudka ka ape apekas kas `eve `eve ser ser geva gevakta kta`a `a mhl mhl a aou`a aou`a `e `e equdpalekth a`equa`h e `e amhr`h mhl a geidsgaéíh g eidsgaéíh `e seiurakéa ghmag. Reéas shgtas hu artdmuga`as `everíh ser  aperta`as `e nhrla seiura, aktes `e se prhme`er ah gevaktalekth `a láqudka. Ä estrdtalekte prhdjd`h passar  hu perlakemer ka zhka `e rdsmh sdtua`a ajadxh `e ula

:.

]e agiula agiula `as seiudk seiudktes tes `eterl `eterldka dkaéõe éõess kí kíhh es estdv tdver er el el mhknhrld`a`e mhl a geidsgaéíh ghmag, `eve apgdmar-se a lads rdihrhsa.

maria suspeksa. amegeraéíh a `esamegeraéíh `esamegeraé íh kh gevaktalekth `everíhAser laktd`ase`ektrh `e gdldtes seiurhs. Usar mapamete `e prhteéíh ah trajagfar ka área `e equd palekths suspekshs hu `e egevaéíh.

=.

Hs trajagf trajagfhs hs `e dks dkstaga tagaéíh éíh,, hper hperaéí aéíh, h, lakutek lakutekéíh éíh e repa repa-rh apekas `evel ser enetua`hs phr tämkdmhs authrdza`hs e mhl nhrlaéíh espemdagdza`a.

0.

Kí Kíhh se mhks mhksd`e d`era ra h mhlp mhlpres ressh shrr mapa mapazz `e prh` prh`uz uzdr dr ar  ar  respdráveg. Rara se hjter ar respdráveg, h ar mhlprdld`h `eve ser a`equa`alekte purdndma`h, `e amhr`h mhl a geidsgaéíh e khrlas ghmads.

5.

Aktes Aktes `e quagqu quagquer er hperaé hperaéíh íh `e lakute lakutekéí kéíh, h, reparh reparh hu aouste, hu `e quagquer verdndmaéíh que kíh seoa `e rhtdka,  parar  par ar h mhlp m hlpres resshr, shr, pres p ressdh sdhkar kar h jhtíh jh tíh `e para` pa ra`aa `e

Rremauéões ierads

eleriïkmda, Agäl `esgdiar a ekerida egätrdma e`e`espressurdzar mhlpresshr. `dssh, h semmdhka`hr mhrrekte `eve`ev e-h rá ser ajerth e jghquea`h. El ukd`a`es agdlekta`as phr  ul mhkvershr `e nrequïkmda, aiuar`e seds ldkuths aktes `e enetuar quagquer reparh egätrdmh.

>.

:.

A ukd`a` ukd`a`ee `estd `estdkaka-se se a utd utdgdz gdzaéí aéíhh el ddkte kterdh rdhr. r. ]e a ukd` ukd`a`e a`e nhr dkstaga`a kh exterdhr, `evel ser thla`as premauéões espemdads3 mhksugtar h seu nhrkeme`hr.

=.

Mhghm Mhghmar ar a láq láqud udka ka el el ul ghmag ghmag hk`e hk`e h ar aljd aljdek ekte te seo seoaa h lads nresmh e gdlph phssìveg. ]e kemessárdh, dkstagar ul `uth `e suméíh. Kíh hjstrudr a ektra`a `e ar. @eve-se ter  h mud`a`h `e ldkdldzar a ektra`a `e uld`a`e kh ar `e a`ldssíh.

0.

Quads Quadsque querr ngaki ngakies es meias meias,, juoõe juoões, s, talpa talpass e samhs samhs aktdm aktdmhkhk`eksaéíh `everíh ser relhvd`hs aktes `e se prhme`er â gdiaéíh `hs tujhs.

5.

]e a láqudka estdver equdpa`a mhl ula nukéíh `e repartd`a r epartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte e se esta nukéíh estdver atdva, mhksd`erar que a láqudka ä parte authlatdmalekte quak`h a mhrrekte nhr restajegemd`a, dsth kh mash `e a láqudka estar trajagfak`h kh lhlekth `e dkterrupéíh `a mhrrekte!

As lakiue lakiuedra drass ``ee aarr `ever `everíh íh ser `h talakf talakfhh mhrr mhrreth eth e a`equa`as para a pressíh `e trajagfh. Kíh utdgdzar lakiuedras iastas, `akdndma`as hu `eterdhra`as. Hs tujhs `e `dstrdjudéíh e as gdiaéões `everíh ser `h talakfh mhrreth e a`equa`hs para a pressíh `e trajagfh.

>.

H ar aspd aspdra` ra`hh `ever `everáá ser ser dsekt dsekthh `e iase iases, s, vaph vaphres res hu  partìmugass dkngaláveds,  partìmuga dkngaláveds, mhlh, phr exelpgh, `dsshgvektes, `dsshgvektes, que phssal prhvhmar dkmïk`dhs hu expghsões dkterkhs.

9.

Kí Kíhh jrdk jrdkma marr mhl mhl h ar mhl mhlprd prdld ld`h `h.. Kíh Kíh apgd apgdma marr h ar â  prýprda pege hu `drdidr ul oath `e ar a agiuäl. Kukma usar  h ar para gdlpar suoedra `as rhupas. Ah usar ar mhlprdld`h para gdlpar equdpalekths, nazï-gh mhl irak`e mud`a`h e usar prhteéões hmugares.

Rrepar Rreparar ar a ekt ektra` ra`aa ``ee ar ar `e nhrla nhrla qque ue rhupas rhupas garias garias kíh seoal suia`as.

6.

Mertdnd Mertdndmar mar-se -se `e que h tujh tujh `e agìvdh agìvdh `h mhlpre mhlpressh sshr  r   para h resnrda`hr ndkag hu para a re`e `e ar ph`e se expak`dr mhl h maghr e `e que kíh está el mhktath mhl laterdads dkngaláveds hu perth `hs leslhs.

2215 222= 4>

5

 

4.

Kíh ph`e ph`e ser ser exerm exermd`a d`a qu quagq agque uerr nhréa nhréa exte exterdh rdhrr shjre shjre a vágvuga `e saì`a `e ar3 h tujh gdia`h kíh `eve estar  suoedth a teksões.

12. 12.

]e estdve estdverr dkstaga dkstaga`h `h ul mhktrhge mhktrhge relhth, relhth, a láqud láqudka ka `everá `everá  phssudr ul sdkag jel vdsìveg mhl a dk`dmaéíh? REZDIH? Esta láqudka ä mhktrhga`a â `dstêkmda e ph`e partdr sel avdsh. Aktes `e se enetuar quagquer hperaéíh `e lakutekéíh hu reparh, h hpera`hr `eve mertdndmar-se `e que a láqudka está e `e que a mfaveasierag está que ajerta e jghquea`a. Rarapara`a ula ladhr prhteéíh, pesshas mhktrhgal láqudkas â `dstêkmda `everíh thlar as premauéões a`equa`as,  para se mertdndmarel `e que kíh kíh fá kdkiuäl verdndmak`h. verdndmak`h.

11.

As láqudk láqudkas as resnrda resnrda`as `as a ar ar `everíh `everíh ser ser dkstaga dkstaga`as `as `e `e nhrla a prhphrmdhkarel prhph rmdhkarel ul nguxh `e ar `e renrdieraéíh a`equa`h e `e nhrla a que h ar expegd`h kíh kíh remdrmuge  para a ektra`a `e ar `h mhlpresshr, hu para para a ektra`a `e `e ar `e renrdieraéíh.

1:.

As gdiaéõ gdiaéões es egätrdm egätrdmas as `evel `evel mhrres mhrresphk`e phk`err ahs mý`dihs mý`dihs ghmads. As láqudkas `evel estar gdia`as â terra e prhteid`as mhktra murths-mdrmudths atraväs `e nusìveds el th`as as nases. @eve ser dkstaga`h ul semmdhka`hr `e mhrrekte  prýxdlh `h mhlpresshr. mhlpresshr.

1=.

10. 10.

15.

Kh mash mash `e láqudk láqudkas as mhl mhl sdstela sdstela `e `e partd`a partd`a/par /para`a a`a authlátdma, hu se a nukéíh `e repartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte estdver atdva`a, `eve estar ndxa`h ul sdkag mhl a dksmrdéíh ‗Esta láqudka ph`e partdr p artdr sel avdsh“ oukth ah padkeg `e dkstrulekths. El sdstela sdstelass `e várdhs mhlpresshr mhlpresshres, es, `ever `everíh íh ser ser ddkstag kstaga`as a`as vágvugas lakuads para dshgar ma`a ul `hs mhlpresshres.  Kíh usar vágvu v ágvugas gas aktd-ret aktd -rethrkh hrkh (vágvu (v ágvugas gas `e retekéíh ret ekéíh))  para dshgalekth `e sdstelas `e pressíh.

As tujuga tujugaéõe éõess e hutras hutras peéas peéas mhl mhl ula telp telpera eratura tura ssuu perdhr  perd hr a 92 ²M (156 ²N), e que phssal phssal ser thma`as thma`as amd`ek amd`ektagtaglekte phr hpera`hres `urakte h nukmdhkalekth khrlag, `evel ser prhteid`as hu dshga`as. Hutras tujugaéões mhl telperaturas egeva`as `evel ser mgaralekte assdkaga`as.

19.

Rara láqudkas láqudkas resnrda`a resnrda`ass a áiua, áiua, h sdstela sdstela `e áiua áiua `e renrdieraéíh dkstaga`h nhra `a láqudka `eve ser prhteid`h  phr ul `dsphsdtdvh `dsphsdtdvh `e seiurakéa seiurakéa mhl ula pressíh pressíh `endkd`a `e amhr`h mhl a pressíh láxdla `e ektra`a `e áiua `e renrdieraéíh.

16. 16.

]e h mfíh mfíh kíh kíh nhr nhr pgakh pgakh hu pu`er pu`er estar estar suoedt suoedthh a dkmgdk dkmgdkaéõe aéõess vardáveds, mhksugtar a Atgas Mhpmh.

>

 ph`eríh kíh ser apgdmáveds â sua sua láqudka.

1.0 Rrem Rremau auéõ éões es ` `ee se seiu iura raké kéaa `u `ura rakte kte h nukmd nukmdhk hkaalekth A Atgas Mhpmh kíh se resphksajdgdza r esphksajdgdza phr  quadsquer `akhs hu nerdlekths resugtaktes `h nath `e se keigdiekmdar estas premauéões, hu `evd`h â kíh hjservêkmda `hs mud`a`hs kemessárdhs ka dkstagaéíh, hperaéíh, lakutekéíh hu reparh, leslh que kíh expressalekte lekmdhka`as.

Rremauéões `urakte h nukmdhkalekth 1.

Kíh`urakte thmar thmar kas tujuga tujugaéõe éõess hhuu mhlp m`h hlphke hkekte ktess ``hh mmhlp hlpres res-shr h nukmdhkalekth leslh.

:.

Utdgdz Utdgdzar ar apek apekas as h tdph tdph e talak talakfh fh mhrr mhrreth eth `e extr extreld eld`a` `a`es es e gdiaéões `e lakiuedra. Ah shprar phr ula lakiuedra lakiuedr a hu ula gdkfa `e ar, mertdndmar-se `e que a extreld`a`e ajerta está seiura mhl ndrleza. Ula extreld`a`e extreld`a` e shgta  ph`ee lexer ph` lex er-se se jrusm jr usmaa e sujd sujdtal talekt ektee e ph`erá ph`e rá mausar  ma usar  nerdlekths. Aktes Aktes `e `esgdiar ula lakiuedra, mertdndmarse `e que está mhlpgetalekte `espressurdza`a.

=.

As pessha pesshass que que mhkt mhktrhg rhgal al láqu láqudka dkass â `ds `dstêk têkmda mda `everí `everíhh thlar as premauéões a`equa`as, para se mertdndmarel `e que kíh fá kdkiuäl verdnmak`h hu trajagfak`h ka láqudka. Rara tag, `eve ser andxa`h ul avdsh a`equa`h kh equdpalekth `e partd`a relhta.

0.

Kíh hperar hperar a láqud láqudka ka se se exdst exdstdr dr a phssdj phssdjdgd dgd`a` `a`ee `e ekt ektra` ra`aa `e iases, vaphres hu partìmugas dkngaláveds hu týxdmhs.

5.

Kíh hperar hperar a láqu láqudka dka ajadxh ajadxh hu amd amdla la `hs seus seus vvagh aghres res gdldte.

>.

Lakter Lakter th`as th`as as phr phrtas tas `a estrutu estrutura ra nem nemfa` fa`as as `urakt `uraktee h nukmdhkalekth. As phrtas apekas ph`el ser ajertas `urakte murths perìh`hs `e telph, phr exelpgh para enetuar verdndmaéões `e rhtdka. Usar prhtethres aurdmugares ah ajrdr ula phrta.  Khs mhlpresshres mhlpresshres sel estrutura, usar prhteéíh aurdmugar  kas prhxdld`a`es `a láqudka.

9.

As pessha pes`eshas s que que este eshkhra steoal oal atdkoa el aljdek alj tes hu saga sagas el el`J(A) que que h kìveg pressíh hudektes ugtrapasse hss62 `everíh usar prhtemthres aurdmugares.

Kíh relhv relhver er hu `akdndm `akdndmar ar hs `dsph `dsphsdt sdtdvh dvhss `e seiura seiurakéa kéa,, as prhteéões, hu hs dshgalekths dkstaga`hs ka láqudka. Ma`a reservatýrdh hu auxdgdar dkstaga`h nhra `a láqudka  para mhkt er ar a ula pressíh preshu síh superdhr supe`dsphsdtdvhs rdhr a atlhsnärdm atlhsnärdma a `eve `everá rá estarmhkter prhteid`h phr ul lads `e gdjeraéíh `e pressíh, mhknhrle h kemessárdh.

1>.

Mhksugtar taljäl as premauéões `e seiurakéa seiudktes? Rremauéões `e seiurakéa `urakte h nukmdhkalekth e Rremauéões `e seiurakéa `urakte a lakutekéíh. Estas premauéões apgdmal-se a láqudkas que  prhmessel hu mhksulal mhksulal ar hu iás dkerte. H  prhmessalekth  prhmessale kth `e quagquer hutrh iás requer   premauéões `e seiurakma a`dmdhkads, espemìndmas `as apgdmaéões aqud kíh lekmdhka`as. Agiulas premauéões síh `e maráter ierag e

2215 222= 4>

 

6.

Rerd Rerdh` h`dm dmal alek ekte te,, verd verdnd ndma marr se? se? • Ph`as as prhteéõe prhteéõess estíh kh `evd`h `evd`h guiar guiar e jel ndxas • Ph Ph`as `as as lakiuedras lakiuedras e/hu e/hu tujhs que se se ekmhktral ekmhktral `ektrh `a láqudka estíh el jhl esta`h, seiurhs e sel rhéar uks khs hutrhs • Kíh exdstel exdstel vazalekt vazalekths hs • Ph`hs hs ndxa`hres estíh aperta`hs • Ph`hs hs majhs egätrdmhs estíh seiurhs e el jhl esta`h • As vágvugas `e seiurakéa e hutrhs `dsphsdtdvhs `e gdjeraéíh hu tdkta `e pressíh kíh estíh hjstruì`hs phr suoedra • A vá vágvuga gvuga `e saì`a saì`a `e ar e a re`e re`e `e ar, ar, hu seoa, tujhs, tujhs, amhpgalekths, mhgethres, vágvugas, lakiuedras, etm., estíh el jhl esta`h, sel apresektarel sdkads ` e `esiaste hu `akhs

1. 1.55 Rr Rrem emau auéõ éões es ` `ee se seiu iura raké kéaa `u `ura rakt ktee a la laku ku-tekéíh hu reparh A Atgas Mhpmh kíh se resphksajdgdza phr  quadsquer `akhs hu nerdlekths n erdlekths resugtaktes `h nath `e se keigdiekmdar estas premauéões, hu `evd`h â kíh hjservêkmda `hs mud`a`hs kemessárdhs ka dkstagaéíh, hperaéíh, lakutekéíh hu reparh, leslh que kíh expressalekte lekmdhka`as.

Rremauéões `urakte a lakutekéíh hu reparh 1.

Usar Usar selpr selpree h equdpa equdpalek lekth th `e `e sseiu eiurak rakéa éa mhrret mhrrethh (mhlh (mhlh ýmughs `e seiurakéa, guvas, magéa`h `e seiurakéa, etm.).

:.

Utdgdz Utdgdzar ar apek apekas as as as nerra nerralek lektas tas mhrret mhrretas as para para h trajag trajagfh fh `e lakutekéíh e reparh.

=.

Ut Utdg dgdz dzar ar apek apekas as peé peéas as shj shjre ress ssag agek ekte tess ieku iekuìka ìkass

0.

El mhlpre mhlpresshr sshres es resnrd resnrda`hs a`hs a áiua áiua mhl thrres thrres `e renrdrenrdieraéíh `e mdrmudth ajerth, ä kemessárdh thlar le`d`as `e prhteéíh para evdtar h mresmdlekth `e jamtärdas khmdvas, tads mhlh Geidhkegga hu pkeulhpfdga.

Ph`h e quagq quagquer uer tra trajag jagfh fh `e `e lakut lakuteké ekéíh íh ``eve eve ser eneenetua`h apekas quak`h a láqudka estdver resnrda`a.

5.

Ul sdkag sdkag `e avd avdsh sh mhl ula dksmrd dksmrdéíh éíh ‗Praja ‗Prajagfh gfhss eel l mursh mursh33

11. 11.

Kíh relhver relhver hu `akdndmar `akdndmar h laterda laterdagg `e dshga dshgalekth lekth amÿstdmh. amÿstdmh.

>.

1:.

Kíh relhver relhver hu `akdndmar `akdndmar hs hs `dsphsdtd `dsphsdtdvhs vhs `e seiurak seiurakéa, éa, as prhteéões hu hs dshgalekths dkstaga`hs ka láqudka. Ma`a reservatýrdh `e pressíh hu auxdgdar dkstaga`h nhra `a láqudka para mhkter ar a ula pressíh superdhr â atlhsnärdma `everá estar prhteid`h phr ul hu lads `dsphsdtdvhs `e gdjeraéíh `e pressíh, mhknhrle h kemessárdh.

As pessha pesshass que que mhkt mhktrhg rhgal al láqu láqudka dkass â `dstêk `dstêkmda mda `everí `everíhh thlar as premauéões a`equa`as, para se mertdndmarel `e que kíh fá kdkiuäl verdndmak`h hu trajagfak`h ka láqudka. Rara tag, `eve ser andxa`h ul avdsh a`equa`h kh equdpalekth `e partd`a relhta.

9.

Nemfar Nemfar a vágv vágvuga uga `e saì`a saì`a `e ar ar `h mhlpre mhlpressh sshrr ak aktes tes `e gdiar hu `esgdiar ul tujh.

6.

Aktes Aktes `e relh relhver ver quagqu quagquer er mhlp mhlphke hkekte kte pressu pressurdz rdza`h a`h,, dshgar a láqudka `e th`as as nhktes `e pressíh `e nhrla endmaz e `espressurdzar h sdstela mhlpgeth.

4.

Kíh utdgdza utdgdzarr `dssh `dsshgve gvekte ktess dknga dkngaláv láveds eds hu tetr tetraa mmghre ghreth th `e `e marjhkh ka gdlpeza `a peéa. ]eiudr as premauéões `e seiurakéa kh que respedta ahs vaphres týxdmhs `hs gìqud`hs `e gdlpeza.

12 12..

@urakte @urakte a lakuteké lakutekéíh íh e reparh reparh,, lakter lakter a láxdla láxdla gdlpez gdlpeza. a. Laktekfa a gdlpeza tapak`h as peéas e ajerturas exphstas mhl pakh, papeg hu ndta gdlphs.

11.

Kíh shg`ar shg`ar hu enetuar enetuar quagque quagquerr hperaéí hperaéíhh que ekvhgva ekvhgva maghr perth `h sdstela `e ýgeh. Hs takques `e ýgeh `evel ser thtaglekte puria`hs, phr exelpgh, atraväs `e gdlpeza  phr vaphr, vaphr, aktes `e se enetuar tads hperaéões. Kíh shg`ar  hu lh`dndmar, seoa `e que lh`h nhr, remdpdektes shj  pressíh.  press íh.

1:.

]elpre ]elpre que que fhuver fhuver agiu agiula la dk`dma dk`dmaéíh éíh hu quag quagque querr sussus pedta `e super aquemdlekth `e ula peéa dkterka `e ula láqudka, a láqudka `everá ser para`a, las kíh `everíh ser retdra`as quadsquer mhjerturas `e dkspeéíh aktes `e

4.

12.

]e nhr utdgdza` utdgdza`hh aarr ``ee rrenrd enrdiera ieraéíh éíh quekte quekte `hs mhlpres mhlpresshre shress el sdstelas `e aquemdlekth `e ar, phr exelpgh para par a aquemer ula saga `e trajagfh, a`htar le`das `e prhteéíh mhktra a phgudéíh `h ar e phssìveg mhktaldkaéíh `h ar  respdráveg.

Mhksugtar taljäl as premauéões `e seiurakéa seiudktes? Rremauéões `e seiurakéa `urakte a dkstagaéíh e Rremauéões `e seiurakéa `urakte a lakutekéíh. Estas premauéões apgdmal-se a láqudkas que prhmessel hu mhksulal ar hu iás dkerte. H prhmessalekth `e quagquer hutrh iás requer premauéões `e seiurakéa a`dmdhkads, espemìndmas `a apgdmaéíh, que kíh síh aqud lekmdhka`as. Agiulas premauéões síh ierads e ajrakiel `dvershs tdphs `e láqudkas e equdpalekths3  phr dssh, agiuks phkths ph`el kíh ser apgdmáveds â sua láqudka.

2215 222= 4>

kíh partdr“ `everá ser andxa`h kh equdpalekth `e partd`a.

9

 

ter `emhrrd`h telph sundmdekte para a láqudka resnrdar ”  dsth para evdtar h rdsmh `e mhljustíh esphktêkea `h vaphr `h ýgeh assdl que ektrar ar. 1=. 1=.

Kíh utdgdzar utdgdzar ula ula nhkte nhkte `e `e guz guz mhl mhl mfala mfala para dkspemdhka dkspemdhkar  r  h dkterdhr `e ula láqudka, `e ul remdpdekte remdpd ekte shj pressíh, etm.

10. 10.

Mertdndmar-s Mertdndmar-see ``ee que que kkekful ekfulaa nerralek nerralekta, ta, peéa shgta hu traph ä `edxa`h `ektrh `a láqudka hu shjre a lesla.

 prhmessel hu mhksulal mhksulal ar hu iás dkerte. H  prhmessalekth  prhmessale kth `e quagquer hutrh iás requer   premauéões `e ` e seiurakma a`dmdhkads, a`d mdhkads, espees pemìndmas `as apgdmaéões aqud kíh lekmdhka`as. Agiulas premauéões síh `e maráter ierag e  ph`eríh kíh ser apgdmáveds â sua sua láqudka.

1 5. 5. Ph`hs hs `dsph `dsphsdtd sdtdvhs vhs `e reiuga reiugaiel iel e seiurak seiurakéa éa `everíh `everíh ser agvh `hs `evd`hs mud`a`hs, para se iaraktdr h nukmdhkalekth mhrreth `hs leslhs. Kíh `evel ser `esatdva`hs. 1>. 1>.

Aktes Aktes `e authrd authrdzar zar a utdgdzaé utdgdzaéíh íh `a láqudka láqudka apýs apýs lakut lakutekéí ekéíhh hu vdsthrda, verdndmar se as pressões `e hperaéíh, as tel pe  pera ratu tura rass e hs h s ppar arêl êlet etrh rhss `a s ffhr hras as e stíh st íh m hrre hr reth ths. s. ^erdndmar se th`hs hs `dsphsdtdvhs `e mhktrhge e `e mhrte `e nukmdhkalekth estíh lhkta`hs e se estíh nukmdhkads. ]e tdver sd`h relhvd`a, verdndmar verdnd mar se a prhteéíh `h amhpgalekth `h edxh `h lhthr `h mhlpresshr nhd redkstaga`a. r edkstaga`a.

19.

]elpre ]elpre que h egelekt egelekthh separa` separa`hr hr nhr nhr sujstdt sujstdtuì`h, uì`h, exaldkar h tujh `e agìvdh e h dkterdhr `h reservatýrdh `h separa`hr `e ýgeh para ver se fá `epýsdths `e marjhkh3 marjh kh3 se estes nhrel exmessdvhs, `everíh ser relhvd`hs.

16. 16.

Rrhteier Rrhteier h lhthr lhthr,, h ndgtrh ndgtrh `e ar, ar, hs mhlphk mhlphkekte ektess egätrdmh egätrdmhss e `e reiugaiel, etm., para dlpe`dr a ektra`a `e uld`a`e khs leslhs, phr exelpgh, `urakte a gdlpeza a vaphr.

14. 14.

Mertdndm Mertdndmar-s ar-see `e que th`h th`h h laterd laterdag ag `e dshga dshgalek lekth th amÿstdm amÿstdmh, h,  phr exelpg ex elpgh, h, ka estrutu est rutura ra e khs sdstel sd stelas as `e ektra`a ektr a`a e saì`a `e ar `h mhlpresshr, está el jhl esta`h. ]e fhuver  `akhs, sujstdtuì-gh phr laterdag iekuìkh `a Atgas Mhpmh,  para dlpe`dr que h kìveg `e pressíh amÿstdma aulekte.

:2. :2.

Kíh utdgdz utdgdzar ar `dsshg `dsshgvekt vektes es máustd máustdmhs mhs qque ue phssa phssal l `akdndmar  `akdndmar  laterdads `e re`e `e ar, phr exelpgh, hs vashs `e phgdmarjhkath.

:1. :1.

Kh lakusedh `h iás renrdierakte, `estamal-se `estamal-se as seiudktes premauéões `e seiurakéa? • Kíh dkagar dkagar hs hs vaphres vaphres `h `h iás renrdierakte renrdierakte.. Asseiu Asseiurar  rar  que a área `e trajagfh ä a`equa`alekte vektdga`a3 se emessárdh, usar prhteéões respdratýrdas. • Usar selpre selpre guvas guvas espemd espemdads. ads. Kh Kh mash `e h iás iás renrdrenrdierakte ektrar el mhktath mhktat h mhl a pege, gavar a pege mhl áiua. ]e h gìqud`h renrdierakte ektrar el mhktath mhl a pege, `ephds `e atravessar a rhupa, kíh rasiar hu tdrar a lesla3 gavar a rhupa mhl áiua ajuk`akte shj  pressíh atä at ä que th`h h renrdierakte renrd ierakte tekfa t ekfa saì`h3 saì`h 3 el seiud`a, prhmurar assdstïkmda lä`dma. Mhksugtar taljäl as premauéões `e seiurakéa seiudktes? Rremauéões `e seiurakéa `urakte h nukmdhkalekth e Rremauéões `e seiurakéa `urakte a lakutekéíh. Estas premauéões apgdmal-se a láqudkas que

6

2215 222= 4>

 

: :.1

@esmrdéíh ierag Dktrh`uéíh

Dktrh`uéíh Hs mhlpresshres IA =2 + a IA 05+ síh mhlpresshres `e paranush `e ul estáidh, dkoeta`hs a ýgeh, amdhka`hs phr ul lhthr  egätrdmh. Hs mhlpresshres estíh `dsphkìveds el versíh resnrda`a a ar. Hs mhlpresshres síh mhktrhga`hs phr ul reiuga`hr Egectrhkdchk®.

IA Yhrcpga Yhrcpgame me Hs IA Yhrcpgame Yhrcpgame estíh aghoa`hs kula estrutura mhl dshgalekth amÿstdmh. H lý`ugh `e mhktrhge egetrðkdmh está dkstaga`h ka  phrta `h ga`h `dredth. Ul Ul mhlpartdlekth egätrdmh, que mhktäl a mfave `e partd`a `h lhthr, está está ghmagdza`h atrás `este padkeg. Ä nhrkemd`h ul mhgethr `e mhk`eksa`hs mhl @rekh Egetrðkdmh `e Áiua (EY@) para aversíh pgus(+) e Y]@ :5 para a versíh stak`ar`.

^dsta `daktedra, IA =2+ a IA 05+

2215 222= 4>

4

 

^dsta trasedra, IA =2+ a IA 05+

Zenerïkmda

Khle

1 AN AZ 

Mhlpartdlekth egätrdmh Ndgtrh `e ar  Zeservatýrdh `e ar (Zeservatýrdh `h separa`hr  `e ýgeh) ^ágvuga `e saì`a `e ar  Zesnrda`hr `e ar  Zesnrda`hr`e ýgeh ^ágvuga `e retekéíh`e ar e `e ýgeh ýg eh ]aì`as authlátdmas `e mhk`eksa`hs ]aì`as lakuads `e mhk`eksa`hs,

A^ Ma Mh M^/^s @a @l

@Z  E EZ  NK L1 HN ]= UA

]ema`hr  Egelekth mhlpresshr  Zeiuga`hr Egectrhkdchk®/Egectrhkdchk® Irapfdm ^ektdga`hr `e renrdieraéíh renrd ieraéíh Lhthr `e amdhkalekth Ndgtrh `e ýgeh Jhtíh `e para`a `e eleriïkmda ^ágvuga `e a`ldssíh

IA Yhrcpgame Yhrcpgame Nugg-Neature Nug g-Neature Hs mhlpresshres IA Yhrcpgame Nugg-Neature estíh aghoa`hs kula estrutura mhl dshgalekth amÿstdmh. H lý`ugh `e mhktrhge egetrðkdmh está dkstaga`h ka phrta `h ga`h `dredth. Ul mhlpartdlekth egätrdmh, que mhktäl a mfave `e partd`a `h lhthr, está ghmagdza`h atrás `este padkeg. Hs mhlpresshres síh nhrkemd`hs mhl ul sema`hr `e ar. H sema`hr `e ar, h sema`hr está dkteira`h ka estrutura mhl dshgalekth amÿstdmh. H sema`hr egdldka hs mhk`eksa`hs `h ar  mhlprdld`h, renrdierak`h h ar atä prýxdlh `h phkth `e mhkiegalekth. Hs mhk`eksa`hs síh authlatdmalekte `reka`hs.

12

2215 222= 4>

 

^dsta `daktedra, IA =2+ a IA 05+ Nugg-Neature

^dsta trasedra, IA =2+ a IA 05+ Nugg-Neature 2215 222= 4>

11

 

:.:

Nguxh `e ar

Nguxhiralas

 Nguxhirala, IA Yhrcpgame

Zenerïkmda

@esmrdé mrdéíh íh

A J M @ N I

Ar `e a`ldssíh Ldstura ar/ýgeh Ýgeh Ar mhlprdld`h ÿld`h Mhk`eksa`hs Ar mhlprdld`h semh

1:

2215 222= 4>

 

 Nguxhirala, IA Yhrcpgame Nugg-Neature

@esmrdéíh H ar mapta`h atraväs `h ndgtrh (AN) e `a vágvuga `e ektra`a ajerta (D^) para h egelekth mhlpresshr (E) ä mhlprdld`h. H ar  mhlprdld`h e h ýgeh nguel para h reservatýrdh `e ar/separa`hr `e ýgeh (AZ) atraväs `a vágvuga `e retekéíh (M^). H ar ä `esmarreia`h atraväs `a vágvuga `e saì`a (A^), (A^), atraväs `a vágvuga `e pressíh lìkdla (^p) e `h resnrda`hr `e ar (Ma). H resnrda`hr `e ar ä nhrkemd`h mhl ul mhgethr `e mhk`eksa`hs mhk`eksa`hs (LP).  Khs mhlpresshres Nugg-Neature, h ar ngud atraväs `h sema`hr `e ar (@Z) aktes `e ser `esmarreia`h atraväs `a vágvuga `e saì`a (A (A^). ^). Mhksugtar Mhksugt ar taljäl a seéíh ]ema`hr ]e ma`hr `e ar. @urakte h nukmdhkalekth el maria, maria , a vágvuga `e pressíh lìkdla (^p) laktäl a pressíh kh reservatýrdh reservatýr dh `h separa`hr (AZ) amdla `e ul vaghr lìkdlh, kemessárdh para gujrdndmaéíh. gujrd ndmaéíh. Ula vágvuga `e retekéíh dkteira`a ddlpe`e lpe`e que h ar mhlprdld`h `e ser gdjerta`h  para a atlhsnera `urakte h nukmdhkalekth el agìvdh. Quak`h h mhlpresshr ä para`h, a vágvuga `e retekéíh (M^) e a vágvuga `e ektra`a (D^) nemfal, dlpe`dk`h que h ar mhlprdld`h (e h ýgeh) seoal gdjera`hs para h ndgtrh `e ar.

2215 222= 4>

1=

 

:.=

]dstela `e ýgeh

Nguxhirala

]dstela `e ýgeh

Zener Zen erïkm ïkmdas das @esmr @esmrdéí déíhh 1 A J M @ N

Nguxh `e ar mhlprdld`h para a vágvuga `e saì`a `e ar (ukd`a`es Yhrcpgame) Yhrcpgame) Nguxh `e ar mhlprdld`h para h sema`hr `e ar (mhlpresshres mhl sema`hr dkteira`h) A`ldssíh `e ar  Ldstura ar/ýgeh Ýgeh Ar mhlprdld`h ÿld`h Mhk`eksa`hs

@esmrdéíh  Kh reservatýrdh `e ar/separa`hr `e ýgeh (AZ), a ladhrda `h ýgeh ä egdldka`a `a ldstura `e ar/ýgeh phr mektrdnuiaéíh. H ýgeh restakte ä egdldka`h pegh separa`hr `e ýgeh (H]). H ýgeh ä remhgfd`h ka parte dknerdhr `h reservatýrdh `e ar/separa`hr `e ýgeh (AZ), que serve mhlh reservatýrdh `e ýgeh. H sdstela `e ýgeh ä nhrkemd`h mhl ula vágvuga jy-pass terlhstátdma (J^). Quak`h a telperatura `h ýgeh se ekmhktra ajadxh `e ul `eterldka`h vaghr, a vágvuga jy-pass terlhstátdma (J^) mhrta h nhrkemdlekth para h resnrda`hr `e ýgeh (Mh) e h resnrda`hr `e ýgeh ä mhkthrka`h. A pressíh `h ar nhréa h ýgeh `h reservatýrdh `e ar/separa`hr `e ýgeh (AZ) atraväs `h ndgtrh `e ýgeh (HN) e `a vágvuga `e retekéíh `e ýgeh (^s) para h egelekth mhlpresshr (E). A vágvuga jy-pass (J^) mhleéa a ajrdr h nhrkemdlekth `h resnrda`hr (Mh) quak`h a telperatura `h ýgeh tdver aulekta`h para h vaghr estajegemd`h. estajegemd `h. A aprhxdla`alekte aprhxdla`alekt e 15 ²M (:9 ²N) amdla `h vaghr estajegemd` estajegemd`h, h, th`h h ýgeh passa atraväs `h resnrda` resnrda`hr hr `e ýgeh. A vágvuga `e retekéíh`e ýgeh (^s) dlpe`e que h egelekth mhlpresshr ndque dkuk`a`h mhl ýgeh quak`h h mhlpresshr ä para`h. A vágvuga ä ajerta pega pressíh `e saì`a `h egelekth, quak`h h mhlpresshr ektra el nukmdhkalekth.

10

2215 222= 4>

 

:.0

]dstela `e renrdieraéíh

Nguxhirala

]dstela `e renrdieraéíh, mhlpresshres resnrda`hs a ar 

Zener Zenerïkm ïkmdas das @esmr @esmrdéí déíhh A J M @ E

Ar `e a`ldssíh Ldstura ar/ýgeh Ýgeh Ar mhlprdld`h ÿld`h Mhk`eksa`hs

@esmrdéíh H sdstela `e renrdieraéíh dkmgud resnrda`hr `e ar (Ma) e resnrda`hr `e ýgeh (Mh).  Khs mhlpresshres resnrda`hs a ar, h nguxh `e ar `e renrdieraéíh ä iera`h phr ul vektdga`hr (NK).

2215 222= 4>

15

 

:.5

]dstela `e mhk`eksa`h mhk`eksa`hss

@rekhs egetrðkdmhs `e áiua

Hs mhlpresshres tïl ul `rekh egetrðkdmh `e áiua (EY@)  para a versíh pgus (+) e ul `rekh lemêkdmh `e áiua (Y]@)  para a versíh stak`ar`. Hs mhk`eksa`hs `h resnrda`hr `e ar  amulugal-se kul mhgethr. Quak`h hs mhk`eksa`hs atdkiel ul `eterldka`h kìveg, síh `esmarreia`hs atraväs `a saì`a `e `rekh authlátdma (@a).  Khs mhlpressh mhlpresshres res Nugg-Neatu Nugg-Neature re ä nhrkemd`h nhrkemd`h ul `rekh egetrðkdmh egetrðkdmh `e áiua a`dmdhkag (EY@1) para a versíh pgus (+) e ul `rekh lemêkdmh `e áiua (Y]@1) para a versíh stak`ar`. H mhgethr  `e mhk`eksa`hs `h trhma`hr `e maghr ä `reka`h pega EY@1 e `esmarreia`h atraväs `h `rekh authlátdmh (@a1).

 @rekhs `e mhk`eksa`hs, exelpgh tìpdmh

Zene Zenerï rïkm kmda da

@e @esd sdik ikaé aéíh íh

@a @l @a @a11

Gdiaéíh `rekh authlátdmh @rekh lakuag Gdiaéíh `rekh authlátdmh `h sema`hr (apekas kas ukd`a`es Nugg-Neature) Gdiaéíh `rekh lakuag `h sema`hr (apekas kas ukd`a`es Nugg-Neature)

@l11 @l

Mhksugtar taljäl a seéíh Nguxh `e ar. H teste `h `rekh egetrðkdmh `e áiua ph`e ser enetua`h  pressdhkak`h jrevelekte h jhtíh `e teste (1) ka parte superdhr `h `rekh. Rara h `rekh lemêkdmh `e áiua kíh exdste teste,  phräl ä kemessárdh amhlpakfar perdh`dmalekte se h leslh está puriak`h (`rekak`h).

:.>

]dstela `e reiugaiel

Nguxhirala

Oukth a ma`a saì`a `e `rekh authlátdma está ula gdiaéíh `e `rekh `e mhk`eksa`hs lakuag (@l) para `rekh lakuag `hs mhk`eksa`hs.

]dstela `e reiugaiel (nukmdhkak`h el maria)

Nukmdhkalekth el maria  @rekhs `e mhk`eksa`hs egetrðkdmhs, exelpgh tìpdmh

Quak`h a pressíh `a re`e ä dknerdhr â pressíh `e maria, a vágvuga `e shgekýd`e (T1) ä atdva`a. Zesugta`hs? • • •

H esp espaé aéhh pphr hr mdla mdla `a vágv vágvug ugaa ``ee ``es esma maria ria (U (U^) ^) ä ggdi dia` a`hh â pressíh `e ýgeh `h separa`hr/reservatýrdh (1) atraväs `a vágvuga shgekýd`e. A vágv vágvuga uga `e `esmar `esmaria ia (U^) (U^) ``esg esghma hma-se -se par paraa jadx jadxh, h, nemfak nemfak`h `h a gdiaéíh ahs makads (:) e (=). A suj sujpr pres essí síhh ``hh ege egele lekt kthh mhl mhlpr pres essh shrr naz naz mhl mhl qu quee h ïljhgh `e maria (GR) se `esghque para jadxh e que a vágvuga `e ektra`a (D^) ajra thtaglekte.

A prh`uéíh `e ar ä restajegemd`a (122 %), h mhlpresshr  nukmdhka el maria.  @rekhs `e mhk`eksa`hs lemêkdmhs, exelpgh tìpdmh 1>

2215 222= 4>

 

Nukmdhkalekth el agìvdh ]e h mhksulh `e ar nhr dknerdhr â saì`a `e ar `h mhlpresshr, a pressíh `a re`e aulekta. Quak`h a pressíh `a re`e atdkie a  pressíh `e agìvdh, a vágvuga shgekýd`e ä (T1) ä `esatdva`a. Zesugta`hs? • • • •

A pres pressíh síh amd amdla la `a vágvug vágvugaa ` `ee ` `esm esmari ariaa (U^) (U^) ä gdje gdjera` ra`aa para a atlhsnera e h espaéh phr mdla `a vágvuga (U^) `edxa `e estar gdia`h â pressíh `e ýgeh `h separa`hr/reservatýrdh (1). A vagvuga vagvuga `e `e `esmaria smaria (U^) ` `esghma esghma-se -se pa para ra md mdla, la, gdiak`h gdiak`h a pre pressíh ssíh ` `h h ýgeh ýgeh `h separa separa`hr/re `hr/reservatý servatýrdh rdh (1) (1) ahs makads makads (:) e (=). A pressí pressíh h kh mak makag ag (:) (:) nnará ará h ïl ïljhg jhgh h `e `e ma maria ria (GR) `es `esghm ghmar-se ar-se p para ara mdla, prhvhmak`h prhvhmak`h h nemfalekth nemfalekth `a v vágvuga ágvuga `e ek ektra`a tra`a (D^), ekquakth a pressíh ä ira`uaglekte gdjera`a para a atlhsnera. A pressí pressíh h kh sep separa ara`hr `hr/re /reserv servatý atýrdh rdh eestaj stajdgd dgdza za a ul v vagh aghrr jadxh. Ul Ulaa pequeka quakt quaktd`a`e d`a`e `e ar ä laktd`a pa para ra ia iarak raktdr  tdr  ula pressíh lìkdla, kemessárda para gujrdndmaéíh `urakte nukmdhkalekth el agìvdh.

A prh`uéíh `e ar e para`a, h mhlpresshr nukmdhka el agìvdh.

:.9

]dstela egätrdmh

Mhlphkektes egätrdmhs H sdstela egätrdmh ä mhlphsth peghs seiudktes mhlphkektes?

Mhlpartdlekth egätrdmh `h IA =2+ a IA 05+ , exelpgh tìpdmh

2215 222= 4>

19

 

@dairalas egätrdmhs

   F

   ^    R  .  .    =  .  .  .  .   z  .  .  .    F   h   ? .  .    í  .   é  .  .   a    E    t    I   k    A   ?    Q   e    P    G    E   l    H    Z    d    g    ^    N    A

   T    G    K    H    M    E    D

   A

   \    A    S    I    /   i    E    G   i    ]   s   s    U    g   a    N    M   ?    V    M    A    E    D    L

 .  .  .  .  .  .  .

   A    A  .  .  .  .  .  .

   I    K    D    5    P    1    1    P    :    N    Q    E    ]

   ]    D    A

  r   h    K    H    `   a    D   m   r    M   h   r   e   s    R   r   r    `   h   a   h   h    H    `   `   m   h   e    `   `   a    ]   a   m   s   s   m   a    E   e   e   m   h   r    P    )   e   s   h   e   s    `    K    1   s   s   h   t   r    `   h   h   k    E    A   e   r   h   m   m    `   r    o   h   P   d   u    d   r    t    K   r   h   k   k   h   s   a   h   t   k    H    `    ð    ð   m    `   d   u   A   r   a   o    `   r    G    R   a   t    t   e   a   ?   s   r   t   e    d   e   s   l   :   h    L   m   k   h   g   h   m   g   r   r    =    d    H   e   s   e   h   m   `   ?   h   N   k   e   s    n   h    M    (   ?    4   k   h  ,    `   s   1   h    :   e   r   k   a   k   e   s   k   e   r    1   N   e  ,   ?    =    t   r   e   a   r   l   u    g   r    N   r    t    t    C  ,    6   2   `   h  ,   e   `   ?   a   1   N    4   ?   ?  ,    2    n    1   e   h    1    :    P   s    0   =   k    n    C   9    P   N   e   J    N   P   J   k    g    g   a   r   u   r    N    P    @    H    @    A    G    A    P    ]    K    D

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4:-21-22 16

2215 222= 4>

 

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-2:-22 2215 222= 4>

14

 

   Z    H    @    A    G    D    P    K    E    ^    A    D    M    K     Ï    P    H    R    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4:-2=-22 :2

2215 222= 4>

 

   Z    H    @    A    M    E    ]    A    D    M    K     Ï    P    H    R    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-20-22

:1

2215 222= 4>

 

   Z    H    @    A    M    E    ]    A    D    M    K     Ï    P    H    R    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4:-25-22

::

2215 222= 4>

 

   H     Í    É    A    P    K    E    L    D    G    A    E    G    H    Z    P    K    H    M    E    @    H    P    D    U    M    Z    M    D

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-2>-22

:=

2215 222= 4>

 

   E    G    H    Z    P    K    H    M    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4:-29-22

:0

2215 222= 4>

 

   5    C    L    H    G    U    @     Ý    L

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-26-22

:5

2215 222= 4>

 

   9    :    V    :    H     Í    V    E    K    H    M

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4:-24-22

:>

2215 222= 4>

 

   ]    D    A    K    H    D    M    R    H    ]    H    P    A    P    K    H    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-12-22

:9

2215 222= 4>

 

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-11-22

:6

2215 222= 4>

 

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4:-1:-22

:4

2215 222= 4>

 

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4:-1=-22

=2

2215 222= 4>

 

  h    í   s   s   e   r   p   r   h    t   u    `   s   +   k   ^   a   r   h    t   h   í    `   é   a   h   t   h   k    `    g   a   e   r   a    í   é    g   a   l   k   a   r   d   e   e   d   u   g    P    ]    ]    A   i    d    n   ?   ?   ?   ?   k   1   :   =   0   h    M

  ?    ]    A    P    H    K

  h    `   h    í   é   e    t   h   r   p   a   a   r   a   p   h    `   a   r   e    `    d   s   k   h   a   m   `    d   r   h   t   l  a    d   x   p   e    á   `   l  h    g    d   e   t   v   u    d   m   r   s   d   u   m    N    h   r    \    t    A  u   m    S

  h    í   s   s   e   r   p   e    `    g   a   +    d   m    ^   k   h   e   r    í   e   é    n   a    d    t    `   k   a   a   g    t   h   r    d   l   e   r   k    d    g   u   e    `   A   P   ]   s   ?   ?   ?   k   1   :   =   a   r    P

  r   r   h   h   h   s   é   ?    `   e   a   a    t   r   í   a    g    d   r   t   h   r   a   k   p   p   e   l   e   h   v    `   a    `   h   m   h   h   a   `   `   x    t   m   r   r   d   e   h   t   e   t   h   h   k   h   h   `   h   m   l  l  e   r   h   h   `   e   `   `   a   s    d   h   h   `   a   d   r   í   l   h   á   e   é   r    í   r   a   t   é   h   t   x   h   a    F    t   r   e   k   h   ?   a   e   d    `   h   k    t    d   r   a   l    d    á   `    g   k   e   r   a   ]   h   a   e   h   f   v    `   í   h   r  .   e   r    `   s   h   a   é   t    d    j    d   a   k   h   t   m   t   k   h   e   h    ï   l    t    Z   ]   á   h  .  .   r   e   h    R   1   :   s   `    \    J    S

  r   h    `   a   m   e   s   h    `   r   h    `   a    g    d    t   k   e   v   h    `   h    í   é   a    t   h   r   r   a   m    d    n    d   r   e    ^    \    M    S

  ?   s   e   r   h    t   m   e   k   h   m   s   h   k   h    í   é   a   r   i   u    d    n   k   h    M

  ?   s   h   s    )    t   u    n    n    )    )    t   a   s    g    n    j   r   e   t    n    j   a   r   j    g    5    1   p   t   h   g    4    (    5   (    (   s   t   a   h   l  l   l    `   k    K   K    2    K   e   h    9   :   u   m    1   :   a   q    2   r   r   h   a   >   6   1    P   R   L    L   L    \    E    S  

   5    =    V    =  ,    0    =    =    V    1    =    1  ,    =    1    =    V    4    =  ,    6    9    :    5    V    :  ,    9    =    :    V    1    :

   0    1    :    1    2    1    6    >    0    :

   )    t    )    n    )    t    t    j    n   s    g    n    d    j    9    g   a   :   j    g    (   k    0    d    (   (   l   l  l  l   r    K   e   K   K   2    t    =   >   1   a    2   r   a   >   6   1    R   L   L    L  

   0    1    I    Y    A   a    g   h    t    d    j  ,   e    t   k   e   l   h   s   e   r    j   h   m   M   e   ²    5   e   9     s   2   u   >   ?   h   e   í    t   h   é   a   m   g    d    f   h   s   m   d   a   l   r   a   h    R  m    \    N    S

   A    ^    9    1    ^    2    =    :   e    t   k   e    d    g   m   h    `    d   m   e   k   r   h    n   h    t   k   e   l   a   p    d   u   q   r  .    E  .    R  .    M    \    I    S

  e    `   h    t   e   a    t    `   k   m   h    í   h   h   é   k   r   a   h    t   a    t   p   h   e    j   r   u   e   h   q   p    d    `    t   l   e    N   u   a    K    o    o   h   e   ?   s   v   r   h    d   r    d   a   t   u   a    t   h    t    d    t    `   m   k   k   s   a    ï   h    j   i   m   l   r   u   r   r   s   h   e   h    n  ,   s   l  p   e   r   k   e   r   s   u   a   e   e    t   r    t   a    `   e   h   a   p    n    `    `   l    g    g   u   h    o   u   h   a    t    n    í   r   s   h   x   a   e  .   h   l   p   e    g    d   e    `   h   k   a   r   r   h   k   u   h   k   t   e    d    d   a   s   r   m   h   t   a   `   m    d   s   m   a   m   k   r   p   j   ï   h   h   a   h   u   i    H   ]  r    K   `    R  l   a   e    \    f   s    \   e   \   l    H   g   a    F    D    n   e    S    S   l    S

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4: 10 22 =1

2215 222= 4>

 

   F

   ^    R  .    =  .  .  .  .  .   z  .  .  .    F  .  .    í   h   ?  .   é  .  .   a    E    t    I   k    A   ?    Q   e    P    E   l    G    H    Z    d    g    ^    N    A

   T    G    K    H    M    E    D

   A

   \    A    S    I   i    /

   G   i    E    ]   s   s    U    g   a    N    M   ?    V    M    A    E    D    L

 .  .  .  .  .  .  .

  r   a   h   e   e    g    `    ý   r   h   a   e   `    `    `   a   r   a   a   r   h    t   r   p   k    t   e    g   e    d    n   s    R   R   R   a   a   t   a    @   @    @    t    g    t    g   e    g    @   R   e   e    @    @    @    @   h   h   h    `    `    `   h   h   h   a   a    í    í   r   r   a   r    ]   s   s    í    D   i   i   i   s   s   s   s   r   e   e    t    A   e   e    t    t   h   r   e   r   r   e    K   k   k   k    `    d    d    d   p   p   p    H   a    D   h   e   e   e   h   m   r   r   r   h    g    `   e    d    `    g    t   r   r   s    `   h    R    M    g    t    d    g    t    d    n    n   h    n   r   r    `   a    g   h   a   í   a   g   a    `    d    d   h   h   h    H    D   a   a   m   m    d   m   m   s   r   r   a   r    `   `    `    D   a   e   k   k   k    ]   k   a   a    D    M   a   a   m   s   s    ]   M   e   m   a   p   p   p    E   r   e   e   r   a   e   r   e    ]   m   h   p   e   e   r    H    P   s   e   e    f    f    M    f   e   s   s    `   h    t    d    n   m    ]   e    H   )   m    t   m    n    d   x    d    n    K    t   e   h    t    1   r    `   s    d    d    d    H    `    `   h   h   k   r    E    d    t   r    A   e   h   `   e    g    `   r   r   r    `   m    `   w   w   u   w   h   P   d   r    t   r    o    K   e   h   r   h   h    t   s   s   h   h   s   e   k    t   h   s   k    t       v     a   k    d   h    t    H    d    A    ð   u    `   e   m   u   u    g   l   u    R   R   k    g   h    `   t   a   o    G   t   r   e   a   `    R    `    `   `   h    R   u   ?   s   r   g    d   a   a   e   h   a    t   s   s   s   `   a   k   d   e   s   l   :    L   m    t   s   m   h    g    g    g   k   k   h    `   k   ý    `   a   k   e   m   ?   s   e   r   r    =    t    H   h   e   e   e   a   a   a   h   n   h   N    `   r   s   ?    g    t   r    t   e    (   k  h    `   r   r   l    M    t    g  ,    @   e    d   v   u   s   1    :   4   e   ?   h   t    n    @   ?   ?    t   ?   ?   a   k   ?   ?   v   h   a    g   s   k   h    1    í    t   r    1   N   e    =    t   p   e    1  ,    :    f    =   r    :   é    d    1   a   r   ?   l   a    1   u   C    g    2   ?    t    6   2   `   r    t   r    N    2    2    c    1    1   m   v    1   a    d  ,  ,    n    ]   r   P   P   P   h   ?    2    ]   ?   ?   a   1   N   ?    n  ,    4   :   h   @   @   @   :    t    @    t    @   ]    @   @   D   0    5    L   e   1   9    P   s    0   =    d    c   R    d    R   k    D    /    R   R   M   ]   T   R    n    N    P    C    J    P    N    g   k   R   R   R   2    g   a   h    ]    @    @   u   r    H    N    @    L    P    @    H    @    A    G    A    P    ]    K    D

   A    A  .  .  .  .  .  .

   I    K    D    1    5    P    :    1    P    N    Q    E    ]

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-21-22 =:

 

2215 222= 4>

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-2:-22 ==

2215 222= 4>

 

   Z    H    @    A    G    D    P    K    E    ^    A    D    M    K     Ï    P    H    R    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-2=-22 =0

2215 222= 4>

 

   Z    H    @    A    M    E    ]    A    D    M    K     Ï    P    H    R    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-20-22 2215 222= 4>

 

   Z    H    @    A    M    E    ]    A    D    M    K     Ï    P    H    R    E    @    H    P    D    M    U    Z    D    M

=5

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-25-22 =>

2215 222= 4>

 

   H     Í    É    A    P    K    E    L    D    G    A    E    G    H    Z    P    K    H    M    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-2>-22 2215 222= 4>

 

   E    G    H    Z    P    K    H    M    E    @    H    P    D    U    M    Z    D    M

=9

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-29-22 =6

2215 222= 4>

 

   5    C    L    H    G    U    @     Ý    L

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-26-22 2215 222= 4>

 

   :    H    D    H     Í    ]    K    A    R    V    E    E    @    H    G    U    @     Ý    L

=4

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-24-22 02

2215 222= 4>

 

   9    :    V    :    H     Í    V    E    K    H    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-12-22 01

2215 222= 4>

 

   6    :    V    :    H     Í    V    E    K    H    M

 D   M    ]    H    A    F   G    A    N   )  :   H    Í    ]    ]    E    Z    R    P    E    ]  

 

   =    =    V    =    H     Í    V    E    K    H    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-1:-22 2215 222= 4>

 

   0    =    V    =    H     Í    V    E    K    H    M

0=

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-1=-22 00

2215 222= 4>

 

   5    =    V    =    H     Í    V    E    K    H    M

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-10-22 2215 222= 4>

 

   ]    D    A    K    H    D    M    R    H    ]    H    P    A    P    K    H    M

05

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-15-22 0>

 

2215 222= 4>

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-1>-22 2215 222= 4>

 

09

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-19-22 06

 

2215 222= 4>

 @dairala egätrdmh 12:6 6>41 4=-16-22 04

2215 222= 4>

 

  h    í   s   s   e   r   p   r   h    t   u    `   s   +   k   ^   a   r    t   h   h   í    `   é   a   h   t    í   é   e    `   h   k   a   g   a   a   d   r   a   l  r   k   g   r   e    d    g   e   u   A   P   ]   ]   i   ?   ?    d    n   ?   ?   k   1   :   =    0   h    M

  ?    ]    A    P    H    K

  h    í   s   s   e   r   p   e    `    g   a   +    d   m    ^   k   h   e   í   r   e   é    n   a    d    t    `   k   r   a   g   h   e   a    t   r   l  r   k    g   u   d   e   d    `   A   P   ]   s   ?   ?   ?   k   1   :   =   a   r    P

  r   h   h   h   r   s   í   é   ?    `   a   a   e   r   t   a    d   r   g   h   p    t   a   k   l  r   p   e   h   e   a   v    `    `   h   m   h   h   a   `   `   x    t   m   r   r   d   e   h   t   e   t   h   k   h   h    `   h   h   m   l  l  e   r   h   h   `   e   `   `   a   s    d   h   h   `   a   d   r   í   l   h   á   e   é   r    í   r   a   t   é   h   t   x   h   a    F    t   r   e   k   h   ?   a   e   d   h    `   d    t   r   k   l   a    d   k   á    g   e   r   a   ]   h   `   a   e    f   v    `   h   h   r  .    `   e   s   r   a   í   é   d    d   h    t    j    t   a   h   h   m   t   k   h   k   e   l    ï    t    Z   ]   á   h  .  .   r   e   h    R   1   :   s   `    \

  h    `   h    í   é   e    t   h   r   p   a   a   r   a   p   h    `   a   r   e    `    d   s   k   h   a   m   `    d   r   h   t   a   l    d   p   x   e    á   `   l  h    g    t   e   d   v   u    d   m   r   s   d   u   m    N    h   r    \    t   u    A    S   m    J    S

  r   h    `   a   m   e   s   h    `   r   h    `   a    g    d    t   k   e   v   h    `   h    í   é   a    t   h   r   r   a   m    d    n    d   r   e    ^    \

  ?   s   e   r   h    t   m   e   k   h   m   s   h   k   h    í   é   a   u   r   i    d    n   k   h    M

  ?   s   h   s    )    t   u    n    n    )    t    j    )   a    g    n    t   r   s    n   e    5    j   a   r   j    g    1   p   t   h   g    4    (    5    (    (   s   t   l   h   a   l   K   l   K    `   k   h    K   e   m   9   :   2   u   a    1   :   q   r    2   r   h   a   >   6   1    P   R   L   L   L    \    E    M    S    S  

   5    =    V    =  ,    0    =    =    V    1    =    1  ,    =    1    =    V    4    =  ,    9    6    :    5    V    :  ,    9    =    :    V    1    :

   0    1    :    1    2    1    6    >    0    :

   )    t    )    n    )    t    t    n   s    g    n    j    d    j    9    j   a   g    g    (    :   k   (   (    0    d   l   l   r   l  l   K   e    K    t    =   K   2    >   1   a    2   r   a   >   6   1    R   L    L   L  

   0    1    I    Y    A   a    g   h    t    d    j  ,   e    t   k   e   l   h   s   e   r    j   h   m   M   e   ²    5   e   9     s   2   u   >   ?   h   e   í    t   h   é   a   m   g    d    f   h   s   m   d   a   l   r   a   h    R  m    \    N    S

   A    ^    9    1    ^    2    =    :   e    t   k   e    d    g   m   h    `    d   m   e   k   r   h    n   h    t   k   e   l   a   p    d   u   q   r  .    E  .    R  .    M    \    I    S

  e    `   h    t   e   a    t    `   h   h   k    í   h   m   é   k   r   a   h    t   a    t   p   h   e    j   r   u   e   h   q   p    d    `    t   e   l    N   u   a    K    o    o   h   e   ?   s   v   r   h    d   r    d   a   t   u   a    t   h    t    d    t    `   m   k   k   s   a    ï   h    j   i   m   l   r   u   r   r   s   h   e   h    n  ,   s   l  p   e   r   k   e   r   s   u   a   e   e    t   r    t   a    `   p   e   h   a   l    n    `    `    g    g   u   h   h   a   o    t   u    í   r   s   h    n   x   a   e  .   h   l   p   r   e    g   e    `   h   k   a   d   r   h   k   u   h   k   t   e    d    d   a   s   r   m   h   t   a   `    d   m   s   a   m    j   k   r   m   h   h   a   h  p   u   ï   i    K   `    H   ]  r    R  l   a   e    \    f    \   s   e   \   l    g   e    H    F    S   l    S    n    D    S   a

 @dairala egätrdmh egätrd mh 12:6 6>41 4=-14-22 52

2215 222= 4>

 

:.6

]ema`hr `e ar

Nguxhirala

]ema`hr `e ar 

Zener nerïkmda

Khle

Ag AH 1 : = 0 5

Ektra`a `e ar  ]aì`a `e ar  Prhma`hr `e maghr ar/ar  Prhma`hr `e maghr/evaphra`hr `e ar/renrdierakte ]epara`hr `e mhk`eksa`hs ]aì`a `rekh authlátdma / mhk`eksa`hs Mhlpresshr `e renrdieraéíh

> 9 6 4 12 11 1:

Mhk`eksa`hr renrdierakte ]ema`hr/ndgtrh `e gìqud`h renrdierakte ^ágvuga `e expaksíh terlhstátdma ^ágvuga jy-pass `e iás quekte ^ektdga`hr `e renrdieraéíh renr dieraéíh `h mhk`eksa`hr  Rresshstath, mhktrhge `h vektdga`hr  ]epara`hr `e gìque`hs

Mdrmudth `e ar mhlprdld`h H ar mhlprdld`h ektra kh trhma`hr `e maghr (1) e ä resnrda`h pegh ar `e saì`a nrdh e semh. A áiua kh ar `e a`ldssíh mhleéa a mhk`eksar. H ar passa el seiud`a pegh trhma`hr `e maghr/evaphra`hr (:), hk`e h renrdierakte evaphra, nazek`h mhl que h ar seoa adk`a lads resnrda`h atä prýxdlh `a telperatura `e evaphraéíh `h renrdierakte. Este prhmessh prhvhma a mhk`eksaéíh `e lads áiua mhktd`a kh ar. H ar nrdh passa `ephds atraväs `h separa`hr (=), hk`e th`hs hs mhk`eksa`hs síh separa`hs `h ar. Hs mhk`eksa`hs síh authlatdmalekte `reka`hs atraväs `a saì`a (0). H ar nrdh e semh passa atraväs `h trhma`hr `e maghr (1), hk`e ä aquemd`h pegh ar `e a`ldssíh.

Mdrmudth `e renrdieraéíh Hs sema`hres `e renrdieraéíh `h tdph D@ mhktïl renrdierakte Z012A agtalekte endmdekte `h iruph FNM. H mhlpresshr (5) nhrkeme iás renrdierakte quekte, a agta pressíh, que passa atraväs `h mhk`eksa`hr (>), hk`e a ladhrda `h renrdierakte mhk`eksa. H gìqud`h renrdierakte passa atraväs `h sema`hr/ndgtrh `e gìqud`h renrdierakte (9) para a vágvuga `e expaksíh terlhstátdma (6). H renrdierakte `edxa h tujh mapdgar â pressíh `e evaphraéíh. H renrdierakte ektra kh evaphra`hr (:), hk`e retdra maghr ah ar mhlprdld`h atraväs `e evaphraéíh a`dmdhkag a pressíh mhkstakte.

H renrdierakte aquemd`h `edxa h evaphra`hr e ä aspdra`h pegh mhlpresshr (5) atraväs `e ul separa`hr `e gìqud`hs (1:). A vágvuga jy-pass (4) reiuga h nguxh `h renrdierakte. H vektdga`hr (12) ä gdia`h hu `esgdia`h pegh dkterrupthr (11), `epek`ek`h `h irau `e pressíh `hs mhk`eksa`hs. 51

2215 222= 4>

 

=

Zeiu Zeiuga ga` `hr Egect gectrh rhk kdchk dchk® ®

Aktes `e shgumdhkar h prhjgela, mhksugtar  as Rremauéões `e seiurakéa.

=.1 Zeiuga`hr Egectrhkdchk® Avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth nukmdhka lekth

Radkeg `e mhktrhge

Ul kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth ä ul kìveg  prhiraláveg ajadxh `h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth. ]e ula `as le`d`as exme`er h kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth prhirala`h, esta sdtuaéíh taljäl será dk`dma`a, para avdsar h hpera`hr aktes `e ser atdkid`h h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth.

Avdsh `e assdstïkmda ]e h telphrdza`hr `e assdstïkmda exme`er ul vaghr prhirala`h, esta sdtuaéíh será dk`dma`a kh vdshr, para avdsar h hpera`hr   para enetuar agiulas aéões `e assdstïkmda.

Dktrh`uéíh

Zepartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte

El ierag, h reiuga`hr Egectrhkdchk tel as seiudktes nukéões?

H reiuga`hr phssud ula nukéíh dkmhrphra`a para partdr h mhl presshr authlatdmalekte quak`h a mhrrekte ä restajegemd`a apýs ula nagfa `e mhrrekte. Esta nukéíh ä `esatdva`a `e nájrdma. ]e `eseoa`h, a nukéíh ph`e ser atdva`a. Mhksugtar h Mektrh `e Mgdektes `a Atgas Mhpmh.

• • • •

Mhktrhge `h mhlpresshr  Rrhteéíh `h mhlpresshr  Lhkdt Lhkdthr hral alek ekth th `hs `hs mh mhlp lphk hkek ekte tess suo suoed edth thss a assd assdst stïk ïkmd mdaa Ze Zepa partd rtd`a `a au auth thlá látd tdma ma ap apýs ýs nagf nagfaa `e `e mhrr mhrrek ekte te (dk (dkat atdv dvh) h)

Mhktrhge authlátdmh `h nukmdhkalekth `h mhlpresshr H reiuga`hr laktäl a pressíh `a re`e `ektrh `e gdldtes  prhiraláveds, mhghmak`h authlatdmalekte h mhlpresshr el maria e el agìvdh. ]íh geva`hs el mhkta `dvershs parêletrhs  prhiraláveds, phr exelpgh, as pressões `e agìvdh e maria, h telph `e para`a lìkdlh e h kÿlerh láxdlh `e partd`as `h lhthr. H reiuga`hr pára h mhlpresshr selpre que phssìveg para re`uzdr h mhksulh `e ekerida e thrka a partì-gh authlatdmalekte quak`h a pressíh `a re`e `dldkud. ]e h perìh`h prevdsth `e nukmdhkalekth el agìvdh nhr ludth murth, h mhlpresshr ä laktd`h nukmdhkak`h, para evdtar perìh`hs `e paragdsaéíh ludth  jreves.

Rrhteéíh `h mhlpresshr Mhrte `e nukmdhkalekth ]e a telperatura `e saì`a `h egelekth mhlpresshr exme`er h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth prhirala`h, h mhlpresshr ä  para`h. Esta sdtuaéíh será dk`dma`a kh vdshr `h reiuga`hr. H mhlpresshr taljäl será para`h el mash `e shjremaria `h lhthr `e amdhkalekth.

]e a nukéíh estdver atdva, e `es`e que h reiuga`hr esteoa kh lh`h `e nukmdhkalekth authlátdmh, h mhlpresshr partdrá authlatdmalekte se a teksíh `e agdlektaéíh nhr restajegemd`a.

Hs mhlpresshres resnrda`hs a ar taljäl paral el mash `e shjremaria `h lhthr `h vektdga`hr. 5:

2215 222= 4>

 

=.:

Radkeg `e mhktrhge

@esmrdéíh `etagfa`a

 Radkeg `e mhktrhge `h reiuga`hr Egectrhkdchk

Reéas e nukéões Zenerïkmda

@esdikaéíh

Nukéíh

1

^dshr

Lhstra ìmhkes e mhk`déões `e nukmdhkalekth.

:

]ìljhgh `e nukmdhkalekth authlátdmh

=

GE@, nu nukmdhkalekth authlátdmh

0

]ìljhgh `e avdsh

5 >

GE@, avdsh ]ìljhgh `e teksíh

Amek`e-se se exdstdr ula mhk`déíh `e avdsh.

9

GE@, pr presekéa `e `e te teksíh

Dk`dma qu que a mhrrekte es está ggddia`a.

6

]ìljhgh `e assdstïkmda

4

GE@, assdstïkmda

Está amesh quak`h ä kemessárda assdstïkmda.

12

Jhtíh `e partd`a

Este jhtíh parte h mhlpresshr. H GE@ `e nukmdhkalekth authlátdmh (=) amek`e-se. H Egectrhkdchk está hperamdhkag.

11

Pemga `e `e pa para`a

Esta temga ä utdgdza`a para parar h mhlpresshr. H GE@ `e nukmdhkalekth authlátdmh (=) apaia-se.

1:

Pemgas ``ee ka kaveiaéíh

Utdgdzar estas temgas para permhrrer h leku.

1=

Pemga Ekter

Utdgdzar esta temga para mhkndrlar a ÿgtdla aéíh.

10

Pemga Esmape

U t d g d z a r e s t a t e m g a p a r a a m e s s a r â t e g a a kt e r d h r hu p a r a t e r l d k a r a a é í h

Dk`dma qu que h reiuga`hr eesstá mhktr trhhgak`h aauuthlatdmalekte h mhlpre ressshr? h mhlpresshr ektra el maria, ektra el agìvdh, pára e arrakma `epek`ek`h `h mhksulh `e ar e `as gdldtaéões prhirala`as kh reiuga`hr.

atuag.

5=

2215 222= 4>

 

=. =.==

Ìm Ìmhk hkes es utdg utdgdz dza` a`hs hs kh vd vdsh shrr

Nukéíh Es ta`h ` h mhlpres s h r

Ìmhke

@es mrdéíh Qu ak ` h h mh lp res s h r es tá para` h , h ìmh k e es tá p ara` h. Quak`h h mhlpresshr estánukmdhkak`h, h ìmhke rh`a. Lhthr para`h

Nukmdhkak`h el agìvdh

Nukmdhkak`h el maria

Rartd`a / para`a relhta Lh`h `e mhktrhg mhk trhgee `a láqudka láqudka Mhktrhge phr GAK Zearrakque authl Zearrakque au thlátdmh átdmh apýs nagfa nag fa ``ee mhrrekte

Zepartd`a Zepartd `a authl au thlátdma átdma apýs nagfa nagfa `e ` e mhrrekte es tá atdva

Pelphrdza`hr  Nukéões `e prhteéíh atdvas

Rara`a `e eleriïkmda

A s s ds tïk mda

A s s ds tïk mda k emes s árda

Ukd`a`es

Ukd`a`e `e pressíh (Leia Rasmag)

Ukd`a`e `e pressíh (psd)

Ukd`a`e `e pressíh (jar)

Ukd`a`e `e telperatura telperatura

Ukd`a`e `e telperatura telperatura

Fhras (selpre apresekta`as ouktalekte mhl hs seiuk`hs)

50

2215 222= 4>

 

Nukéíh

Ìmhke

@es mrdéíh Rermektaiel

H vaghr apresekta`h `eve ser lugtdpg lugtdpgdma`h dma`h phr 12 para se hjter h jter h vaghr reag H vaghr apresekta`h `eve ser lugtdpg lugtdpgdma`h dma`h phr 122 para se hjter h vaghr reag H vaghr apresekta`h apresekta` h `eve ` eve s er lugtd lugtdpgd pgdma`h ma`h phr 1222 1222 para se hjter h vaghr reag Lhthr (shjremaria)

Pelperatura Pel peratura `e saì`a `h ` h egelekth. egelekth.

Ndgtrh

@rekh

Rhupakéa `e ` e ekerida ekerida (sema`hr)

Pelperatura aljde aljde

Pelperatura Pel peratura `h phkth phk th `e hrvag h rvagfh fh

55

2215 222= 4>

 

=.0

Leku Pega prdkmdp prdkmdpag ag

Quak`h a mhrrekte ä gdia`a, a prdledra tega a aparemer ä ula tega `e teste. A tega seiudkte ä a Pega prdkmdpag, apresekta`a authlatdmalekte.

A Pega Pega prdkmdpag prdkmd pag lhstra? • •

H est esta` a`hh ``hh mmhl hlpr pres essh shrr atra atravä väss ``ee pdm pdmth thir iral alas as A pressíh `e saì`a `h ar  Mhksugtar selpre a Atgas Mhpmh se a pressíh dk`dma`a kh vdshr estdver preme`d`a phr  ul ‗t“.

=. =.55

Mhktdkua a ser phssìveg permhrrer hutras tegas, utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh para mdla e para jadxh (1:), para verdndmar  h esta`h reag `e hutrhs parêletrhs. Rressdhkar a temga (11) para  parar h mhlpresshr mhlpress hr e esperar atä que h mhlpresshr mhlpress hr pare. @esgdiar a mhrrekte, dkspemdhkar h mhlpresshr e shgumdhkar. A leksaiel `e avdsh `esapareme assdl que `esaparemer a mhk`déíh `e avdsh.

Pelperatura `h phkth `e ` e hrvagfh  Khs mhlpresshres mhlpresshres mhl sema`hr sema`hr dkteira`h, dkteira`h, h GE@ `e agarle (5) amek`e-se e h pdmthirala mhrresphk`ekte apareme dkterldtekte se a telperatura `h phkth `e hrvagfh exme`er h kìveg `e avdsh (prhiraláveg).

Avd vdsh sh ` `ee mh mhrt rtee `e nnuk ukmd mdhk hkal alek ekth th

@esmrdéíh Apareme ul avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth kh mash `e? • • •

Ula Ula telp telper erat atur uraa `ela `elasd sda` a`hh egev egeva` a`aa ka saì` saì`aa `h egelekth mhlpresshr  Au Aule lekt kthh ``el elas asda da`h `h rá rápd pd`h `h `a telp telper erat atur uraa ka ka saì saì`a `a `h egelekth mhlpresshr  Pelpe elpera ratu tura ra `h `h phkt phkthh `e hrv hrvag agfh fh `el `elas asda da`h `h eege geva va`a `a (mhlpresshres Nugg-Neature)

Pelperatura `e saì`a saì` a `h egelekth mhlpresshr •

Pe Pega ga prdkmdpag mhl h avdsh `e telperatura `h phkth `e hrvagfh H pdmthirala mhrresphk`ekte

apareme dkterldtekte.

Rressdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer a telperatura reag `h phkth `e hrvagfh.

]e a te telp lper erat atur uraa ``ee ssaì aì`a `a `h egel egelek ekth th mhl mhlpr pres essh shr  r  exme`er h kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth (mhksugtar a seéíh Rarêletrhs prhiraláveds), h GE@ `e avdsh (5) ndma dkterldtekte. dkterldtekte.

Pega Pega `e avdsh, telperatura `h phkth `e hrvagfh A tega lhstra que a telperatura `h phkth `e hrvagfh ä 4 ²M. •

Mhktdk Mhktdkua ua a ser phssìv phssìveg eg permhr permhrrer rer hutras hutras teg tegas as (ut (utdgd dgdzak zak`h `h as temgas `e kaveiaéíh 1:), para verdndmar h esta`h reag



`e hutrhs Rres Rressd sdhk hkar arparêletrhs. a tem temga ga (11 (11)) para para par parar ar h mhlp mhlpre ress sshr hr e esp esper erar  ar 

Rressdhkar a temga `e kaveiaéíh para jadxh (1:). A tega lhstra a telperatura ka saì`a `h egelekth mhlpresshr?

• •

atä que h mhlpresshr pare. @esg @esgdia diarr a mhr mhrrek rekte, te, dk dkspe spemd mdhk hkar ar h mhlp mhlpres ressh shrr e shg shgumd umdhka hkarr. A leks leksai aiel el `e `e avds avdshh `esa `esapa pare reme me ass assdl dl que que `es `esap apar arem emer  er  a mhk`déíh `e avdsh.

5>

2215 222= 4>

 

=.> =.>

Mhrt Mhrtee `e nukm nukmdh dhka kale lekt kthh

]hjremaria `h lhthr •

@esmrdéíh

Mash Mash h lht lhthr hr este esteoa oa sh shjr jrem emar arre reia ia`h `h,, h mhlp mhlpre ress sshr hr ä `esatdva`h, h GE@ `e agarle (5) ndma dkterldtekte, h GE@ `e nukmdhkalekth authlátdmh (=) apaia-se e a seiudkte tega será apresekta`a?

H mhlpresshr será `esgdia`h? •

Mash Mash a te telp lper erat atur uraa ka saì` saì`aa `h egel egelek ekth th mhl mhlpr pres essh shr  r  exme`a h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth

• • •

El mash mash `e errh errh `h seks sekshr hr `e pres pressí síhh `e `e saì saì`a `a Kh ma mash sh `e sh shjr jrem emar aria ia `h lhth lhthrr ``ee amd amdhk hkal alek ekth th Kh mas mashh `e `e sshj hjre rema mari riaa ``hh lhth lhthrr `h vekt vektdg dga` a`hr hr khs khs mhlpresshres resnrda`hs a ar 

Pelperatura `e saì`a saì` a `h egelekth mhlpresshr •

]e a te telp lper erat atur uraa ``ee saì saì`a `a `h egel egelek ekth th mhl mhlpr pres essh shr  r  exme`er h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth (`endkdéíh `e nájrdma 1:2 ²M / :06 ²N, prhiraláveg), h mhlpresshr ä `esatdva`h, h GE@ `e agarle (5) ndma dkterldtekte, h GE@ `e nukmdhkalekth authlátdmh (=) apaia-se e a seiudkte tega será apresekta`a?

Pega prdkmdpag mhl dk`dmaéíh `e mhrte `e nukmdhkalekth,  shjremaria `h lhthr 

• •

=.9 =.9

@esg @esgdi diar ar a mhrr mhrrek ekte te e sshg hgum umdh dhka karr h prh prhjg jgel ela. a. Ap Apýs ýs sh shgu guéí éíhh e `esa `esapa pare remd mdle lekt kthh `a `a mhk mhk`d `déí éíhh `e `e mhr mhrte te `e nukmdhkalekth, gdiar a mhrrekte e partdr h mhlpresshr  khvalekte.

Avdsh vdsh `e assd assdst stïk ïkmd mdaa

@esmrdéíh Pega prdkmdpag mhl dk`dmaéíh `e mhrte `e nukmdhkalekth, telperatura `e saì`a `h egelekth

H pdmthirala mhrresphk`ekte •

Apareme ul avdsh `e assdstïkmda quak`h h telphrdza`hr `e assdstïkmda tdver atdkid`h h dktervagh `e telph prhirala`h.

apareme dkterldtekte.

Rres Rressd sdhk hkar ar as as temg temgas as `e `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) atä atä aapa pare reme merr a telperatura atuag `h egelekth mhlpresshr. mhlpresshr.

A tega dk`dma que a telperatura ka saì`a `h egelekth mhlpresshr ä `e 1:2 ²M.

]e h ttel elph phrdz rdza` a`hr hr `e assd assdst stïk ïkmd mdaa exm exme` e`er er h dkte dkterva rvagh gh `e `e telph prhirala`h, h GE@ `e agarle (5) amek`e-se. Rress Rressdhk dhkar ar as te temg mgas as `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) par paraa pper ermh mhrre rrerr h vdshr atä 7`.>; e ser apresekta`h h sìljhgh `e assdstïkmda. Rressdhkar a temga (1=)? surie a gedtura reag `h telphrdza`hr `e assdstïkmda, que ä apresekta`a el



7frs; hu 7x1222 frs; (se h vaghr `h telphrdza`hr `e

Pega `e mhrte `e nukmdhkalekth, telperatura ka saì`a `h egelekth

@esg @esgdi diar ar a mmhr hrre rekt ktee e shg shgum umdh dhka karr h prh prhjg jgel ela. a.

• •



Ap Apýs ýs resh reshgu guéí éíhh e `es `esap apar arem emdl dlek ekth th `a `a mhk mhk`d `déí éíhh `e mhrte mhrte `e nukmdhkalekth, gdiar a mhrrekte e partdr h mhlpresshr  khvalekte.

assdstïkmda nhr superdhr a 4444).

59

2215 222= 4>

 

=.6 @es @esghm ghmale alekth kth atravä atraväss ` `ee tth`a h`ass aass tega tegass Radkeg `e mhktrhge

 Exelpgh `e tega t ega `h telphrdza`hr telphrdz a`hr `e assdstïkmda

A tega lhstra que a gedtura `h telphrdza`hr `e assdstïkmda ä `e 022:. •

Rres Rressd sdhk hkar ar a tem temga ga `e `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) par paraa perm permhr hrre rerr h vdshr atä 7`.1; e ser apresekta`h h sìljhgh `as fhras `e nukmdhkalekth. Rressdhkat Rressdhkat a temga (1=)? surie a gedtura reag `h telphrdza`hr `e assdstïkmda, que ä apresekta`a el 7frs; hu 7x1222 frs; (se h vaghr `h telphrdza`hr `e assdstïkmda nhr superdhr a 4444).

 Radkeg `e mhktrhge

As temgas `e kaveiaéíh (1:) ph`el ser utdgdza`hs para permhrrer  th`as as tegas. As tegas estíh `dvd`d`as el tegas `e reidsth, tegas `e `a`hs le`d`hs, tegas `e ektra`as `didtads (represekta`hs phr 7`.dk;, 7`.1;, etm.), tegas `e parêletrhs (represekta`hs phr 7R.21;, 7R.2:;, etm.), tegas `e prhteéíh (represekta`hs phr 7Rr.21;, etm.) e tegas `e teste (represekta`hs (repr esekta`hs  phr 7t.21;, etm.). @urakte a kaveiaéíh, hs kÿlerhs `as tegas aparemel mhksemutdvalekte. Rara a ladhrda `ahs tegas , a ukd`a`e `e le`d`a e h pdmthirala mhrresphk`ekte síh lhstra`hs el mhkoukth mhl h kÿlerh `a tega.

 Exelpgh `e tega `e fhras `e nukmdhkalekth



Rarar Rarar h mmhlp hlpres resshr shr,, ``esg esgdia diarr a mhrre mhrrekte kte e enet enetua uarr as as aéõ aéões es `e assdstïkmda kemessárdas. Mhksugtar a seéíh Lakutekéíh  prevektdva. • As aéões aéões `e assd assdstï stïkmd kmdaa ppara ara dkterv dktervagh aghss lads prhghkia`hs `evel taljäl dkmgudr  as aéões para dktervaghs lads murths.  Kh exelpgh amdla, enetuar th`as as hperaéões `e assdstïkmda pertekmektes ah dktervagh `e 6222 fhras `e nukmdhkalekth  jel mhlh as pertekme pertekmektes ktes ah dkte dktervag rvaghh `e 0222 fhras `e nukmdhkalekth. • A `endk `endkdéí déíhh `h telphr telphrdza dza`hr `hr `e ass assddtïkmda ph`e ser agtera`a el nukéíh `as mhk`déões `e nukmdhkalekth. Mhksugtar  a seéíh Rrhirala `e lakutekéíh prevektdva.



Apýs Apýs assdst assdstïk ïkmda mda,, rrear earlar lar h telp telphrd hrdza` za`hr hr `e assdst assdstïkm ïkmda. da. Mhksugtar a seéíh Amessh/rearle `h telphrdza`hr `e

 Exelpgh

A tega lhstra h kÿlerh `a tega, 7`.1;, a ukd`a`e utdgdza`a, 7frs;, e h sìljhgh mhrresphk`ekte para as fhras `e nukmdhkalekth. Rressdhkar a temga Ekter (1=) para amessar as fhras `e nukmdhkalekth reads.

assdstïkmda

56

2215 222= 4>

 

^dsíh ierag `as tegas Pegas `e ektra`as `didtads

@esdikaéíh

Assukth regamdhka`h

7`.dk; 7`.1; 7`.:;

Esta`h `e ektra`a `didtag Fhras `e nukmdhkalekth (frs hu x 1222 frs) Rartd`as `h lhthr (x 1 hu x 1222)

Mhksugtar a seéíh Amessh âs fhras `e nukmdhkalekth Mhksugtar a seéíh Amessh âs partd`as `h lhthr  

7`.=; 7`.0;

Fhras `h lý`ugh (frs hu x 1222 frs) Fhras `e nukmdhkalekth el maria (frs hu x1222 frs) Zegä `e maria (x 1 hu x 1222) Gedtura `h telphrdza`hr `e assdstïkmda (frs hu x 1222 frs) ^ersíh atuag `h prhirala

Mhksugtar a seéíh Amessh âs fhras `h lý`ugh Mhksugtar a seéíh Amessh âs fhras `e nukmdhkalekth el maria Mhksugtar a seéíh Amessh ah regä`e maria Mhksugtar a seéíh Amessh/rearle `h telphrdza`hr `e a ss d s t ï k m d a

Pegas `e parêletrhs

@esdikaéíh

Assukth regamdhka`h

7R.21;

]egeéíh ektre mhktrhge ghmag, relhth hu phr GAK Mhkndiuraéíh `a D@ `e ul kh para mhktrhge  phr GAK e `hs makads para Lc 0 e Lc 5

Mhksugtar a seéíh ]egeéíh ektre mhktrhge ghmag, relhth hu phr GAK Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh ``hh mhktrhge `h ek`ereéh MAK

s@uejn-drkedé`õees para DR, iateway e lásmara `e Rarêletrhs `a jjaak`a `e `e pprressíh

eMhlkássumgatarar a`eseséuíjh-rAe`messh/lh`dndmaéíh `e DR, iateway Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh `hs parêletrhs `a jak`a `e pressíh Mhksugtar a seéíh Lh Lh`dndmaéíh `a `a se segeéíh `a `a ja jak`a `e pressíh Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh `hs parêletrhs `h telphrdza`hr `e assdstïkmda Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh ``aa uk ukd`a`e `e `e telperatura Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh `a ukd`a`e `e  pressíh  pres síh Mhksugtar a seéíh Atdvaéíh `a repartd`a authlátdma

7`.5; 7`.>; 7`.9;

7R.2:; 7R.2=; 7R.20; 7R.25; 7R.2>;

Mhkndiuramíh `e ula segeéíh `e jak`a `e  pressíh  pres síh Lh`dndmaéíh `h `h te telphrdza`hr ``ee aasssdstïkmda

7R.29;

Rarêletrh para a ukd`a`e `e telperatura

7R.26;

Rarêletrh para a ukd`a`e `e pressíh

7R.24;

]egeéíh `a nukéíh? repartd`a autálatdma apýs nagfa `e teksíh (atdvh hu kíh3

7R.11; 7R.1:;

mhktatar RarêletrahsAtgas paraMhpmh) telph `e atrash `e maria Rarêletrh para telph `e para`a lìkdlh

7R.1=; 7R.10;

Mhkndiuraéíh `e ula sekfa @eterldkaéíh `a pressíh relhta

Pegas `e prhteéíh

@esdikaéíh

Assukth regamdhka`h

7Rr.21; 7Rr.2:; 7Rr.2=;

Pegas `e prhteéíh

Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh `hs parêletrhs `e prhteéíh

Pegas `e teste

@esdikaéíh

Assukth regamdhka`h

Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmamah `h telph `e atrash `e maria Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmamah `h telph `e  para`a  para `a lìkdlh lìkdlh Mhksugtar a seéíh Atdvaéíh `a prhteéíh phr sekfa Mhksugtar a seéíh Atdvar a `eterldkaéíh relhta `e maria/`esmaria

7t.21; 7t.2:; 7t.2=;

Peste `h vdshr Peste `a vágvuga `e seiurakéa Peste `e prh`uéíh

Mhksugtar a seéíh Pegas `e teste Mhksugtar a seéíh Pegas `e teste Mhksugtar a seéíh Pegas `e teste 54

2215 222= 4>

 

Estrutura `e lekus

 Estrutura `e lekus sdlpgdndma`a

Ze Zenn. @e @esm smrd rdéí éíhh

Zen. @e @esm smrd rdéí éíhh

(1) (:) (=) (0) (5) (>) (9) (6)

(15) (1>) (19 (19) (16) (14) (:2) (::) (:= (:=)

Rress Rressíh íh `e `e ssaì aì`a `a `h mhl mhlpr pres essh shr  r  Pelpera elperatura tura `e sad`a sad`a `h mhlpre mhlpressh sshr  r  Pel elpe pera ratu tura ra `h `h phkt phkthh `e hrv hrvag agfh fh Esta Esta`h `h `e `e ektr ektra` a`aa `did `didta tagg Fhra Fhrass `e `e Nuk Nukmd mdhk hkal alek ekth th Rart Rartd` d`as as `h lhth lhthr  r  Fh Fhra rass `h lý` lý`ug ughh Fh Fhra rass `e `e nukm nukmdh dhka kale lekt kthh el maria maria

]egeéí ]egeéíhh `a jak`a jak`a `e pres pressíh síh @endkd @endkdéíh éíh `a jak`a jak`a `e press pressíh íh Rarêletrhs Rarêletrhs `h telphrdza`hr telphrdza`hr `e assdstï assdstïkmda kmda Ukd`a` Ukd`a`ee `e telpe telperat ratura ura Ukd`a` Ukd`a`ee `e `e pres pressíh síh Zepart Zepartd`a d`a authl authlátd átdma ma Pelph elph `e atras atrashh `e maria maria Pelph `e para`a para`a lìkdlh lìkdlh

(4) (1 (12) 2) (11 (11) (1:) (1= (1=) (10)

Zegä `e Maria Gedtura `h telphrdza telphrdza`hr `hr `e assdstïkmd assdstïkmdaa ^ers ersíh íh atuag atuag `h prhiral prhiralaa ]ege ]e gemm mmah ah `e `e GAK GAK @endkd @endkdéõe éõess `e D@ `h `h ký @e @end ndkd kdéõ éões es `e `e DR

(:0) (:5 (:5) (:>) (:9) (:6 (:6) (:4)

@endkd @endkdéõe éõess ``aa ssekf ekfaa @eterldkaéí @eterldkaéíhh ``aa ppressí ressíhh relhta relhta Rr Rrht hteé eéõe õess Peste este `h `h vdsh vdshr  r  Peste `a vágvuga vágvuga `e seiuraké seiurakéaa Pest estee `e prh`uéí prh`uéíhh

>2

2215 222= 4>

 

=.44 =.

Amess Amesshh âs telpe telpera ratur turas as ` `ee ssaì` aì`aa e ` `hh p phkt hkthh `e hrvagfh

=.12 Ames Amessh sh ââss f fhras hras `e nukmd nukmdhkale hkalekth kth Radkeg `e mhktrhge

Radkeg `e mhktrhge

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag? A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmdp ag?





Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga `e `e kkav avei eiaé aéíh íh (1: (1:)) atä atä aapa pare reme merr 7`.1 7`.1; ; e pressdhkar a temga Ekter (1=)?

Rress Rressdh dhka karr a temg temgaa `e kav kavei eiaé aéíh íh (1: (1:). ). A tel telpe pera ratu tura ra ``ee saì`a ä apresekta`a? A tega lhstra a ukd`a`e utdgdza`a, (x1222 frs), e h vaghr (11,:5)? as fhras `e nukmdhkalekth `h mhlpresshr síh 11:52 fhras.

=.111 Ame =.1 Amessh ssh ââss par partd` td`as as `h lht lhthr hr Radkeg `e mhktrhge

A tega lhstra que a telperatura `e saì`a e 6: ²M. •

Rara Rara mh mhl lpres pressshres hres Nug Nugg-Ne g-Neaature ture?? Rressdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:). A telperatura telperatura `h  phkth `e hrvagfh ä apresekta`a?

A tega lhstra que a telperatura `h phkth `e hrvagfh ä = ²M. •

Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga `e `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) par paraa perm permhr hrre rerr as tegas kh sektd`h `esmek`ekte hu asmek`ekte.

A partdr `a tega prdkmdpag, pressdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7`. :; e, el seiud`a, pressdhkar a Ekter (1=). Ä apresekta`h ula tega selegfakte â seiudkte? >1

2215 222= 4>

 

A tega lhstra a ukd`a`e utdgdza`a, 7frs; (hu 7x1222 frs;), e h vaghr 71955;? h mhlpresshr esteve nukmdhkak`h el maria `urakte 1955 fhras.

=.100 Ame =.1 Amessh ssh ah regä regä `e maria maria A partdr `a Pega prdkmdpag? Esta tega lhstra h kÿlerh `e partd`as `h lhthr (x 1 hu, se 7x1222; amek`er, x 1222). Kh exelpgh amdla, h kÿlerh `e  partd`as `h lhthr e 12122. 12122.

=.1:: Ame =.1 Amessh ssh âs f fhra hrass `h l lý`u ý`ugh gh Radkeg `e mhktrhge •

A partdr `a tega prdkmdpag, pressdhkar pr essdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7`. =; e, el seiud`a, pressdhkar a temga Ekter (1=). Ä apresekta`h ula tega selegfakte â seiudkte?

Rr Rres essd sdhk hkar ar a te temg mgaa `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) atä atä apa aparem remer er 7`. 7`.5; 5; e pressdhkar a temga Ekter (1=)?

Esta tega lhstra h kÿlerh `e aéões `e `esmaria para maria (x 1 hu, se 7x1222; amek`er, x 1222). Kh exelpgh amdla, h kÿlerh `e aéões `e `esmaria para maria ä 12122.

=.15 Ame Amessh ssh/rea /rearle rle `h ttelp elphrdz hrdza`hr a`hr ` `ee assdstï assdstïkmda kmda Amessh ah telphrdza`hr `e assdstïkmda

 Kh exelp gh apre sekt sekta`h, a`h, a tega lhstr lhstraa a ukd`a `e utdg dza` dza`aa (fr (frs) s) e h vaghr (5222)? h lý`ugh `h reiuga`hr está nukmdhkak`h fá 5222 fhras.

=.1= Ames Amessh sh âs f fhras hras `e nuk nukmdhk mdhkalek alekth th el maria maria A partdr `a Pega prdkmdpag? • Rressd Rressdhkar hkar a temga `e `e kav kaveiaéíh eiaéíh (1:) at atää aparemer aparemer 7` 7`.0; .0; e pressdh pressdhkar  kar  a temga Ekter (1=)?

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag?

>:

2215 222= 4>

 

=.19 Ame Amessh ssh/lh` /lh`dndm dndmaéí aéíhh `h mhktrhge mhktrhge `h ek` ek`ere ereéh éh MAK Amessh A partdr `a tega prdkmdpag, pressdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7R. :; e, el seiud`a, pressdhkar a temga Ekter (1=). (1 =). •

Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga `e kav kavei eiaé aéíh íh (1:) (1:) atä atä apa apare reme merr 7 7`. `.>; >; e pressdhkar a temga Ekter (1=)?

]e kemessárdh, dktrh`uzdr a sekfa. A tega seiudkte dk`dma se a nukéíh se ekmhktra HK hu HNN. Rressdhkar a temga Ekter (1=)  para agterar este lh`h. Utdgdzar hs jhtões `e kaveiaéíh ((1:) 1:)  para segemdhkar segemdh kar 7Hk; hu 7HNN; e pressdhkar pressdh kar Ekter para  prhiralar  prhir alar.. Quak`h esta nukéíh estdver atdva`a, utdgdzar hs jhtões `e kaveiaéíh para mdla hu para jadxh (1:) para ver a D@ `h ký.

Esta tega lhstra a ukd`a`e utdgdza`a 7frs; (hu 7x1222 frs;) e h vaghr 71141;. Kh exelpgh apresekta`h, h mhlpresshr nukmdhkhu 1141 fhras `es`e a ÿgtdla assdstïkmda.

]e assdl nhr pretek`d`h, h utdgdza`hr ph`e agterar esta D@. Rressdhkar a temga Ekter (1=)? h vaghr `a D@ `h ký ndma dkterldtekte. Utdgdzar hs jhtões `e kaveiaéíh (1:) para agterar a D@ `h ký. Rressdhkar a temga Ekter (1=) para prhiralar a khva D@ `h ký, hu pressdhkar a temga Esmape (10) para sadr `esta tega hu para makmegar esta hperaéíh.

Zearle `h telphrdza`hr `e assdstïkmda Apýs a assdstïkmda, mhksugtar a seéíh Avdsh `e assdstïkmda, h telphrdza`hr tel `e ser rearla`h? • • •



Rerm Rermhrr hrrer er h vdsh vdshrr aatä tä a tega tega `e reids reidsth th 7`. 7`.>; >; e ppre ress ssdh dhka kar  r  a temga Ekter (1=). Apar Aparem emee a ged gedtu tura ra (p (phr hr exel exelpg pgh, h, 02 0222 22). ). Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga Ekter Ekter (1=) (1=) e, e, se se est estdv dver er `end `endkd kd`a `a ula ula sekfa, dktrh`uzdr a sekfa. H ìmhke ndma dkterldtekte (dk`dmak`h que h rearle ä  phssdveg). Rres Rressd sdhk hkar ar a tem temga ga Ekt Ekter er (1= (1=)) para para rep rephr hr h tel telph phrd rdza za`h `hr  r   paraa 72.222;  par 72.2 22;,, hu pressd pre ssdhka hkarr a temga temg a Esmape Esm ape (10) (1 0) para par a makmegar a hperaéíh.

=.1> ]ege ]egeéíh éíh eektre ktre mmhktr hktrhge hge gh ghmag, mag, rrelht elhthh hu ph phrr GAK Lh`dndmaéíh `a D@ `h ký ]egeéíh ektre mhktrhge ghmag, relhth hu phr GAK A partdr `a tega prdkmdpag, pressdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7R. 1; e, el seiud`a, pressdhkar a temga Ekter (1=). (1= ). H lh`h `e mhktrhge segemdhka`h kh lhlekth ä apresekta`h? 7GHM; para mhktrhge ghmag, 7rE; para mhktrhge relhth, hu 7GAk;  para mhktrhge phr GAK. Rara lh`dndmar? pressdhkar a temga Ekter (1=) e, se kemessárdh,

A D@ `h ký ph`e ser agtera`a3 usar ul vaghr ektre 1 e =1. Quak`h a nukéíh está atdva`a, kíh ä phssìveg lh`dndmar hs  parêletrhs. Agterar a nukéíh para h lh`h `e `esatdva`a `esatdva`a para agterar a D@ `h ký.

dktrh`uzdr seéíh Atdvaéíh `a prhteéíh  phr sekfa).aHsekfa lh`h(mhksugtar `e mhktrhgea segemdhka`h kh lhlekth ndma dkterldtekte. Utdgdzar a temga `e kaveiaéíh (1:) para agterar h lh`h `e mhktrhge. Rressdhkar a temga Ekter (1=) para prhiralar  h khvh lh`h `e mhktrhge, hu pressdhkat a temga Esmape (10)  para makmegar. makmegar. >=

2215 222= 4>

 

Paljäl ä phssìveg agterar hs makads. H mhktrhga`hr tel 0 makads. Ah agterar hs makads, h mhktrhga`hr ph`e atuar mhlh ul reiuga`hr Lc D^ (ula versíh akterdhr `h mhktrhga`hr). Rara mhkndiurar hs makads, amessar â tega hk`e a D@ `h ký está vdsìveg. Rressdhkar a temga `e kaveiaéíh para jadxh (1:). Ä apresekta`h a seiudkte tega?

Rressdhkar a temga Ekter (1=) para lh`dndmar a `endkdéíh. H vaghr  amdla lads a esquer`a ndma dkterldtekte. Agterar este vaghr  utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh (1:). Rressdhkar a temga Ekter  (1=) para mhkndrlar. mhkndr lar. Agterar hs hutrhs vaghres vag hres `a lesla nhrla, mhknhrle kemessárdh. @ephds `e se lh`dndmar as `endkdéões, a tega ph`e ter h seiudkte aspemth?

=.16 Amessh/lh Amessh/lh`dndma `dndmaéíh éíh `e `e DR DR,, iateway iateway e lásmara `e suj-re`e Amessh A partdr `a tega prdkmdpag, pressdhkar pr essdhkar a temga `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7R. =; e, el seiud`a, pressdhkar a temga Ekter (1=). ( 1=).

Lh`dndmaéíh Rressdhkar a temga Ekter (1=) e, se kemessárdh, dktrh`uzdr a sekfa. Hs prdledrhs `ìidths estíh dkterldtektes. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh para mdla hu para jadxh (1:) para lh`dndmar hs  parêletrhs e pressdhkar Ekter (1=) para mhkndrlar. mhkndrlar. Lh`dndmar  hs `ìidths seiudktes `a lesla nhrla. H ek`ereéh DR stak`ar` ä mhkndiura`h mhlh 14:.1>6.122.122. 14:.1>6.122.122.

A tega seiudkte lhstra 7HNN; hu 7Hk;. ]e lhstrar 7Hk;,  pressdhk  pres sdhkar ar a tem temga ga Ekter Ekter (1=) para lh`dndma lh`dndmarr para 7HNN;. 7HNN;. Utdgdzar  Utdgdzar  as temgas `e kaveiamah para mdla hu para jadxh (1:) para  permhrrer hs dteks `esta gdsta (7DR; para ek`ereéh DR, 7]uj;  para lásmara lásmara `e suj-re`e, hu 7IAtE; para iateway)? >0

2215 222= 4>

 

`d`a. H kìveg `e maria `a jak`a `e pressíh segemdhka`a apareme. A temga (1:) ph`e ser usa`a para permhrrer p ermhrrer h vdshr atä ah kìveg `e `esmaria.

=.14 Ame Amessh ssh/lh /lh`dndm `dndmaéí aéíhh `hs parêle parêletrhs trhs `a jak`a `e pressíh

 Rressíh `e maria

Amessh ahs parêletrhs

 Rressíh `e `esmaria



• A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmdp ag?

Rress Rressdhk dhkar ar a ttem emga ga Ekter Ekter (1=) (1=) ppar araa lh` lh`dnd dndma marr h kì kìve vegg ``ee maria (h vaghr ndma dkterldtekte). Rh`e ser kemessárda ula sekfa. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh (1:) para agterar a pressíh `e maria. Rres Rressd sdhk hkar ar a tem temga ga Ekt Ekter er (1= (1=)) para para prh prhir iral alar ar hs hs khvh khvhss vaghres, hu pressdhkar a temga Esmape (10) para makmegar.

=.:2 Lh`d Lh`dndma ndmaéíh éíh `a ssegeé egeéíh íh `a ja jak`a k`a `e press pressíh íh Radkeg `e mhktrhge



Rress Rressdhk dhkar ar a ttemg emgaa ``ee kkave aveiaé iaéíh íh (1:) (1:) atä atä aparem aparemer er 7R 7R.20 .20; ;



e pressdhkar a temga Ekter (1=). (1= ). A jak`a `e pressíh 1 (7Rj.1;) e apresekta`a apresekta `a kh vdshr. A temga (1:) ph`e ser  usa`a para permhrrer h vdshr atä a jak`a `e pressíh : (7Rj.:;). Rres Rressd sdhk hkar ar a te temg mgaa Ekte Ekterr (1=) (1=) ka ka jak` jak`aa `e pres pressí síhh pret pretek ek->5

2215 222= 4>

 

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag? • •



Rressdhka Rressdhkarr a temga temga `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) atä atä apar aparem emer er 7R.2 7R.25; 5; e pressdhkar a temga Ekter E kter (1=). A jak`a `e pressíh atdva 1 (7Rj.1;) ä apresekta`a kh vdshr. Rressd Rressdhka hkarr a temga temga Ekte Ekterr ((1= 1=)) par paraa lh` lh`dn dndm dmar ar a seg segeé eéíh íh `a  jak`aa `e pressíh  jak` pr essíh (ph`e (ph` e ser kemess k emessárda árda ula sekfa) se kfa).. A  jak`a `e pressíh atdva 7Rj.1; ndma dkterldtekte.



Rr Rres essd sdhk hkar ar a ttem emga ga Ekte Ekterr (1= (1=)) ppar araa pprh rhir iral alar ar a kkhv hvaa ukd`a`e, hu pressdhkar a temga Esmape (10) para reiressar  â tega `e parêletrhs sel nazer agteraéões.

=.:= Ames Amessh/l sh/lh`dn h`dndmaé dmaéíh íh `a ukd ukd`a`e `a`e ` `ee pressíh pressíh Radkeg `e mhktrhge

Rressd Rressdhka hkarr a temga temgaa(1:) (1 :) par para a lh` lh`dn dndm dmar ar a jak` ja k`aa ``ee ppre ress ssíh atdva. Rressdhkar temga Ekter (1=) para mhkndrl mhkndrlar, ar, huíha temga Esmape (10) para makmegar.

=.:1 Amessh Amessh/lh` /lh`dndm dndmaéí aéíhh `hs parêle parêletrhs trhs `h telphrdza`hr `e assdstïkmda Radkeg `e mhktrhge

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag? •



A partdr `a tega prdkmdpag? •





Rressdh Rressdhkar kar a temga temga `e kave kaveia iaéí éíhh (1: (1:)) atä atä apar aparem emer er 7R 7R.. >; >; e, el seiud`a, pressdhkar a temga Ekter (1=)? h parêletrh `h telphrdza`hr `e assdstïkmda ä apresekta`h el 7frs; (fhras) hu 7x1222 frs; (fhras x 1222). Exelpgh? 70222 frs; sdikdndma que h telphrdza`hr está `endkd`h  para 0222 fhras `e nukmdhkalekth. Rress Rressdh dhka karr a te temg mgaa Ekte Ekterr ((1=) 1=) para para lh`dn lh`dndma dmarr est estee vagh vaghr  r  (ph`e ser kemessárda ula sekfa)3 h vaghr ndma dkterldtekte. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh (1:) para lh`dndmar a `endkdéíh. Rressdh Rressdhkar kar a temga temga Ek Ekte terr (1=) (1=) para para prhi prhira rala larr h khv khvhh vvag aghr hr..

=.:: Amessh/lh`dndmaéíh Amessh/lh`dndmaéíh `a ukd`a`e `e telperatura Radkeg `e mhktrhge A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag? •

Rressdhka Rressdhkarr a temga temga `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:) atä atä apar aparem emer er 7R.2 7R.29; 9;



Rressdhkar a temga temga `e `e kave kaveia iaéí éíhh (1 (1:) :) at atää apar aparem emer er 7R.2 7R.26; 6; e hs parêletrhs phssìveds (7Lpa;, 7psd; e 7jar;). Rressdhkar a temga Ekter (1=) - a ukd`a`e utdgdza`a kh lhlekth ä apresekta`a. Rressdhkar Rressdhkar a temga Ekte Ekterr ((1= 1=)) ((aa ukd ukd`a `a`e `e nd ndma ma dk dkte terl rldt dtek ekte te)) e utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh (1:) para segemdhkar hutra ukd`a`e `e pressíh. Rr Rres essd sdhk hkar ar a ttem emga ga Ekte Ekterr (1= (1=)) ppar araa pprh rhir iral alar ar a kkhv hvaa ukd`a`e `e pressíh. pressíh. Rress Rr essdhk dhkar ar a tem temga ga Esmape (10) para para reiressar âs tegas `e parÊletrhs.

=.:0 Atdva Atdvaéíh éíh `a rrepar epartd`a td`a authl authlátdma átdma apýs nagfa `e mhrrekte @esmrdéíh Esta nukéíh perldte que h mhlpresshr reparta authlatdmalekte apýs ula nagfa `e mhrrekte. Este parêletrh, amessìveg ka tega 7R. 4;, apekas ph`e ser  lh`dndma`h apýs a dktrh`uéíh `e ul mý`dih. Mhksugtar h seu nhrkeme`hr mash se pretek`a atdvar esta nukéíh.



e pressdhkar a temga temg a Ekter (1=). A ukd`a`e utdgdza`a kh lhlekth ä apresekta`a. As `endkdéões phssìveds síh 7²M; e 7²N;. Rressdh Rressdhkar kar a temga temga Ekte Ekterr ((1= 1=)) (a (a ukd ukd`a `a`e `e nd ndma ma dkte dkterl rldt dtek ekte te)) e utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh (1:) para segemdhkar hutra ukd`a`e `e telperatura.

>>

2215 222= 4>

 

=.:5 Ames Amessh/l sh/lh`dndm h`dndmaéíh aéíh `h tel telph ph `e atra atrash sh `e maria

• •

Radkeg `e mhktrhge •

Esta Esta te tega ga lhs lhstra tra h ttel elph ph `e para para`a `a lìkdl lìkdlhh ((:2 :2)) e a uk ukd` d`a` a`ee 7s; (seiuk`hs). Rara Rara lh`d lh`dndm ndmar ar este este vaghr vaghr,, ppres ressd sdhka hkarr a te temga mga Ekter Ekter (1=). (1=). H vaghr ndma dkterldtekte e as temgas `e kaveiaéíh (1:)  ph`el ser ser utdgdza`hs utdgdza`hs para para lh`dndmar este vaghr. press pressdh dhka karr a tem temga ga Ekter Ekter (1=) (1=) para para prhir prhiral alar ar h kh khvh vh vag vaghr hr.. Hs vaghres láxdlh e lìkdlh `epek`el `hs parêletrhs.

=.:9 Atdvaéíh `a prhteéíh phr sekfa Agiuks parêletrhs dlphrtaktes, mhlh h telphrdza`hr `e assdstïkmda, a jak`a `e pressíh, h lh`h `e mhktrhge, etm.,  ph`el ser prhteid`hs phr ula sekfa. A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag? •

Rress Rressdh dhkar kar as te temg mgas as `e kave kaveiaé iaéíh íh (1:) (1:) atä atä apare apareme mer  r  7R.1=; 7R.1=; e pressdhkar a temg temgaa Ekter (1=)?



A teg tegaa lhs lhstr traa h est esta` a`hh `a sekf sekfaa (atd (atdva va`a `a (7 (7Hk Hk;) ;) hhuu `esatdva`a (7HNN;). Rressdhkar a temga Ekter (1=) para lh`dndmar. Ag Agte tera rarr h vag vaghr hr mhl mhl as te temg mgas as `e kave kaveia iaéí éíhh (1:) (1:).. ]ege ]egemd mdhk hkar ar 7Hk; 7Hk; e ppre ress ssdh dhka karr a te temg mgaa Ekt Ekter er (1 (1=) =).. Dktrh` Dktrh`uz uzdr dr a khv khvaa sek sekfa fa e ppres ressdh sdhka karr a te temga mga Ekter Ekter (1=) (1=)  para mhkndrlar mhkndrlar.. Dk Dktr trh` h`uz uzdr dr hut hutra ra vez vez a sekf sekfaa e pre press ssdh dhka karr a temg temgaa Ekte Ekter  r  (1=) para mhkndrlar. Ap Apar arem emee 7Hk 7Hk; ; kh kh vvds dshr hr.. R Rre ress ssdhk dhkar ar a ttem emga ga `e re rear arle le

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmdp ag? •

press pressdhk dhkar ar a ttemg emgaa ``ee kkave aveiaé iaéíh íh (1:) (1:) atä atä aparem aparemer er 7R.1 7R.11; 1; e h pdmthirala `e maria `h mhlpresshr e pressdhkar a temga Ekter (1=)?

• • •

Esta Esta tteg egaa lhs lhstr traa h tel telph ph `e atra atrash sh `e mari mariaa 1122 e a uk ukd` d`a` a`ee 7s; (seiuk`hs). Rara lh`dndmar lh`dnd mar este vaghr, pressdhkar a temga Ekter (1=) (ph`e ser kemessárda ula sekfa). H vagh vaghrr nd ndma ma dkt dkter erld ldte tekt ktee e as as tem temga gass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh (1:) (1:)  ph`el ser utdgdza`as para lh`dndmar h vaghr. vaghr. Rres Rressd sdhk hkar ar a te temg mgaa Ekte Ekterr (1=) (1=) ppar araa prhi prhira rala larr h khvh khvh vag vaghr hr.. Hs vaghres láxdlh e lìkdlh `epek`el `hs parêletrhs.

=.:> Ame Amessh ssh/lh` /lh`dndm dndmaéí aéíhh `h telph telph `e para para`a `a lìkdlh

• • • • •

 para reiressar â tega `e parêletrhs. As sekfas per`d`as kíh ph`el ser remupera`as. Iuar`ar a sekfa mhl mud`a`h.

=.:6 Atdv Atdvar ar a `ete `eterld rldkaé kaéíh íh `a pr press essíh íh rel relhta hta `e maria/`esmaria

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmdp ag? •

Rress Rressdhk dhkar ar a ttem emga ga `e kavei kaveiaéí aéíhh (1:) (1:) atä aparem aparemer er 7R.1: 7R.1:; ; e h pdmthirala `h lhthr e pressdhkar Ekter (1=)?

A partdr `a Pega Pega prdkmdpag? prdkmd pag? • •

Rress Rressdhk dhkar ar a ttemg emgaa ``ee kkave aveiaé iaéíh íh (1:) (1:) aatä tä aparem aparemer er 7R.10 7R.10; ; Rre Rressdh ssdhkkar a te temg mgaa Ekte Ekterr (1 (1=) =)..

>9

2215 222= 4>

 

Estíh `dsphkìveds hs seiudktes parêletrhs `e prhteéíh? •

A nuk nukéí éíhh `es `esta ta te tega ga ä aatdv tdvar ar h reg regää ``ee mari maria/` a/`es esma mari riaa relhta. Rara se ph`er atdvar esta nukmdhkagd`a`e nukmdhkagd` a`e `e maria/ `esmaria relhta, ä kemessárda ula ektra`a `didtag nìsdma mhl a nukéíh `e maria/`esmaria. @ephds `este parêletrh estar atdva`h, a ektra`a `didtag nìsdma ph`e ser usa`a para mhlutar h mhlpresshr ektre maria e `esmaria.

=.:4 Ame Amessh ssh/lh` /lh`dndma dndmaéíh éíh `h `hss parêletr parêletrhs hs `e prhteéíh





Ul kìveg kìveg `e avds avdshh jad jadxh xh,, aapr pres esek ekta ta`h `h kh vdshr vdshr mhlh mhlh 7AG-G;. Ul kìveg kìveg `e avd avdsh sh agt agth, h, apr apres esekt ekta`h a`h kh vdshr vdshr mhlh mhlh 7 7AGAG-F;. F;. Ul kì kìve vegg ``ee mhrt mhrtee ``ee nnuk ukmd mdhk hkal alek ekth th jadx jadxh, h, apr apres esek ekta ta`h `h kh vdshr mhlh 7]`-G;. Ul kì kìve vegg ``ee mmhr hrte te `e nu nukm kmdh dhka kale lekt kthh aagt gth, h, apre aprese sekt kta` a`hh

• •

kh vdshr mhlh 7]`-F;. Kì Kìve vegg ``ee ass assds dstï tïkm kmda, da, apres apresek ekta` ta`hh kkhh vvds dshr hr mhlh mhlh 7]E-G 7]E-G;. ;. Kì Kìve vegg ``ee aass ssds dstï tïkm kmda da,, apre aprese sekt kta` a`hh kkhh vdsh vdshrr mhlh mhlh 7]E-F 7]E-F;. ;.

• •

Exelpgh `e tegas`e prhteéíh

Rrhteéões `dsphkìveds

]ah nhrkemd`hs `dvershs parêletrhs `e prhteéíh. As tegas `e  prht  pr hteéí eéí h ap apre resek sekta tal l a dk dk`d `dma maéíh éíh 7R 7Rr.; r.;.. H pd pdmt mthi hira rala la apresekta`h mhl a tega `e prhteéíh dk`dma h hjoetdvh `a  prhteéíh. Agiulas mhljdkaéões phssìveds ph`el ser 7Rr.; seiud`h `e ul kÿlerh e ul `hs pdmthiralas seiudktes?

Rdmt Rd mthi hira rala la @esd @esdik ikaé aéíh íh 7Rr.; apresekta`h mhl h pdmthirala `e pressíh lhstra as prhteéões `e pressíh. 7Rr.; apresekta`h mhl h pdmthirala `e telperatura `e saì`a `h egelekth lhstra as prhteéões `e telperatura `e saì`a `h egelekth. 7Rr.; apresekta`h mhl h pdmthirala `e telperatura `h phkth `e hrvagfh lhstra as prhteéões `e telperatura `h phkth `e hrvagfh.

Agteraéíh `hs parêletrhs A partdr `a tega prdkmdpag (h exelpgh apresekta`h `esmreve a  prhteéíh `as telperaturas `e saì`a `h egelekth)? egelekth)? Rressdhkar as temgas `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7Rr.; seiud`h `e ul kÿlerh e h pdmthirala `a telperatura `e saì`a `h egelekth e pressdhkar a temga Ekter (1=)? •

• •

H kìv kìveg eg `e avds avdshh para para te telp lper erat atur uraa eege geva va`a `a 7AG7AG-F; F; e h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth para telperatura egeva`a 7]`-F; ndmal vdsìveds. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh (1:) para se `esghmar ektre h kìveg `e avdsh (7AG;) e h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth (7]`;)3 pressdhkar a temga Ekter (1=) para lh`dndmar h vaghr. Rh`e Rh`e ser ser kkem emes essá sárda rda ula ula sek sekfa fa hp hpmd mdhk hkag ag33 h vagh vaghrr nndm dmaa dkterldtekte e as temgas `e kaveiaéíh (1:) ph`el ser  usa`hs para lh`dndmar h vaghr. Rr Rres essd sdhk hkar ar a te temg mgaa Ekte Ekterr (1=) (1=) par paraa prhi prhiral ralar ar h kh khvh vh vag vaghr hr..

7Rr.; apresekta`h mhl h pdmthirala `e telperatura aljdekte lhstra as prhteéões `e telperatura aljdekte.

Hs parêletrhs prhiraláveds apekas ph`el ser lh`dndma`hs `ektrh `e `eterldka`hs gdldtes.

>6

2215 222= 4>

 

=.=2 =.=2 Peg egas as ` `ee test testee

Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh (1:) e permhrrer h vdshr atä h leku 7t. =;. A tega apresekta?

Peste `h vdshr vd shr A partdr `a tega prdkmdpag, pressdhkar as temgas `e kaveiaéíh (1:) atä aparemer 7t. 1; e, el seiud`a, pressdhkar a temga Ekter  (1=). H vdshr apresekta aihra th`hs hs ìmhkes que ph`el ser  apresekta`hs?

Rressdhkar a temga Ekter (1=)? h texth ndma dkterldtekte. Rressdhkar  Rressdhk ar  khvalekte a temga Ekter e h leku `esapareme.

=.=11 ]e =.= ]erv rvd` d`hr hr Yej Ph`hs hs mhktrhga`hres Egectrhkdchk estah equdpa`hs mhl ul servd`hr Yej dkteira`h que perldte a gdiaéíh `dreta a re`e `a elpresa hu Dsth a ulperldte RM `e`dma`h atraväs `e ula re`e`a`hs `e áreae ghmag (GAK). mhksugtar `eterldka`hs  parêletrhs  parêl etrhs atraväs atraväs `e ul RM el vez `e kh vdshr `h mhktrhga`h mhktrhga`hr. r.

Dkdmdar Mertdndmar-se `e que se dkdmdhu sessíh mhlh a`ldkdstra`hr. •

Ut Utdg dgdz dzar ar a ppga gama ma `e re re`e `e dk dkte terk rkaa ``hh mmhl hlpu puta ta`h `hrr hu ul a`apta`hr U]J/GAK (ver a dlaiel ajadxh).

Peste `a vágvuga `e seiurakéa seiura kéa  Ka tega `e teste 7t. :;, ä nhrkemd`h ul teste para a vágvuga `e seiurakéa. As vágvugas `e seiurakéa apekas ph`el ser  testa`as apýs a dktrh`uéíh `e ul mý`dih. Mhksugtar a Atgas Mhpmh se nhr kemessárdh testar as vágvugas `e seiurakéa.

Peste `e prh`uéíh A tega `e teste 7t. =; `estdka-se apekas ah teste `e prh`uéíh. ]e a tega prdkmdpag apresektar a tega seiudkte, h mhktrhga`hr  está kh lh`h `e teste `e prh`uéíh?

 A`apta`hr U]J/GAK 



Ut Utdg dgdz dzar ar ul ul majh majh UPR UPR (M (MA AP 5e) 5e) ppar araa gd gdia iarr ah re reiu iuga ga`h `hr  r  (ver a dlaiel ajadxh).

Mhlh reshgver8 >4

2215 222= 4>

 

Mhkndiuraéíh `a pgama `e re`e •

Dr a Ly Ly Ket Ketwh whrc rc pgam pgames es (Hs (Hs leu leuss ghm ghmad adss ka ka re` re`e) e) (1) (1)..



Mgdm Mgdmar ar el el ^de ^dew w Ketw Ketwhr hrcc mhkk mhkkem emtd tdhk hkss (^er (^er ggdi diaé aéõe õess `e re`e) (1).



Ut Utdgd dgdza zarr a madxa madxa `e verdn verdndm dmaé aéíh íh Dk Dkter terket ket Rrhth Rrhthmhg mhg (PMR/ (PMR/DR) DR) (1) (ver dlaiel). Rara evdtar mhkngdths, `eslarque hutras  prhprde`a`es, mash esteoal assdkaga`as. assdkaga`as. @ephds `e segemdhkar PMR/DR, PMR/DR, mgdmar kh jhtíh Rrhpertdes (Rrhprde`a`es) (:) para agterar as `endkdéões.



Ut Utdg dgdz dzar ar as ssei eiud udkt ktes es `end `endkd kdéõ éõees? • DR A``ress (Ek`ereéh DR) 14:.1>6.122.:22 • ]ujketlasc ]ujketlasc (Lasmara `e suj-re`e) :55.:55.:55.2 :55.:55.:55.2 Mgdmar el HC e nemfar as gdiaéões `e re`e.

Mhkndiuraéíh `h servd`hr Yej Mhkndiurar Mhkndiu rar a dktername `a Yej



H servd`hr Yej dkterkh nhd mhkmejd`h e testa`h para h Ldmrhshnt® Dkterket Expghrer >, 9 e 6. Hutrhs jrhwsers `a Yej, mhlh h Hpera hu Ndrenhx, kíh suphrtal este servd`hr Yej dkterkh. Ah utdgdzar h Hpera hu Ndrenhx, Ndr enhx, ä apreapresekta`a ula páidka `e re`dremdhkalekth. Mgdmar ka fdpergdiaéíh para gdiar ah servd`hr  `e traksnerïkmda `a Ldmrhshnt®, para traksnerdr a versíh lads remekte `h Dkterket Expghrer  e dkstagar este shntware.

]egemd ]ege mdhk hkar ar a ggdi diaé aéíh íh `e área área ghm ghmag ag (1) (1),, que que está está gdi gdia` a`aa ah ah mhktrhga`hr.



Mhl h Dkterket Expghrer? Ajrdr h Dkterket Expghrer e mgdmar el Phhgs - Dkterket hptdhks (Nerralektas - Hpéões `a Dkterket) (:).



Mgdm Mgdmar ar mh mhl l h jh jhtí tíhh `dr `dred edth th e seg segem emdh dhka karr R Rrh rhpe pertd rtdes es (Rrhprde`a`es) (1).

92

2215 222= 4>

 



Mgdm Mgdmar ar kh kh sepa separa ra`h `hrr Mhkk Mhkkem emtd tdhk hkss (Gdi (Gdiaé aéõe ões) s) (1) (1) ee,, el seiud`a, kh jhtíh GAK settdkis (@endkdéões `e GAK) (:).

^dsuagdzar `a`hs `h mhktrhga`hr Ph`as as mapturas `e tega síh dk`dmatdvas. H Ph`as kÿlerh `e malphs apresekta`hs `epek`e `as hpéões segemdhka`as. •



Aj Ajrd rdrse r hpretek`e jrhws jrhwser er evdsuagdzar ddkt ktrh` rh`uz uzdr drkhh jrhwser ek` ek`er ereé eéhh(keste DDR R `h `h rrei eiug uga` a`hr  hr  que exelpgh, fttp?//14:.1>6.122.122). A dktername ajre?

Ka mad madxa xa Rrhxy Rrhxy se serve rverr I Irhu rhupp (]e (]ervd rvd`h `hrr prhx prhxy), y), mgdmar mgdmar kh  jhtíh A`vakme` (Avakéa`as) (Avakéa`as) (1).

Kaveiaéíh e hpéões •



Ka ma madxa dxa Exmep Exmeptd tdhk hkss Irhup Irhup (Exm (Exmeé eéõe ões) s),, dktr dktrh` h`uz uzdr dr h ek`ereéh DR `h seu mhktrhga`hr. Rh`el ser atrdjuì`hs `dvershs ek`ereéhs DR, las `evel ser separa`hs phr   phkth e vdriuga (3).

A par parte te su supe perdh rdhrr ``aa tteg egaa aapr pres esek ekta ta h ttdp dphh `e `e mmhl hlpr pres essh shr  r  e h segethr `e d`dhla. Keste exelpgh, ekmhktral-se ekmhktral-se dkstaga`hs trïs d`dhlas kh mhktrhga`hr.

Exelpgh?DR]uphk`h que oáe nhral a`dmdhka`hs `hds ek`ereéhs (14:.1>6.122.1 14:.1>6.122.:). E phssìveg a`dmdhkar 14:.1>6.122.122 e separar hs = ek`ereéhs DR mhl phkth e vdriuga (1) (ver dlaiel). Mgdmar el HC (:) para nemfar a oakega. 91

2215 222= 4>

 



Kh ga ga`h `h es esqu quer er`h `h `a `a dkte dktern rnam ame, e, ekmh ekmhkt ktra ra-s -see h lek lekuu ``ee kaveiaéíh (ver a dlaiel ajadxh). ]e nhr prhvd`ekmda`a ula gdmekéa para par a E]d, h leku mhktäl = jhtões. • Mhlpresshr (hr lamfdke) lamfdke) (Mhlpresshr (Mhlpresshr (hu láqudka))? apresekta th`hs hs parêletrhs `h mhlpresshr. • E]? apresekta h esta`h E]d (se exdstdr exdstdr ula gdmekéa). • Rrenerekmes (Rrenerïkmdas)? (Rrenerïkmdas)? perldte agterar aass ukd`a`es `e telperatura e pressíh.

]aì`as `didtads Dk`dma th`as as saì`as `didtads e h seu esta`h.

Rarêletrhs `h mhlpresshr Ph`hs hs parêletrhs `h mhlpresshr ph`el ser apresekta`hs hu hmugta`hs. Assdkagar ma`a phkth `e dkteresse e h leslh será apresekta`h. Apekas h esta`h `a láqudka ä ndxh e kíh  ph`e ser retdra`h `a tega prdkmdpag.

]pemdag prhtemtdhks (Rrhteéões espemdads) Dk`dma th`as as prhteéões espemdads `h mhlpresshr.

Ektra`as akagýidmas Dk`dma th`hs hs vaghres atuads `e ektra`a akagýidma. As ukd`a`es `e le`d`a ph`el ser agtera`as kh jhtíh `e  prenerïkmdas `h leku `e kaveiaéíh.

Mhkta`hres

Rgakh `e Assdstïkmda Apresekta th`hs hs kìveds `h pgakh `e assdstïkmda e h respemtdvh esta`h. Esta tega apresekta apekas as fhras `e nukmdhkalekth. Paljäl Paljäl ä phssìveg apresektar h esta`h atuag `h dktervagh `e assdstïkmda.

Dk`dma th`hs hs vaghres atuads `e mhkta`hr `h mhktrhga`hr e `h mhlpresshr.

Pega `h mhktrhga`hr E]

Dknh (Dknhrlaéíh `e esta`h) H esta`h `a láqudka ä selpre apresekta`h ka dktername `a Yej.

]e exdstdr ula gdmekéa E]d, h jhtíh E] ä apresekta`h kh leku `e kaveiaéíh. A esquer`a síh apresekta`hs th`hs hs mhlpresshres kh E]. A `dredta ä apresekta`h h esta`h E].

Ektra`as `didtads Dk`dma th`as as ektra`as `didtads e h seu esta`h. 9:

2215 222= 4>

 

=.=: Rarêl Rarêlet etrh rhss pr prhir hiral aláve áveds ds Rarêletrhs? pressões `e agìvdh/maria para mhlpresshres sel sema`hr `e renrdieraéíh dkmhrphra`h Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

Rressões `e agìvdh Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

9 12 121, 1,5 5

9,5 12 126, 6,6 6

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

6 11>

6,5 1: 1:=, =,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

4,5 1= 1=9, 9,6 6

12 10 105, 5,2 2

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

1:,5 16 161, 1,= =

1= 16 166, 6,> >

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

>,4 122

9,0 12 129, 9,= =

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

6,> 1:5

4,1 1=:

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

12,= 152

12,6 15 15>, >,> >

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

1: 195

1:,5 16 161, 1,: :

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

>,0 4: 4:,6 ,6

9,0 12 129, 9,= =

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

9,0 12 129, 9,= =

6,0 1: 1:1, 1,6 6

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)

0

6,4

4,4

 psdi

56

1: 1:4, 4,1 1

10 10=, =,> >

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0 56

11,4 19 19:, :,> >

1:,4 16 169, 9,1 1

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0 56

>,= 41 41,0 ,0

9,= 12 125, 5,4 4

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0 56

6 11>

4 1= 1=2, 2,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0 56

4,9 10 102, 2,9 9

12,9 15 155, 5,: :

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0 56

11,0 1> 1>5, 5,= =

1:,0 19 194, 4,6 6

Rressões `e maria

9=

2215 222= 4>

 

Rarêletrhs? pressões `e agìvdh/maria para mhlpresshres mhl sema`hr `e renrdieraéíh dkmhrphra`h Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

Rressões `e agìvdh Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)

0

9

9,=

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 6,5 jar)

 psdi jar(e)  psdi

56 0 56

12 121, 1,5 5 6,2 11>

12> 6,= 1: 1:2, 2,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0 56

4,5 1= 1=9, 9,6 6

4,6 10:

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0 56

1:,5 16 161, 1,= =

1:,6 16 165, 5,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0 56

>,4 122

9,: 12 120, 0,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0 56

6,> 1:5

6,4 1:4

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0 56

12,= 152

12,> 15 15=, =,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0 56

1: 195

1:,= 19 196, 6,0 0

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

>,0 4: 4:,6 ,6

9,: 12 120, 0,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

9,0 129

6,: 114

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0 56

6,4 1: 1:4, 4,1 1

4,9 10 102, 2,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0 56

11,4 19 19:, :,> >

1:,9 16 160 0

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0 56

>,= 41 41,0 ,0

9,1 12=

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0 56

6 11>

6,6 1: 1:9, 9,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0 56

4,9 10 102, 2,9 9

12,5 15 15:, :,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0 56

11,0 1> 1>5, 5,= =

1:,: 199

Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

5 2

12 2

12 12

Rressões `e maria

Rarêletrhs

Pelph `e nukmdhkalekth `h lhthr el estrega Pelph `e retar`alekth `e maria (estregatrdêkiugh)

sei sei

 Kÿlerh `e partd`as `h lhthr Pelph `e paraiel lìkdlh Pelph `e paraiel prhirala`a Pelph `e remuperaéíh `e ekerida (AZA^N) Atrash `e repartd`a Pelph `e mhlukdmaéíh esihta`h

partd`as/`da sei sei sei sei sei

2 12 2 12 2 12

:02 :2 = 12 2 =2

:02 =2 :2 =>22 1:22 >2

90

2215 222= 4>

 

Rrhteéões Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

Pelperatura `e saì`a `h egelekth mhlpresshr (kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth)

²M ²N

52 1::

112 :=2

114 :0>

Pelperatura `e saì`a `h egelekth mhlpresshr (kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth)

²M ²N

111 :=:

1:2 :06

1:2 :06

Rgakh `e assdstïkmda Hs telphrdza`hres `e assdstïkmda dkmhrphra`hs hrdidkal ula leksaiel `e avdsh `e assdstïkmda `ephds `hs respemtdvhs dktervaghs `e telph prä-prhirala`hs terel `emhrrd`h. Mhksugtar taljäl a seéíhRrhirala `e lakutekéíh prevektdva. Mhksugtar a Atgas Mhpmh se nhr kemessárdh lh`dndmar ul parêletrh `h telphrdza`hr. Mhksugtar a seéíh Amessh/lh`dndmaéíh `hs  parêletrhs `h telph  parêletrhs telphrdza`h rdza`hrr `e assdstï assdstïkmda. kmda. Hs dktervaghs dktervaghs kíh ph`el exme` exme`er er hs dkterv dktervaghs aghs khldka khldkads ds e tel `e mhdkmd`dr mhdkmd`dr ghidmalekte ghidmalekte..

Perldkhghida Perlh AZA^N

Expgdmaéíh Zepartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte. Mhksugtar a seéíh Zeiuga`hr Egectrhkdchk.

Pelph `e remuperaéíh ` `ee ekerida

E s t e ä h p e r ì h ` h ` e k t r h ` h q u a g a m h r r ek t e t e l ` e s e r r e st a j e g e m d ` a p a ra f a v e r u l a repartd`a authlátdma. Está amessìveg se h rearrakque authlátdmh nhr amtdva`h. Rara atdvar   a nukéíh `e repartd`a authlátdma, mhksugtar a Atgas Mhpmh.

Atrash ka ka repartd`a

Este parêletrh perldte nazer ula prhiralaéíh para que hs mhlpresshres kíh partal khvalekte ah leslh telph apýs ula nagfa `e mhrrekte (AZA^N atdva).

Pelperatura `e saì`a `h mhlpresshr

H parêletrh lìkdlh remhlek`a`h ä `e 92 ²M (156 ²N). Rara testar h sekshr `e telperatura, h parêletrh ph`e ser `dldkuì`h para 52 ²M (1:: ²N). Zephr h vaghr apýs h teste. H reiuga`hr kíh amedta parêletrhs dgýidmhs, phr exelpgh, se h kìveg `e avdsh nhr prhirala`h  para 45 ²M (:2= ²N), h gdldte lìkdlh para h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth lu`a para 4> ²M (:20 ²N). A `dnerekéa remhlek`a`a ektre h kìveg `e avdsh e h kìveg `e mhrte `e nukn ukmdhkalekth ä `e 12 ²M (16 ²N).

Atrash k kh h ssddkag ` `ee mhrte hrte `e nu nukm kmdh dhka kal lek ekth th

Este ä h perìh`h `urakte h quag tel `e exdstdr h sdkag aktes `e h mhlpresshr ser `esgdia`h. ]e nhr nhr k kem emeess ssár árdh dh prh prhira irala larr eest stee parê parêle letr trh hp par araa h hut utrh rh vagh vaghrr, mmhk hksu sugt gtar ar a Atg tgaas M Mhp hpmh mh..

]epara`hr `e `e ýg ýgeh

Utdgdzar ap apekas sseepara`hres ` `ee ýg ýgeh ` `aa Atgas M Mh hpmh. A que`a `e `e pressíh lá láxdla rreemhlek`a`a shjre h egelekth `h separa`hr `e ýgeh ä 1 jar (15 psd).

Pelph `e  para`a  para `a lìkdlh lìkdlh

@ephds `e parar authlatdmalekte, h mhlpresshr perlakeme para`h `urakte h telph `e para`a lìkdla (aprhx. :2 seiuk`hs), dk`epek`ektelekte `a pressíh `a re`e `e ar ar.. Mhksugtar a Atgas Mhpmh se nhr kemessárdh ul parêletrh dknerdhr a :2 seiuk`hs.

Rressíh `e `e agìvdh/maria

H r ei u g a` h r k í h a me d t a p ar êl e t r h s d g ý i d m h s, p h r e x e l p g h , s e a p re s sí h ` e a g ì v d h nh r   prhirala`a para 9,2 jar(e) (121 psd(i)), h gdldte láxdlh para a pressíh `e maria lu`a  para >,4 jar(e) (122 psd(i)). A `dnerekéa `e pressíh lìkdla remhlek`a`a ektre a maria

e h agìvdh ä `e 2,> jar (4 psd(i)).

95

2215 222= 4>

 

0

Zeiu Zeiuga ga`h `hrr Eg Egec ectr trhk hkdc dchk hk® ® Irap Irapfd fdmm

Rrhteéíh `h mhlpresshr Mhrte `e nukmdhkalekth

0.1 Zeiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm Radkeg `e mhktrhge

H mhlpresshr phssud `dvershs sekshres. ]e ula `estas le`d`as exme`er h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth  prhirala`h, h mhlpresshr pára. Esta sdtuaéíh será dk`dma`a kh vdshr (1) e h GE@ `e agarle ierag (:) ndma dkterldtekte. dkterldtekt e. ]hgumdhkar h prhjgela e rearlar a leksaiel. Mhksugtar  taljäl h leku Ektra`as. Aktes `e shgumdhkar h prhjgela, mhksugtar  as Rremauéões `e seiurakéa.

Avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth nukmdhka lekth Ul kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth ä ul kìveg  prhiraláveg ajadxh `h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth. ]e ula `as le`d`as exme`er h kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth , apareme ula leksaiel kh vdshr (1) e h GE@ `e agarle ierag (:) amek`e-se, para avdsar h hpera`hr que h kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth nhd exme`d`h. ^dshr `eh reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm

Dktrh`uéíh

A leksaiel `esapareme assdl que `esaparemer a mhk`déíh `e avdsh.

H reiuga`hr Egectrhkdchk tel as seiudktes nukéões?

Avdsh

• • • •

Apareme ula leksaiel `e avdsh se, khs mhlpresshres NuggNeature, a telperatura `h phkth `e hrvagfh nhr ludth egeva`a el regaéíh â telperatura aljdekte.

Mhktrhge `h mhlpresshr  Rrhteéíh `h mhlpresshr  Lhkdt Lhkdthr hral alek ekth th `hs `hs mh mhlp lphk hkek ekte tess suo suoed edth thss â assd assdst stïk ïkmd mdaa Ze Zepa partd rtd`a `a au auth thlá látd tdma ma ap apýs ýs nagf nagfaa `e `e mhrr mhrrek ekte te (dk (dkat atdv dvh) h)

Mhktrhge authlátdmh `h nukmdhkalekth `h mhlpresshr H reiuga`hr laktäl a pressíh `a re`e `ektrh `e gdldtes  prhiraláveds, mhghmak`h authlatdmalekte h mhlpresshr el maria e el agìvdh. ]íh geva`hs el mhkta `dvershs parêletrhs  prhiraláveds, phr exelpgh, as pressões `e agìvdh e maria, h telph `e para`a lìkdlh e h kÿlerh láxdlh `e partd`as `h lhthr. H reiuga`hr pára h mhlpresshr selpre que phssìveg para re`uzdr h mhksulh `e ekerida e thrka a partì-gh authlatdmalekte quak`h a pressíh `a re`e `dldkud. ]e h perìh`h prevdsth `e nukmdhkalekth el agìvdh nhr ludth murth, h mhlpresshr ä laktd`h nukmdhkak`h, para evdtar perìh`hs `e paragdsaéíh ludth  jreves.

Avdsh `e assdstïkmda @dversas hperaéões `e assdstïkmda síh airupa`as (`esdika`as  phr Rgakh s `e assdstïkmd assds`e tïkmda a A, J,prhirala`h. M, ...). Ma`a Rgakh Assdstïkm Assdstïkmda da telRgakhs ul dktervagh telph ]e nhr`e exme`d`h ul dktervagh `e telph, apareme ula leksaiel kh vdshr (1), para avdsar h hpera`hr para enetuar as aéões `e assdstïkmda mhrresphk`ektes a esse pgakh.

Zepartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte H reiuga`hr phssud ula nukéíh dkmhrphra`a para partdr h mhl presshr authlatdmalekte quak`h a mhrrekte ä restajegemd`a apýs ula nagfa `e mhrrekte. Esta nukéíh ä `esatdva`a `e nájrdma. ]e `eseoa`h, a nukéíh ph`e ser atdva`a. Mhksugtar h Mektrh `e Mgdektes `a Atgas Mhpmh.

]e a nukéíh estdver atdva, e `es`e que h

Rh`el ser prhirala`hs `dvershs mhlak`hs telphrdza`hs `e partd`a/para`a authlátdmas. Mhksd`ere que ul mhlak`h `e partd`a drá ser exemuta`h (se prhirala`h e atdva`h), leslh apýs a para`a lakuag `h mhlpresshr. mhlpresshr.

reiuga`hr esteoa kh lh`h `epartdrá nukmdhkalekth authlátdmh, h mhlpresshr authlatdmalekte se a teksíh `e agdlektaéíh nhr resta jegemd  jeg emd`a. `a.

9>

2215 222= 4>

 

0.:

Radkeg `e mhktrhge

Zeiuga`hrEgectrhkdchk

 Radkeg `e mhktrhge

Reéas e nukéões Zenerïkmda

@esdikaéíh

Nukéíh

1

^dshr

Apresekta a mhk`déíh `e nukmdhkalekth `h mhlpresshr, e `dvershs ìmhkes para kaveiar kaveiar pegh leku. leku.

:

Rdmthirala

Nukmdhkalekth authlátdmh

=

Rdmthirala

Agarle ierag

0

GE@ `e agarle ierag

Ndma dk dkterldtekte ssee eexxdstdr uul la mmhhk`déíh `e `e aavvdsh ``ee mmhhrte ``ee nnuukmdhkalekth.

5

Rdmthirala

A s sd s t ï k m d a

>

GE@ `e assdstïkmda

Amek`e-se, ssee nnhhr kkeemessárda aasssdstïkmda

9

GE@ GE@ `e `e nuk nukmd mdhk hkal alek ekth th authlátdmh

Dk`d Dk`dmma qque ue h rrei eiug uga` a`hr hr está está mhkt mhktrh rhga gak` k`hh aaut uthl hlaatd tdma male lekt ktee h mhlpr hlpres essshr hr..

6

GE GE@ @ `e `e ppre ressekéa ekéa `e teks teksííh

Dk`d Dk`dmma qque ue a mhr mhrre rekkte está está gd gdia ia`a `a..

4

Rdmthirala

Peksíh presekte

12

Pemga Ekter

Pemga para segemdhkar h parêletrh dk`dma`h phr ula seta fhrdzhktag. Apekas hs parêletrhs seiud`hs `e ula seta aphktak`h para a `dredta  ph`el ser lh`dndma`hs.

11

Pemga Esmape

Rara dr para a tega akterdhr hu para terldkar a aéíh atuag

1:

Pemgas `e kaveiaéíh

Pemgas para permhrrer h leku.

1=

Jh Jhtí tíhh `e par para` a`aa prhi prhira rala la`a `a

Jh Jhtí tíhh par paraa ppar arar ar h mmhl hlpre press sshr hr.. H GE GE@ @ (9) (9) apai apaiaa-se se..

10

Jhtíh `e partd`a

Jhtíh para partdr h mhlpresshr. H GE@ (9) amek`ese, dk`dmak`h que h reiuga`hr Egectrhkdchk está hperamdhkag.

99

2215 222= 4>

 

0.== 0.

Ìmhkes u utd tdggdz dzaa`hs

Ìmhkes `e esta`h Khle Rara` h / El nu kmdhk alekth

Ìmhke

@es mrdéíh Qu ak` h h mh lp res s h r es tá p ara`h , h ìmhk e es tá para`h . Quak`h h mhlpresshr está est á nukmdhkak`h, h ìmhke rh`a.

Esta`h `h mhlpresshr 

Lhthr para`h

Nukmdhkak`h el agìvdh

Nukmdhkak`h el mar maria ia

Lh`h `e mhktrhge `a láqudka láqudka

Rartd`a / para`a ghmag

hu

Rartd`a / para`a relhta

Mhktrhge phr GAK

Zepartd`a auth Zepartd`a authl látdma apýs nagfa nagfa ` e mhrrekte

Zepartd`a Zepar td`a authlátdma apýs nagfa nagfa ``ee mhrrekte está es tá atdva

Pelphrdza`hr selakag está atdvh Pelphrdza`h Pelphrdz a`hrr selakag Nukéões atdvas `e prhteéíh

Rara`a `e eleriïkmda @dsparh

Avdsh

A s s ds tïk mda

A s s ds tïk mda k emes s árda

^dsuagdzaéíh dsuagdzaéíh `a tega prdkmdpag

Ìmhke `e vdsuagd v dsuagdzaéí zaéíhh `as gdkfas gdkfas `e vaghres

Ìmhke `e vdsuagdzaéíh `e irándmhs Ìmhkes ierads ierads

]el mhlukdmaéíh/prhjgela `e re`e  Kíh vágd`h

96

2215 222= 4>

 

Ìmhkes `e ektra`a Ìmhke

Ì m h k es ` e lek u @esmrd éíh

Ìmhk e

@esmrd éíh

Rressíh

Ektra`as

Pelperatura

]aì`as

Ektra`a `didtag

Agarles (avdshs, mhrtes `e nukmdhkalekth) Mhukters (Mhkta`hres)

Rrhteéíh espemdag Peste

Rarêletrhs

Assdstïkmda

Ìmhkes `h sdstela Ìmhk e

@esmrd éíh Fdstýrdmh `e evekths (`a`hs sagvhs)

Ege Egelekth lekth mhlpresshr mhlpresshr (GR (GR,, F R,...)

Mfave `e amessh /]ekfa `h usuárdh

]ema`hr 

Ze`e

^ektdga`hr 

Mhkvershr `e nrequïkmda

^aghr estajegemd`h

@rekh

Dknhrlaéíh

Ndgtrh

Lhthr 

Nagfa kh lý`ugh `e expaksíh

Rrhjgela `e re`e

]etas `e kaveiaéíh Ìmhk e

Agarle ierag

@ esmrd éíh Rara mdla

Rara jadx j adxh h

94

2215 222= 4>

 

0.0

Pega prdkmdpag prdkmdp ag

Radkeg `e mhktrhge

Pega prdkmdpag tìpdma (gdkfas `e : vaghres), mhlpresshres mhl mhkvershr `e nrequïkmda

Pexth kas ndiuras (1) (:) (1) (:) (=)

Pem emga gass `e ka kave veia iaéí éíhh Pemga Ekter  PemgaEs Esmmape

Nukéíh A tega prdkmdpag ä a tega que ä apresekta`a authlatdmalekte quak`h a mhrrekte está gdia`a e se marreia kula `as temgas. Ä authlatdmalekte `esgdia`a apýs agiuks ldkuths se kíh se marreiar el kekfula temga.

(=) (=) (0) (5) (5)

]a ]aì` ì`aa `h Mh Mhlp lpre ress sshr  hr  ]aì`a ]aì`a `h Egele Egelekth kth (mhlp (mhlpres resshr shres es `e veghm veghmd`a d`a`e `e ndxa) ndxa) Nguxh (mhlpresshres mhl mhkvershr `e nrequïkmda) Maria, Maria, mhrt mhrtee `e nukmdh nukmdhkal kalekt ekth, h, ... (h (h texth texth varda varda mhknhr mhknhrle le h esta`h reag `h mhlpresshr) Lek u ^azdh, E], ... ... (h texth varda mhknhrle mhknhrle h esta`h esta`h reag `h mhlpresshr)

Ieraglekte, ph`el ser esmhgfd`as 5 vdstas `dnerektes `a tega  prdkmdpag?  prdkmdpag? 1. :. =. 0. 5.

@uas ggddkfas ``ee vvaagh ghrres Qu Quat atrh rh gd gdkf kfaas `e vagh vaghre ress Ir Irán ánddmh (Agt (Agtaa res reshhgu guéí éíhh) Irán Irándm dmhh (L (Lä` ä`da da re resh shgu guéí éíh) h) Irán Irándm dmhh ((J Jad adxa xa re resshg hgué uéíh íh))

Pegas mhl gdkfas `e `hds ` hds hu quatrh vaghres Este tdph `e Pega prdkmdpag apresekta h vaghr `e : hu 0 parêletrhs parêletr hs (mhksugtar a seéíh Leku `e ektra`as).

Pega prdkmdpag tìpdma (gdkfas `e 0 vaghres), mhlpresshres `e veghmd`a`e ndxa

Pega prdkmdpag tìpdma (gdkfas `e : vaghres), mhlpresshres `e veghmd`a`e ndxa Pega prdkmdpag tìpdma (gdkfas `e 0 vaghres), mhlpresshres mhl mhkvershr `e nrequïkmda 62

2215 222= 4>

 

Pexth Pexth kas nndiuras diuras

^dstas `e irándmh

(1) (:)

El vez `e serel vdsuagdza`hs vaghres, taljäl ä phssìveg vdsuagdzar ul irándmh `e ul `hs sdkads `e ektra`aj (mhksugtar  a seéíh Leku `e ektra`as) el nukéíh `h telph.

(=)

]aì` ]aì`aa `h Mh Mhlp lpre ress sshr  hr  Zegä Zegä `e maria maria (ul (ul `hs sdkads sdkads `e `e ektra` ektra`aa `hs mhlp mhlpres resshr shres es `e veghmd`a`e ndxa) Nguxh (mhlpresshres mhl mhkvershr `e nrequïkmda) nr equïkmda) @esgdi @esgdia`h a`h,, mhrte mhrte `e nukmdh nukmdhkale kalekth, kth, ... ... (h texth texth varda varda mhknhrle h esta`h reag `h mhlpresshr)

(0) (5) (>) (9)

Lek u Fhras ras Phtads ]aì` ì`aa ``hh Ege Egele lekt kthh Maria, Maria, agìvdh, agìvdh, ... (h texth texth varda varda mhknhrle mhknhrle h esta`h esta`h reag reag `h `h mhlpresshr)



A seéíh A apresekta dknhrlaéíh regatdva ah nukmdhkalekth `h mhlpresshr (phr exelpgh, a pressíh `e saì`a hu a telperatura ka saì`a `h mhlpresshr). El mhlpresshres mhl ul mhkvershr `e nrequïkmda, h irau `e maria (nguxh) ä apresekta`h mhlh ula permektaiel `h nguxh láxdlh. A seéíh J apresekta ìmhkes `e esta`h. Hs tdphs `e ìmhkes que se seiuel síh apresekta`hs keste malph? • Ìmhkes Ìmhkes ndxhs ndxhs Estes ìmhkes síh selpre apresekta`hs ka tega prdkmdpag e kíh ph`el ser segemdhka`hs mhl h murshr (phr exelpgh, Mhlpresshr para`h hu el nukmdhkalekth, Esta`h `h mhlpresshr (el nukmdhkalekth, nukmdhkak`h el agìvdh hu lhthr para`h)). • Ìmhkes Ìmhkes hpmdhk hpmdhkads ads Estes ìmhkes aparemel apekas se a respemtdva nukéíh nhr atdva`a (phr exelpgh, telphrdza`hr selakag, repartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte, etm.). • Ìmhkes Ìmhkes `e `e avdsh avdsh Estes ìmhkes síh apresekta`hs se hmhrrer ula mhk`déíh akhrlag (avdshs, mhrtes `e nukmdhkalekth , assdstïkmda,...). Rara amessar a lads dknhrlaéões shjres hs ìmhkes apresekta`hs, segemdhkar h ìmhke el questíh utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh e pressdhkar a temga Ekter. A seéíh M ä `esdika`a mhlh a jarra `e esta`h



• •

Esta jarra apresekta h texth mhrresphk`ekte ah ìmhke segemdhka`h. A seéíh @ apresekta as temgas `e aéíh. Estas temgas síh utdgdza`as? • Rara amessar amessar a parêletrhs parêletrhs hu prhiralá-ghs prhiralá-ghs • Rara rearlar ula shjremaria shjremaria `h lhthr, lhthr, leksaiel leksaiel `e assdstïkmda hu para`a `e eleriïkmda • Amessar a th`hs hs `a`hs remhgfd`hs pegh reiuga`hr  A nukéíh `as temgas `epek`e `h leku apresekta`h. As nukéões lads mhluks síh?

@esdikaéíh

Nukéíh

Lek u Lh`dndmar

Rara dr para h leku Rara lh`dndmar parêletrhs prhira-

Quak`h está segemdhka`h Irándmh (Agta reshguéíh), h irándmh apresekta a vardaéíh `a ektra`a segemdhka`a (keste mash, a  pr essí es sí h) ph r ld ku kuth th.. Paljä Pal jä l ä apre ap re se kt kta` a`hh h va gh ghr  r  dkstaktêkeh. A tega apresekta hs ÿgtdlhs 0 ldkuths. A (ìmhke `h) temga `e mhlutaéíh para segemdhkar hutras hutr as tegas ä agtera`a para ul Irándmh pequekh e ä `estama`h (atdvh).

Quak`h está segemdhka`h Irándmh (Lä`da reshguéíh), h irándmh apresekta a vardaéíh `a ektra`a segemmdhka`a phr fhra. A tega apresekta as ÿgtdlas 0 fhras.

láveds Zearle

Rara leksaiel rearlar ul telphrdza`hr hu ula

Rara atdvar ula temga `e aéíh, reagéar h jhtíh utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh e pressdhkar a temga Ekter. Rara reiressar ah leku akterdhr, preldr a temga Esmape.

Quak`h está segemdhka`h Irándmh (Jadxa reshguéíh), h irándmh apresekta a vardaéíh `a ektra`a segemmdhka`a phr `da. A tega apresekta a evhguéíh `urakte hs ÿgtdlhs 12 `das. 61

2215 222= 4>

 

]egeéíh `e ula vdsta `a tega prdkmdpag Rara agterkar ektre `dnerektes `dsphsdéões `a tega, segemdhkar h ìmhke lads â `dredta ka gdkfa `e ìmhkes `e mhktrhge (mhksugtar h ìmhke `e vdsuagdzaéíh `as gdkfas `e vaghres hu h ìmhke `e vdsuagdzaéíh `e irándmhs ka seéíh Ìmhkes utdgdza`hs) e pressdhkar  a temga Ekter. Ä apresekta`h ula tega selegfakte â seiudkte?

Pega prdkmdpag tìpdma (gdkfas `e : vaghres), mhlpresshres mhl mhkvershr `e nrequïkmda

• • ]egemdhkar a `dsphsdéíh pretek`d`a e pressdhkar a temga Ekter. Mhksugtar taljäl a seéíh Leku `e ektra`as.

0 .5

Ra Rara ra ames amessa sarr â teg tegaa ``hh lek leku, u, sege segemd mdhk hkar ar a ttem emga ga Le Leku ku (= (=)) utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh. pr pres essd sdhk hkar ar a ttem emga ga Ekte Ekterr par paraa seg segem emdh dhka karr h lek leku. u. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

Amessh a lekus

Radkeg `e mhktrhge



• •

 Radkeg `e mhktrhge

(1) (:) (=)

Pem emga gass `e ka kave veia iaéí éíhh Pemga Ekter  PemgaEs Esmmape

@esmrdéíh Quak`h a mhrrekte ä gdia`a, a tega prdkmdpag apareme authlatdmalekte (mhksugtar a seéíh Pega Pega prdkmdpag)?

0.>

A teg tegaa lhs lhstr traa vvár árdh dhss ììmh mhke kes. s. Ma Ma`a `a ìm ìmhk hkee dk`d dk`dma ma ul dte dtel l `h leku. Rhr pre`endkdéíh, h ìmhke `e parêletrhs `e  pressíh (Zeiugaéíh) está segemdhka`h. A jarra `e esta`h esta`h apresekta h khle `h leku que mhrresphk`e ah ìmhke segemdhka`h. Ut Utdg dgdz dzar ar as as temg temgas as `e `e kave kaveia iaéí éíhh para para seg segem emdh dhka karr ul ìmh ìmhke ke.. Rressd Rressdhka hkarr a temga temga Esmape Esmape para para rreir eiress essar ar a ttemg emgaa pprdk rdkmdp mdpag. ag.

Leku ` `ee eek ktra tra`as

Radkeg `e mhktrhge

Pega prdkmdpag tìpdma (gdkfas `e : vaghres), mhlpresshres `e veghmd`a`e ndxa

(1) (:) (=)

Pemga emgass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Es Esmape

6:

2215 222= 4>

 

Ìmhke `e leku, Ektra`as

• •

Nukéíh •



Rara Rara apr apres esek ekta tarr h vagh vaghrr reag reag ``hs hs `a` `a`hs hs le` le`d` d`hs hs (ek (ektr tra` a`as as akagýidmas) e h esta`h `as ektra`as `didtads (phr exelpgh, mhktath `e para`a `e eleriïkmda, regä `e shjremaria `h lhthr, etm.). Rara Rara seg segem emdh dhka karr a ektr ektra` a`aa `did `didta tagg a ser ser apre aprese sekt kta` a`aa kh irándmh `a tega prdkmdpag.

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag),

A teg tegaa apr apres esek ekta ta ula ula ggds dsta ta `e th th`a `ass aass eekt ktra ra`a `as, s, mhl mhl hs hs respemtdvhs ìmhkes e gedturas. ]e ula ula eekt ktra ra`a `a estd estdve verr el avds avdshh hhuu mmhr hrte te `e nu nukm kmdh dhka ka-lekth, h ìmhke hrdidkag ä sujstdtuì`h, respemtdvalekte,  pegh ìmhke `e avdsh hu `e mhrte `e nukmdhkalekth (keste (keste mash, h ìmhke `e para`a e h ìmhke `e avdsh ka tega amdla apresekta`h).

Ul pequekh ìmhke `e irándmh, apresekta`h `ejadxh `e ul dtel ka gdsta, sdikdndma que este sdkag `e ektra`a ä apresekta`h kh irándmh ka tega prdkmdpag. Rh`e ser segemdhka`a quagquer ektra`a akagýidma.

]egemdhkar hutrh sdkag `e ektra`a mhlh sdkag prdkmdpag `h irándmh Mhl a temga Lh`dndmar atdva (nuk`h (nuk` h mdkzekth mgarh ka tega amdla),  pressdhkar a temga Ekter kh mhktrhga`hr. Ä apresekta`a ula tega selegfakte â seiudkte?

• Lhver Lhver h mmur ursh shrr ppar araa a temg temgaa ``ee aéí aéíhh L Lek ekuu e pres pressd sdhk hkar  ar  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega? t ega?

H prdledrh dtel ka gdsta está `estama`h. Keste exelpgh, está segemdhka`a Rressíh `a re`e (ìmhke `e irándmh). Pexth ka dlaiel (1) (:)

Lek u Zeiugaiel



Ut Utdgd dgdza zak` k`hh aass ttem emga gass `e `e kav kavei eiaé aéíh íh,, lhve lhverr h mur mursh shrr para para



hleku). ìmhke `e ektra`as (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke `e press pressdh dhka karr a te temg mgaa Ekt Ekter er.. Ä apre aprese sekt kta` a`aa uula la tega tega sele sele-gfakte â seiudkte?

Rara agterar, pressdhkar khvalekte a temga Ekter? ä ajerta ula  oakega `e avdsh?

Rressdhkar Ekter khvalekte para relhver esta ektra`a `h irándmh. Ä ajerta hutra oakega `e mhkndrlaéíh?

Pexth ka dlaiel (1) Ektra`as (:) ]aì` ]aì`aa `h Mh Mhlp lpre ress sshr  hr  (=) ]aì` ì`aa ``hh Ege Egele lekt kthh (0) Ar Al Aljdekte (5) Rara Rara`a `a `e el eler eriï iïkm kmda da

]egemdhkar ]dl para relhver hu Kíh para sadr `a aéíh atuag. 6=

2215 222= 4>

 

@a lesla nhrla, ä phssìveg reagéar hutrh sdkag `e ektra`a e segemdhká-gh mhlh sdkag prdkmdpag `h irándmh?

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhve Lhverr h murs murshr hr para para a ttem emga ga `e aéíh aéíh Leku Leku e ppre ress ssdh dhka kar  r  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

Pexth ka ndiura

(1)? @endkdr este sdkag p/ irándmh prdkmdpag

0 .9

Leku `e saì`as

(1) (:)

Lek u Zeiugaiel



Lhve Lhverr h murs murshr hr para para h ììmh mhke ke `e saì` saì`as as (m (mhk hksu sugt gtar ar amdl amdla, a, seéíh Ìmhke `e leku), utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh. Rr Rres essd sdhk hkar ar a te temg mgaa Ekte Ekterr. Ä apre aprese sekt kta` a`hh ula ula tega tega sel seleegfakte â seiudkte?



Radkeg `e mhktrhge

Pega `e saì`as (tìpdma)

Pexth ka ndiura

(1) (:) (=)

Pem emga gass `e ka kave veia iaéí éíhh Pemga Ekter  Pemga Esmape

Ìmhke `e leku, ]aì`as

(1) (:) (=) (0) (5)

]aì`as Lhth Lhthrr ``hh ^ektd ektdga ga`h `hr  r  Mhk hkttat athh Jg Jghw hnn  Mh Mhrte rte `e nu nukm kmdh dhka kale lekt kthh iier erag ag Nu Nukm kmdh dhka kale lekt kthh auth authlá látdm tdmhh



A teg tegaa apr apres esek ekta ta ula ula gds gdsta ta `e th th`a `ass as as ssaì aì`a `as, s, mhl mhl hs respemtdvhs ìmhkes e gedturas. ]e ula saì`a estdver el avdsh hu mhrte `e nukmdhkalekth, h ìmhke hrdidkag ä sujstdtuì`h, respemtdvalekte, pegh ìmhke `e avdsh hu `e mhrte `e nukmdhkalekth. n ukmdhkalekth.

Nukéíh Rara amessar â dknhrlaéíh shjre h esta`h reag `e agiulas saì`as, tads mhlh h esta`h `h mhktath `e shjremaria `h vektdga`hr (el mhlpresshres resnrda`hs a ar), h mhktath `e  para`a `e eleriïkmda, etm. 60

2215 222= 4>

 

0.6

Mhkta`hres

Radkeg `e mhktrhge

• •

Ut Utdg dgdz dzak ak`h `h as te temg mgas as `e kav kavei eiaé aéíh íh,, lhv lhver er h murs murshr hr par paraa h ìmhke `e mhkta`hres (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke Ì mhke `e leku) Rress Rressdhk dhkar ar a te temg mgaa Ekte Ekterr. Ä apr apres esek ekta ta`a `a a seiu seiudk dkte te teg tega? a?

Pexth ka ndiura (1) (:) (=)

Pem emga gass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Esmape

(1) (:) (=) (0) (5)

Ìmhke `e leku, Mhkta`hres

M h kt a `h r e s Fhras Phtads Kr. Kr. R Rar artd td`a `ass `h `h Lht Lhthr  hr  Zegä `e Maria ^]@ 1-:2% 1-:2% ZRL ZRL el % (perm (permekt ektaie aiel l `e telph telph `ura `urakte kte a quag a veghmd`a`e `h lhthr esteve ektre 1 e :2 %) (mhl presshres mhl mhkvershr `e nrequïkmda)

A tega apresekta ula gdsta `e th`hs hs mhkta`hres, mhl as respemtdvas gedturas reads.

Nukéíh

Khta? h exelpgh amdla renere-se a ul mhlpresshr amdhka`h phr  mhkvershr `e nrequïkmda. Rara ul mhlpresshr `e veghmd`a`e ndxa, a tega apresekta`h será gdiedralekte `dnerekte.

Rara amessar? • • • • •

Âs ffhhras ``ee nu nukmdhkalekth Âs fhra hras `e `e nnuk ukmd mdhhkale kalekkth el maria aria Ah kkÿÿlerh ``ee pa partd td``as ``hh lh lhthr  Ah kÿ kÿle lerh rh `e `e ffhr hras as qu quee h rei reiug uga` a`hr hr este esteve ve gdi gdia` a`hh Ah kÿlerh `e mdmgh ghss `e maria

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhver Lhver h mmur ursh shrr ppara ara a tem temga ga `e aéíh aéíh Leku Leku e ppre ress ssdh dhka kar  r  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

0.4 0.4

]ege ]egeéí éíhh ` `hh l lh` h`hh ` `ee mmhk hktr trhg hgee

Radkeg `e mhktrhge

(1) (:) (=)

Pexth ka ndiura (1) (:)

Pemga emgass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Es Esmape

Lek u Zeiugaiel 65

2215 222= 4>

 

Nukéíh

0. 0.12 12 Le Leku ku As Assd sdst stïk ïkmd mdaa

]egemdhkar h lh`h `e mhktrhge? phr exelpgh, se h mhlpresshr  está el mhktrhge ghmag, el mhktrhge relhth hu se ä mhktrhga`h atraväs `e ula re`e `e área ghmag (GAK).

Radkeg `e mhktrhge

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag, mertdndmar-se `e que a temga ‗Leku“ (1) está segemdhka`a?

(1) (:) (=) Elreiugaiel seiud`a, utdgdzar utdgd as temgas `ea temga kaveiaéíh `e (:)zar e pressdhkar Ekter?para dr para h ìmhke

Pemga emgass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Es Esmape

Ìmhke `e leku, Assdstïkmda

Nukéíh • • Exdstel = hpéões?



• • •



Mhktrhge ghmag Mhktrhge relhth Mhktrhge el re`e (GAK)

Ra Rara ra rea rearl rlar ar hs hs pgak pgakhs hs `e ass assds dstï tïkm kmda da que que síh síh ene enetu tua` a`hs hs.. Ra Rara ra verd verdnd ndma marr qqua uak` k`hh ``ev evel el ser ser eene netu tua` a`hs hs hs pr prýx ýxdl dlhs hs  pgakhs `e assdstïkmda. Rara Rara saj sajer er que que pga pgakh khss `e ass assds dstï tïkm kmda da nhr nhral al ene enetu tua` a`hs hs akterdhrlekte. Rara Rara lh`d lh`dndm ndmar ar hs dkt dkterv ervagh aghss `e assd assdstï stïkmd kmdaa pprhi rhiral rala` a`hs. hs.

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhve Lhverr h murs murshr hr para para a ttem emga ga `e aéíh aéíh Leku Leku e ppre ress ssdh dhka kar  r  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

@ephds `e segemdhkar h lh`h `e reiugaéiel pretek`d`h,  pressdhkar  press dhkar a temga Ekter kh mhktrhga`h mhktrhga`hrr para mhkndrlar mhkndrlar a segeéíh. segeéíh. A khva `endkdéíh ä aihra apresekta`a ka tega prdkmdpag. Mhksugtar a seéíh Ìmhkes utdgdza`hs para mhkfemer h sdikdndma`h `hs ìmhkes.



Ut Utdg dgdz dzak ak`h `h as as ttem emga gass `e `e kkav avei eiaé aéíh íh,, lhv lhver er h murs murshr hr para para h ìmhke `e assdstïkmda (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke `e leku).

6>

2215 222= 4>

 



Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga Ekt Ekter er.. Ä apr apres esek ekta ta`h `h a seiu seiudk dkte te teg tega? a?

 para a prýxdla dktervekéíh `e assdstïkmda. Kh exelpgh amdla, h mhlpresshr amajhu `e partdr, h que sdikdndma que adk`a restal 0222 fhras `e nukmdhkalekth hu 6:62 fhras para a prýxdla dktervekéíh `e assdstïkmda.

Rgakhs `e assdstïkmda @dversas hperaéões `e assdstïkmda síh airupa`as (`esdika`as  Kìveg A, Kìveg J, etm...). Ma`a kìveg represekta ul kÿlerh `e aéões `e assdstïkmda a serel enetua`as khs dktervaghs dktervagh s `e telph  prhirala`hs kh reiuga`hr reiuga`hr Egectrhkdchk. Egectrhkdchk. Quak`h ä atdkid`h ul dktervagh `h pgakh `e assdstïkmda, apareme ula leksaiel ka tega. Pexth ka ndiura (1) (:) (=) (0) (5)

Assds dstï tïkkmda ^ds dsua uagd gdza zaéí éíhh Iera Ieragg Rgak Rgakhh `e `e Assd Assdst stïk ïkmd mdaa Rrýx Rrýxdl dlaa Assd Assdst stïk ïkmd mdaa Fdstýrdmh



Rermhr Rermhrrer rer hs dte dteks ks pa para ra segem segemdhk dhkar ar h pret pretek ek`d` `d`hh e pressd pressdhka hkar  r 

Apýs enetuar as aéões `e assdstïkmda `hs kìveds mhrresphk`ektes dk`dma`hs, hs telphrdza`hres tïl `e ser  rearla`hs. A partdr `h leku Assdstïkmda amdla, segemdhkar Rgakh `e Assdstïkmda (=) e pressdhkar Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

a`htemga Ekter para mhksugtar hs `etagfes, mhknhrle expgdmaajadxh.

^dsuagdzaéíh Ierag

Pexth ka ndiura

Pexth ka ndiura (1) ^ds dsua uagd gdza zaéí éíhh Iera Ieragg (:) Fhra Fhrass Pht Phtad adss ((ve ver` r`e) e) (=) Fh Fhra rass P Pel elph ph Ze Zeag ag (a (azu zug) g) (0) Zearle Exelpgh `e kìveg `e assdstïkmda (A)? Hs kÿlerhs apresekta`hs â esquer`a síh hs dktervaghs `e assdstïkmda prhirala`hs. Rara h dktervagh `e assdstïkmda A, h kÿlerh prhirala`h `e fhras `e nukmdhkalekth ä `e 0222 fhras (ndga superdhr, ver`e) e h kÿlerh prhirala`h `e fhras el telph reag ä `e 69>2 fhras, h que mhrresphk`e a ul akh (seiuk`a

(1) (:) (=) (0) (5)

Rg Rgak akhh `e `e Assd Assdst stïk ïkmd mdaa Kìveg Fhras Phtads Fh Fhra rass P Peelph lph Ze Zeag Lh`dndmar 

Lh`dndmaéíh `e ul pgakh `e assdstïkmda assdstïkmda Mhknhrle as mhk`déões `e nukmdhkalekth, ph`erá ser  kemessárdh lh`dndmar hs dktervaghs `e assdstïkmda. Rara h nazer, utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh para segemdhkar h vaghr a ser  lh`dndma`h. Ä apresekta`a ula tega selegfakte â seiudkte?

ndga, azug). Dsth sdikdndma que h mhktrhga`hr drá gakéar ul avdsh `e assdstïkmda quak`h atdkidr 0222 fhras `e nukmdhkalekth hu 69>2 fhras el telph reag, mhknhrle h que hmhrrer prdledrh. Mhksd`erar que h mhkta`hr `e fhras el telph reag kíh ä dkterrhlpd`h quak`h h mhktrhga`hr está `esgdia`h. Hs kÿlerhs `ektrh `as jarras síh h kÿlerh `e fhras restaktes 69

2215 222= 4>

 

Rressdhkar a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

0.111 Leku ]e 0.1 ]etphd tphdkt kt (^ (^aghr aghr Estaj Estajegem egemd`h) d`h) Radkeg `e mhktrhge

Lh`dndmar h vaghr mhknhrle kemessárdh utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh ↑ hu ↝ e pressdhkar a temga Ekter para mhkndrlar.

Khta? As fhras `e nukmdhkalekth ph`el ser lh`dndma`as el  passh s `e 122 fhras,  passhs fhras , as fhras el telph reag ph`el ser  lh`dndma`as el passhs `e 1 fhra. Rrýxdla Assdstïkmda

(1) (:) (=)

Pemga emgass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Es Esmape

Ìmhke `e leku, ]etphdkt (^ ( ^aghr Estajegemd`h)

Nukéíh

Pexth ka ndiura (1) (:) (=)

Rrýx Rrýxdl dlaa Assd Assdst stïk ïkmd mdaa Kìveg Fhras Phtads

(0) Atuag  Kh exelpgh amdla, h kìveg `e assdstïkmda assdstïkmda A está prhirala`h  para 0222 fhras `e nukmdhkalekth, `as quads `emhrreral 2 fhras.

Fdstýrdmh A tega Fdstýrdmh apresekta ula gdsta `e th`as as aéões `e assdstïkmda enetua`as kh passa`h, hr`eka`as phr `ata. A `ata ka parte superdhr ä a `ata `a aéíh `e assdstïkmda lads remekte. Rara mhksugtar th`hs hs `etagfes `e ula aéíh `e assdstïkmda mhkmguì`a (phr exelpgh, kìveg `e assdstïkmda, fhras `e nukmdhkalekth hu fhras el telph reag), utdgdzar as temgas `e

El mhlpresshres `e veghmd`a`e ndxa, h hpera`hr ph`e  prhiralar  prhir alar `uas jak`as `e pressíh `dnerektes. `dnere ktes. Este leku taljäl ä utdgdza`h para segemdhkar a jak`a `e pressíh atdva. Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhve Lhverr h murs murshr hr para para a ttem emga ga `e aéíh aéíh Leku Leku e ppre ress ssdh dhka kar  r  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

nukmdhkalekth hu fhras el telph reag), utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh para segemdhkar a aéíh pretek`d`a e pressdhkar a temga Ekter.

Pexth ka ndiura (1) (:)

Lek u Zeiugaiel



Lhve Lhverr h mur mursh shrr para para h ìmhk ìmhkee ``ee vvag aghr hr est estaj ajeg egem emd` d`hh (mhk (mhk-sugtar amdla, seéíh Ìmhke `e leku), utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh.

66

2215 222= 4>

 



Rress Rressdh dhka kara ra a te temg mgaa Ekte Ekterr. Ä apre aprese sekt kta` a`hh h sei seiud udkt ktee tega tega??

0.1:: Lek 0.1 Leku u Fds Fdstýr týrdmh dmh `e `e Ev Evekt ekths hs Radkeg `e mhktrhge

Pexth ka ndiura (1) (:) (=) (0) (5) (>)

Zeiugaiel Rres Rressí síhh ``ee Agì Agìvd vdhh 1 Rres Rressí síhh `e `e Mar Maria ia 1 Rres Rressí síhh ``ee Agì Agìvd vdhh : Rres Rressí síhh `e `e Mar Maria ia : Lh`dndmar 



A tega tega ap apre rese sekt ktaa hhss parê parêle letr trhs hs read readss ``ee pres pressí síhh `e `es`esmaria e maria para aljas as jak`as `e pressíh. Rara lh`dndmar hs parêletrhs, lhver h murshr para a temga `e aéíh Lh`dndmar e pressdhkar a temga Ekter. E kter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

(1) (:) (=)

Pemga emgass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Es Esmape

Ìmhke `e leku, Fdstýrdmh `e Evekths

Nukéíh Rara amessar ahs `a`hs `h ÿgtdlh mhrte `e nukmdhkalekth e `a ÿgtdla para`a `e eleriïkmda.

Rrhme`dlekth •

A prdl prdled edra ra gdk gdkfa fa `a tega tega est estáá rea reagé géa` a`aa a verle verlegf gfh. h. Utdgd Utdgdza zar  r  as temgas `e kaveiaéíh para segemdhkar h parêletrh a ser  lh`dndma`h e pressdhkar a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?

A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhve Lhverr h murs murshr hr para para a ttem emga ga `e aéíh aéíh Leku Leku e ppre ress ssdh dhka kar  r  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega?



Ut Utdg dgdz dzak ak`h `h as te temg mgas as `e kav kavei eiaé aéíh íh,, lhv lhver er h murs murshr hr par paraa h ìmhke `h fdstýrdmh `e evekths (mhksugtar a seéíh amdla,



Hs gd gdld ldte tess ssup uper erdh dhrr e dkn dkner erdh dhrr `h parê parêle letr trhh síh síh apre aprese sekkta`hs el mdkzekth3 h vaghr reag ä apresekta`h el preth. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh ↑ hu ↝ para lh`dndmar hs  parêletr  parêl etrhs hs mhknh mh knhrle rle keme k emessá ssárdh rdh e pres p ressdh sdhkar kar a temg t emgaa Ekter para amedtar. amedtar.

• • •

Mash faoa kemessd`a`e, agterar hs hutrhs parêletrhs mhknhrle kemessárdh, `a nhrla `esmrdta amdla.

Ìmhke `e leku) Ä lhs lhstra tra`a `a a ggds dsta ta `h `hss ÿÿgtd gtdlh lhss mas mashs hs `e mhrte mhrte `e nukmd nukmdhka hka-lekth e para`a `es eleriïkmda. Rerm Rermhr hrre rer r hs dt dtek eks ppar araa sseg egem emdh dhka karr h eve evekt kthh `e mhrt mhrtee `e nukmdhkalekth hu `e para`a `e eleriïkmda `eseoa`h. Rress Rresssd sdhk hkar ar a temg temgaa E Ekte kterr ppara ara ames amessa sarr â `at `ata, a, fhr fhraa e hut hutrh rhss `a`hs que rengetdal h esta`h `h mhlpresshr quak`h hmhrreu esse mhrte `e nukmdhkalekth hu para`a `e eleriïkmda. 64

2215 222= 4>

 

0.1= Lh`dndmaéí Lh`dndmaéíhh `as `endkdéões `endkdéões ierads ierads

Pexth ka ndiura

Radkeg `e mhktrhge

(1) (:) (=) (0) (5)

Ierag D`dh D`dhl la Utdg Utdgdz dzaa`h Fhra @ata Nhrlath ``aa @a @ata

(>) •

Lh`dndmar  Rara Rara lh` lh`dnd dndma marr, sege segemd mdhk hkar ar a te temg mgaa Lh`dn Lh`dndm dmar ar mhl mhl as as temg temgas as `e kaveiaéíh e pressdhkar a temga Ekter. E kter. Ä apre aprese sekt kta` a`hh ula ula tega tega sel seleg egfa fakt ktee â apre aprese sekt kta` a`aa amdl amdla, a, mhl ula jarra `e segeéíh verlegfa shjre h prdledrh dtel (D`dhla). Utdgdzar a temga `e kaveiaéíh ↝ para segemdhkar  h parêletrh a ser lh`dndma`h e pressdhkar a temga Ekter. Ä apr apres esek ekta ta`h `h ul avds avdshh kkaa tteg ega. a. Ut Utdg dgdz dzar ar a ttem emga ga ↑ hu ↝  para segemdhk seg emdhkar ar h parêletrh parêle trh pretek` pre tek`d`h d`h e pressdhkar pressd hkar a temga Ekter para mhkndrlar.



• (1) (:) (=)

Pem emga gass `e ka kave veia iaéí éíhh Pemga Ekter  Pemga Esmape

Ìmhke `e leku, Rarêletrhs

0.10 Lek Leku u Dknh Dknh (Dknhr (Dknhrlaé laéíh íh)) Radkeg `e mhktrhge

Nukéíh Rara apresektar e lh`dndmar `dvershs parêletrhs ierads (phr  exelpgh, fhra, `ata, nhrlath `a `ata, d`dhla, ukd`a`es, etm.).

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhver Lhver h mmurs urshr hr para para ha te temg mgaa `e `e aéí aéíhh L Lek ekuu e pres pressd sdhk hkar  ar  a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega? (1) PemgasEkter  `e kaveiaéíh (:) Pemga (=) Pemga Esmape

Ìmhke `e leku, Dknh (Dknhrlaéíh)

• •

Ut Utdg dgdz dzak ak`h `h as te temg mgas as `e kave kaveia iaéí éíh, h, lh lhve verr h murs murshr hr para para h ìmhke `e parêletrhs (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke `e leku). Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga Ekt Ekter er.. Ä apre aprese sekt kta` a`aa a sei seiud udkte kte tega tega??

Nukéíh

Rara apresektar h ek`ereéh `e Dkterket `a Atgas Mhpmh.

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhve Lhverr h murs murshr hr para para a ttem emga ga `e aéíh aéíh Leku Leku e ppre ress ssdh dhka kar  r 

42

2215 222= 4>

 

Hjservaéíh dlphrtakte?  Kh Egectrhkdchk Egectrhkdchk ä phssìveg segemdhkar `dnerektes telphrdza`hres kul `da. (atä 6 aéões). Mhktu`h, kíh ä phssìveg prhiralar : aéões ah leslh telph. A shguéíh? `edxar pegh lekhs 1 ldkuth ektre : aéões. Rhr exelpgh? Rartd`a `h Mhlpresshr? 25f223 Aouste Rressíh :? 25f21 (hu lads tar`e). • •

a temga Ekter. Ä apresekta`a a seiudkte tega? Ut Utdgd dgdza zak` k`hh aass ttem emga gass `e `e kav kavei eiaé aéíh íh,, lhve lhverr h mur mursh shrr para para h ìmhke `e dknhrlaéões (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke `e leku). Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga Ekt Ekter er.. H ek` ek`er ereé eéhh `e Dkte Dkterk rket et `a `a Atga Atgass Mhpmh ä apresekta`h ka tega.

Rrhme`dlekth A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag), •

Lhve Lhverr h mur mursh shrr para para a te temg mgaa `e aéíh aéíh Leku Leku e pres pressd sdhk hkar ar a temga Ekter. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh para segemdhkar  h ìmhke `h telphrdza`hr. t elphrdza`hr.

0.155 Lek 0.1 Leku u `h re regýi gýidh dh sela selakag kag Radkeg `e mhktrhge

Pexth ka ndiura

1)

Pemgas `e `e kkaaveiaéíh

(:=)

Pemga Eksmtear pe

(1) (:)

L e ku Pel elph phrd rdza za`h `hrr sela selaka kagg



Rress Rressdh dhka karr a tem temga ga Ekt Ekter er kh kh mhkt mhktrh rhga ga`h `hrr. Ä apr apres esek ekta ta`h `h a seiudkte tega?

(1) (:) (=) (0) (5)

Pel elph phrd rdza za`h `hrr sela selaka kagg Pajeg ajegaa ``ee Aé Aéõe õess ]el ]elak akag ag Mdmgh ]e ]elakag E s t a `h Zegý Zegýid idhh ]el ]elak akag ag Dk Dkat atdv dvhh

Ìmhke `e leku, Zegýidh selakag

Nukéíh •

Rrhi Rrhira rala larr mmhl hlak ak`h `hss `e `e ppar artd td`a `a/p /par ara` a`aa ttel elph phrdz rdza` a`hs hs

• • •

 para h mhlpresshr  Rrhi Rrhira rala larr mhla mhlak` k`hs hs `e `e mhlu mhluta taéí éíhh telp telphr hrdz dza` a`hs hs par paraa a  jak`a `aa`hs re`e Rh`e Rh`el l`eser serpressíh prh prhir iral ala` hs qu quat atrh rh esq esque uela lass ``ee sel selak akaa `dnerektes. Rh`e Rh`e se serr pprhi rhira rala la`h `h ul mdmg mdmghh ``ee sel selak akas as33 ul ul mdm mdmgh gh `e selakas ä ula sequïkmda `e 12 selakas. Rara ma`a selaka `h mdmgh, ph`e ser segemdhka`h ul `hs quatrh esquelas `e selaka prhirala`hs.

(>)

Pelph elph `e Nukmdh Nukmdhkal kalekt ekthh Zestak Zestakte te

H prdledrh dtel kesta gdsta está `estama`h el verlegfh. ]egemdhkar h dtel pretek`d`h e pressdhkar a temga Ekter kh mhktrhga`hr para lh`dndmar.

Rrhiralar esquelas `e selaka •

]egemm ]egemmdhk dhkar ar Pajega ajega `e Aéões Aéões ]elak ]elakag ag e press pressdhk dhkar ar Ekte Ekterr. Ä ajerta ula oakega khva. H prdledrh dtel ka gdsta está 41

2215 222= 4>

 

`estama`h el verlegfh. Rressdhkar a temga Ekter kh mhktrhga`hr para lh`dndmar Pajega `e Aéões ]elakag 1.

(1) (:) (=) (0) (5)

Pajeg ajegaa `e Aéõ Aéões es ]el ]elak akag ag Rgak Rgakhh `e Aéõe Aéõess ]ela ]elaka kagg 1 Pajeg ajegaa `e `e Aé Aéõe õess ] ]el elak akag ag : Pajeg ajegaa `e `e Aé Aéõe õess ] ]el elak akag ag = Pajeg ajegaa `e `e Aé Aéõe õess ] ]el elak akag ag 0



Ä apre aprese sekt kta` a`aa ula ula gdst gdstaa sela selaka kag. g. A hpé hpéíh íh ]ei ]eiuk uk`a `a ä authlatdmalekte segemdhka`a e `estama`a el verlegfh. Rressdhkar a temga Ekter kh mhktrhga`hr para `endkdr ula aéíh para este `da.



Ä aaje jerta rta ula ula kkhv hvaa ooak akeg egaa ``ee aavd vdsh sh.. ]eg ]egem emdh dhka karr uula la aéíh aéíh a partdr `esta gdsta mhl as temgas `e kaveiaéíh kh mhktrhga`hr. @ephds `e segemdhkar, segemdhkar, pressdhkar a temga Ekter para mhkndrlar?

(1) (:) (=) (0) (5) (>) (9)

]ei ]eiuk uk`a `a-n -needr draa Aéõ es Zelhver  Rartd`a Rara`a Ao Aous uste te Rres Rressí síhh 1 Lh`dndmar 



Ä ajer ajerta ta ula ula oake oakega ga khv khva. a. A aéíh aéíh ä aihr aihraa vvds dsìv ìveg eg kh kh prdprdledrh `da `a selaka.

1) (:)

Rgak Rgakhh ``ee Aéõ éões es ]ela ]elaka kagg 1 ]eiu ]eiuk` k`aa-ne -nedr draa

(1) (:)

]ei ]eiuk uk`a `a-n -needr draa Rartd`a

(0=) (5) (>) (9) (6)

Peuraérat-an-enderdara Q Qudkta-nedra ]exta-nedra ] á j a` h @hldkih

((=0))

]ahgv`adnrd mar  L



Rara Rara aame mess ssar ar a ffhra hra,, uutdg tdgdza dzarr aass ttem emgas gas `e kavei kaveiaé aéíh íh kh mhktrhga`hr e pressdhkar a temga Ekter para mhkndrlar.



Ä ajer ajerta ta ula ula oak oakeg egaa khva khva.. A temg temgaa `e aéíh aéíh Lh` Lh`dnd dndma marr está está segemdhka`a.. Rressdhkar a temga Ekter kh mhktrhga`hr para segemdhka`a mrdar ula aéíh.

(1) (:)

]eiu ]eiuk` k`aa-ne -nedr draa Lh`dndmar 

(1) (:) (=) (0)

]ei ]eiuk uk`a `a-n -needr draa Rartd`a ]agvar   Lh`dndmar 

4:

2215 222= 4>

 



Ä ajer ajerta ta ula ula oak oakeg egaa `e avds avdsh. h. Utd Utdgd gdza zarr a ttem emga ga ``ee kave kaveia iaéí éíhh

Rressdhkar a temga Esmape para sadr `esta oakega.

↑ hu ↝ para lh`dndmar h vaghr `as fhras. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh ↑ hu ↝ para amessar ahs



A aéí aéíhh ä apres apresek ekta` ta`aa sshj hj h ``da da para para a qu quag ag está está pg pgake akeoa oa`a. `a.

(1) (:) (=) (0) (5) (>) (9) (6)

Rg Rgak akhh `e Aéõe Aéõess ]ela ]elaka kagg 1 ]eiu ]eiuk` k`aa - Rart Rartd` d`aa Peréa-ne neddra Quarta-nedra Qudkta-nedra ]exta-nedra ] á ja ` h @hldkih

ldkuths.

(1) (:) (=) (0)

]eiu iuk` k`aa-nned edra ra Fhra ]agvar   Lh`dndmar 



Rressd Rressdhka hkarr a temga temga Esmape Esmape kh mhktrh mhktrhga` ga`hr hr.. A temga temga `e aéí aéíhh Lh`dndmar está segemdhka`a. Utdgdzar as temgas `e kaveiaéíh para segemdhkar a aéíh ]agvar.

Rressdhkar a temga Esmape kh mhktrhga`hr para sadr `esta tega. Rrhiralar h mdmgh `e selakas Ul mdmgh `e selakas ä ula sequïkmda `e 12 selakas. Rara ma`a selaka `h mdmgh, ph`e ser segemdhka`h ul `hs quatrh esquelas `e selaka prhirala`hs.

(1) (:) (=)

]eiu iuk` k`aa-nned edra ra Rartd`a ]agvar  

(0)

Lh`dndmar 



Ä aaje jert rtaa uula la kh khva va oak oakeg egaa `e `e aavd vdsh sh.. Utd Utdgd gdza zarr as as tem temga gass `e `e kaveiaéíh kh mhktrhga`hr para segemdhkar as aéões mhrretas. Rressdhkar a temga Ekter para mhkndrlar.



]ege ]egemd mdhk hkar ar Mdm Mdmgh gh ]el ]elak akag ag a partd partdrr `a gd gdst staa kh leku leku prdk prdkmd mdpa pagg Zegýidh ]elakag.

(1) (:) (=) (0) (5) (>)

Pel elph phrd rdza za`h `hrr ssel elak akag ag Pajeg ajegaa ``ee Aé Aéõe õess ]el ]elak akag ag Mdmgh ]e ]elakag E s t a `h Zegý Zegýid idhh ]el ]elak akag ag Dk Dkat atdv dvhh Pelph elph `e Nukmdh Nukmdhkal kalekt ekthh Zestak Zestakte te



Ä apr apres esek ekta ta`a `a ula ula gd gdst staa `e 12 sela selaka kas. s.

(1) (=) (0) (5) (>) (9)

]ei ]eiuk uk`a `a-n -needr draa Pel a me mert rtez ezaa8 Kíh ]dl ]agvar   Lh`dndmar  4=

2215 222= 4>

 

(1) (:) (=) (0) (5) (>)

Mdmgh ] ]eelakag ]elaka 1 ]elaka : ]elaka = ]elaka 0 Lh`dndmar 

Rressdhkar `uas vezes a temgah Ekter kh mhktrhga`hr para lh`dndmar a prdledra selaka. •

Ä ajer ajerta ta ula ula oak oakeg egaa khva khva.. ]ege ]egemd mdhk hkar ar a aéíh aéíh,, phr phr exel exelpg pgh? h? Pajega `e Aéões ]elakag 1

(1) (:) (=) (0) (5) (>)

Mdmgh ] ]eelakag ]elaka 1 Rgak Rgakhh `e Aéõe Aéõess ]ela ]elaka kagg 1 Pajeg ajegaa `e `e Aé Aéõe õess ] ]el elak akag ag : Pajeg ajegaa `e `e Aé Aéõe õess ] ]el elak akag ag = Lh`dndmar 



^erdn erdndm dmar ar h eest sta` a`hh ``hh Zeg Zegýi ýidh dh ]e ]ela laka kag. g.

Utdgdzar a temga Esmape kh mhktrhga`hr para reiressar ah leku  prdkmdpag Zegýidh ]elakag. ] elakag. ]egemdhkar h esta`h `h Zegýidh ]elakag.

(1) (:) (=) (0)

Pel elph phrd rdza za`h `hrr ssel elak akag ag Pajeg ajegaa ``ee Am Améõ éões es ]ela ]elaka kagg Mdmgh ] ]eelakag Esta`h

(1) (:) (=) (0)

Pel elph phrd rdza za`h `hrr sela selaka kagg ]elaka Zegý Zegýid idhh ]el ]elak akag ag Dk Dkat atdv dvhh ]elaka 1



Rr Rres essd sdhk hkar ar a te temg mgaa Esma Esmape pe kh mhk mhktr trhg hga` a`hr hr par paraa ssad adrr `est `estaa  oakega. H esta`h dk`dma que a ]elaka ]elaka 1 está está atdva.

(1) (:) (=) (0) (5)

Pel elph phrd rdza za`h `hrr sela selaka kagg Pajeg ajegaa ``ee Aé Aéõe õess ]el ]elak akag ag Mdmgh ]e ]elakag E s t a` h Pelph elph `e Nukmdh Nukmdhkal kalekt ekthh Zestak Zestakte te



Rr Rres essd sdhk hkar ar a te temg mgaa Esma Esmape pe kh mhk mhktr trhg hga` a`hr hr par paraa reir reires essa sar  r  ah leku prdkmdpag Zegýidh ]elakag. ]egemdhkar ]egemdhk ar Pelph Pelph `e Nukmdhkalekth Zestakte a partdr `a gdsta e pressdhkar  a temga Ekter kh mhktrhga`hr para lh`dndmar.

(1) (:)

Pel elph phrd rdza za`h `hrr sela selaka kagg Pajeg ajegaa ``ee Aé Aéõe õess ]el ]elak akag ag

(5) (>)

Ze Zegý gýid idhh ]el ]elak akag ag Dk Dkat atdv dvhh Pel elph ph `e Nuk Nukmd mdhk hkal alek ekth th Zest Zestak akte te

(=) (0) (5)

Mdmgh ]e ]elakag E s t a` h Pelph elph `e Nukmdh Nukmdhkal kalekt ekthh Zestak Zestakte te



Ä aaje jerta rta ula ula ooak akeg egaa kkhv hva. a. ]ege ]egemd mdhk hkar ar ]e ]ela laka ka 1 ppara ara `endk `endkdr  dr  h Zegýidh ]elakag mhlh atdvh.



Este Este tel telph phrd rdza za`h `hrr ä utdg utdgdz dza` a`hh quak quak`h `h h tel telph phrd rdza za`h `hr  r  selakag se ekmhktra `endkd`h e, phr `eterldka`hs lhtdvhs, ä kemessárdh que h mhlpresshr mhktdkue nukmdhkak`h `urakte, phr exelpgh, 1 fhra. Esta hpéíh ph`e ser  `endkd`a kesta tega. Este telphrdza`hr ä akterdhr â aéíh `h Zegýidh ]elakag.

40

2215 222= 4>

 

Utdgdzak`h as temgas `e kaveiaéíh (1), lhver h murshr para h ìmhke `e teste (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke `e leku).

(1) (:) (=)



Rress Rressdhk dhkar ar a ttem emga ga Ek Ekte terr (:)3 (:)3 apa apare reme me a ssei eiud udkt ktee tteg ega? a?



H tes teste te `a vágv vágvug ugaa `e `e sei seiur urak akéa éa sý ph ph`e `e ser ser ene enetua tua`h `h  phr pesshag authrdza`h, estak`h prhteid`h phr ul mý`dih `e seiurakéa. ]ege ]egemd mdhk hkar ar h dt dtel el `h tes teste te `h vds vdshr hr e pr pres essd sdhk hkar ar a te temg mgaa Ekter. Ä apresekta`h ula tega para dkspemdhkar h vdshr3 ah leslh telph, th`hs hs GE@s síh ameshs.

Pel elph phrd rdza za`h `hrr ssel elak akag ag Paj ajeg egaa ``ee Aé Aéõe õess ]el ]elak akag ag Pel elph ph `e Nukm Nukmdh dhka kale lekt kthh Zesta Zestakt ktee

0.1> 0.1> Le Leku ku Pes Peste te Radkeg `e mhktrhge



0. 0.19 19 Le Leku ku R Ras assw swhr hr` ` `h Usuárdh Radkeg `e mhktrhge

Ìmhke `e leku, lek u, Peste Peste

Nukéíh •

Rara Rara ene enetu tuar ar ul ul test testee `h vds vdshr hr,, hu seo seoa, a, par paraa verd verdnd ndma marr se h vdshr e hs GE@s adk`a estíh dktaths.

Rrhme`dlekth

(1) (:) (=)

A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag)?

Ìmhke `e leku, Rasswhr` (]ekfa)

• Lhver h murshr para a temga `e aéíh Leku e pressdhkar a

Pemga emgass ``ee kav kavei eiaé aéíh íh Pemga Ekter  Pemga Es Esmape

temga Ekter (:)3 apareme h seiudkte tega?

Nukéíh ]e a hpéíh `e sekfa estdver atdva`a, ä dlphssìveg que pesshas kíh authrdza`as lh`dndquel parêletrhs. 45

2215 222= 4>

 

Rrhme`dlekth

Mhkndiuraéíh `a pgama `e re`e

A partdr `a tega prdkmdpag (mhksugtar Pega prdkmdpag),



Dr a Ly Ly Ket Ketwh whrc rc pg pgam ames es (H (Hss leu leuss gghm hmad adss kkaa rre` e`e) e) (1 (1). ).



Mg Mgdm dmar ar el el ^de ^dew w Ketw Ketwhrc hrc mhkk mhkkem emtd tdhk hkss (^er (^er gdi gdiaé aéõe õess `e re`e) (1).



• • •

Lhver Lhver h mmur ursh shrr ppar araa a te temg mgaa ``ee aéí aéíhh Lek Lekuu e pres pressd sdhk hkar  ar  a temga Ekter. Ä apresekta`h a seiudkte tega?

Ut Utdg dgdz dzak ak`h `h as te temg mgas as `e kave kaveia iaéí éíh, h, lh lhve verr h murs murshr hr para para h ìmhke `e sekfae (mhksugtar (mhksugtar a seéíh amdla, Ìmhke `e leku). Rre resssdhkar a temga Ek Ekte terr. ]ege ]e gemd mdhk hkar ar a te temg mgaa Lh`d Lh`dnd ndma marr mhl mhl as as temg temgas as `e kave kaveia iaéí éíhh e pressdhkar a temga Ekter. El seiud`a, lh`dndmar a sekfa mhknhrle kemessárdh.

0.166 ]e 0.1 ]erv rvd` d`hr hr Yej Ph`hs hs mhktrhga`hres Egectrhkdchk estíh equdpa`hs mhl ul servd`hr Yej dkteira`h que perldte a gdiaéíh `dreta â re`e `a elpresa hu a ul RM `e`dma`h atraväs `e ula re`e `e área ghmag (GAK). Dsth perldte mhksugtar `eterldka`hs `a`hs e  parêletrhs  parêl etrhs atraväs atraväs `e ul RM el vez `e kh vdshr `h mhktrhga`h mhktrhga`hr. r.



]egem ]egemdhk dhkar ar a ggdia diaéí éíhh ``ee área área ghmag ghmag (1) (1),, qque ue está está gdi gdia` a`aa ah ah mhktrhga`hr.

Dkdmdar Mertdndmar-se `e que se dkdmdhu sessíh mhlh a`ldkdstra`hr. •

Ut Utdg dgdz dzar ar a U]J/GAK ppga gama ma `e re re`e `e dk dkte rkaa `h `h ajadxh). mmhl hlpu puta ta`h `hrr hu hu uul l a`apta`hr (ver aterk dlaiel •

 A`apta`hr U]J/GAK 



Ut Utdg dgdz dzar ar ul ul majh majh UPR UPR (MA (MAP 5e) 5e) ppar araa gdia gdiarr ah reiu reiuga ga`h `hr  r  (ver a dlaiel ajadxh).

Mg Mgdma dmarr mmhl hl h jjhtí htíhh ``dre dredth dth e segem segemdhk dhkar ar Rrhper Rrhpertde tdess ((Rrh Rrh- prde`a`es) (1).



Ut Utdgd dgdza zarr a madxa madxa `e verdn verdndm dmaé aéíh íh Dk Dkter terket ket Rrhth Rrhthmhg mhg (PMR/ (PMR/DR) DR) (1) (ver dlaiel). Rara evdtar mhkngdths, `eslarque hutras  prhprde`a`es, mash esteoal assdkaga`as. assdkaga`as. @ephds `e segemdhkar PMR/DR, PMR/DR, mgdmar ka temga Rrhpertdes (Rrhprde`a`es) (:) para agterar as `endkdéões.

4>

2215 222= 4>

 



• • •

Ka madx madxaa Rrhx Rrhxyy ser serve verr Irhu Irhupp (]er (]ervd vd`h `hrr prhx prhxy) y),, mg mgdm dmar ar ka ka temga A`vakme` (Avakéa`as) (1).

Ut Utdg dgdz dzaar aass sseeiu iudk dkte tess `en `endk dkdé déõe ões? s? DRA` A``r `res esss (Ek` (Ek`er ereé eéhh DR) DR) 14:. 14:.1> 1>6. 6.12 122. 2.:2 :222 ]ujk ]ujket etla lasc sc (Lá (Lásm smar araa `e su sujj-re re`e `e)) :55. :55.:5 :55. 5.:5 :55. 5.22 Mgdmar el HC e nemfar as gdiaéões `e re`e.

Mhkndiuraéíh `h servd`hr Yej Mhkndiurar Mhkndiur ar a dktername `a Yej H servd`hr Yej dkterkh nhd mhkmejd`h e testa`h para h Ldmrhshnt® Dkterket Expghrer >, 9 e 6. Hutrhs jrhwsers jrhwser s `a Yej, Yej, mhlh h Hpera hu Ndrenhx, kíh suphrtal este servd`hr Yej Yej dkterkh. Ah utdgdzar h Hpera hu Ndrenhx, ä apresekta`a ula páidka `e re`dremdhkalekth. Mgdmar ka fdpergdiaéíh para gdiar ah servd`hr  `e traksnerïkmda `a Ldmrhshnt®, para traksnerdr a versíh lads remekte `h Dkterk et Expghrer e dkstagar este shntware. •

 Ka madxa Exmeptdhks Irhup (Exmeéões), dktrh`uzdr h ek`ereéh ek`ereéh DR `h seu mhktrhga`hr. Rh`el ser atrdjuì`hs `dvershs ek`ereéhs DR, DR, las `evel ser separa`hs phr phkth e vìriuga (3). Exelpgh? ]uphk`h que oá nhral a`dmdhka`hs `hds ek`ereéhs DR (14:.1>6.122.1 e 14:.1>6.122.:). Ä phssìveg a`dmdhkar  14:.1>6.122.122 e separar hs = ek`ereéhs DR mhl phkth e vìriuga (1) (ver dlaiel). Mgdmar el HC (:) para nemfar a oakega.

Mhl h Dkterket Expghrer? Ajrdr h Dkterket Expghrer e mgdmar el Phhgs - Dkterket hptdhks (Nerralektas - Hpéões `a Dkterket) (:).

^dsuagdzar `a`hs `h mhktrhga`hr •

Mgdm Mgdmar ar kh kh sepa separa ra`h `hrr Mhkk Mhkkem emtd tdhk hkss (Gdi (Gdiaé aéõe ões) s) (1) (1) ee,, el seiud`a, ka temga GAK settdkis (@endkdéões `e GAK) (:).

Ph`as as mapturas `e tega síh dk`dmatdvas. dk`dmatdva s. H kÿlerh `e malphs apresekta`hs `epek`e `as hpéões segemdhka`as. •

Aj Ajrd rdrr h jrhws jrhwser er e ddkt ktrh` rh`uz uzdr dr h ek` ek`er ereé eéhh DDR R `h `h rrei eiug uga` a`hr  hr  que se pretek`e vdsuagdzar kh jrhwser (keste exelpgh, fttp?//14:.1>6.122.122). A dktername ajre?

49

2215 222= 4>

 

Kaveiaéíh e hpéões

Dknh (Dknhrlaéíh `e esta`h)



H esta`h `a láqudka ä selpre apresekta`h ka dktername `a Yej.

A par parte te sup super erdh dhrr `a te tega gaíí apr apres esek ekta ta h tdph tdph `e mhlp mhlpre ress sshr  hr  e h segethr `e d`dhla. Keste Kest e exelpgh, ekmhktral-s ekmhk tral-see dkstaga`hs trïs d`dhlas kh mhktrhga`hr.

Ektra`as `didtads Dk`dma th`as as ektra`as `didtads e h seu esta`h.



• •

Kh ga ga`h `h es esqu quer er`h `h `a `a dkte dktern rnam ame, e, ekmh ekmhkt ktra ra-s -see h lek lekuu ``ee kaveiaéíh (ver a dlaiel ajadxh). ]e nhr prhvd`ekmda`a ula gdmekéa para par a E]d, h leku mhktäl = jhtões. Mh Mhlp lpre ress sshr hr (hr (hr lam lamfd fdke ke)) (Mhl (Mhlpr pres essh shrr (hu (hu láqu láqudk dka) a))? )? apresekta th`hs hs parêletrhs `h mhlpresshr.

]aì`as `didtads Dk`dma th`as as saì`as `didtads e h seu esta`h.

E] E]??nere aapr pres esek ekta hener eest sta` a`h hmdas E]d Eas)? ]d)?(se (sper exd eldte xdst stdr ul ula a gdm gdmek ).a`es Rrene Rre rekm kmes esta(Rr (Rren erïk ïkmd peerld tedraagt gter erar ar aassekéa ukd` ukéa). d`a` es `e telperatura e pressíh.

]pemdag prhtemtdhks (Rrhteéões espemdads) Dk`dma th`as as prhteéões espemdads `h mhlpresshr.

Rgakh `e Assdstïkmda Rarêletrhs `h mhlpresshr Ph`hs hs parêletrhs `h mhlpresshr ph`el ser apresekta`hs hu hmugta`hs. Assdkagar ma`a phkth `e dkteresse e h leslh será apresekta`h. Apekas h esta`h `a láqudka ä ndxh e kíh  ph`e ser retdra`h `a tega prdkmdpag.

Apresekta th`hs hs kìveds `h pgakh `e assdstïkmda e h respemtdvh esta`h. Esta tega apresekta apekas as fhras `e nukmdhkalekth. Paljäl Paljäl ä phssìveg apresektar h esta`h atuag `h dktervagh `e assdstïkmda.

Ektra`as akagýidmas Dk`dma th`hs hs vaghres atuads `e ektra`a akagýidma. As ukd`a`es `e le`d`a ph`el ser agtera`as kh jhtíh `e  prenerïkmdas `h leku `e kaveiaéíh.

Pega `h mhktrhga`hr E] ]e exdstdr ula gdmekéa E]d, h jhtíh E] ä apresekta`h kh leku `e kaveiaéíh. Â esquer`a síh apresekta`hs th`hs hs mhlpresshres kh E]. Â `dredta ä apresekta`h h esta`h E].

Mhkta`hres Dk`dma th`hs hs vaghres atuads `e mhkta`hr `h mhktrhga`hr e `h mhlpresshr.

Ula phssìveg tega E]d 46

2215 222= 4>

 

0.14 Rarêl Rarêlet etrh rhss pr prhir hiral aláve áveds ds Rarêletrhs? pressões `e agìvdh/maria para mhlpresshres sel sema`hr `e renrdieraéíh dkmhrphra`h

Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

Rressões `e agìvdh Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

9 12 121, 1,5 5

9,5 12 126, 6,6 6

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

6,2 11 11>, >,2 2

6,5 1: 1:=, =,= =

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

4,5 1= 1=9, 9,6 6

12 10 105, 5,2 2

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

1:,5 16 161, 1,= =

1= 16 166, 6,> >

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

>,4 122

9,0 12 129, 9,= =

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

6,> 1:5

4,1 1=:

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

12,= 152

12,6 15 15>, >,> >

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0,1 54 54,5 ,5

1: 195

1:,5 16 161, 1,: :

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

>,0 4: 4:,6 ,6

9,0 12 129, 9,= =

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

9,0 12 129, 9,= =

6,0 1: 1:1, 1,6 6

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0 56

6,4 1: 1:4, 4,1 1

4,4 10 10=, =,> >

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0 56

11,4 19 19:, :,> >

1:,4 16 169, 9,1 1

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0 56

>,= 41 41,0 ,0

9,= 12 125, 5,4 4

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0 56

6 11>

4 1= 1=2, 2,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)

0

4,9

12,9

Rressões `e maria

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 195 psd)

 psdi

56

10 102, 2,9 9

15 155, 5,: :

jar(e)  psdi

0 56

11,0 1> 1>5, 5,= =

1:,0 19 194, 4,6 6

44

2215 222= 4>

 

Rarêletrhs? pressões `e agìvdh/maria para mhlpresshres mhl sema`hr `e renrdieraéíh dkmhrphra`h Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

Rressões `e agìvdh Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

9 12 121, 1,5 5

9,= 12>

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

6,2 11>

6,= 1: 1:2, 2,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0 56

4,5 1= 1=9, 9,6 6

4,6 10:

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

0 56

1:,5 16 161, 1,= =

1:,6 16 165, 5,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)  psdi

0 56

>,4 9 122

,: 12 120, 0,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 1:5 psd)

jar(e)  psdi

0 56

6,> 1:5

6,4 1:4

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0 56

12,= 152

12,> 15 15=, =,5 5

Rressíh `e agìvdh (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0 56

1: 195

1:,= 19 196, 6,0 0

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 9,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

>,0 4: 4:,6 ,6

9,: 12 120, 0,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 6,5 jar)

jar(e)  psdi

0 56

9,0 129

6,: 114

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 12 jar)

jar(e)  psdi

0 56

6,4 1: 1:4, 4,1 1

4,9 10 102, 2,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1= jar)

jar(e)  psdi

56

11,4 19 19:, :,> >

1:,9 160

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 122 psd)

jar(e)

0

>,=

9,1

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 1:5 psd)

 psdi jar(e)  psdi

56 0 56

41 41,0 ,0 6 11>

12= 6,6 1: 1:9, 9,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 152 psd)

jar(e)  psdi

0 56

4,9 10 102, 2,9 9

12,5 15 15:, :,5 5

Rressíh `e maria (mhlpresshres `e 195 psd)

jar(e)  psdi

0 56

11,0 1> 1>5, 5,= =

1:,: 199

Rarêletrh

@endkdéíh

Rarêletrh

Rressões `e maria

Rarêletrhs

Pelph `e nukmdhkalekth `h lhthr el estrega Pelph `e retar`alekth `e maria (estregatrdêkiugh)  Kÿlerh `e partd`as `h lhthr Pelph `e paraiel lìkdlh Pelph `e paraiel prhirala`a Pelph `e remuperaéíh `e ekerida (AZA^N) Atrash `e repartd`a Pelph `e mhlukdmaéíh esihta`h

sei sei partd`as/`da sei sei sei sei sei

lìkdlh

`e nájrdma

láxdlh

5 2 2 12 2 :2 2 12

12 2 :02 :2 = :2 2 =2

12 12 :02 =2 :2 =>22 1:22 >2

122

2215 222= 4>

 

Rrhteéões Rarêletrh lìkdlh

@endkdéíh `e nájrdma

Rarêletrh láxdlh

Pelperatura `e saì`a `h egelekth mhlpresshr (kìveg `e avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth)

²M ²N

52 1::

112 :=2

114 :0>

Pelperatura `e saì`a `h egelekth mhlpresshr (kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth)

²M ²N

111 :=:

1:2 :06

1:2 :06

Rgakh `e assdstïkmda Hs telphrdza`hres `e assdstïkmda dkmhrphra`hs hrdidkal ula leksaiel `e avdsh `e assdstïkmda `ephds `hs respemtdvhs dktervaghs `e telph prä-prhirala`hs terel `emhrrd`h. Mhksugtar taljäl a seéíh Rrhirala `e lakutekéíh prevektdva. Mhksugtar a Atgas Mhpmh se nhr kemessárdh lh`dndmar ul parêletrh `h telphrdza`hr. Hs dktervaghs kíh ph`el exme`er hs dktervaghs khldkads e tïl `e mhdkmd`dr ghidmalekte. Mhksugtar a seéíh Lh`dndmaéíh `e parêletrhs ierads.

Perldkhghida Perlh

Expgdmaéíh

AZA^N

Zepartd`a authlátdma apýs nagfa `e mhrrekte. Mhksugtar a seéíh Zeiuga`hr Egectrhkdchk.

Pelph `e remuperaéíh ` `ee ekerida

E s t e ä h p e r ì h ` h ` e k t r h ` h q u a g a m h r r ek t e t e l ` e s e r r e st a j e g e m d ` a p a ra f a v e r u l a repartd`a authlátdma. Está amessìveg se h rearrakque authlátdmh nhr amtdva`h. Rara atdvar   a nukéíh `e repartd`a authlátdma, mhksugtar a Atgas Mhpmh.

Atrash ka ka repartd`a

Este parêletrh perldte nazer ula prhiralaéíh para que hs mhlpresshres kíh partal khvalekte ah leslh telph apýs ula nagfa `e mhrrekte (AZA^N atdva).

Pelperatura `e saì`a `h mhlpresshr

H parêletrh lìkdlh remhlek`a`h ä `e 92 ²M (156 ²N). Rara testar h sekshr `e telperatura, h parêletrh ph`e ser `dldkuì`h para 52 ²M (1:: ²N). Zephr h vaghr apýs h teste. H reiuga`hr kíh amedta parêletrhs dgýidmhs, phr exelpgh, se h kìveg `e avdsh nhr prhirala`h  para 45 ²M (:2= ²N), h gdldte lìkdlh para h kìveg `e mhrte `e nukmdhkalekth lu`a para 4> ²M (:20 ²N). `dnerekéa remhlek`a`a ektre h kìveg `e avdsh e h kìveg `e mhrte `e nukn ukmdhkalekth ä `eA12 ²M (16 ²N).

Atrash k kh h ssddkag ` `ee mhrte hrte `e nu nukm kmdh dhka kal lek ekth th

Este ä h perìh`h `urakte h quag tel `e exdstdr h sdkag aktes `e h mhlpresshr ser `esgdia`h. ]e nhr nhr k kem emeess ssár árdh dh prh prhira irala larr eest stee parê parêle letr trh hp par araa h hut utrh rh vagh vaghrr, mmhk hksu sugt gtar ar a Atg tgaas M Mhp hpmh mh..

]epara`hr `e `e ýg ýgeh

Utdgdzar ap apekas sseepara`hres ` `ee ýg ýgeh ` `aa Atgas M Mh hpmh. A que`a `e `e pressíh lá láxdla rreemhlek`a`a shjre h egelekth `h separa`hr `e ýgeh ä 1 jar (15 psd).

Pelph `e  para`a lìkdlh  para`a lìkdlh

@ephds `e parar authlatdmalekte, h mhlpresshr perlakeme para`h `urakte h telph `e para`a lìkdla (aprhx. :2 seiuk`hs), dk`epek`ektelekte `a pressíh `a re`e `e ar ar.. Mhksugtar a Atgas Mhpmh se nhr kemessárdh ul parêletrh dknerdhr a :2 seiuk`hs.

Rressíh `e `e agìvdh/maria

H r ei u g a` h r k í h a me d t a p ar êl e t r h s d g ý i d m h s, p h r e x e l p g h , s e a p re s sí h ` e a g ì v d h nh r   prhirala`a para 9,2 jar(e) (121 psd(i)), h gdldte láxdlh para a pressíh `e maria lu`a  para >,4 jar(e) (122 psd(i)). A `dnerekéa `e pressíh lìkdla remhlek`a`a ektre a maria e h agìvdh ä `e 2,> jar (4 psd(i)).

121

2215 222= 4>

 

5

H]Md (hpmdhkag)

5.: 5.:

Nukmdhkalekth

Iekeragd`a`es

5 .1

Dktrh`uéíh

H ar mhlprdld`h prh`uzd`h phr mhlpresshres dkoeta`hs a ýgeh mhktäl ula pequeka quaktd`a`e `e ýgeh. @urakte a renrdieraéíh `h ar kh resnrda`hr ndkag e kh sema`hr `e renrdieraéíh (el mhlpresshres mhl sema`hr `e renrdieraéíh dkteira`h), nhrlal-se mhk`eksa`hs que mhktïl ýgeh. H H]Md ä ul `dsphsdtdvh para tratalekth `e mhk`eksa`hs, mhkmejd`h para separar a ladhr parte `este ýgeh `hs mhk`eksa`hs, ajshrvek`h-h atraväs `hs ndgtrhs sujstdtuìveds, evdtak`h assdl a mhktaldkaéíh `h aljdekte. Ege ä mapaz `e `emhlphr e ajshrver a ladhr parte `as elugsões estáveds. H H]Md ä dluke a mfhques e vdjraéões `evd`h ah ush `e ndgtrhs e ph`e ser usa`h mhl th`hs hs tdphs `e `rekhs. Hs mhk`eksa`hs satdsnazel hs requdsdths `a geidsgaéíh aljdektag. H H]Md está dkstaga`h `ektrh `e ula madxa separa`a artdmuga`a mhl a marekaiel `h mhlpresshr.  Kíh síh aneta`hs phr mfhques e vdjraéões `evd`h ah ush `e ndgtrhs e ph`el ser utdgdza`hs mhl th`h h tdph `e `rekhs. Hs mhk`eksa`hs satdsnazel hs requdsdths `a geidsgaéíh aljdektag.

 @dairala `h nguxh `e mhk`eksa`hs

1

Ektra`a `e `e mmhhk`eksa`hs

=: 0 5 > 9 6 4

P Nadgl trhpahg`eehneìsgdpmuhla @rek @rekhs hs para para assd assdst stïk ïkmd mdaa mhl mhl vág vágvu vuga ga Gdiaéíh ``aa ddkkoeéíh ``ee ar  ar  Ndgtrh HIM Ndgtrh `e marjhkh atdva`h ]aì` ]aì`aa `e te test stee `e mhk` mhk`ek eksa sa`h `hss ]aì`a `e mhk`eksa`hs

H aghoalekth `h H]Md =942 ä mhlphsth phr = reservatýrdhs dktergdia`hs. Hs mhk`eksa`hs que mhktïl ýgeh síh dkoeta`hs (1) el oaths `esmhktìkuhs kul êkiugh `esmek`ekte para `ektrh `h prdledrh reservatýrdh, que nukmdhka mhlh mêlara `e expaksíh. A talpa espemdaglekte `esekfa`a phssud ula mhljdkaéíh `e hrdnìmdhs hrdnìmd hs para gdjeraéíh `e pressíh e ula espula (:). A thtagd`a`e `h `dsphsdtdvh H]Md está gdvre `e pressíh, ula vez que ega ä gdjera`a keste phkth. Kh prdledrh reservatýrdh, ul ndgtrh ngutuakte (=) nedth `e ndjras sdktätdmas espemdads remhgfe a ladhr parte `hs fd`rhmarjhkeths `dretalekte separa`hs a partdr `hs mhk`eksa`hs. H ndgtrh anuk`a-se â le`d`a que vad ndmak`h satura`h mhl fd`rhmarjhkeths e, assdl, h prhiressh `a `uraéíh `h ndgtrh  ph`e ser le`d`h phr ul dk`dma`hr dk`dma`hr pphusa`h husa`h kh samh. Ekmhktrase dkstaga`h ul vdshr mhkvekmdhkag para perldtdr a dkspeéíh vdsuag `a phsdéíh `h ndgtrh e `h kìveg `e mhk`eksa`hs. Agäl `dssh, exdste ul sekshr `e phsdéíh (6- ^dsta `h H]Md3 1- ^dsta `a ektra`a `h H]Md) gdia`h ah reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm `h mhlpresshr para supervdsdhkar a `uraéíh `h ndgtrh sel

kemessd`a`e `e se ajrdr a marekaiel `h mhlpresshr. H]Md `ektrh `a madxa kul mhlpresshr IA

A saì`a `h prdledrh reservatýrdh ekmhktra-se kh nuk`h e está gdia`a â leta`e superdhr `h seiuk`h reservatýrdh. Kh seiuk`h reservatýrdh, hs mhk`eksa`hs prä-ndgtra`hs síh mhghma`hs el mhktath mhl ul samh `e ndgtrh (>), mfedh mhl aridga irakugar  hgehnìgdma (HIM - Hgehpfdgdm Irakugar Mgay). Ä dkoemta`h ar khs mhk`eksa`hs atraväs `e ula gdiaéíh (5) ka parte dknerdhr `h seiuk`h reservatýrdh. Este nguxh `e ar `emhlpõe as elugsões estáveds, aulektak`h h prhmessh `e ajshréíh `e ýgeh para a HIM. H nhrkemdlekth `e ar taljäl evdta a nhrlaéíh `e

12:

2215 222= 4>

 

`eterldka`as jamtärdas akaerýjdmas. Rhr hutrh ga`h, a talpa `h seiuk`h reservatýrdh phssud hrdnìmdhs `e vektdgaéíh, para evdtar amÿlugh `e pressíh. H nguxh `e ar ä relhvd`h `h resnrda`hr  ndkag (el ukd`a`es resnrda`as a ar) hu `h separa`hr `e áiua (Y]@) (el ukd`a`es resnrda`as a áiua). Ul jhmag dkteira`h mhl ndgtrh gdldta h nguxh `e ar (aprhxdla`alekte 052 g/f el mhk`déões `e renerïkmda), ah leslh telph que ula vágvuga

atraväs `e ul tujh que gdia aljas as leta`es dknerdhres `hs reservatýrdhs. Ul ndgtrh `e marjhkh atdva`h (9) gdlpa lads hs mhk`eksa`hs e estes, `ephds `e gdlphs, sael pega gdiaéíh (4). Ula saì`a `e teste (6) ekmhktra-se phsdmdhka`a phr jadxh `a saì`a khrlag. Aljas as saì`as estíh gdia`as â pgama `e `rekh `h mhlpresshr peghs respemtdvhs tujhs.

shgekýd`e iarakte que h ar mhlprdld`h ä usa`h quak`h h mhlpresshr kíh está nhrkemek`h ar.

 Ka parte dknerdhr `hs reservatýrdhs, síh nhrkemd`hs tujhs `e `rekh mhl vágvugas (0), para ula assdstïkmda lads námdg.

Ul dkterrupthr `e kìveg (9(9 - ^dsta `h H]Md), gdia`h ah reiuga`hr  Egectrhkdchk® Irapfdm `h mhlpresshr, lhkdthrdza h kìveg `e mhk`eksa`hs kh seiuk`h reservatýrdh. @urakte h nukmdhkalekth khrlag, este dkterrupthr ekmhktra-se ka phsdéíh `e nemfa`h, pegh que quagquer akhlagda (ul kìveg `e mhk`eksa`hs `elasda`h egeva`h) naz ajrdr h mdrmudth mdrm udth e `dsparar  h agarle, que ndma vdsìveg kh vdshr `h Egectrhkdchk® (mhksugtar  seéíh Avdshs).

Mhl esta mhkndiuraéíh, h prhmessh `e gdlpeza ph`e ser  mhlpreek`d`h mhlh `dvd`d`h phr reservatýrdh?

Hs mhk`eksa`hs prhsseiuel para h termedrh reservatýrdh,

• • •

Rrdle Rrdledrh drh re rese serva rvatýr týrdh? dh? pr prä-s ä-sep epara araéí éíhh e ajsh ajshréí réíhh ``aa lad ladhr  hr   parte `h ýgeh gdvre e `dretalekte separáveg ]eiu ]eiuk` k`hh rres eser erva vatý týrd rdh? h? `emh `emhlp lphs hsdé déíh íh `a elug elugsí síhh e ajshréíh `h ýgeh Per erme medr drhh rres eser erva vatý týrdh rdh?a ?ajs jshr hréí éíhh `h ýg ýgeh eh re rest stak akte te

^dsta `h H]Md

1 : = 0 5 > 9 6

Akeg `e ndxaéíh Palpa `e espula Ghmagd Ghmagdzaé zaéíh íh `hs `hs remdpde remdpdekte ktess para aalhs lhstra tra e `h later laterdag dag `e gdia gdiaéíh éíh (apek (apekas as `urakt `uraktee h traksph traksphrte rte)) @rek @rekhs hs pa para ra as assd sdst stïk ïkmd mdaa mhl mhl vág vágvu vuga ga Raranushs `e ndxaéíh Ajraé raéa`edra `h mmaajh e tujh Dk Dkte terr rrup upth thrr ``ee eext xtra rava vassalek alekth th ]ekshr ]ekshr `a phsd phsdéíh éíh `h ndgt ndgtrh rh e dk`dma dk`dmaéíh éíh vds vdsuag uag `a pphsd hsdéíh éíh `h ndgt ndgtrh rh 12=

2215 222= 4>

 

5. 5.==

^dstas `etagfa`a

Mhgh Mhghma maéí éíhh el nu nukm kmdh dhka kale lekt kthh

^dsta `a ektra`a `h H]Md

1 :

]ekshr ``aa phsdéíh `h `h ndndgtrh Gdia Gdiaéõ éões es `e ektr ektra` a`aa `e mh mhk` k`ek eksa sa`h `hss

1. :. =. 0.

^dsta `a saì`a `h H]Md

1 :

]aì`a `e mhk`eksa`hs ]aì` ]aì`aa `e te tesste `e mh mhk` k`ek eksa sa`h `hss

^erdndma erdndmarr se as vágv vágvugas ugas `e `rekh `rekh `h H]Md H]Md (0) estí estíhh nemfa nemfa-`as. @esape @esaperta rtarr h akeg akeg ``ee nndxa dxaéíh éíh (1) `a talpa talpa `h prdledr prdledrhh reservatýrdh `h H]Md e relhver a talpa (:). Ze Zelh lhve verr h M@-Z M@-ZHL HL e a mad madxa xa (=) (=) mhl mhl h rem remdp dpde dekt ktee `e tes teste te e h remdpdekte `e renerïkmda e iuar`á-ghs kul ghmag seiurh  perth `h mhlpresshr. Reiar Reiar ka ka gdiaé gdiaéíh íh D]H 9-Z ¼ e ka vágv vágvuga uga `e esne esnera ra I · mhl ve`akte e aparanusá-gas kas rhsmas mhrresphk`ektes ka pgama `e `rekh ka parte dknerdhr esquer`a `h padkeg `daktedrh `h mhlpresshr (Rgama `e `rekh). Nemfar a vágvuga `e alhstra `e mhk`eksa`hs.

5.

 Rgama `e `rekh

1 :

>.

Gdia Gdiaéí éíhh ``ee saì saì`a `a `e mh mhk` k`ek eksa sa`h `hss ``hh H]M H]Mdd ^ágv ^ágvug ugaa `e al alhs hstr traa `e mh mhk` k`ek eksa sa`h `hss

Gdiar Gdiar ul ul tujh tujh `e saì`a saì`a que mhk`uz mhk`uzaa aahh ssdst dstela ela `e esihesihths (`dêletrh dkterdhr `e 14 ll). Ula vez que h H]Md nukmdhka â pressíh atlhsnärdma, a tujugaéíh `e saì`a tel `e estar selpre phsdmdhka`a ajadxh `a gdiaéíh `e saì`a kh H]Md `h reservatýrdh =, a lekhs que seoa dkstaga`a ula jhlja (kíh dkmguì`a) mapaz `e nukmdhkar a semh. Mertd Mertdndm ndmar ar-se -se `e que que h ndgt ndgtrh rh ka ka prdle prdledra dra thrr thrree tel tel nhrla nhrla mdrmugar e ph`e lhver-se gdvrelekte para mdla e para jadxh. Mhghmar áiua gdlpa ah ghkih `a aresta dkterdhr `a prdledra

120

2215 222= 4>

 

9. 6.

thrre atä a áiua traksjhr`ar pega gdiaéíh `e saì`a hu atä a áiua atdkidr a parte dknerdhr `a mêlara `h sekshr (vdsìveg atraväs `h vdshr). H ndgtrh hgehnìgdmh (reservatýrdh 1) mhleéa a ngutuar. Mertdndmar-se `e que h jraéh `h sekshr  (6) está vhgta`h para mdla e aphda`h ka aresta `h samh `h ndgtrh. ^erdndm erdndmar ar se kíh kíh exdst exdstel el vaza vazalek lekths ths kas kas gdiaé gdiaéões ões ektr ektree hs reservatýrdhs 1, : e =. ]e `etemtar agiul vazalekth, mhksugtar a avarda = ka seéíh ]hguéíh `e prhjgelas. Ze Zemh mhghm ghmar ar a talp talpaa ka prdle prdledra dra thr thrre, re, apert apertar ar h aake kegg `e ndxaéíh e nemfar a estrutura `h mhlpresshr. mhlpresshr. •



5.0

Ph`hs h`hs hs tujhs tujhs `e `e saì` saì`aa nhra nhra `h `h mhlpr mhlpress esshr  hr  `evel ser phsdmdhka`hs a ul kìveg ajadxh `a gdiaéíh `e `rekh `e saì`a `h mhlpresshr  (Rgama `e `rekh), pegh lekhs atä ah phkth hk`e estdver dkstaga`a ula jhlja. ]e kkíh íh fhuv fhuver er ula ula jjhlj hljaa dksta dkstaga` ga`a, a, a tujutujugaéíh `e saì`a `eve ser dkstaga`a mhl ula gdiedra dkmgdkaéíh `esmek`ekte el `dreéíh ahs esihths.

]aì`a ]aì`a authl authlátd átdma ma `e `e mhk`e mhk`eksa ksa`hs `hs (kíh (kíh pre pressu ssurdz rdza`a a`a!) !) ]aì`a ]aì`a `e `e teste teste lakuag lakuag kemess kemessárd árdaa pe perdh rdh`dm `dmale alekte kte ]aì` ]aì`aa lak lakua uagg ``ee mmhk hk`e `eks ksa` a`hs hs

90

Mhksug Mhkreparh sugtar tar h laku lakuag ag aktes aktes `e `e ene enetua tuarr quagqu quagquer er lakut lakuteké ekéíh íh hu

Peg egas as e av avds dshs hs ` `hh Egec Egectr trhk hkdc dchk hk® ®

Hs seiudktes parêletrhs dlphrtaktes `h H]Md ph`el ser  mhksugta`hs kh vdshr `h Egectrhkdchk®? •

@a @a`hs `hs ap apres resek ekta` ta`hs hs `u `urak rakte te h nuk nukmdh mdhka kalek lekth th khrlag

A tega `e partd`a khrlag kh reiuga`hr Egectrhkdchk® E gectrhkdchk® Irapfdm `everá ser selegfakte ah apresekta`h ka dlaiel seiudkte.

Rressdhkar a seta Ekter para amessar a tega seiudkte.

Rdmthiralas

91 9: 9=

5.5 5.5

5.>

A `ura `uraéí éíhh rres esta takt ktee `h `h ndg ndgtrh trh,, exp expre ress ssaa shj shj nhrl nhrlaa `e `e per per-mektaiel el mhlparaéíh mhl ndgtrhs khvhs (122%)

Zene Zenerï rïkm kmda da

@esm @esmrd rdéí éíhh

(1) (:) (=) (0) (5) (>)

]aì`a `h mhlpresshr   ]aì`a `h egelekth Maria ^azdh L eku Zeiugaiel

Rressdhkar a seta vdra`a para a `dredta e pressdhkar pr essdhkar Ekter para amessar ah sujleku Ektra`as. Aqud ä apresekta`a a `uraéíh restakte `hs ndgtrhs H]Md, expressa shj nhrla `e permektaiel, el mhlparaéíh mhl ndgtrhs khvhs (122%).



H est esta` a`hh ``hh ddkt kter erru rupt pthr hr `e extr extrav avas asal alek ekth th

Rara mhksugtar estes `a`hs, seiudr hs passhs apresekta`hs kas seéões seiudktes. H H]Md ä d`ektdndma`h pegh Egectrhkdchk® Irapfdm mhl h seiudkte sìljhgh?

Zene Zenerï rïkm kmda da

@esm @esmrd rdéí éíhh

(1)

@uraéíh restakte `h H]Md 125

2215 222= 4>

 

Rara verdndmar h esta`h `h sekshr `e extravasalekth `h H]Md,  preldr a seta `e sektd`h `esmek`ekte agiulas vezes. ‗Kíh“ dk`dma que kíh exdste perdih `e extravasalekth.

Zene Zenerrïk ïkmd mdaa

@esm @esmrd rdéí éíhh

(1) (:) (=) (0) (5)

R r h t e é õe s A s s ds t ï km da Kìveg Jadxh Zearlar  

Quak`h h ndgtrh atdkidr ula `uraéíh ajadxh `e 12%, este avdsh  perlakeme  perlake me atdvh atä khvhs ndgtrhs serel dkserd`hs dkserd`hs mhrretalekte mhrretalekte (h jraéh `h sekshr ka thrre 1 `eve ndmar aphda`h ka aresta `h ndgtrh!). @ephds `hs khvhs ndgtrhs estarel dkstaga`hs mhrretalekte e `a permektaiel estar amdla `e 12% (khrlaglekte, ektre 42% e 122%), pressdhkar Ekter para rearlar  h esta`h.

Zene Zenerï rïkm kmda da

@e @esm smrd rdéí éíhh

(1)

Extravasalekth `h H]Md

5 .9

Ä apresekta`a a seiudkte tega e h avdsh `e assdstïkmda `esapareme.

Avdshs

Assdstïkmda kemessárda Este avdsh dk`dma que a `uraéíh restakte `hs ndgtrhs ä dknerdhr a 12%. Keste mash, ä kemessárdh ekmhlek`ar ul cdt `e assdstïkmda mhl ndgtrhs khvhs. H GE@ ‗Assdstïkmda“ amek`ese kh ga`h `dredth `h Egectrhkdchk® Irapfdm. Rara mhksugtar h avdsh, lhver h murshr para h ìmhke `e avdsh, mhlh se lhstra ka tega seiudkte.

Avdsh `e extravasalekth Este ä ul agarle `e prhteéíh, que dk`dma que h kìveg `e áiua kh H]Md está `elasda`h agth. H GE@ `e avdsh amek`e-se kh ga`h `dredth `h Egectrhkdchk® Egectrhkdchk ® Irapfdm. Keste mash, mhksugtar a seéíh Lakutekéíh, avarda :. ]e h prhjgela kíh nhr reshgvd`h el telph ÿtdg, ph`el hmhrrer vazalekths `e áiua `h H]Md  para h mfassd `h mhlpresshr e leslh para h exterdhr `h mhlpresshr. Rara mhksugtar h avdsh, lhver h murshr atä ah sìljhgh `e avdsh, mhlh aqud se lhstra?

Zene Zenerï rïkm kmda da

@e @esm smrd rdéí éíhh

(1) (:)

]aì`a `h mhlpresshr   A s sd s t ï k m d a

Apýs pressdhkar Ekter, ä apresekta`h a seiudkte tega, mhl a `uraéíh restakte e h lìkdlh para assdstïkmda (12%). H texth ‗servdme 12 (assdstïkmda 12)“ estará pdsmak`h.

Zene Zenerrïk ïkmd mdaa (1) (:)

@esm @esmrd rdéí éíhh ]aì`a `h mhlpresshr   Avdsh

Rressdhkar h jhtíh Ekter para amessar ahs sujlekus. Rressdhkar  a temga `e sektd`h `esmek`ekte agiulas vezes atä mfeiar a tega seiudkte? 12>

2215 222= 4>

 

• Mertdndmar-s Mertdndmar-see `e que hs hs mhk`eksa` mhk`eksa`hs hs kíh ektral el mhktath mhl hs hgfhs, jhma, etm. • ]e h mhlpress mhlpresshr hr kíh nhr usa`h usa`h `urakte `urakte ul perìh`h `e telph ghkih, ph`e hmhrrer  a nhrlaéíh `e jamtärdas kh dkterdhr `h H]Md. @epek`ek`h `a quaktd`a`e `e jamtärdas, ä amhksegfáveg gdlpar h H]Md aktes `e mhghmar h mhlpresshr khvalekte el nukmdhkalekth.

^erdndmaéíh `a quagd`a`e `hs mhk`eksa`hs  Kesta tega,  Kesta tega, ph`e ver que nhd eldtd`h eldtd`h ul avds avdshh `e extravasa extravasalekth lekth (‗]dl“ dkterldtekte), dk`dmak`h dk`dmak`h que h kìveg `e áiua kh H]Md ä `elasda`h agth. @ephds `e reshgver h prhjgela (mhksugtar a seéíh ]hguéíh `e prhjgelas, avarda : hu =), este avdsh `esapareme authlatdmalekte.

Ula vez phr selaka, `eve ser remhgfd`a ula alhstra para teste `urakte h nukmdhkalekth `h mhlpresshr. 1.

:. =. 0.

Ze Zene nerï rïkm kmda da

@e @esm smrd rdéí éíhh

(1) (:) (=) (0)

Rrhteéões Extravasalekth `h H]Md Zearlar   Avdsh

5.6

Lakutekéíh ^erdndmar hs ndgtrhs reiugarlekte mhknhrle expgdma`h ajadxh, para evdtar a ektra`a `e mhk`eksa`hs kíh trata`hs ka re`e `e esihths. Zemhgfer ula alhstra `hs mhk`eksa`hs

Ajrdr Ajrdr a vágvug vágvugaa para para rem remhgf hgfaa ``ee aalhs lhstra tra `e mhk`ek mhk`eksa` sa`hs hs ka parte gaterag `h mhlpresshr (pgama `e `rekh) `urakte 5 seiuk`hs e egdldkar hs mhk`eksa`hs remhgfd`hs `e amhr`h mhl a geidsgaéíh ghmag renerekte a áiua mhktek`h ýgeh (dsth ä, a áiua que perlakeme kh tujh `e saì`a `e teste ektre h H]Md e h padkeg trasedrh `h mhlpresshr). Zeajrd Zeajrdrr a vágvug vágvugaa ``ee ttest estee e rem remhgf hgfer er hs mhk`ek mhk`eksa` sa`hs hs kh remdpdekte teste. Mhlp Mhlpar arar arpara a turv turvaé aéíh íh `a `a alhs alhstr traa mhl mhl h remdp remdpde dekt ktee `e renerïkmda, que phssud ula turvaéíh `e 15 ppl. ]e a tur turvaé vaéíh íh `a `a alhst alhstra ra para para teste teste nhr nhr supe superdh rdhrr â tur turvaé vaéíh íh `e renerïkmda, `eve `ar-se dkìmdh a ul pe`d`h `e assdstïkmda, a ser enetua`h kul perìh`h `e telph `e : selakas. A phsdéíh vertdmag `a saì`a `e teste iarakte a exdstïkmda `e marjhkh atdva`h gdlph el quaktd`a`e sundmdekte amdla `esta phsdéíh para lakter hs mhk`eksa`hs el vaghres dknerdhres a 15 ppl `urakte, pegh lekhs, : selakas (vágd`h para mhlpresshres IA 42 mhl sema`hr a trajagfar :0 fhras phr `da el mhk`déões `e renerïkmda).

ula vez phr selaka. • ]e hs ndgtrhs ndgtrhs kíh kíh nhrel dkstaga dkstaga`hs `hs mhrretamhrretalekte, h H]Md ph`e `edxar sadr mhk`eksa`hs que mhktïl ýgeh. • Quak`h Quak` síh dkstaga` dkstaga`hs hs `e ndgtrhs ndgtsaì`a rhs `eph`e marjhkh marjhkh atdva`hh khvhs, a áiua apresektar-se dkdmdaglekte esmura (`evd`h ah pý `e marjhkh). Dsth kíh ä preou`dmdag. • Ma`a ndgtrh ndgtrh khvh khvh ä nhrkemd`h nhrkemd`h mhl mhl ula etd etd queta. A phsdéíh phsdéíh mhrreta `h ndgtrh está assdkaga`a ka etdqueta. • Hs ndgtrhs ndgtrhs usa`hs usa`hs ph`el ph`el ser ser pesa`hs. pesa`hs.

 Zemdpdekte  Zemdpde kte `e teste/alhstra teste/alhstra (1) e remdpdekte remdpdekte `e renerïkmda (:)

Ndgtrh hgehnìgdmh Dkdmdaglekte, h ndgtrh hgehnìgdmh (=- @dairala `h nguxh `e mhk`eksa`hs) drá ngutuar quase phr mhlpgeth khs mhk`eksa`hs e apekas a parte dknerdhr drá nukmdhkar mhlh ledh `e ndgtraiel. Ah ajshrver ma`a vez lads ýgeh, h ndgtrh drá anuk`ar-se e laterdag ndgtrakte khvh será exphsth ahs mhk`eksa`hs. Quak`h h thph 129

2215 222= 4>

 

`h ndgtrh atdkidr a supernìmde `hs mhk`eksa`hs kh prdledrh reservatýrdh, h ndgtrh estará satura`h e tel `e ser sujstdtuì`h. Dsth ä traksldtd`h authlatdmalekte ah reiuga`hr Egectrhkdchk® atraväs `h sekshr `e kìveg (1- ^dsta `a ektra`a `h H]Md), las h mgdekte taljäl ph`e nazer esta verdndmaéíh vdsuaglekte atraväs atr aväs `h vdshr.

Dkstruéões para sujstdtudéíh `h ndgtrh Estas dkstruéões esmgaremel quads hs passhs kemessárdhs para a reagdzaéíh `e lakutekéíh e para iaraktdr h nukmdhkalekth a`equa`h apýs a lakutekéíh. ]íh estes hs passhs a enetuar  `urakte a lakutekéíh? 1. :. =.

0.

5.

>.

9. 6.

Rarar Rarar h mhlpre mhlpressh sshrr e nem nemfar far a vvágv ágvuga uga `e saì` saì`aa `e ar. ar. @esgdiar a mhrrekte. Ajrdr/ Ajrdr/rel relhve hverr h padk padkeg eg ggate aterag rag `h mhlp mhlpres resshr shr â nrekt nrektee `h H]Md. Rhsdm Rhsdmdhk dhkar ar hs hs tujhs tujhs `e `rek `rekhh gdia gdia`hs `hs âs vág vágvug vugas as `e `e `rek `rekhh  para assdstïkmda (0- @dairala `h nguxh `e mhk`eksa`hs e ^dsta ^dsta `h H]Md) shjre ul remdpdekte e ajrdr as vágvugas. Esperar atä hs `rekhs estarel thtaglekte `esmarreia`as e egdldkar hs mhk`eksa`hs remhgfd`hs `e amhr`h mhl a geidsgaéíh ghmag. @esape @esaperta rtarr hs paranu paranushs shs que ndx ndxal al h H]Md H]Md â pgama pgama `e  jase `h mhlpresshr e separar hs tujhs e majhs `h reservatýrdh :. H H]Md ph`e ektíh ser relhvd`h rel hvd`h `h mhlpresshr. Hs tujhs e majhs egätrdmhs gdia`hs tïl mhlprdlekth sundmdekte para perldtdr perldtd r a relhéíh `h H]Md sel h `esgdiar, las a tarena `eve ser reagdza`a mhl mud`a`h, iaraktdk`h que hs tujhs e majhs kíh ndmal hjstruì`hs. @esape @esaperta rtarr hs akäd akädss `e ndx ndxaé aéíh, íh, retdra retdrarr as talp talpas as e relhve relhver  r  hs = samhs `e ndgtrhs. Hs jag`es khs quads hs khvhs ndgtrhs síh nhrkemd`hs ph`el ser usa`hs para iuar`ar hs ndgtrhs usa`hs. Gdlp Gdlpar ar h H]M H]Mdd mmhl hl ái áiua ua e uul l pak pakh. h. Kíh usar quagquer tdph `e sajíh hu `eteriekte, ula vez que estes ph`el mhkter `dspersaktes`as passìveds `e `eterdhrar `e `emhlphsdéíh elugsões ýgeháiua. a mapamd`a`e Nemf Ne mfar ar as as vágv vágvug ugas as `e `rek `rekhh para para ass assds dstï tïkm kmda da.. Zetdra Zetdrarr hs ndgt ndgtrhs rhs khvhs khvhs `h `h cdt cdt `e assdst assdstïkm ïkmda. da. Mertdnd Mertdndmar mar-se `e que h ndgtrh jrakmh para h reservatýrdh 1 tel nhrla mdrmugar.. ]e estdver egìptdmh el resugta`h `h traksphrte, mdrmugar apertá-gh atä atdkidr ula ul a nhrla mdrmugar, `e lh`h a ph`er  lhver-se gdvrelekte para mdla e para jadxh kh reservatýrdh 1. Dkserdr hs ndgtrhs khvhs khs reservatýrdhs, `e amhr`h mhl as etdquetas mhrresphk`ektes. Mertdndmarse `e que h jraéh `h sekshr (6-^dsta `h H]Md) está vhgta`h vhgt a`h

11.

1:. 1=. 10.

gdiaéões `e saì`a kh reservatýrdh = (^dsta `a saì`a `h H]Md). @edtar @edtar áiua áiua gdlpa gdlpa ah ghkih ghkih `a ares aresta ta dkterdh dkterdhrr `h reserreservatýrdh 1 atä a áiua traksjhr`ar pegh tujh `e saì`a (1^dsta `a saì`a `h H]Md) hu atä a áiua atdkidr at dkidr a parte dknerdhr `a mêlara `h sekshr (vdsìveg atraväs `h vdshr). H ndgtrh hgehnìgdmh mhleéa a ngutuar. Kíh elpurrar h ndgtrh  para jadxh. Zemhghm Zemhghmar ar a talpa talpa kh reserv reservatýr atýrdh dh e apert apertar ar h akeg akeg `e `e ndxaéíh. Nemfar Nemfar/rep /rephsd hsdmdh mdhkar kar a estrut estrutura ura `h mhlpre mhlpressh sshr. r. Zedkdm Zedkdmdar dar h mhkta`h mhkta`hrr `e assdstï assdstïkmd kmdaa kh Egectrhk Egectrhkdch dchk®. k®. Mhksugtar a seéíh Avdshs `h Egectrhkdchk.

5.4 Cdts dts ` `ee aass ssds dstï tïkm kmda da A Atgas Mhpmh tel `dsphkìveg ula iala mhlpgeta `e cdts `e assdstïkmda. Hs cdts `e assdstïkmda dkmguel th`as as peéas kemessárdas para assdstïkmda ahs equdpalekths e hneremel hs  jekenìmdhs `as peéas iekuìkas `a Atgas Mhpmh, laktek`h hs musths `e lakutekéíh re`uzd`hs.

 Cdt `e assdstïkmda assds tïkmda `h H]Md

1 : =

Ndgtrh hgehnìgdmh Jag` Jag`es es (ph (ph`e `el l ser ser usa` usa`hs hs par paraa reme remeje jerr hs ndg ndgtr trhs hs usa usa`h `hss apýs a lakutekéíh) Ndgtrh HIM

para mdla e aphda`h ka aresta `h samh `h ndgtrh kh prdledrh reservatýrdh. 4. Mhghm Mhghmar ar `e `e khvh khvh as as talpa talpass : e = khs khs rese reserva rvatý týrdh rdhss e apertar hs akäds `e ndxaéíh. 12. Zemhghma Zemhghmarr h H]Md H]Md kh dkterdhr dkterdhr `h mhlpre mhlpresshr sshr e ndxá-gh ndxá-gh â  pgama `e jase phr ledh `hs paranushs paranushs (L6). Per h mud`a`h mud`a`h `e kíh hjstrudr hs tujhs e majhs, e iaraktdr que estes kíh ph`el ektrar el mhktath mhl hutrhs mhlphkektes `h mhlpresshr. Usar hs suphrtes `e majhs kh reservatýrdh : para ndxar as partes re`uk`aktes `hs tujhs e majhs. Iaraktdr que h tujh `e saì`a e h tujh `e teste kíh estíh, el kekful phkth, lads agths `h que as respemtdvas

0 5

G uv a s Ndgtrh `e marjhkh atdva`h

Zenerïkmda `a peéa Cdt `h ndgtrh H]Md?

126

◃ 







 ◃

:421 19=0 22

2215 222= 4>

 

5.122 ]h 5.1 ]hgu guéí éíhh `e p prh rhjge jgela lass -

Mhk`déíh

Avarda

]hguéíh

1

Ektrhu ludth ýgeh kh H]Md.

Nukmdhkalekth dkmhrreth `h mhlpresshr

]ujstdtudr th`hs hs ndgtrhs. Gdlpar hs reservatýrdhs. ^erdndmar h mhlpresshr.

:

H Egectrhkdchk® apresekta ul avdsh `e extravasalekth hu exdste ul extravasalekth vdsìveg (atraväs `h vdshr).

Ula seéíh `h tujh `e saì`a está kula phsdéíh lads egeva`a `h que a respemtdva gdiaéíh `e saì`a.

Zephsdmdhkar h tujh `e saì`a para ula phsdéíh ajadxh `h kìveg `a gdiaéíh `e saì`a (^dsta `a saì`a `h H]Md) (verdndmar h dkterdhr e h exterdhr   `h mhlpresshr).

Ul ndgtrh está satura`h.

]ujstdtudr hs ndgtrhs e gdlpar h H]Md.

H nguxh `e ar dkoeta`h ä `elasda`h egeva`h.

]ujstdtudr h ndgtrh (0- Dkoeéíh `e ar kh H]Md).

Fá ul vazalekth kula gdiaéíh. Ul amhpgalekth `e pressíh tel ul vazalekth.

Rarar h mhlpresshr. Ajrdr h padkeg gaterag e dkspemdhkar h H]Md (relhver   as talpas `hs reservatýrdhs). ^erdndmar   se as vágvugas `e `rekh (0- @dairala `h nguxh `e mhk`eksa`hs e ^dsta `h H]Md) ka parte dknerdhr `hs reservatýrdhs 1 e : estíh nemfa`as. @rekar h H]Md e tektar reshgver h  prhjgela.  prhjg ela. ]e fhuver ul vazalekth kula gdiaéíh, retdrar h tujh mhrresphk`ekte e mhrtágh a `dredta lads 1 ml. ]e dsth kíh nukmdhkar, pe`dr ula khva gdiaéíh (peéa shjressagekte).

 Kíh fá vazalekths kas gdiaéões, las h kìveg `e áiua kh reservatýrdh : hu = atdkie h thph `h `h rreeservatýrdh.

Mertdndmar-se `e que th`hs hs phkths `h tujh `e saì`a estíh phsdmdhka`hs ajadxh `a gdiaéíh `e saì`a kh reservatýrdh = (^dsta `a saì`a `h H]Md)

=

Exdste áiua kh pavdlekth el re`hr `h mhlpresshr (e kh mfassd `h mhlpresshr).

ekhkíh fá quagquer jghquedh ]e (taljäl exterdhr `h mhlpresshr). fhuver  restrdéões estruturads que exdoal h  phsdmdhkalekth `h tujh `e saì`a amdla `h kìveg `a gdiaéíh `e saì`a kh reservatýrdh =, dkstagar ula jhlja (que ph`e nukmdhkar a semh) kh mdrmudth `e saì`a. ]e as dk`dmaéões amdla nhrel respedta`as e h kìveg ``aa ái áiua

Ze l h ve r t h` h s h s n ddgg t r h s , g d l p a r h H]Md e ekmhlek`ar ul cdt `e

atdk atdkid idrr h thph thph `h res reserva ervatý týrd rdhh :, hu ssee h kìveg ``aa ái áiua kh kh reservatýrdh 1 atdkidr, pegh lekhs, h vdshr.

assd assdsstï tïkm kmda da `e nd ndgt gtrh rhss para para su sujs jstd tdtu tudr  dr  hs ndgtrhs. ^erdndmar h nguxh `h separa`hr   `h reservatýrdh e `a gdkfa `e rethrkh, e sujstdtuì-ghs el mash `e akhlagdas. ]e nhr kemessárdh evdtar a th`h h musth quagquer extravasalekth, shgdmdtar ah mektrh `e assdstïkmda a prhiralaéíh `h Egectrhkdchk® para `esgdiar h mhlpresshr el mash `e ul agarle `e extravasalekth. 124

2215 222= 4>

 

-

Mhk`déíh

0

H telph que `elhra atä a turvaéíh `a alhstra `e teste ser superdhr ah gdldte `a alhstra `e renerïkmda ä ludth lads murth `h que h espera`h, tek`h el mhkta a `uraéíh  prevdsta para h ndgtrh. Mhksugtar taljäl a seéíh @a`hs t ämk d mh s .

Avarda

]hguéíh Aquak`h `a assdstïkmda ahs ndgtrhs, `eve ser exemuta`h h seiudkte prhme`dlekth `e teste apýs a `rekaiel `hs reservatýrdhs? @esgdiar h tujh `e ar   `h H]Md ka parte dknerdhr `h reservatýrdh : e hrdektar h tujh `e ar atraväs `as `dvdsýrdas para a parte phsterdhr  `a marekaiel `h mhlpresshr. Nemfar   th`hs hs padkäds `h mhlpresshr,  partdr h mhlpresshr e esperar atä que nukmdhke el maria. Mertdndmar-se Mertdndmar -se `e que exdste ul nguxh `e ar a sadr `h tujh `e ar (`eve ser ektre 052 e 1222 g/f) (ektre 15,4 e =5,= mu nt/f). Rarar h mhlpresshr. mhl presshr.

Ng Ngux uxhh ``ee ar ar dk dksu sund ndmd mdek ekte te `ura `urakt ktee h te teste.

1 : = 0 5

@esapert rtaar h ndg dgtr trhh (0 (0-- ^ds dstta `a ektr traa`a `h H]Md) e retdrá-gh. Gdlpar h ndgtrh e h  jhmag mhl ar mhlprdld`h mhlprdld`h e ul pakh pakh semh. Mertdndmar-se `e que h tujh `e ar  kíh thma el kekful hutrh mhlphkekte e kíh está hjstruì`h. Zepetdr h  prhme`dlekth `e teste. ]e h nguxh `e ar que sad `h tujh `e ar adk`a kíh nhr  sundmdekte, ekmhlek`ar ula vágvuga shgekýd`e shjressagekte (=- Dkoeéíh `e ar kh H]Md). ]e h nguxh `e ar  sundmdekte `urakte h teste nhd sundmdekte, verdndmar se exdstel mhk`eksa`hs hgehshs espesshs khs = reservatýrdhs. @ephds, verdndmar h egelekth separa`hr  `e ýgeh e h nguxh `a gdkfa `e rethrkh `h mhlpresshr, e ekmhlek`ar hs cdts `e assdstïkmda mhrresphk`ektes se esses mhlphkektes kíh estdverel nukmdhkak`h mhrretalekte.

Zesnrda`hr ndndkag ((Y Y]@) Pujh Pujh `e ar para para h H]M H]Md, d, re rese serv rvat atýr ýrdh dh : ^ágvuga shgekýd`e Ndgtrh Gdiaéíh el T

>

Pujh `e ar para h EY@

 Dkoeéíh `e ar kh H]Md

Exdstel `dsphsdtdvhs `e seiurakéa authlátdmhs e lakuads para evdtar h extravasalekth. Agäl `h dkterrupthr `e extravasalekth authlátdmh (9- ^dsta `h H]Md), lhkta`h kula mêlara gaterag kh seiuk`h reservatýrdh e que eldte ul agarle quak`h h kìveg `e mhk`eksa`hs ä `elasda`h egeva`h, h mgdekte ph`e verdndmar a exdstïkmda `e ul kìveg `e mhk`eksa`hs egeva`h atraväs `h vdshr.  Kula apremdaéíh mash a mash, ph`e-se ph`e-se hptar phr `esgdiar h mhlpresshr mhlpresshr authlatdmalekte el mash `e agarle `e extravasalekth. extravasalekth. ]e hmhrrer ul extravasalekth, a áiua resd`uag `aì resugtakte `eve ser trata`a mhlh áiua que mhktäl ýgeh e `eve ser egdldka`a `e amhr`h mhl a geidsgaéíh ghmag. 112

2215 222= 4>

 

Mektrh `e iravd`a`e

Pdph

mhl sema`hr

mhl sema`hr

mhl sema`hr

sel sema`hr

sel sema`hr

sel sema`hr

G

Y

F

G

Y

F

IA =2+

ll

522

42=

942

5::

6:0

>4>

IA =9

ll

519

66=

99:

55:

6:0

>>9

IA =9+

ll

5:4

665

9=6

5=5

6:0

952

IA 05

ll

515

696

610

5:2

6:0

952

IA 05+

ll

5=1

660

9>:

5==

6=1

915

@dleksões? +/- 52 ll (1,49 phg.) Resh

Pdph

Ukd`a`e

Resh, ukd`a`e mhl sema`hr

Resh, ukd`a`e sel sema`hr

IA =2+

ci

1242

1224

IA =9

ci

1249

121:

IA =9+

ci

11:5

1202

IA 05

ci

11:5

1202

IA 05+

ci

119:

126:

Reshs (ýgeh dkmguì`h)? +/- 52 ci (112 gj) @dleksões @dleksõ es e peshs el tajegas para ukd`a`es ukd` a`es arrenemd`as arrenem d`as a ar, =62^-0>2^. =62^-0>2^.

11:

2215 222= 4>

 

>.:

Rrhphsta `e dkstagaéíh

Exelpgh `e saga `h mhlpresshr

0

11j 11a 1 10

>

4

5

=

 AGP. 1

6

ldk.1222

^dew A

 AGP. :

ldk.1222

ldk.1222

 AGP. =

ldk.1222

^dsta A

^dsta gaterag 9

12  AGP. 0

: 1:

 A `dreéíh `h nguxh `e resnrdalekth oalads

`eve ser dkvertd`a. 1=

 Exelpgh `e saga `h mhlpresshr 

11=

2215 222= 4>

 

@esmrdéíh 1

Dkst Dkstag agar ar h mhl mhlpr pres essh shrr kul pav pavdl dlek ekth th fhr fhrdz dzhk hkta tagg sýgd sýgd`h `h,, que suphrte `evd`alekte h pesh.

:

Rh Rhsd sdéí éíhh `a `a vá vágv gvug ugaa ``ee sa saì` ì`aa `e ar mhlp mhlprdl rdld` d`h. h.

=

H mhlp mhlprd rdle lekt kthh thta thtagg láxd láxdlh lh `a `a tuju tujuga gaéí éíhh (dkm (dkmgu gudk dk`h `h a tujugaéíh `e dktergdiaéíh ektre h mhlpresshr e h reservatýrdh) ph`e ser magmuga`h `a seiudkte nhrla? `p < (G x 052 x Qm1,65) / (`5 x p) ` < @dêletrh dkterdhr `h tujh `e saì`a, el ll `p < Que`a `e pressíh (láxdla remhlek`a`a < 2,1 jar/ 1,5 psd) G < Mhlprdlekth `h tujh `e saì`a, el l  p < Rressíh ajshguta ka saì`a `h mhlpresshr, mhlpresshr, el jar(a) Qm < ^azíh ^azíh `e ar gdvre gdvr e `h mhlpresshr, mhlpressh r, el g/s

0

^ektdga ektdgaéíh éíh?? aass ireg iregfas fas `e ektra` ektra`aa e h vekt vektdga dga`hr `hr `evel `evel ser dkstaga`hs `e lh`h a evdtar quagquer remdrmugaéíh `e ar `e renrdieraéíh renrdieraéíh para h mhlpresshr hu sema`hr. sema`hr. A veghmd`a`e láxdla `h ar atraväs `as iregfas ä `e 5 l/s (1>,5 päs/s). A telperatura láxdla `h ar ka a`ldssíh `h mhlpresshr ä `e 0> (115mhlpresshres ²N) (lìkdlh 2 resnrda`hs ²M / =:da`hs ²N). Rara as agterkatdvas 1 e²M = `hs resnr a aar, r, a mapamd`a`e `e vektdgaéíh requerd`a para gdldtar a telperatura `a saga `h mhlpresshr ph`e ser magmuga`a `a seiudkte nhrla? • Qv < (1,2> (1,2> K + 1,:@)/` 1,:@)/`P P H ar `e renrdieraéíh `h sema`hr ph`e ser hrdekta`h para h exterdhr  Qv < Mapamd`a`e `e vektdgaéíh requerd`a, el l=/s  K < Rhtïkmda `e ektra`a `h mhlpresshr, el cY @ < Ektra`a `e phtïkmda egätrdma `h sema`hr, el cY `P < Aulekth `e telperatura ka saga `h mhlpresshr  Rara as agterkatdvas : e 0?  a mapamd`a`e `h vektdga`hr  `eve mhrresphk`er â mapamd`a`e `h vektdga`hr `h mhl presshr a ula maria `e pressíh diuag â que`a `e pressíh pressíh shjre as mhk`utas `e ar. Rara mhlpresshres resnrda`hs a áiua, a mapamd`a`e `e vektdgaéíh requerd`a para gdldtar a telperatura `a saga `h mhlpresshr ph`e ser magmuga`a `a seiudkte nhrla? • Qv < (2,1= (2,1= K + 1,:@)/` 1,:@)/`P P Láx. que`a `e pressíh a`ldssìveg shjre hs mhk`uthres, aktes hu `ephds `h mhlpresshr < =2 Ra.

5

Hs tu tujh jhss ``ee ``re rekh kh pa para ra h mhg mhget ethr hr `e `e `re `rekh kh kíh kíh `ev `evel el leriugfar ka áiua `h mhgethr `e `rekh. A Atgas Mhpmh tel separa`hres `e ýgeh/áiua (tdph H]@ hu H]Md) para separar a ladhr parte `h ýgeh `hs mhk`eksa`hs, `e lh`h

6

Ndgtrh Ndgtrh,, td tdph ph @@ @@ para para apgdm apgdmaé aéõe õess iiera erads ds.. H ndgt ndgtrh rh ret retäl äl  part ìmugas  partìmug as sýgd`as sýgd` as atä 1 lìmrhk mhl mh l ula passaiel passai el `e ýgeh láx. `e 2,5li/l=. Ul ndgtrh `e egeva`a endmdïkmda, tdph R@, ph`e ser dkstaga`h a ousakte `e ul ndgtrh @@. Este ndgtrh ndgtr h retäl partìmugas par tìmugas sýgd`as atä 2,21 lìmrhk, lìmrhk, mhl ula passaiel `e ýgeh láx. `e 2,21 li/l=. Kh mash `e serel dk`eseoáveds vaphres e h`hres `e ýgeh, `eve ser  dkstaga`h ul ndgtrh `e tdph Q@ a ousakte `h ndgtrh R@. Zemhlek`a-se a dkstagaéíh `e tujhs jy-pass shjre ma`a ndgtrh mhl vágvugas `e esnera, `e nhrla a dshgar hs ndgtrhs `urakte as hperaéões `e assdstïkmda, sel perturjar h nhrkemdlekth `e ar mhlprdld`h.

4

Dkstag Dkstagar ar h rres eserv ervatý atýrdh rdh `e ar (hpmdh (hpmdhkag kag)) kkula ula sag sagaa kíh kíh exphsta a telperaturas `e mhkiegalekth, kul pavdlekth sýgd`h e kdvega`h que suphrte `evd`alekte h seu pesh.

12

]dstela ]dstela jy-pass jy-pass para mhkthrka mhkthrkarr h sema`hr sema`hr `urakte `urakte as hperaéões `e assdstïkmda (`dsphkìveg mhlh hpéíh3 mhksugtar a AtgasMhpmh).

11 11aa Rara evdtar evdtar h rethrkh rethrkh `h ar `e exaustíh exaustíh para para a ektra`a ektra`a `e renrdieraéíh, `eve ser `edxa`h espaéh sundmdekte amdla `a ukd`a`e para evamuar h ar `e exaustíh. Agterkatdvalekte, `eve ser dkstaga`a ula mhk`uta mhk`u ta `e ar `e exaustíh. Mhksugt Mhks ugtar ar `e ` e AGP.1 AGP.1 a AGP.0 AGP.0 11 11jj Khs mhlpres mhlpresshres shres resnrda`hs resnrda`hs a áiua? áiua? Nguxh Nguxh `e áiua áiua e  pressíh a aoustar el nukéíh `as mhk`déões `h ghmag. ghmag. Rara a quagd`a`e `a áiua `e renrdieraéíh, mhksugtar a seéíh Zequdsdths `a áiua `e renrdieraéíh. H mgdekte `eve dkstagar  ula vágvuga `e mhrte `e áiua e ula vágvuga `e puria `e áiua kh tujh `e ektra`a e kh tujh `e saì`a `e áiua `h mhlpresshr. ]e estdverel est dverel dkstaga`as dkst aga`as vágvugas vágvugas `e mhrte `e áiua kh tujh `e ektra`a e `e saì`a `e áiua `h mhl presshr, dkstagar ul `dsphsdtdvh `e seiurakéa mhl ula  pressíh  press íh `endkd` `en dkd`aa `e amhr`h amhr `h mhl a pressí p ressíhh láxdla láxd la `e ektra`a `e áiua `e renrdieraéíh (mhksugtar a seéíh Mhk`déões `e renerïkmda e gdldtaéões) ektre h tujh `e saì`a `e áiua `h mhlpresshr e a vágvuga `e mhrte. Ah hperar a ukd`a`e, h hpera`hr `eve mertdndmar-se mertdndmar-se `e que h sdstela `e áiua `e renrdieraéíh kíh ph`e ser jghquea`h. H amdla dk`dma`h taljäl se apgdma ah sdstela `e áiua `e renrdieraéíh `a remuperaéíh `e ekerida. ekerida . Zelhver hs  juoões  juoõ es `e ` e pgástd pg ástdmh mh (se ( se nhrke n hrkemd`h md`hs) s) `hs tujhs tujh s ``ee áiua ái ua `h mhlpresshr e gdiar hs tujhs ah mdrmudth `e áiua `e renrdieraéíh.

a iaraktdr que hs mhk`eksa`hs mhk`eks a`hs satdsnazel hs requdsdths `a geidsgaéíh aljdektag. >

Lý`ug Lý`ughh ``ee mhk mhktr trhg hgee mhl mhl padk padkeg eg `e lhkd lhkdth thrd rdza zaéí éíh. h.

9

Ma Majh jh `e `e agdl agdlek ekta taéí éíhh a ser ser `dl `dlek eksd sdhk hka` a`hh e dkst dkstag aga` a`hh phr  phr  ul egetrdmdsta. Rara preservar h irau `e prhteéíh `h mhlpartdlekth egätrdmh e prhteier hs respemtdvhs mhlphkektes `e pý `h aljdekte, ä hjrdiatýrdh usar ula oukta `h majh a`equa`a, quak`h gdiar  h majh `e agdlektaéíh agdlektaéíh ah mhlpresshr. mhlpresshr.

110

1:

Ira`ea Ira`ealek lekth th `h ar `e `e rrenr enrdie dieraé raéíh, íh, sema`h sema`hrr.

1=

]e fhuv fhuver er ula ula mhk`u mhk`uta ta ka ektra` ektra`aa `e ar, ar, h seksh sekshrr `e telperatura aljdekte tel `e ser rephsdmdhka`h para lhkdthrdza lhkdt hrdzarr a telperatura t elperatura `e ektra`a.

10

^ágv ^ágvug ugaa ``ee sei seiur uraakéa kéa

2215 222= 4>

 

]eiurakéa H hpera`hr `eve apgdmar th`as as premauéões `e seiurakéa regevaktes, dkmgudk`h as lekmdhka`as keste lakuag.

Nukmdhkalekth kh exterdhr/el agtdtu`e Hs mhlpresshres `e veghmd`a`e ndxa ph`el ser mhlermdagdza`hs mhl hpéíh `e prhteéíh mhktra a mfuva. Mhl esta hpéíh, este mhlpresshr ph`e ser dkstaga`h kh exterdhr, kul ghmag ajrdia`h hk`e kíh faoa mhk`déões para hmhrrïkmda `e mhkiegalekthh. Mash hmhrra mhkiegaiekth, mhkiegaiek th, thlar as le`d`as a`equa`as para evdtar `akh `akhss ka láqudka e kh equdpalekth auxdgdar. Keste mash, e taljäl kh mash `e nukmdhkalekth amdla `hs 1222 l (==22 päs), mhksugtar a Atgas Mhpmh.

Lhvdlektaéíh/egevaéíh H mhlpresshr ph`e ser `esghma`h phr ul elpdgfa`hr, utdgdzak`h as rakfuras ka estrutura. Phlar mud`a`h para kíh `akdndmar a estrutura `urakte a egevaéíh hu traksphrte. Aktes `e gevaktar, thrkar a dkstagar hs paranushs `e ndxaéíh `e traksphrte. Mertdndmarse `e que hs iarnhs aparemel kh hutrh ga`h g a`h `a estrutura. H mhlpresshr ph`e ser taljäl egeva`h dkserdk`h vd vdias ias kas rakfuras. Mertdndmar-se `e que as vdias kíh `esgdzal e que aparemel kh hutrh ga`h `a estrutura `a lesla nhrla. As mhrrektes `evel ser  laktd`as paragegas â estrutura phr ledh `e expakshres `e mhrrektes, `e nhrla a kíh `akdndmar h mhlpresshr. H equdpalekth `e egevaéíh `eve ser mhghma`h `e nhrla a que h mhlpresshr seoa gevakta`h ka perpek`dmugar. Gevaktar gektalekte e evdtar thrmer.  Kh mash `e ukd`a`es equdpa`as mhl a hpéíh `e `dsphsdtdvh `e egevaéíh, kíh ä perldtd`h egevar h mhlpresshr  se as peéas `a marekaiel hu hs suphrtes `e egevaéíh kíh estdverel mhlpgetalekte dkstaga`hs dkstaga`hs.. Quak`h h mhlpresshr está sek`h gevakta`h, ä taljäl prhdjd`h ndmar `ejadxh `a maria hu enetuar atdvd`a`es `e lakutekéíh kh leslh.

115

2215 222= 4>

 

>.=

Gdiaéões egätrdmas Rara preservar h irau `e prhteéíh `h mhlpartdlekth egätrdmh e prhteier hs respemtdvhs mhlphkektes `e pý `h aljdekte, ä hjrdiatýrdh usar  ula oukta `h majh a`equa`a, quak`h gdiar h

Lh`hs `e mhktrhge `h mhlpresshr el mhlpresshres mhl h reiuga`hr Egectrhkdchk®  Kh mash `e mhlpre mhl presshr sshres es equdpa` equ dpa`hs hs mhl ul reiuga rei uga`hr  `hr  Egectrhkdchk®, mhksugtar a seéíh ]egeéíh ektre mhktrhge ghmag, relhth hu phr GAK, se se pretek`er trhmar para hutrh lh`h `e mhktrhge.

majh `e agdlektaéíh ah mhlpresshr.

Khta? Mhksugtar `dairalas egätrdmhs dtel :.9 páidka 16. Dkstruéões 1. :. =. 0. 5.

Nhrk Nhrkeeme merr uul l sem semmd mdhk hka` a`hr hr.. ^erd erdndm ndmar ar se se hs majhs majhs `h `h lhthr lhthr e hs ndhs `ektrh `ektrh `h mhlp mhlpar ar-tdlekth egätrdmh se ekmhktral `evd`alekte aperta`hs khs respemtdvhs terldkads. ^erd erdndm ndmar ar hs nus nusìve ìveds ds e h parê parêlet letrh rh `h regä regä `e shjre shjremar maria. ia. Mhksugtar a seéíh @dleksíh `hs majhs egätrdmhs. Gdiar Gdiar hs hs majhs majhs `e agdl agdlekt ektaéí aéíhh aahs hs resp respemt emtdvh dvhss terld terldkad kadss G1, G: e G=. Gdiar Gdiar h ppar aran anus ushh ``hh mmhk hk`u `uth thrr `e `e ter terra ra (RE). (RE).

 Kh mash `e mhlpre mhl presshr sshres es equdpa` equ dpa`hs hs mhl ul reiuga rei uga`hr  `hr  Egectrhkdchk® Irapfdm, mhksugtar taljäl a seéíh ]egeéíh `h lh`h `e mhktrhge.

Rh`el ser segemdhka`hs hs seiudktes lh`hs `e mhktrhge? •



Mhktrhge ghmag? h mhlpresshr reaie apekas a mhlak`hs dktrh`uzd`hs atraväs `hs jhtões kh padkeg `e mhktrhge. Hs mhlak`hs `e partd`a/para`a `h mhlpresshr atraväs `a nukéíh `e regýidh estíh atdvhs, se prhirala`h. Mhktrhge relhth? h mhlpresshr reaie apekas a mhlak`hs `hs dkterrupthres exterkhs. A para`a `e eleriïkmda  perlakeme  perl akeme atdv a tdva. a. Hs mhlak` mhl ak`hs hs `e par partd` td`a/p a/para ara`a `a `h `h mhlpresshr atraväs `a nukéíh `e regýidh mhktdkual a ser phssìveds.

Dk`dmaéíh `h esta`h `h mhlpresshr el mhlpresshres equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk® H reiuga`hr Egectrhkdchk ä nhrkemd`h mhl ul regä auxdgdar (C25)  para dk`dmaéíh relhta `e ul mhrte `e nukmdhkalekth. Este mhktath KH (KH < khrlaglekte ajerth) nemfa se th`as as mhk`déões nhrel khrlads e ajre se fhuver nagfa `e mhrrekte hu mhrte `e nukmdhkalekth.

Hpéões? • Ra Rart rtd` d`aa e para para`a `a re relh lhth th (d (dkt kter erru rupt pthr hr ]1 ]1') ') • Ma Mari ria/ a/`e `esm smar aria ia re relh lhta tass ((Dk Dkte terr rrup upth thrr ]0') ]0') • @ete @eterl rldk dkaé aéíh íh `e `e pres pressí síhh relh relhta ta (dk (dkte terr rrup upth thrr ]— mhlj mhljdk dka` a`hh mhl h dkterrupthr `e pressíh ]0') Lak`ar verdndmar as lh`dndmaéões pega Atgas Mhpmh. Rarar h mhlpresshr e `esgdiar a mhrrekte aktes `e gdiar equdpalekth exterkh. Apekas síh perldtd`hs mhktaths gdvres `e  phtekmdag.

Mhktath `e maria láxdla? 12 A/:52 ^ MA. Rarar h mhlpresshr e `esgdiar a mhrrekte aktes `e gdiar  equdpalekth exterkh. Mhksugtar a Atgas Mhpmh. •

Dk`dmaéíh `h ul esta`h `h mhlpresshr el Irapfdm mhlpresshres equdpa`hs mhl reiuga`hr Egectrhkdchk® H reiuga`hr Egectrhkdchk ä nhrkemd`h mhl mhktaths auxdgdares gdvres `e phtekmdag KA (KA < khrlaglekte ajerth) (C25, C29 e C26) para dk`dmaéíh relhta `e? • • •

ma maria ria/a /agìv gìvdh dh lakua lakuagg hhuu nnukm ukmdh dhkal kalek ekth th authl authlátd átdmh mh (C29) (C29) mhk`déíh `e avdsh (C26) mhk` mhk`dé déíh íh `e mh mhrt rtee ``ee nnuk ukmd mdhk hkal alek ekth th (C25 (C25))

Mhktrhge phr GAK? h mhlpresshr ä mhktrhga`h atraväs `e ula re`e ghmag. Mhksugtar a Atgas Mhpmh.

Mhksugtar a seéíh ]dstela egätrdmh para ghmagdzar hs mhkemthres. mhkemthr es.

Exelpgh? C25 ä ul mhktath KA (KA < khrlaglekte ajerth). ]erá nemfa`h se th`as as mhk`déões estdverel khrlads e será ajerth kh mash `e nagfa `e mhrrekte hu mhrte `e nukmdhkalekth. nukmdhkalekth. Mhktath `e maria láxdla? 12 A/:52 ^ MA. Rarar h mhlpresshr e `esgdiar a mhrrekte aktes `e gdiar  equdpalekth exterkh. Mhksugtar a Atgas Mhpmh.

11>

2215 222= 4>

 

>.0

Rdmthiralas

@esmrdéíh

 Rdmthiralas

Zen. Zen. @esd @esdik ikaé aéíh íh 1

@re rekh kh au auth thlá látd tdmh mh `e mhk` mhk`ek eksa sa`h `hss

:

Avdsh? pprresekéa `e `e te teksíh

=

Avds vdsh? h? `esgd `esgdiar iar a mhrr mhrrekt ektee e `espre `espressu ssurdz rdzar ar h mh mhlpr lpress esshr hr aktes aktes `e `e quagqu quagquer er repar reparhh

0

Avdsh? aktes `e prhme`er prhme`er âs gdiaéões gdiaéões egätrdmas egätrdmas `h mhlpresshr mhlpresshr,, mhks mhksugtar ugtar h lakuag `e dkstruéões dkstruéões para verdndm verdndmar ar h sektd`h sektd`h `e rhtaéíh `h lhthr 

5

Jdká Jdkárd rdhs hs pa para ra para paranu nush shss `e `e aéh aéh (Ne) (Ne) hu hu gat gatíh íh (Mu_ (Mu_k) k)

>

Gujrdndmar Gujrdndmar gdiedralek gdiedralekte te a oukta `h ndgtrh ndgtrh `e ýgeh, ýgeh, ekrhsmá-g ekrhsmá-ghh e apertar apertar â líh (aprhx. (aprhx. leda leda vhgta) vhgta)

9

Avds vdsh? h? parar parar h mhlp mhlpres resshr shr akt aktes es `e repara repararr hhss vvekt ektdga dga`hre `hress

6

Avdsh? `esgdiar `esgdiar a mhrrekte mhrrekte aktes aktes `e relhver relhver a mhjertur mhjerturaa `e prhteéíh prhteéíh `ektrh `ektrh `h mhlpart mhlpartdlekth dlekth egätrdmh egätrdmh

4

Mhksug Mhksugtar tar h lakuag lakuag `e `e dkstr dkstruéõe uéõess aktes aktes `e enetu enetuar ar a laku lakute teké kéíh íh

1=

]aì` ]aì`aa ``ee ááiu iuaa ``ee rren enrd rdie iera raéí éíhh

10

Ek Ektr tra` a`aa `e ái áiua ua `e renrd renrdie iera raéí éíhh

119

2215 222= 4>

 

9

Dk Dkst stru ruéõ éões es `e nukm nukmdh dhka kale lekt kth h

-

9.1

Rartd`a dkdmdag

]eiurakéa

H hpera`hr `eve apgdmar th`as as Rremauéões `e seiurakéa regevaktes.

-

Rara a ghmagdzaéíh `a vágvuga `e saì`a `e ar e `as gdiaéões `e `rekh, mhksugtar as seéões Dktrh`uéíh e ]dstela `e mhk`eksa`hs. Rrhme`dlekth

-

-

-

 Ndxaéões `e traksphrte `h IA =2+ ah IA 05

Mhksu Mhksugt gtar ar as seéõe seéõess @dl @dlek eksí síh h `hs `hs majh majhss eegä gätr trdm dmhs, hs, Rrhphsta `e dkstagaéíh e @esekfhs `dleksdhkads. As seiudktes ndxaéões `e traksphrte, pdkta`as el verlegfh, verlegfh, `evel ser relhvd`as? • Raranu Raranushs shs e jumfa jumfass `ej `ejadxh adxh `h separa`h separa`hrr `e ýgeh (1) • Rara Raranush nushss e jumfas jumfas `ej `ejadx adxh h `h mhl mhlpart partdle dlekth kth `a ekirekaiel (:) • Aph Aphdh dh `ejadx `ejadxh h `h `h lht lhthr( hr(=) =) ^erd erdndm ndmar ar se as gdi gdiaéõ aéões es egätrd egätrdmas mas mhr mhrres resphk phk`el `el â ggeid eidsga sga-éíh apgdmáveg e se th`hs hs ndhs estíh jel ekmadxa`hs khs terldkads respemtdvhs. A dkstagaéíh tel `e estar gdia`a â terra e prhteid`a mhktra murth-mdrmudthss atraväs `e nusìveds `h tdph dkerte el th`as murth-mdrmudth as nases. @eve ser dkstaga`h ul semmdhka`hr prýxdlh `h mhlpresshr. ^er erdn dndm dmar ar a gd gdia iaéí éíh h mhrr mhrret etaa `h `h trak traksn snhr hrla la`h `hrr (P1) (P1).. ^erdndmar hs parêletrhs parê letrhs `h regä `e shjremaria `h lhthr  `e amdhkalekth (N:1). ^erdndmar se h regä `e shjremaria shjr emaria `h lhthr está `endkd`h `endkd `h  para rearle lakuag. Dksta Dkstaga garr a vág vágvu vuga ga ` `ee sa saì` ì`aa ` `ee ar (A (A^) ^)33 mhks mhksug ugta tarr a sseé eéíh íh Dktrh`uéíh quakth â phsdéíh `a vágvuga. Nemfar a vágvuga. Gdiar a re`e `e ar â vágvuga.  Khs mhlpresshre mhlpresshress equdpa`hs equdpa`hs mhl ul jy-pa jy-pass ss `h sema` sema`hr, hr, dkstagar a vágvuga `e saì`a `e ar kh tujh jy-pass `h sema`hr. Gd Gdia iarr a(s) a(s) ssaì aì`a `a(s (s)) `e `rek `rekh h `e mh mhk` k`ek eksa sa`h `hss a u ul l mhge mhgeth thr  r  `e `rekh. Mhksugtar a seéíh ]dstela `e mhk`eksa`hs. Hs tu tujh jhss ` `ee `re `rekh kh para para h mmhg hget ethr hr `e `rek `rekh hk kíh íh `eve `evel l leriugfar ka áiua. Hs tujhs `evel ser dshga`hs mash exdsta h rdsmh `e mhkiegalekth. Rara a `rekaiel `e áiua `e mhk`eksa`hs pura, dkstagar  ul separa`hr `e ýgeh/áiua que está `dsphkìveg ka Atgas Mhpmh mhlh hpéíh. Mhksugtar a seéíh H]Md. Rara Rara mh mhlp lpre ress sshr hres es mh mhl l ul ul nndg dgtr trh h @@ @@ hu hu @@ @@ e R@, R@, gd gdia iarr h `rekh authlátdmh `hs ndgtrhs a ul mhgethr `e `rekh a`equa`h.

 Exelpgh `h mhlpartdlekth egätrdmh `h IA =2+ ah IA 05

116

2215 222= 4>

 

-

-

-

-

^erdndmar h kìveg ``ee ýýggeh. H kìveg `e ýgeh `eve estar ektre h iariagh `e ekmfdlekth `e ýgeh (NM) e h thph `h vdshr (Ig). Nhrkemer etdquetas, para avdsar h hpera`hr que? • H mhlp mhlpress resshr hr ph`e thrkar thrkar a partdr partdr authlatd authlatdmale malekte kte apýs nagfa `e mhrrekte (se ( se atdva`h, mhksugtar a Atgas Mhpmh). • H mhlp mhlpress resshr hr ä mhktrhga mhktrhga`h `h aut authlat hlatdmal dmalekte ekte e ph`e ph`e ser repartd`h authlatdmalekte. Kh Khss mmhl hlpr pres essh shre ress resn resnrd rda` a`hs hs a ááiu iua, a, nemf nemfar ar as as vvág ágvu vuga gass `e `rekh `e áiua `e renrdieraéíh. Ajrdr a vágvuga `e ektra`a `e áiua `e renrdieraéíh e a vágvuga `e reiugaiel. Gd Gdia iarr a mhr mhrre rekt kte. e. Rar Rartd tdrr h mhl mhlpr pres essh shrr e pará pará-g -ghh dle` dle`da data ta-lekte. ^erdndmar ^erdndmar h sektd`h sektd `h `e rhtaéíh `h lhthr `e amdhkalekth (L1) quak`h h lhthr estdver quase parak`h. H sektd`h `e rhtaéíh mhrreth `h lhthr `e amdhkalekth ä dk`dma`h phr ula seta ka mhjertura `h vektdga`hr `h lhthr. ]e h sektd`h `e rhtaéíh `h lhthr `e amdhkalekth estdver  dkmhrreth, ajrdr h semmdhka`hr e dkverter `uas `as gdkfas egätrdmas `e ektra`a.  Khs mhlpress mhlp resshres hres resnrd re snrda`hs a`hs a ar, verdndma verd ndmarr taljä taljäl lh

 Ghmagdzaéíh `h `dsphsdtdvh `e `esmaria

Rrhme`dlekth

sektd`h `e rhtaéíh `h lhthr `h vektdga`hr. ]etas `e rhtaéíh, vdsìveds atraväs `a iregfa `h teth, síh nhrkemd`as ka mfapa `ejadxh `h vektdga`hr, para dk`dmar  h sektd`h `e rhtaéíh mhrreth `h lhthr `h vektdga`hr. vektdga`hr. ]e h sektd`h `e rhtaéíh `h lhthr `h vektdga`hr estdver  dkmhrreth, ajrdr h semmdhka`hr e dkverter `uas `as gdiaéões egätrdmas `e ektra`a khs terldkads `h `dsoukthr (Q15). H sektd`h `e rhtaéíh dkmhrreth `h lhthr `e amdhkalekth  ph`erá mausar `akhs kh mhlpresshr. ^erd erdndm ndmar ar hs parêle parêletrh trhss prhi prhiral rala`h a`hs. s. Khs mhlpre mhlpress sshre hress equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk®, mhksugtar  a seéíh Rarêletrhs prhiraláveds. ^erdndmar hs parêletrhs parêletr hs prhirala`hs. Khs mhlpresshres mhlpresshr es equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm, mhksugtar a seéíh Rarêletrhs prhiraláveds. Rart Rartdr dr e nu nukm kmdh karr h mhl mhlpr pres essh shrr `ura `urakt ktee agi agiuk ukss ldk ldkut uths hs.. ^erdndmar se hdhka mhlpresshr nukmdhka khrlaglekte.  Rhsdéíh `h vdshr `h kìveg `e ýgeh

9.: Akte tess `a partd`a Hjservaéões

]e h mhlpresshr kíh tdver nukmdhka`h `urakte hs ÿgtdlhs > leses, remhlek`a-se vd-

Mh Mhks ksug ugta tarr a seé seéíh íh Rartd Rartd`a `a dk dkdm dmda dagg ppar araa a gh ghma magd gdza zaéí éíhh ``hs hs mhlphkektes `h sdstela `e ýgeh. ^erdndmar h kìveg kì veg `h ýgeh (Ig) e, se kemessárdh, kemessár dh, mhlpgetar.

valekte h legfhralekth `a gujrdndmaéíh `h egelekth mhlpresshr ka partd`a. @esgdiar a lakiuedra `e ektra`a, relhver h `dsphsdtdvh `e `esmaria (UA) e `espeoar 2,95 g (2,:2 (2, :2 U] iag, 2,19 Dlp iag) `e ýgeh kh egelekth mhlpresshr. ^hgtar a dkstagar h `dsphsdtdvh `e `esmaria e vhgtar a gdiar a lakiuedra `e ektra`a. Mertdndmar-se `e que th`as as gdiaéões estíh ndrles.

-

]e kem kemes essá sárd rdh, h, esv esvaz azda darr h mhge mhgeth thrr `e phe phedr dras as `h `h ndgt ndgtrh rh33 mhksugtar a seéíh Ndgtrh `e ar. ]e a parte parte verl verleg egfa fa `h `h dk`d dk`dma ma`h `hrr `e assd assdst stïk ïkmd mdaa ``hh ndgt ndgtrh rh `e ar estdver mhlpgeta, sujstdtudr h egelekth `h ndgtrh `e ar. Zearlar h dk`dma`hr `e assdstïkmda (^D) pressdhkak`h pressdhkak` h h jhtíh ka extreld`a`e extreld`a`e `h mhrph e rearlar rearlar h avdsh `e assdstïkmda.  Kh s mh lp r es sh re s eq ud p a` hs mh l ul re i ug a` h r  Egectrhkdchk®, mhksugtar a seéíh Amessh/rearle `h telphrdza`hr `e assdstïkmda.  Kh s mh lp r es sh re s eq ud p a` hs mh l ul re i ug a` h r  Egectrhkdchk® Irapfdm, mhksugtar a seéíh Leku `e assdstïkmda. 114

2215 222= 4>

 

Ras assh sh

Aéíh

-

Ajrdr a vágvuga `e saì`a `e ar. Gdi Gdiar a mhrr rreekte. ^erdndma dmar se h GE@ GE@ `e presekéa `e teksíh (>) amek`e. Rress ssddhkar h jhtíh `e partd`a (1) kh padkeg `e mhk-

-

trhge. H mhlpresshr mhleéa a nukmdhkar e h GE@ `e nukmdhkalekth authlátdmh (6) amek`e. @ez seiuk`hs apýs a partd`a, h lhthr `e amdhkalekth mhluta `e estrega para trdêkiugh e h mhlpresshr mhleéa a nukmdhkar el maria.

 Rhsdéíh `h ndgtrh `e ar e `h dk`dma`hr `e assdstïkmda

9.=

Rartd`a

Rrhme`dlekth

Rara a phsdéíh `a vágvuga `e saì`a `e ar e `as gdiaéões `e `rekh, mhksugtar as seéões Dktrh`uéíh e ]dstela `e mhk`eksa`hs.

Pelperatura lìkdla `h egelekth mhlpresshr para ukd`a`es resnrda`as a áiua •

(A (A)? )? Pelpe elpera ratu tura ra `e ek ektr tra` a`aa ` `ee aar  r 

• • •

(J (J)? )? Pel elp per erat atur uraa ` `ee mmhk hk`e `eks ksaaéí éíh h (M)? Rressíh `e trajagfh (@)? U Ul ld`a`e re regatdva `h `h aar  r 

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk® Exelpgh? ]e nukmdhkar a ula pressíh `e 12 jar(e) (105 psdi) kula telperatura aljdekte `e :2 ²M (>6 ²N) e mhl ula uld`a`e regatdva `h ar `e 122%, a telperatura lìkdla para dlpe`dr a nhrlaéíh `e mhk`eksa`hs mhk`eksa`hs ä >6 ²M (150 ²N). Zeiugar h nguxh `e áiua `e resnrdalekth `urakte a hperaéíh el maria para hjter 

ula telperatura ektre 92 e aprhx. 95 M (156 e aprhx. 1>9 N) ka saì`a `h egelekth mhlpresshr.

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk® Irapfdm

1:2

2215 222= 4>

 

9.0 9.0

@ura @urakt ktee h nukm nukmdh dhka kale lekt kthh

Avdshs H hpera`hr `eve apgdmar th`as as Rremauéões `e seiurakéa regevaktes. Mhksugtar taljäl a seéíh ]hguéíh `e prhjgelas. Lakter as phrtas nemfa`as `urakte h nukmdhkalekth3 ph`el ser ajertas `urakte murths  perìh`hs `e telph para enetuar verdndmaéões. verdndmaéões. Quak`h hs lhthres estíh para`hs e h GE@ (6) (nukmdhkalekth authlátdmh) está amesh, hs lhthres ph`el partdr authlatdmalekte.

^erdndmaéíh erdndmaéí h `h kìveg `e ýgeh Quak`h h GE@ `e nukmdhkalekth authlátdauthlátdmh (6) estdver amesh, h reiuga`hr está mhktrhgak`h authlatdmalekte h mhlpresshr, mhlpresshr, hu seoa, nukmdhkalekth el maria, nukmdhkalekth el agìvdh, para`a `hs lhthres e repartd`a!

^erdndmar reiugarlekte h kìveg `e ýgeh. Rressdhkar h jhtíh `e  para`a (4). H kìveg `e ýgeh `eve estar ektre h iariagh `e ekmfdlekth e h thph `h vdshr (Ig). ]e h kìveg `e ýgeh estdver ludth jadxh, esperar atä h mhlpresshr  ter `espressurdza`h. kh jhtíh `e para`a `e eleriïkmda (12) paraMarreiar evdtar que h mhlpresshr parta dkespera`alekte. dkespera`alekt e. El seiud`a, nemfar a vágvuga `e saì`a `e ar e  pressdhkar h jhtíh `e teste ka parte superdhr `h(s) `rekh(s) egetrðkdmh(s) `e áiua (síh nhrkemd`hs `hds `rekhs `e áiua khs mhlpresshres Nugg-Neature) atä h sdstela `e ar ektre h separa`hr  `e ýgeh/reservatýrdh `e ar e a vágvuga `e saì`a estar  mhlpgetalekte `espressurdza`h. Mhksugtar a seéíh ]dstela `e mhk`eksa`hs para a ghmagdzaéíh `a vágvuga `e saì`a e `h `rekh `e áiua. @esaparanusar h juoíh `e ekmfdlekth `e ýgeh (NM) ula vhgta,  para perldtdr a gdjeraéíh `e quagquer pressíh exdstekte kh sdstela. Esperar agiuks ldkuths. Zelhver h juoíh e a`dmdhkar  ýgeh atä h kìveg atdkidr a ajertura `e ekmfdlekth. Dkstagar e apertar h juoíh (NM).

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk®

 Khs mhlpresshres mhlpresshres mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm, `esjghquear h jhtíh `e para`a `e eleriïkmda (12), ( 12), segemdhkar  h ìmhke dk`dma`hr `e para`a kh vdshr vdshr e pressdhkar h jhtíh `e rearle aktes `e vhgtar a partdr.

Ndgtrh `e ar

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk® Irapfdm

 Rhsdéíh `h dk`dma`hr `e assdstïkmda as sdstïkmda 1:1

2215 222= 4>

 

^erdndmar h dk`dma`hr `e assdstïkmda mhl reiugard`a`e. ]e a parte mhghrd`a `h dk`dma`hr `e assdstïkmda (^D) estdver mhlpgeta, sujstdtudr h egelekth `h ndgtrh `e ar. Zearlar h dk`dma`hr `e assdstïkmda pressdhkak`h h jhtíh ka extreld`a`e `h mhrph `h dk`dma`hr.

@rekhs ^erdndmar reiugarlekte se hs mhk`eksa`hs síh `esmarreia`hs `urakte h nukmdhkalekth. Mhksugtar a seéíh ]dstela `e mhk`eksa`hs. A quaktd`a`e `e mhk`eksa`hs `epek`e `as mhk`déões aljdektads e `e trajagfh. ]e estdver dkstaga`h ul H]Md, verdndmar taljäl h kìveg kh mhgethr  `e ýgeh3 mhksugtar a seéíh Lakutekéíh `h H]Md.

Mhlpresshres mhl reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm? ^erdndmar reiugarlekte as gedturas e leksaieks `h vdshr (:).  Khr laglek  Khrlag lekte, te, h vds vdshr hr apr aprese esekt ktaa a pr press essíh íh `e saì`a saì `a `h mhlpresshr, sek`h h esta`h `h mhlpresshr dk`dma`h atraväs `e várdhs ìmhkes. ]hgumdhkar h prhjgela se h GE@ `e agarle (9) estdver amesh hu (:) dkterldtekte3 mhksugtar a`eseéíh Ìmhkes utdgdza`hs. H vdshr lhstra ula leksaiel assdstïkmda se ul dktervagh `h pgakh `e assdstïkmda tdver sd`h exme`d`h hu se ul kìveg `e assdstïkmda `e ul mhlphkekte lhkdthrdza`h tdver  sd`h exme`d`h. Enetuar as aéões `e assdstïkmda `hs pgakhs dk`dma`hs hu sujstdtudr h mhlphkekte e rearlar h telphrdza`hr  mhrresphk`ekte3 mhksugtar a seéíh Leku `e assdstïkmda.

9.> 9.5 ^erdndmaéí ^erdndmaéíhh `h vdshr

Rara`a

Zeiuga`hr Egectrhkdchk

Rrhme`dlekth

 Radkeg `e mhktrhge `h reiuga`hr Egectrhkdchk®

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk®

Mhlpresshress mhl reiuga`hr Egectrhkdchk®? Mhlpresshre ^erdndmar reiugarlekte as gedturas e leksaieks `h vdshr (:).  Khrlag  Khr laglek lekte, te, h vdshr vds hr apr aprese esekta kta a pre pressí ssíhh `e saì`a saì `a `h mhlpresshr, sek`h h esta`h `h mhlpresshr dk`dma`h atraväs `e pdmthiralas. ]hgumdhkar h prhjgela prhjgel a se h GE@ `e agarle (9) estdver amesh hu dkterldtekte3 mhksugtar a seéíh Avdsh Avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth, Mhrte `e nukmdhkalekth e ]hguéíh `e  prhjgelas. H vdshr (:) lhstra ula leksaiel `e assdstïkmda assdstïkmda se ul dktervagh `h pgakh `e assdstïkmda tdver sd`h exme`d`h hu se ul kìveg `e assdstïkmda `e ul mhlphkekte lhkdthrdza`h tdver sd`h exme`d`h. Enetuar as aéões `e assdstïkmda `hs pgakhs dk`dma`hs hu sujstdtudr h mhlphkekte e rearlar h telphrdza`hr  mhrresphk`ekte3 mhksugtar a seéíh Avdsh `e assdstïkmda.

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk® Irapfdm

Rrhme`dlekth

Rrhme`dlekth

Rassh

Aéíh

-

Rressdhkar h jhtíh `e para`a (4 (4)). H GE@ `e nukmdhkalekth authlátdmh (6) apaia-se e h mhlpresshr pára apýs =2 seiuk`hs `e nukmdhkalekth el agìvdh. Rara parar h mhlpresshr el mash `e eleriïkmda,  pressdhkar h jhtíh `e para`a `e eleriïkmda (12). H GE@ `e agarle (9) ndma dkterldtekte.  Khs mhlpress mhlpresshres hres mhl ul reiuga`hr reiuga`hr Egectrhkdc Egectrhkdchk®? hk®? shgumdhkar a mausa `h prhjgela, `esjghquear h jhtíh  puxak`h-h para nhra e pressdhkar pressdhkar h jhtíh jhtíh Esmape Esmape (5)  para rearlar rearlar..

-

 Radkeg `e mhktrhge `h reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm 1::

2215 222= 4>

 

-

9.9 9.9

 Khs mhlpresshre mhlpresshress mhl ul reiuga`hr reiuga`hr Egectrhkdchk® Egectrhkdchk® Irapfdm? • ]hgu ]hgumd mdhk hkar ar a mau mausa sa `h `h prh prhjg jgel elaa e `esj `esjgh ghqu quea ear  r  h jhtíh puxak`h-h para nhra. • Kaveia Kaveiarr ppara ara h ìmhke ìmhke `e para`a para`a kh vdshr vdshr uusak sak`h `h hs jhtões `e kaveiaéíh (=/0) e pressdhkar h

6

Lakutekéíh

 jhtíh ]egeéíh. Rressdhkar h jhtíh `e rearle. Kíh usar h jhtíh `e para`a `e eleriïkmda (12) para para`a khrlag! Nemfar a vágvuga ``ee ssaaì `a ``ee ar ar (A (A^)3 mh mhksug tar a seéíh Dktrh`uéíh. Rressdhkar h jhtíh `e teste ka parte rte superdh rdhr `h(s) `rekh(s) egetrðkdmh(s) `e áiua atä h sdstela `e ar  ektre h reservatýrdh `e ar e a vágvuga `e saì`a estar  mhlpgetalekte `espressurdza`h. Mhksugtar a seéíh ]dstela `e mhk`eksa`hs. @esgdiar a mhrrekte.

Radkeg `e mhktrhge

6.1 Rr Rrhi hira rala la ` `ee laku lakute teké kéíh íh p pre reve vekt ktdv dvaa

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk®

Zetd Zetdra ra`a `a `e nukm nukmdh dhka kale lekt kthh

Avdsh H hpera`hr `eve apgdmar th`as as Rremauéões `e seiurakéa regevaktes.

Rrhme`dlekth Rassh

Aéíh

-

Rarar h mhlpresshr e nemfar a vágvuga `e saì`a `e ar. Rressdhkar h jhtíh `e teste ka parte rte superdh rdhr `h(s) `rekh(s) egetrðkdmh(s) `e áiua atä h sdstela `e ar  ektre h reservatýrdh `e ar e a vágvuga `e saì`a estar  mhlpgetalekte `espressurdza`h. Mhksugtar a seéíh

-

]dstela `rekh. `e mhk`eksa`hs, para ghmagdzar a vágvuga `e @esgdiar a mhrr rreekte e `esgdi gdiar h mhlpres resshr `a re` re`e `e agdlektaéíh. @ e s a p e r ta r h ju oí h `e e km fd le k th ` e ýg e h a pe ka s ula vhgta, para perldtdr a gdjeraéíh `e quagquer   pressíh exdstekte kh sdstela. Mhksugtar a seéíh Lu`akéa `e ýgeh e `h ndgtrh `e ýgeh, para ghmagdzar h juoíh `e ekmfdlekth.

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk® Irapfdm

Avdsh Aktes `e enetuar quagquer hperaéíh `e lakutekéíh, `e reparh hu `e aouste, prhme`er  `a seiudkte nhrla? • Rarar Rarar h mhlpre mhlpressh sshrr. • Nemfar Nemfar a vág vágvuga vuga `e `e saì`a saì`a `e ar e press pressdhka dhkar  r  h jhtíh `e teste ka parte superdhr `h(s) `rekh(s) egemtrðkdmh(s) `e áiua atä h sdstela `e ar ektre h reservatýrdh `e ar e a vágvuga `e saì`a estar mhlpgetalekte `espressurdza`h.

-

Nemfar e `espressurdzar a parte `a re`e `e ar gdgdia`a â vágvuga `e saì`a. @esgdiar h tujh `e saì`a `e ar `h mhlpresshr `a re`e `e ar. @rekar h ýgeh. @rekar h mdrm rmuudth `e mhk`eksa`hs e `esgdiar a tujugaéíh `e mhk`eksa`hs `a re`e `e mhk`eksa`hs.

• Rressdhk Rressdhkar ar h jhtíh jhtíh `e para` para`aa `e eleriï eleriïkkmda (12). • @e @esg sgdi diar ar a mhrre mhrrekt kte. e. • @espre @espressu ssurdz rdzar ar h mhlpre mhlpressh sshr. r. Rara dkstruéões `etagfa`as, mhksugtar a seéíh ]hguéíh `e prhjgelas. H `eve apgdmar th`as as Rremauéões `ehpera`hr seiurakéa regevaktes.

Iaraktda - Zesphksajdgd`a`e `h Rrh`uth Utdgdzar apekas peéas authrdza`as. Quagquer `akh hu avarda mausa`h pegh ush `e peéas kíh authrdza`as kíh ä mhjerth pega Iaraktda hu Zesphksajdgd`a`e `h Rrh`uth. 2215 222= 4>

 

Cdts `e assdstïkmda Rara enetuar quagquer hperaéíh `e revdsíh r evdsíh hu `e lakutekéíh prevektdva, estíh `dsphkìveds cdts `e assdstïkmda (mhksugtar a seéíh Cdts `e assdstïkmda).

Mhktraths `e assdstïkmda A Atgas Mhpmh `dspõe `e `dvershs tdphs `e mhktraths `e assdstïkmda, gdjerak`h-h `e th`hs hs tdphs `e trajagfhs `e l lakutekéíh akutekéíh  prevektdva. Mhksugtar h seu Mektrh `e Mgdektes `a Atgas Mhpmh.

Iekeragd`a`es @urakte as hperaéões `e assdstïkmda, retdrar hs h-rdkis e as akdgfas.

Dktervaghs H Mektrh `e Mgdektes ghmag `a Atgas Mhpmh ph`e agterar h prhirala `e lakutekéíh, espemdaglekte hs dktervaghs `e assdstïkmda, el nukéíh `as mhk`déões aljdektads e `e trajagfh `h mhlpresshr. As verdndmaéões enetua`as para hs dktervaghs lads prhghkia`hs `evel taljäl dkmgudr as verdndmaéões para dktervaghs lads murths.

Aéões `e assdstïkmda para mhlpresshres mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk® Egectrhkdchk ® Agäl `as verdndmaéões `dárdas e trdlestrads, as hperaéões `e assdstïkmda síh airupa`as el dktervaghs `e telph (fhras `e nukmdhkalekth). H reiuga`hr tel ul telphrdza`hr `e assdstïkmda prhiraláveg. Aparemerá ul avdsh `e assdstïkmda quak`h h telphrdza`hr `e assdstïkmda tdver atdkid`h h dktervagh `e telph prhirala`h3 mhksugtar a seéíh Avdsh Avdsh `e assdstïkmda. Keste mash, verdndmar as fhras `e nukmdhkalekth. Enetuar as hperaéões `e assdstïkmda mhrresphk`ektes âs fhras `e nukmdhkalekth, mhknhrle espemdndma`h kh prhirala a seiudr. Zearlar h telphrdza`hr `e assdstïkmda apýs a assdstïkmda3 mhksugtar a seméíh Amessh/rearle `h telphrdza`hr `e assdstïkmda.

Rgakhs `e assdstïkmda para mhlpresshres mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm Agäl `as verdndmaéões `dárdas e trdlestrads, hperaéões `e assdstïkmda prevektdva estíh dk`dma`as kh prhirala a seiudr. Ma`a pgakh tel ul dktervagh `e telph prhirala`h, kh quag th`as as aéões `e assdstïkmda mhrresphk`ektes a esse pgakh tïl `e ser enetua`as. Ah ser atdkid`h h dktervagh, apareme ula leksaiel ka tega, dk`dmak`h que pgakhs `e assdstïkmda `everíh ser  enetua`hs3 mhksugtar a seéíh Leku `e assdstïkmda. Apýs a assdstïkmda, hs dktervaghs teríh que ser rearla`hs3 mhksugtar a seéíh Leku `e assdstïkmda.

1:=

1:0

2215 222= 4>

 

Rrhirala `e lakutekéíh prevektdva

Gdsta `e verdndmaéões `dárdas e trdlestrads DKPEZ^AGH] Atdvd`a`es 1 : = 0 5

>

9 6

4

12 11

1:

1= 10 15 1> 19

16 14 :2

:1 ::

:= :0

:5

:> :9 :6 :4 =2 =1

Khtas?

^erd nd ma r h kìveg `e ýg eh ^erd nd ma r a s g ed tur a s kh vd s hr ^erd nd ma r h d k`d m a `hr `e a s s d s tïkmd a `h nd g trh `e a r ^erd rdnd ndma marr ssee hs mh mhk` k`eeksa ksa`h `hss síh `e `esmar smarre reia ia`h `hss `ur `urak aktte h nuk ukmdh mdhka kal lekth kth @r eka r hs Mhk`eks a `hs ^erdndmar se hs mhk`eksa`hs mhk`eksa`hs s íh `esmarreia`hs a h pressdhkar h jhtíh ` `ee teste teste ka parte s uperdhr `h `rekh egetrðkdmh egetrðkdmh `e áiua Khs mhlpresshres mhl sema`hr d kteira`h? kteira`h? ve verdndma rdndma r h mhk`eksa`hr `h s ema`hr e se kemessá kemessá rdh, gdlpa-gh (1)? * Zetdrar Zetdrar quag quer quer suoedr a `a ektra`a `h mhk`eksa`hr mhl ul as pdra`hr3 * Gdlpar Gdlpar mhl ul oath `e ar (pressí h re`uzd`a e a lads `e =2ml `e `dstêkmd a `h mhk`eksa`hr), kh sekt sektd`h d`h hphsth ah `h nguxh khrlag3 * Zelhver h pý kh dkterdhr `h sema`hr mhl ul aspdra`hr3 * Kíh utdgd utdgd zar áiua hu shg vekt vektes es para g dlpar h mhk`eksa`hr. ^erd nd ma r hs r es nr d a `hres , g d lpa r s e kemes s á rd h (1) Zelhver Zel hver e dkspemdhkar h egel egelekt ekth h `h ndg trh `e ar. ]e kemess kemess árdh, g dlpar usa k`h ul oath `e ar. ]ujstdtudr hs egelekt egelekths hs `akd ndma`hs hu ag talekte talekte mhktaldka`hs (1) ^erdndmar h egelekth `h ndgtrh `h mhlpartdlekth egätrdmh. ]ujstdtudr se kemessárdh (1) Zea g d za r rea perth `e mhkex ões eg ätrd m a s ]e nhr utdgd utdgd za`h Zhth-Nhh`i Zhth-Nhh`ira`e ra`e Ngud` `a At Atgas gas Mhpmh, sujstdtudr h ýgeh e h ndgtrh `e ýgeh (:) (0) ]e nhr utdgdza`h Zhth-Dkoemt Zhth-Dkoemt Ngud` `a At Atga ga s Mhpmh, sujstdtudr h ýgeh e h ndgtrh `e ýgeh (:) ]ujs td tud r h eg elekth `h nd g trh `e a r (:) ]ujs td tud r h eg elekth `hs nd g trhs `h m hlpa rtd lekth eg ätrd m h (:) ^erd nd ma r a s g ed tur a s `e pres s í h e telper a tura (:) ^erd nd ma r a ex d s tïkmd a `e va za lekths Ajrdr a vá gvuga `e `rekh lakuag, e gdlpar h nd gtrh `h `rekh authlátdmh authlátdmh (mhksugtar lakuag `e dkstruéíh) (:) Pes ta r a vá vg ug a `e s eiura ké a (: ) Pes ta r a nukéí h `e m hrte `e nukm d hka lekth phr telper a tura (:) Gdlpar hs resnrd a`hres. ^erdndm ^erdndm ar e gd lpar h mhkoukth `h ve vektdga`hr ktdga`hr `e renrdieraéíh (:) Gd lpa r a s a g eta s `e renrd iera é í h `hs lhthr es eg ätrd m hs (:) ]e nhr utdgdza`h Zhth-Vtek` Zhth-Vtek` @uty Ngud` `a Atgas Mhpmh, sujstdtudr h ýgeh e h ndgtrh `e ýgeh (=) ]ujs td tud r h Eg elekth ]epa ra `hr `e ýg eh (=) ]ujstdtudr h egele egelekth kth separa`hr `e ýgeh taljä taljäl l se a que`a `a press íh exme`er 1jar `ura kte h nukmdhkalekt nukmdhkalekth h el maria m hl ul ulaa pr essíh `e ttraja raja gfh estáveg (=) ]ujstdtudr Cd t `e Lakutekéíh Lakutekéíh `a ^ágvuga `e A`ldssí A`ldssí h (Ukgha`er e Ektra`a Ektra`a `e Ar^]@) (=) ]ujs td tud r ^á g vug a Perlhs tá td m a (=) ]ujs td tud r Cd t `a ^á g vug a `e Rres s í h Lìkd la (=) ]ujs td tud r Cd t `a s ^á g vug a s `e Zetekéí h `e a r e Ýg eh (=) ]ujs td tud r Cd t `e @r ekh ( Eg etr ðkd m h- EY @==2L hu Lemê kd mh-Y ]@:5) (= ) Zea g d za r Hver fa ug `h Lhthr Eg ätr d m h e Eg elekth Mhlpres s hr

@dárdh

Leksag

Prdle str ag

02 22f

6222f

:0222f :0

V V V V V V

V

V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V

1. :. =. 0.

Mhl lad ladhr hr nrequ nrequïkm ïkmda da quak` quak`h h nukmdh nukmdhkar kar el ula ula atlhsne atlhsnera ra phedr phedrekt ektaa Hu ak akua uagl glek ekte te - h qu quee hmh hmhrr rrer er pr prdl dled edrh rh Hu a ma` ma`aa : ak akhs hs - h qu quee hmh hmhrr rrer er pr prdle dledrh drh ]ujstdt ]ujs tdtudr udr ýge ýgeh h Zhth Zhth - nhh`i nhh`ira` ra`ee kh kh dkter dktervag vagh h `e `e :222 :222 fhr fhras as

1:5

2215 222= 4>

 

Hs dktervaghs `e lu`akéa `e ýgeh dk`dma`hs síh vágd`hs para mhk`déões `e nukmdhkalekth khrlads (mhksugtar a seéíh Mhk`déões `e renerïkmda e gdldtaéões) e pressíh `e nukmdhkalekth khldkag (mhksugtar a seéíh @a`hs `h mhlpresshr). A exphsdéíh `h mhlpresshr a phguektes exterkhs, a ul nukmdhkalekth mhl kìveds egeva`hs `e uld`a`e el mhljdkaéíh mhl mdmghs `e servdéh  jadxhs hu nukmdhkalekth a telperaturas egeva`as ph`e dlpgdmar a kemessd`a`e kemessd`a`e `e ul dktervagh lads re`uzd`h `e lu`akéa `e ýgeh. El mash `e `ÿvd`a, mhktatar a Atgas Mhpmh.

Ýgeh Zhth Dkoemt Ngud` Dktervagh Dktervag h `e Prhma Prhma `e geh Láxdla Pelperatura (fhras el nukmdhkalekth) `e Ýgeh Mhktìkua Mhkt ìkua (²M)

Dktervagh `e Pelph Láxdlh

0 22 2

7 42

1 akh

= 22 2

42 ‒ 12  1 22

1 akh

: 22 2

1 22

1 akh

1 22 2

12 2 e Rr essíh ; 1 = Jar

1 akh

Ýgeh Zhth Nhh`ira`e Ngud` Dktervagh `e Prhma `e geh Láxdla Pelperatura (fhras el nukmdhkalekth) `e Ýgeh Mhktìkua (²M (² M)

Dktervagh `e Pelph Dktervagh Láxdlh

0 22 2

7 12 2

1 akh

= 22 2

1 22 ‒ 11  11 2

1 akh

Ýgeh Zhth Vtek` @uty Ngud` Dktervagh `e Prhma `e geh Láxdla Pelperatura (fhras el nukmdhkalekth) `e Ýgeh Mhktìkua (²M (² M)

Dktervagh `e Pelph Dktervagh Pelph Láxdlh

6 22 2

7 11 2

: a khs

0 22 2

1 12

: a khs

Dlphrtakte • Mhksugtar selpre a Atgas Mhpmh se nhr kemessárdh lh`dndmar ul parêletrh `h telphrdza`hr telphrdza`hr.. • Rara h dktervagh `e lu`akéa `h ýgeh e `h ndgtrh `e ýgeh el mhk`déões extrelas `e telperatura, uld`a`e hu ar `e renrdieraéíh, mhksugtar h seu Mektrh `e Mgdekte Atgas Mhpmh. • Quagquer vazalekth vazalekth `eve ser repara`h repara`h dle`datalek dle`datalekte. te. Lakiuedras hu ouktas ouktas `e lakiuedras `a `akdndma`as kdndma`as tïl `e ser sujstdtuì`as.

1:>

2215 222= 4>

 

6.: 6.:

Espe Espemd mdnd ndma maéõ éões es `h ýgeh ýgeh

Zemhlek`a-se vdvalekte a utdgdzaéíh `e gujrdndmaktes iekuìkhs `a Atgas Mhpmh. Estes síh h resugta`h `e akhs `e experdïkmda kh terrekh e `e pesqudsa. Mhksugtar a seéíh Rrhirala `e lakutekéíh prevektdva para hjter dknhrlaéões shjre hs dktervaghs `e sujstdtudéíh remhlek`a`hs e mhksugtar a gdsta `e Reéas shjressegektes para hjter as renerïkmdas `as leslas.

]e h mhlpresshr nhr arlazeka`h sel ser  nukmdhkak`h perdh`dmalekte, `evel-se thlar  le`d`as `e prhteéíh. Mhksugtar h seu nhrkeme`hr.

6. 6.00

Cdts Cdts `e ass assds dstï tïkm kmda da

Cdts `e assdstïkmda Evdtar ldsturar gujrdndmaktes `e larmas hu tdphs `dnerektes, ula vez que ph`el kíh ser  mhlpatìveds, ph`ek`h gevar a que a ldstura `e ýgeh apresekte prhprde`a`es dknerdhres.  Kh reservatýrdh reservatýrdh `e ar/reservatýrdh `e ýgeh, ä mhga`a ula etdqueta que dk`dma h tdph `e ýgeh mhl que nhd ekmfd`h â saì`a `a nájrdma.

Zhth-Dkoemt Ngud` H Zhth-Dkoemt Ngud` `a Atgas Mhpmh ä ul gujrdndmakte espemdaglekte `esekvhgvd`h para utdgdzaéíh el mhlpresshres `e paranushlaktäl `e ul estáidh dkoeta`hs ýgeh. A suamhk`déões. mhlphsdéíh espemìndma h mhlpresshr elaexmegektes H Zhth-Dkoemt Ngud` ph`e ser utdgdza`h el mhlpresshres que nukmdhkal a telperaturas aljdekte ektre 2 ²M (=: ²N) e 02 ²M (120 ²N). ]e h mhlpresshr khrlaglekte nukmdhkar a telperaturas aljdekte amdla `e =5 ²M (45 ²N), a `uraéíh `h ýgeh ä sdikdndmatdvalekte re`uzd`a. Keste mash, remhlek`a-se a utdgdzaéíh `h Zhth-Vtek` @uty Ngud`.

Zhth-Vtek` @uty Ngud` H Zhth-Vtek` @uty Ngud` `a Atgas Mhpmh ä ul gujrdndmakte sdktätdmh `e egeva`a quagd`a`e para mhlpresshres `e paranush mhl dkoeéíh `e ýgeh, que laktäl h mhlpresshr el exmegektes mhk`déões. @evd`h â exmegekte estajdgd`a`e `e hxd`aéíh, h ZhthVtek` @uty Ngud` ph`e ser utdgdza`h el mhlpresshres que nukmdhkal a telperaturas aljdekte ektre 2 ²M (=: ²N) e 0> ²M (115 ²N).

Zhth-Nhh`ira`e Ngud` Ýgeh espemdag, nhrkemd`h mhlh hpéíh. H Zhth-Nhh`ira`e Ngud` `a Atgas Mhpmh ä ul gujrdndmakte

Rara enetuar quagquer hperaéíh `e revdsíh hu `e lakutekéíh  preve  pr evekt ktdva dva,, está est á `dsphk `ds phkìv ìveg eg ula ul a vasta vas ta iala ial a `e cdt cdtss `e assdstïkmda. Hs cdts `e assdstïkmda dkmguel th`as as peéas kemessárdas para assdstïkmda ahs equdpalekths e hneremel hs  jekenìmdhs `as peéas iekuìkas `a Atgas Mhpmh, laktek`h hs musths `e lakutekéíh re`uzd`hs. Paljäl está `dsphkìveg ula iala mhlpgeta `e gujrdndmaktes Paljäl sujletd`hs a testes dkteksdvhs, a`equa`hs para as suas kemessd`a`es espemìndmas, para lakter h mhlpresshr el exmegektes mhk`déões. Mhksugtar a Gdsta `e Reéas ]hjressegektes para as renerïkmdas.

6.5 Egdl Egdldk dkaé aéíh íh `e late laterd rdag ag usa` usa`hh Ndgtrhs usa`hs hu quagquer hutrh laterdag usa`h (phr exelpgh, `essemakte, gujrdndmaktes, pakhs `e gdlpeza, peéas `e láqudkas, etm.) `evel ser egdldka`hs `e nhrla seiura e kíh preou`dmdag pr eou`dmdag  para h aljdekte, aljdekt e, e `e amhr`h mhl as remhlek`aéões remhlek `aéões e a geidsgaéíh aljdektag ghmads.

sdktätdmh ÿkdmh `e egeva`a quagd`a`e, espemdaglekte mrda`h para mhlpresshres `e paranush dkoeta`hs a ýgeh que nhrkeéal ar   paraa a dk`ÿst  par dk` ÿstrd rdaa ag agdle dle kta r. Este Est e gujrd guj rdnd ndmak makte te laktä la ktä l h mhlpresshr el exmegektes mhk`déões. H Zhth-Nhh`ira`e Ngud`  ph`e  ph `e se serr ut utdg dgdz dza` a`hh el mhlp mh lpre ress sshr hres es qu quee nukm nu kmdh dhka kal l a telperaturas aljdekte ektre 2 ²M (=: ²N) ² N) e 02 ²M (120 ²N).

6.= 6.=

Arla Arlaze zeka kaie iel l ap apýs ýs dks dksta taga gaéí éíhh

Rrhme`dlekth Nukmdhkar h mhlpresshr reiugarlekte, phr exelpgh, `uas vezes  phr selaka, atä aquemer. aquemer. Nazer Nazer h mhlpresshr ektrar el maria e el agìvdh agiulas vezes. 1:9

2215 222= 4>

 

4

Aous Aouste tess e prhm prhme` e`dl dlek ekth thss `e ass assds dstï tïkm kmda da

5.

Zear Zearla larr h avds avdshh `e ass assds dstï tïkm kmda da `h `h ndgt ndgtrh rh `e `e ar. ar.

4.1 Lhthr `e amdhkalekth

Rara mhlpresshres equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk®, mhksugtar a seéíh Avdsh Avdsh `e assdstïkmda.

Iekeragd`a`es

Rara mhlpresshres equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk®

Lakter h exterdhr `h lhthr egätrdmh gdlph para hjter ula renrdieraéíh endmdekte. ]e kemessárdh, gdlpar h pý mhl ula esmhva e/hu ul oath `e ar mhlprdld`h.

Irapfdm, mhksugtar a seéíh Leku `e assdstïkmda.

Lakutekéíh `e rhgalekths

Avdsh

4. 4.==

Lu`a Lu`aké kéaa ` `ee ýge ýgehh e `h ndgtr ndgtrhh ` `ee ýge ýgehh

H rhgalekth ka extreld`a`e mhktrárda ah amdhkalekth ä authgujrdndma`h.

H hpera`hr `eve apgdmar th`as as Rremauéões `e seiurakéa regevaktes. @rekar selpre h ýgeh `h mhlpresshr el th`hs hs phkths `e `rekh. H ýgeh usa`h `edxa`h kh mhlpresshr ph`e mhktaldkar h sdstela `e ýgeh e ph`e `dldkudr a `uraéíh `h ýgeh khvh.  Kukma ldsturar gujrdndmaktes gujrdn dmaktes `e larmas hu

H rhgalekth ka extreld`a`e `e amdhkalekth ä gujrdndma`h gujr dndma`h pegh sdstela `e ýgeh.

4 .:

Ndgtrh `e ar

tdphs `dnerektes, ula vez que ph`el kíh ser  mhlpatìveds, gevak`h a que a ldstura `e ýgeh apresekte prhprde`a`es dknerdhres. Kh reservatýrdh `e ar/reservatýrdh `e ýgeh ä mhga`a ula etdqueta que dk`dma h tdph `e ýgeh mhl que nhd ekmfd`h â saì`a `a nájrdma. ]e h mhlpresshr estdver equdpa`h mhl ul sdstela `e remuperaéíh `e ekerida, mhksugtar  taljäl Lakutekéíh para sdstelas `e remu peraéíh `e ekerida.

Ghmagdzaéíh `h ndgtrh `e ar

Rrhme`dlekth

Zemhlek`aéões

1. :. =.

Kukma Kukma relh relhver ver h egele egelekth kth ekquak ekquakth th h mhlpre mhlpress sshr hr estd estdver  ver  nukmdhkak`h. Rara Rara ul telph telph `e `e parag paragdsa dsaéíh éíh lìkdlh lìkdlh,, su sujs jstdt tdtudr udr h eg egele elekth kth suoh phr ul khvh. @e @esm smar arta tarr h egele egelekt kthh quak` quak`hh estd estdve verr `akdn `akdndm dma` a`h. h.

Rrhme`dlekth 1. :. =. 0.

Rararr h mhl Rara mhlpr pres essh shrr. @es @esgd gdia iarr a mhr mhrre rekt kte. e. Gdjera Gdjerarr hhss iiral ralphs phs `e lhga lhga `h `h ndgtr ndgtrhh ``ee ar ar (AN) (AN) e relhve relhver  r  a mhjertura e h egelekth `h ndgtrh `e ar. @esmartar h egelekth `h ndgtrh. Dksta Dkstaga garr h kh khvh vh eg egel elek ekth th e a mhje mhjertu rtura ra.. Zearla Zearlarr h dk`dma dk`dma`hr `hr `e assdst assdstïkm ïkmda da (^D) pressd pressdhka hkak`h k`h h  jhtíh ka extreld`a`e extreld`a`e `h mhrph.

 Juoíh `e `rekh e ekmfdlekth `e ýgeh, separa`hr `e ýgeh

1:6

2215 222= 4>

 

-

-

 Juoões `e `rekh `e ýgeh, vágvuga `e retekéíh e mhlpartdlekth `a ekirekaiel

4.0

@e @esp spre ress ssur urdz dzar ar h sds sdste tela la `es `esap aper erta tak` k`hh h juoí juoíhh `e ekm ekmfd fd-lekth (NM) apekas ula vhgta, para perldtdr a gdjeraéíh `e quagquer pressíh exdstekte kh sdstela. Zelhver h  juoíh. Ekmfer h reservatýrdh `e ar mhl ýgeh atä h kìveg atdkidr h iariagh `e ekmfdlekth. Apertar h juoíh `e ekmfdlekth. Zear Zearla larr h avd avdsh sh `e ass assds dstï tïkm kmda da apý apýss enet enetua uarr th`a th`ass as as aéõ aéões es `e assdstïkmda `h respetdvh pgakh `e assdstïkmda? Rara mhlpresshres mhl reiuga`hr Egectrhkdchk®, mhksugtar  a seéíh Amessh/rearle `h telphrdza`hr `e assdstïkmda. Rara mhlpresshres mhl reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm, mhksugtar a seéíh Leku `e assdstïkmda.

Zesnrda`hres

Iekeragd`a`es Lakter hs resnrda`hres gdlphs para iaraktdr a respemtdva endmdïkmda.

Dkstruéões para mhlpresshres resnrda`hs a ar • • •

Rarar Rarar h mmhlp hlpre ress sshr hr,, nnem emfa farr a vágvu vágvuga ga `e saì` saì`aa ``ee ar ar e `esgdiar a mhrrekte. Mh Mhjr jrdr dr th th`a `ass as as peé peéas as ph phrr jjad adxh xh `h `hss rres esnrd nrda` a`hre hres. s. Zetd Zetdra rarr aass ppga gama mass ``ee sser ervd vdéh éh (1 (1)) kkhh mhl mhlpa part rtdl dlek ekth th `h vektdga`hr.

 Juoíh `e vektdgaéíh, resnrda`hr `e ýgeh

-

-

-

Nukm Nukmdh dhka karr h mhlp mhlpre ress sshr hr atä atä aaqu quem emer er.. Rara Rararr h mhlp mhlpre ress sshr  hr  apýs = ldkuths `e nukmdhkalekth el agìvdh. Nemfar a vágvuga `e saì`a `e ar e `esgdiar a mhrrekte. Aiuar`ar  agiuks ldkuths e `espressurdzar `esapertak`h h juoíh `e ekmfdlekth `e ýgeh (NM) apekas ula vhgta, para  perldtdr a gdjeraéíh `e quagquer pressíh kh sdstela. @esa @esape pert rtar ar h ju juoí oíhh `e `e vekt vektdg dgaé aéíh íh (^R (^R)) `h resn resnrd rda` a`hr hr `e `e ýgeh e aiuar`ar 5 ldkuths. Zelh Zelhve verr h ju juoí oíhh `e `e ``re rekh kh (@R1 (@R1)) e ajrdr ajrdr a vvág ágvu vuga ga `e `rekh (@l). @rekar taljäl h ýgeh relhvek`h h juoíh `e `rekh? • ka vágvug vágvugaa `e `e rrete etekéí kéíhh (@R:) (@R:) • kh mh mhlpa lpartd rtdlek lekth th `a ekire ekirekai kaiel el (@R=) (@R=) Ze Zemh mhgf gfer er h ýg ýgeh eh kul kul rem remdp dpde dekt ktee e ekt ektre reiá iá-g -ghh kh serv servdé déhh



Zelh Zelhve verr quag quagqu quer er suo suoed edra ra `hs `hs res resnr nrda da`h `hre ress mhl mhl ula ula esmhva `e ndjra. Esmhvar ka `dreéíh `as agetas `e renrdieraéíh. Zelhver taljäl quagquer suoedra `h vektdga`hr mhl ula esmhva `e ndjra.

-

-

-

`e mhgeta ghmag. ^hgtar ^hgtar a dkstagar e apertar ap ertar hs juoões `e `rekh e vektdgaéíh apýs a `rekaiel. Nemfar a vágvuga `e `rekh (@l). Zelhv hveer h nd ndgt gtrrh `e `e ýgeh geh (HN) (HN).. Per el atekéíh que q ue h ndgtrh tel ula gdiaéíh rhsma`a esquer`a. Gdlpar a se`e kh mhgethr. Gujrdndmar a oukta `h khvh ndgtrh e ekrhsmá-gh kh ghmag. Apertar ndrlelekte â líh. Z elhve lhverhr hreservatýrdh ju juooíh `e ekmf ek le kth (N (NM) M).. ýgeh atä h kìveg Ekmfer reservatýr dh mfd `edlek ar (AZ) mhl atdkidr h iariagh `e ekmfdlekth. Per mud`a`h para kíh ektrar suoedra kh sdstela. ^hgtar ^hgtar a dkstagar e apertar h juoíh `e ekmfdlekth (NM). Nukm Nukmdh dhka karr h m hhlp lpre ress shr shr e l m ari ariaa ``ur uraa kte kte a giu giuks ks ldkuths. Rarar h mhlpresshr e esperar agiuks ldkuths  para perldtdr que h ýgeh assekte. assekte.



• • •

El sei seiud ud`a `a,, ggdl dlpa parr mhl mhl ul oa oath th `e ar ar,, kkhh sek sektd td`h `h hp hphs hsth th ah `h nguxh khrlag. Utdgdzar pressíh `e ar re`uzd`a. ]e kemessárdh, a pressíh ph`e ser aulekta`a atä > jar(e) (69 psdi). ]e nhr kemes kemessá sárdh rdh gavar gavar hs arren arrenem emere eresnr snrda` da`hre hress `hre `hress mhl mhl ul aiekte `e gdlpeza, mhksugtar a Atgas Mhpmh. Zelhv Zelhver er a mhj mhjer ertu tura ra utd utdgd gdza za`a `a `u `ura rakt ktee h prhme prhmess sshh ``ee gdlpeza. Lhkt Lhktar ar as pga pgama mass `e serv servdé déhh (1) (1) kh mhlp mhlpar artd tdle lekt kthh `h vektdga`hr.

Dkstruéões para mhlpresshres mhl sema`hr. •

Rara Rararr h mhlpr mhlpres essh shrr, nnem emfa farr a vágv vágvuga uga `e saì` saì`aa ``ee ar ar e `esgdiar a mhrrekte. 1:4

2215 222= 4>

 

• •



Ze Zetd tdra rarr q qua uagq gque uerr ssuo uoed edra ra `a ekt ektra ra`a `a `h `h mhk` mhk`ek eksa sa`h `hrr mmhl hl ul aspdra`hr. El se seiu iud` d`a, a, ggdl dlpa parr mhl mhl ul oa oath th ` `ee ar ar, kh sekt sektd` d`h h hp hphs hsth th ah `h nguxh khrlag. Utdgdzar pressíh `e ar re`uzd`a. ]e kemessárdh, a pressíh ph`e ser aulekta`a atä > jar(e) (69 psdi).

4.> 4.>

Dk Dkst stru ruéõ éões es `e `e lak lakut utek ekéí éíh h `h `h sema` sema`hr hr

Rremauéões `e seiurakéa Hs sema`hres `e renrdieraéíh `h tdph D@ mhktïl renrdierakte FNM.

Gd Gdlp lpar ar a ááre reaa `h `h mmhk hk`e `eks ksa` a`hr hr mhl mhl ul ul asp aspdr dra` a`hr hr..

4. 4.5 5

^ág ágvu vuga gass `e `e ssei eiu uraké rakéa a

Ghmagdzaéíh `a vágvuga `e seiurakéa

Ah lakusear renrdierakte, `evel ser hjserva`as th`as as  premauéões  premau éões `e seiura seiurakéa kéa apgdm apgdmáveds áveds.. Per espemd espemdndmale ndmalekte kte atekéíh ahs phkths seiudktes? •

• •

H mmhk hkta tath th ` `h h ren renrd rdie iera rakt ktee mh mhl lap peg egee pr prhv hvhm hmaa mh mhki kieg egaalekth. Usar guvas espemdads. Kh mash `e mhktath mhl a  pege, a pege `eve ser gava`a mhl áiua. El mash kekful a rhupa `eve ser relhvd`a. H nngud gud`h `h renr renrdie diera rakte kte talj taljäl äl prhvh prhvhma ma mhk mhkie iegal galekt ekth h khs khs hgfhs. Usar selpre ýmughs `e seiurakéa. H rren enrdi rdier erakt aktee ä preou preou`dm `dmdag dag.. Kíh Kíh dka dkaga garr hs hs vaph vaphre ress ` `h h renrdierakte. Asseiurar Asseiurar que a área `e trajagfh ä a`equa`alekte vektdga`a. Per el atekéíh que `eterldka`hs mhlphkektes, mhlh h mhlpresshr `e renrdieraéíh e h tujh `e `esmaria, ph`el ndmar ludth quektes (atä 112 ²M - :=2 ²N). Rhr dssh, `edxar  h sema`hr resnrdar resnrdar aktes `e re relhver lhver hs padkäds.

Aktes `e enetuar quagquer trajagfh `e lakutekéíh hu reparh, `esgdiar a mhrrekte e nemfar as vágvugas `e ektra`a e `e saì`a `e ar.

Geidsgaéíh ghmag A geidsgaéíh ghmag ph`e hjrdiar a que?

•  Rhsdéíh `a vágvuga `e sseiurakéa eiurakéa

H ttra raja jagfh gfh kh mdr mdrmu mudth dth `e renr renrdie diera raéí éíh h` `h h sem sema` a`hr hr `e renrdieraéíh hu el quagquer equdpalekth que dknguekmde h seu nukmdhkalekth nukmdhkalekth seoa exemuta`h phr ul ulaa ektd`a`e reiuga`hra authrdza`a. A ddks ksta taga gaéí éíh h se seoa oa v vds dsth thrd rda` a`aa ak akua uagl glek ekte te p phr hr u ula la ektd ektd`a `a`e `e reiuga`hra authrdza`a.

Nukmdhkalekth



Hperar a vágvuga `e seiurakéa `esapertak`h a talpa ula hu `uas vhgtas e vhgtak`h a apertá-ga.

Ierag

Pestes

Rara th`as as renerïkmdas, mhksugtar a seéíh Dktrh`uéíh.

Aktes `e relhver a vágvuga, `espressurdzar h mhlpresshr.

Per el atekéíh as hjservaéões seiudktes?

Mhksugtar a seéíh ]hguéíh `e prhjgelas.

• •

A vágvuga (]^) ph`e ser testa`a kula gdkfa `e ar separa`a. ]e a vágvuga kíh ajrdr â pressíh `endkd`a ka vágvuga, premdsa `e ser sujstdtuì`a.



Lakter h sema`hr gdlph. Es Esmh mhva varr hu shpr shprar ar a supe supern rnìm ìmde de ` `ee ag aget etas as ` `h h mh mhk` k`ek eksa sa`h `hr  r  leksaglekte. Dksp Dkspem emdh dhka karr e ggdl dlpa parr h ` `re rekh kh ` `ee mhk mhk`e `eks ksa` a`hs hs eget egetrð rðkd kdmh mh leksaglekte.

Avdsh

 Kíh síh per perldtd ldtd`hs `hs aous aoustes tes.. K Kukma ukma nuk nukmdhk mdhkar  ar  h mhlpresshr sel ula vágvuga `e seiurakéa.

1=2

2215 222= 4>

 

12 ]hgu ]hguéí éíhh `e `e prh prhjg jgel elas as Avdsh Aktes `e se enetuaratä quagquer hperaéíh `etekfa lakutekéíh, reparh=2huseiuk`hs) aouste, pressdhkar jhtíh `e prhirala`a, aiuar`ar que h mhlpresshr para`h (aprhx. e nemfar ahvágvuga `epara`a saì`a `e ar. Rressdhkar h jhtíh `e teste ka parte superdhr `h `rekh egetrðkdmh `e áiua atä h sdstela `e ar ektre h reservatýrdh `e ar e a vágvuga `e saì`a estar mhlpgetalekte `espressurdza`h. Rressdhkar h jhtíh `e para`a `e eleriïkmda e `esgdiar a mhrrekte. @espressurdzar h mhlpresshr, ajrdk`h h juoíh `e ekmfdlekth `e ýgeh ula vhgta. Rara ghmagdzaéíh `hs mhlphkektes, mhlphkekt es, mhksugtar as seéões? • Dk Dktr trh` h`ué uéíh íh • ]dst ]dstel elaa `e mhk mhk`e `eks ksa` a`hs hs • Rartd` d`aa dk dkdmdag Ajrdr e jghquear h semmdhka`hr. A vágvuga `e saì`a `e ar ph`e ser jghquea`a `urakte a lakutekéíh hu reparh, prhme`ek`h `a seiudkte nhrla? • Ne Nemf mfar ar a vágv vágvug uga. a. • Zelhver Zelhver h paranush paranush que ndxa h lakìpugh lakìpugh mhl mhl a mfave nhrkemd`a nhrkemd`a mhl mhl a vágvuga. vágvuga. • Gevaktar h lakìpugh e rh`á-gh atä a rakfura rakfura `h lakìpugh se ekmadxar ka ares aresta ta `e jghquedh `h mhrph `a vágvuga. • Mh Mhgh ghma marr h para paranu nush sh.. H hpera`hr `eve apgdmar th`as as Rremauéões `e seiurakéa regevaktes.

Avardas e shguéões, mhlpresshr  Khs mhlpresshres mhlpresshres equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk®, se h GE@ `e agarle estdver amesh hu dkterldtekte, mhksugtar as seéões Avdsh Avdsh `e mhrte `e nukmdhkalekth, Mhrte `e nukmdhkalekth e Avdsh `e assdstïkmda.  Khs mhlpresshres equdpa`hs mhl ul reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm, se h GE@ `e agarle estdver amesh hu dkterldtekte, mhksugtar as seéões Leku Fdstýrdmh `e evekths hu Leku assdstïkmda.

Mhk`déíh

Avarda

]hguéíh

H mhlpresshr mhleéa a nukmdhkar, las kíh marreia apýs ul telph `e atrash

^ágvuga shgekýd`e avarda`a

]ujstdtudr a vágvuga

^ágvuga `e a`ldssíh trava`a ka phsdéíh nemfa`a

Lak`ar verdndmar a vágvuga

^azalekth ka kas la lakiuedras ``ee ar `e mhktrhge

]ujstdtudr a lakiuedra mmhhl va vazalekth

^ágvuga `e pressíh lìkdla mhl vazalekth (quak`h a re`e está `espressurdza`a)

Lak`ar verdndmar a vágvuga

Mhlpresshr kíh agdvda, vágvuga `e seiurakéa `d s pa r a Hs mh mhk`eksa`hs kí kíh sí síh `esmarreia`hs `h separa`hr  `e mhk`eksa`hs `urakte h nukmdhkalekth el maria ]aì`a hu pressíh `e ar `h mhlpresshr ajadxh `h khrlag

^ágvuga shgekýd`e avarda`a

]ujstdtudr a vágvuga

^ágvuga `e a`ldssíh kíh nemfa

Lak`ar verdndmar a vágvuga

Lakiuedra `e `esmaria hjstruì`a

^erdndmar e, se kemessárdh, mhrrdidr  

Mhksulh `e ar exme`e a vazíh `e ar `h mhlpresshr  

^erdndmar h equdpalekth gdia`h

Eg Egel eleekth kth ``hh nndg dgtr trhh ``ee ar ar hhjjst stru ruì` ì`hh

]ujs ]ujstd tdtu tudr dr h eege gele lekt kthh ``hh nndg dgtr trhh

Nukmdhkalekth dkmhrreth `a vágvuga shgekýd`e

]ujstdtudr a vágvuga 1=1

2215 222= 4>

 

Mhk`déíh

Avarda

]hguéíh

^azale zalekt kthh kkas as lak lakiu iued edra rass ``ee ar ar `e mhktrhge

]ujs ]ujstd tdtu tudr dr as la laki kiue uedr draas mhl mhl vaz vazalek alekth th

^ágvuga `e a`ldssíh kíh ajre mhlpgetalekte

Lak`ar verdndmar a vágvuga

]epara`hr `e ýgeh hjstruì`h

Lak`ar sujstdtudr h egelekth

^azalekth `e ar

Lak`ar reparar hs vazalekths

^ágv ^ágvug ugaa `e `e sei seiur urak akéa éa kíh kíh eest stak akqu quee

Lak` Lak`ar ar su sujs jstd tdtu tudr dr a vvág ágvu vuga ga

Egelekth mhlpresshr avarda`h

Mhksugtar a Atgas Mh Mhpmh

Nguxh `e ýgeh exmessdvh atraväs `h ndgtrh `e ektra`a `e ar apýs para`a

^ágvuga `e retekéíh kíh estakque, hu vágvuga `e retekéíh `e ýgeh e k t u pd ` a

]ujstdtudr as peéas `enedtuhsas. ]ujstdtudr   h eg e gelekth `h ndgtrh `e ar  

Mhksulh `e ýgeh exmessdvh3  passaiel `e ýgeh atraväs `a gdkfa `e `esmaria

Ýgeh dkmhrreth hrdidka espula

Lu`ar para ýgeh mhrreth

 Kìveg `e ýgeh ludth egeva`h

^erdndmar se fá ekmfdlekth exmessdvh.

]epara`hr ``ee ýg ýgeh `e `enedtuhsh

Gdjerar a pressíh e `rekar h ýgeh atä atdkidr  h kìveg mhrreth. mhrreth. ]ujstdtudr h egelekth `h separa`hr `e ýgeh

Nu Nukm kmdh dhka kale lekt kthh dkm dkmhr hrre reth th `a gd gdkf kfaa `e rethrkh

]u ]ujs jstd tdtu tudr dr a vvág ágvu vuga ga aktd aktd-r -ret ethr hrkh kh ka gd gdkf kfaa `e rethrkh

Nukmdhkalekth dkmhrreth `a vágvuga `e ektra`a

Lak`ar verdndmar a vágvuga

Nukmdhkalekth dkmhrreth `a vágvuga `e pressíh lìkdla

Lak`ar verdndmar a vágvuga

^ágvuga `e seiurakéa avarda`a

Lak`ar sujstdtudr a vágvuga

Egelekth mhlpresshr avarda`h

Mhksugtar a Atgas Mh Mhpmh

Egelek Ege lekth th separa separa`hr `hr `e ýgeh ýgeh hhjst jstruì` ruì`hh

Lak`ar Lak`ar sujstd sujstdtud tudrr h egelek egelekth th

Kìveg `e ýgeh ludth jadxh

^erdndmar e mhrrdidr  

 Khs mhlpresshres resnrda`hs a ar, ar, ar `e renr renrdi dier eraé aéíh íh dksu dksund ndmd mdek ekte te,, hhuu telp telper erat atur uraa `h `h ar ar `e `e ren renrd rdie iera raéí éíhh ludth egeva`a

^erdndmar erdndmar restrdéí restrdéíhh `h ar `e renrdier renrdieraéíh aéíh,, hu le legf gfhr hrar ar a vvek ektd tdga gaéí éíhh ``aa ssag agaa ``hh mhl mhlpr pres es-sh shrr. Ev Evdt dtar ar a re remd mdrm rmug ugaé aéíh íh `h ar `e re renr nrdi dier eraaéíh. ]e dkstaga`h, verdndmar a mapamd`a`e `h vektdga`hr `a saga `h mhlpresshr 

^ágvuga `e seiurakéa `dspara apýs nukmdhkalekth el maria

Pelperatura `e saì`a `h egelekth mhlpresshr hu telperatura `h ar `e saì`a amdla `h khrlag

 Khs mhlpresshres resnrda`hs a áiua, nguxh `a áiua `e renrdieraéíh dksundmdekte

Aulektar h nguxh `e áiua

 Khs mhlpresshres resnrda`hs a áiua, restrdéíh kh sdstela `e áiua `e renrdieraéíh

Mhksugtar a Atgas Mhpmh

Zesnrda`hr `e ýgeh hjstruì`h

Gdlpar h resnrda`hr  

Nukmdhkalekth dkmhrreth `a vágvuga terlhstátdma

Lak`ar testar a vágvuga

Zesnrda`hr `e ar hjstruì`h

Gdlpar h resnrda`hr  

Egelekth mhlpresshr avarda`h

Mhksugtar a Atgas Mh Mhpmh

1=:

2215 222= 4>

 

Avardas e shguéões, shguéõ es, sema`hr Rara th`as as renerïkmdas a`dakte, mhksugtar a seéíh ]ema`hr `e ar.

Mhk`déíh

Avarda

]hguéíh

Rhkth `e `e hhrrvagfh sshhj pr pressíh ludth egeva`h

Pelperatura `e ektra`a `e ar ludth egeva`a

^erdndmar e mhrrdidr3 se kemessárdh, gdlpar h resnrda`hr ndkag `h mhlpresshr  

Pelperatura aljdekte ludth egeva`a

^erdndmar e mhrrdidr3 se kemessárdh, mhk`uzdr   h ar `e renrdieraéíh atraväs `e ul mhk`uthr   a partdr `e ul guiar lads nresmh, hu lu`ar  a phsdéíh `h mhlpresshr 

Esmassez `e renrdierakte

^erdndmar h mdrmudth el jusma `e vazalekths e prhme`er â remaria.

H mhlpresshr `e renrdieraéíh kíh nukmdhka

Mhksugtar `a `a`hs a seiudr.

Rressíh `h evaphra`hr ludth egeva`a

Mhksugtar `a`hs a seiudr.

Rressíh kh mhk`eksa`hr

Mhksugtar `a`hs a seiudr.

ludth egeva`a Dkterrupthr `e mhktrhge `h vektdga`hr avarda`h

]ujstdtudr  

Rás Rás `h `h vveektdga`hr hu hu lh lhthr ``hh vektdga`hr avarda`hs

^erdndmar vektdga`hr/lhthr `h vektdga`hr, se kemessárdh sujstdtudr.

Pelperatura aljdekte ludth egeva`a

^erdndmar e mhrrdidr3 se kemessárdh, mhk`uzdr   h ar `e renrdieraéíh atraväs `e ul mhk`uthr   a partdr `e ul guiar lads nresmh, hu lu`ar  a phsdéíh `h mhlpresshr 

Ektupdlekth exterdhr `h mhk`eksa`hr 

Gdlpar h mhk`eksa`hr.

A agdlektaéíh egätrdma para h mhlpresshr nhd dkterrhlpd`a dkterrhlpd`a

^erdndmar e, se kemessárdh, mhrrdidr.

A tepéírehstsährrl`demare`nhrdi théríh `hpmrhl rdl iehra raé `dsparhu

H a gnaul kmedkhtkhasrreqsunr akda`rhel hs. re ressl pehmthtdrvhvhs getkarh rhg nrd

]dstela `e `rekh egetrðkdmh e ktupd `h

Lak`ar dkspemdhkar h sdstela. Gdlpar h ndgtrh `h `rekh authlátdmh ajrdk`h a vágvuga `e `rekh lakuag. lakua g. ^erdndmar ^erdndmar h nukmdhkanukm dhkalekth `h `rekh pressdhkak`h h jhtíh `e teste.

Rressíh kh mhk`eksa`hr ludth egeva`a hu ludth jadxa

H mhlpresshr pára hu kíh  parte

H `rekh `e `e mmhhk`eksa`hs egetrðkdmh perlakeme dkatdvh

H mh mhgethr ``ee mmhhk`eksa`hs `esmarreia mhktdkualekte ar e áiua

@rekh authlátdmh avarda`h

^erdndmar h sdstela. ]e kemessárdh, sujstdtudr   h `rekh authlátdmh.

A pressíh `h evaphra`hr ä ludth egeva`a hu ludth  jadxaa el agìvdh  jadx agìvdh

^ágvuga jy-pass `e iás quekte dkmhrremtalekte reiuga`a hu avarda`a

Lak`ar aoustar a vágvuga jy-pass `e iás que kte .

R ressíegeva`a h kh mhhu k`eludth ks a `hr ludth  jadxa  jad xa

^er amdla

Esmassez ``ee re renrdierakte

]e kemessárdh, verdndmar h mdrmudth el jusma `e vazalekths e prhme`er â remaria

1==

2215 222= 4>

 

11 @a`h @a`hss tä tämmkd kdmh mhss 11.1

Gedturas kh vdshr

 Zeiuga`hr Egectrhkdc Egectrhkdchk® hk® Irapfdm

 Radkeg `e mhktrhge, Egectrhkdchk®

As gedturas ajadxh síh vágd`as kas mhk`déões `e renerïkmda (mhksugtar a seéíh Mhk`déões `e renerïkmda e gdldtaéões).

Zenerïkmda

Gedtura

Rressíh `e saì`a `e ar

Lh`uga ektre as pressões `e agìvdh e `e maria prhirala`as.

Pelpera elperatur turaa `e saì`a saì`a `h `h egelek egelekth th mhlpr mhlpress esshr hr

Rara Rara ukd ukd`a `a`e `ess resn resnrd rda` a`as as a ar? ar? aprh aprhx. x. >2 ²M (1 (126 26 ²N) ²N) aamd mdla la `a te telp lper erat atur uraa `e ektra`a `h ar `e renrdieraéíh. Rara ukd`a`es resnrda`as resnrda` as a áiua? aprhx. >2 ²M (126 ²N) amdla `a tel peratura `e ektra`a `a áiua `e renrdieraéíh.

Pelperatura `h phkth `e hrvagfh

Mhksugtar a seéíh @a`hs `h mhlpresshr.

Pelperatura ``ee ssaaì` ì`aa ``ee ááiiua ``ee re renrd nrdieraéíh

Dknerdhr a 52 ²M (1:: ²N).

11.:

@dleksíh `hs majhs egätrdmhs egätrdm hs

Dlphrtakte • @dleksdhka @dleksdhkalekth lekth `eve ser `e `e amhr`h amhr`h mmhl hl a khrla KJZ5012 KJZ5012 • A teksíh teksíh khs terldkads terldkads `h `h mhlpresshr mhlpresshr kíh kíh ph`e `esvda `esvdar-se r-se el lads lads `e 12 % `a `a teksíh khldka khldkag.g. Mhktu`h, Mhktu`h,

remhlek`a-se vdvalekte que se laktekfa a que`a `e teksíh ah ghkih `hs majhs `e agdlektaéíh a ula mhrrekte khldkag mhl ul vaghr dknerdhr a 5 % `a teksíh khldkag. • ]e hs majhs majhs nhrel airupa`hs mhl hutrhs majhs `e agdlektaéíh, agdlektaéíh, ph`erá ser kemessárdh kemessárdh usar majhs majhs `e `dleksíh superdhr â magmuga`a para as mhk`déões `e nukmdhkalekth khrlads. • Utdgdzar Utdgdzar a ektra`a ektra`a `h `h majh hrdidkag. hrdidkag. Mhksugtar Mhksugtar a seéíh @esekfhs @esekfhs `dleks `dleksdhkads dhkads.. Rara preservar h irau `e prhteéíh `h mhlpartdlekth egätrdmh e prhteier hs respemtdvhs mhlphkektes `e pý `h aljdekte, ä hjrdiatýrdh usar ula oukta `h majh a`equa`a ah gdiar h majh `e agdlektaéíh ah mhlpresshr. mhlpresshr. • ]erá apgdmáve apgdmáveg reiuga ghma g, se `e nhrservdéh lads lads rdihrhsa rdih `hh que qlas ue hs vaghres vagrdlhs hres ajadxh ajaadxh prhphsth prh`e phsths. s. `evd`h As mhrrektes mhrre ktes gsíh síahreiugalektaé magmuga`as magmulektaéíh ga`as mhl míh hlghmag, h nathr ser vdéh mhlpget mhrhsa lpgeth suierdlhs suie a`déíh a`déíh 12% `evd`h a vaghres `e teksíh superdhres hu dknerdhres ahs khrlads. Hs nusìveds mhrresphk`el ahs vaghres láxdlhs magmuga`hs para h nathr `e servdéh mhlpgeth e 12% para vaghres `e teksíh superdhres e dknerdhres ahs khrlads. • Mud`a`h? • ^erdndque selpre `uas vezes a mapamd`a`e mapamd`a`e `h nusìveg el regaéíh â `dlek `dleksíh síh magmuga`a `h majh. ]e keme kemesssárdh, re`uza a mapamd`a`e `h nusìveg hu aulekte a `dleksíh `h majh. • H mhlprdlekth `h majh kíh `everá `everá exme`er h mhlprdlekth mhlprdlekth láxdlh `endkd`h `endkd`h pega khrl khrlaa KJZ5012. 1=0

2215 222= 4>

 

Mhrrektes e nusìveds Aprhvaéíh DEM

D (1)

D (:)

A 1:0 90 >: 1>2 45 94 1>2 45 94 149

M apam`h d `anusìveg `e láx. : iG/iI A 1>2 122 62 :22 1:5 122 :22 1:5 122 ::0

^ ::2 =62 002 ::2 =62 002 ::2 =62 002 ::2

Fz >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2

A 115 92 56 104 42 95 104 42 95 16>

M apam`h d `anusìveg `e láx. 1 iG/iI A 1>2 62 62 :22 122 122 :22 122 122 ::0

IA 05

=62 002 ::2

>2 >2 >2

110 40 140

1>2 1:5 ::0

116 46 :25

1>2 1:5 ::0

IA 05+

=62 002

>2 >2

116 46

1>2 1:5

1:= 12:

1>2 1:5

Espemdndmaéíh `h mhlpresshr Pdph

IA =2+

IA =9

IA =9+

(1)? mhrrekte kas gdkfas `e agdlektaéíh â maria láxdla e teksíh khldkag (mhlpresshres sel sema`hr dkteira`h). (:)? mhrrekte kas gdkfas `e agdlektaéíh â maria láxdla e teksíh khldkag (mhlpresshres mhl sema`hr dkteira`h).

1=5

2215 222= 4>

 

@dleksíh `h majh `e amhr`h mhl a khrla DEM

As tajegas que se seiuel dk`dmal as mapamd`a`es `e traksphrte `e ekerida `e majhs para = läth`hs `e dkstagaéíh dks tagaéíh lads mhluks, magmuga`as `e amhr`h mhl a khrla >2=>0-5-5: - dkstagaéões egätrdmas `e e`dnìmdhs, parte 5 - equdpalekth `e segeéíh e mhkstruéíh, e seéíh 5: - mapamd`a`es `e traksphrte `e ekerida el sdstelas `e majgaieks. As mhrrektes perldtd`as síh vágd`as para majhs mhl dshgalekth el R^M mhl trïs mhk`uthres `e mhjre marreia`hs (telperatura láxdla `h mhk`uthr? 92 ²M).

Läth`h `e dkstagaéíh J:, `e amhr`h mhl a tajega J.5:.1. Majh lugtdaxdag kula mhk`uta el pare`e `e la`edra

Mhrrekte láxdla perldtd`a el nukéíh `a telperatura aljdekte para h läth`h `e dkstagaéíh J: Pelperatura aljdekte ] eé íh `h majh

= 2 ²M

02 ²M

0 5 ²M

5 2 ²M

5 5 ²M

0 llº

7 :9 A

7 := A

7 :1 A

7 14 A

7 1> A

> llº

7 =0 A

7 =2 A

7 :9 A

7 :0 A

7 :1 A

12 llº

7 0> A

7 02 A

7 => A

7 == A

7 :6 A

1> llº

7 >: A

7 50 A

7 04 A

7 00 A

7 =6 A

:5 llº

7 62 A

7 >= A

7 59 A

7 04 A

=5 llº

7 44 A

7 6> A

7 96 A

7 92 A

7 >2 A

52 llº

7 116 A

7 12= A

7 4= A

7 60 A

7 9: A

92 llº

7 104 A

7 1=2 A

7 116 A

7 12> A

7 41 A

45 llº

7 194 A

7 15> A

7 101 A

7 1:9 A

7 124 A

1:2 llº

7 :2> A

7 194 A

7 1>= A

7 10> A

7 1:> A

7 92 A

Läth`h `e dkstagaéíh M, `e amhr`h mhl a tajega J.5:.1. Majh lhkhmhk`uthr hu lugtdaxdag el pare`e `e la`edra

Mhrrekte láxdla perldtd`a el nukéíh `a telperatura aljdekte para h läth`h `e dkstagaéíh M Pelperatura aljdekte 0 5 ²M 5 2 ²M

] eé íh `h majh

= 2 ²M

02 ²M

5 5 ²M

0 llº

7 =: A

7 :6 A

7 :5 A

7 := A

7 :2 A

> llº

7 01 A

7 => A

7 =: A

7 :4 A

7 :5 A

12 ll

7 59 A

7 52 A

7 05 A

7 02 A

7 =5 A

1> llº

7 9> A

7 >> A

7 >2 A

7 50 A

7 0> A

:5 llº

7 4> A

7 60 A

7 9> A

7 >6 A

7 54 A

=5 llº

7114 A

7 120 A

7 40 A

7 60 A

7 9= A

52 llº

7 100 A

7 1:5 A

7 110 A

7 12: A

7 66 A

92 llº

7 160 A

7 1>2 A

7 105 A

7 1=1 A

7 11: A

45 llº

7 ::= A

7 140 A

7 19> A

7 156 A

7 1=> A

1:2 llº

7 :54 A

7 ::5 A

7 :25 A

7 160 A

7 156 A

Läth`h `e dkstagaéíh N, `e amhr`h mhl a tajega J.5:.1. Majhs lhkhmhk`uthres, el mhktamth mhl ar gdvre @dstêkmda `a pare`e kíh dknerdhr ah `dêletrh `e ul majh

1 =>

2215 222= 4>

 

Mhrrekte láxdla perldtd`a el nukéíh `a telperatura aljdekte para h läth`h `e dkstagaéíh N

] eéíh `h majh :5 llº =5 llº 52 llº 92 llº 45 llº 1:2 llº

= 2 ²M 7 112 A 7 1=9 A 7 1>9 A 7 :1> A 7 :>0 A 7 =26 A

02 ²M 7 4> A 7 114 A 7 105 A 7 166 A 7 :=2 A 7 :>6 A

Pelperatura aljdekte 0 5 ²M 5 2 ²M 7 69 A 7 96 A 7 126 A 7 49 A 7 1=: A 7 114 A 7 191 A 7 15= A 7 :24 A 7 169 A 7 :0= A 7 :14 A

5 5 ²M 7 >9 A 7 60 A 7 12: A 7 1=: A 7 1>1 A 7 166 A

Läth`h `e mágmugh para DEM? • •





Ma Majh jhss `e agd agdle lekt ktaé aéíh íh sdl sdlpg pges es (= (= nase nasess + RE - mhk mhknd ndiu iura raéí éíhh (1))? (1))? • A`dmdh A`dmdhkar kar 12 12 % â mhrrekte mhrrekte thtag thtag `h mhlpresshr mhlpresshr (DthtRamc hu DthtNN `as tajegas) • Dkstag Dkstagar ar h nusìveg nusìveg remhlek`a remhlek`a`h `h el el ma`a ma`a majh majh Majh Majh ``ee aagdl gdlekt ektaéí aéíhh parag paragegh egh (: x = nases nases + RE RE - mhkndi mhkndiura uraéí éíhh (:))? (:))? • A`dmdh A`dmdhkar kar 12 12 % â mhrrekte mhrrekte thtag thtag `h mhlpresshr mhlpresshr (DthtRamc hu DthtNN `as tajegas) e `dvd`dr phr : • Lugtdpgdmar a mmhrrekte hrrekte perlakekte a`ldssìveg `hs majhs phr 2,6 (mhksugtar a tajega A.5:.19 (5:-E1)) • Dksta Dkstagar gar nusìveds nusìveds mhl leta`e leta`e `a mapamd`a`e mapamd`a`e láxdla láxdla `h nusìveg nusìveg remhlek`a`a remhlek`a`a el ma`a majh. majh. M l na nasseskar : x 12 mmhrrekte hlrekte h elthtag (=) (=)? `h mhlpres • hA`dmdh A`dmdhkar 1=2+%REâ mh mhr mhlpresshr shr (D (DthtRamc hu DthtNN `as tajegas) e `dvd`dr phr ∟= • Lugtdpgdmar a mmhrrekte hrrekte perlakekte a`ldssìveg `hs majhs phr 2,6 (mhksugtar a tajega A.5:.19 (5:-E1)) • Mapam Mapamd`a`e d`a`e `h nusìveg? nusìveg? a mapamd`a` mapamd`a`ee láxdla `h nusìveg nusìveg remhlek`a` remhlek`a`aa `dvd`d`a `dvd`d`a phr ∟= el ma`a majh. @dleksíh `h majh RE? • Rara maj majhs hs `e agdlektaéí agdlektaéíhh atä =5 llº? a lesla lesla `dleks `dleksíh íh `hs majhs majhs `e agdlektaéíh agdlektaéíh • Rara maj majhs hs `e agdlektaéí agdlektaéíhh superdhres superdhres a =5 llº? leta`e leta`e `a `dleksíh `dleksíh `hs majhs majhs `e agdlektaéíh agdlektaéíh

^erdndmar selpre a que`a `e teksíh ah ghkih `h majh (ä remhlek`a`h ul vaghr dkn dknerdhr erdhr a 5 % `a teksíh khldkag).

Exelpgh? Dtht < 64 A, a telperatura aljdekte láxdla ä 05 ²M, nusìveg remhlek`a`h < 122 A •

Ma Majh jhss `e agd agdle lekt ktaé aéíh íh sdl sdlpg pges es (= (= nase nasess + RE - mhk mhknd ndiu iura raéí éíhh (1))? (1))? • D < 64A + 12 % < 64 64 x 1,1 1,1 < 49,4 49,4 A • A taj tajega ega para J: e telperatura telperatura aljdekte aljdekte < 05 ² M perldte ula mhrrekte láxdla láxdla `e 4= A para ul majh `e 52 llº. Rara ul majh `e 92 llº, a mhrrekte láxdla láxd la perldtd`a ä 116 A, h que ä sundmdekte. Mhlh tag, utdgdzar ul u l majh `e = x 92 llº + =5 llº. ]e nhr utdgdza`h h läth`h M, 52 llº ll º ä sundmdekte. (=5 llº para h läth`h N) < = A x 2,6 2,6 < 52,0 A. @este lh`h, síh sundmdektes : majhs parageghs parageghs `e = x :5 llº + :5 llº. • Dksta Dkstagar gar nusìveds nusìveds `e 52 52 A el ma`a majh majh el vez vez `e 122 A.

Hs mágmughs `hs nusìveds para DEM síh enetua`hs `e amhr`h mhl a khrla >2=>0-0-0= regatdva a dkstagaéões egätrdmas `e e`dnìmdhs,  parte 0? 0? prhteéíh para seiurakéa seiurakéa - seéíh seéíh 0=? prhteéíh mhktra shjremarias shjremarias `e mhrrekte. mhrrekte. As mapamd`a`es `hs nusìveds nusìveds síh síh magmuga`as magmuga`as `e nhrla a prhteier h majh mhktra murth-mdrmudths. H tdph `e nusìveg aL ä remhlek`a`h, sek`h que h tdph iI/iG taljäl ä  perldtd`  perl dtd`h. h.

1=9

2215 222= 4>

 

Lh`egh Lh `egh Peksíh Peksíh (^) +

IA=2

IA=9

+

IA=9

IA05

IA05+

Nrequ Nrequïkm ïkmda da (Fz)   @dleksíh `hs majhs (ll:)

::2

>2

: x(= x=5 )+= 5

=62

>2

: x(= x1> )+1 >

002

>2

: x(= x12 )+1 2

::2

>2

: x(= x52 )+5 2

=62

>2

: x(= x:5 )+: 5

002

>2

: x(= x1> )+1 >

::2

>2

: x(= x52 )+5 2

=62

>2

: x(= x:5 )+: 5

002

>2

: x(= x1> )+1 >

::2

>2

: x(= x92 )+9 2

=62 002

>2 >2

: x(= x=5 )+= 5 : x(= x:5 )+: 5

::2

>2

: x(= x92 )+9 2

=62

>2

: x(= x=5 )+= 5

002

>2

: x(= x:5 )+: 5

@dleksdhkalekth reagdza`h `e amhr`h mhl a khrla KJZ5012 para as seiudktes mhk`déões? -

   

 

-

]er ]eráá apg apgdmá dmáveg veg a rreiu eiugal galekt ektaéí aéíh h ghm ghmag, ag, mmash ash sseoa eoa lads lads rd rdihr ihrhsa hsa ` `h h que hs va vaghre ghress ajadxh ajadxh p prhph rhphsth sthss Lät Läth`h h`h `e ddksta kstagaé gaéíh íh M, `e aamhr mhr`h `h mh mhl l a taje tajega ga J. J.5:. 5:.1 1 (Majh (Majh lhkh lhkhmhk mhk`ut `uthr hr hu lu lugtd gtdaxd axdag ag el pare` pare`ee `e la` la`edr edra) a) A que que`a `a ` `ee tek teksíh síh k kíh íh p ph`e h`e eexme`e xme`err 5% `a te teksíh ksíh khldka khldkag. g. Rh Rh`e `e se serr kemessárdh kemessárdh utdgdzar utdgdzar majhs majhs `e se seéíh éíh superdh superdhrr â dk`dma`a dk`dma`a  para mulprdr este requdsdth3 Mhlprdlekth láxdlh `hs majhs < =2l3 Láxdla telperatura aljdekte `e 0> M ^erdndmar h `dleksdhkalekth `hs nusdveds, phds `eve ser dkstaga`h mhl leta`e `a mapamd`a`e láxdla `h nusdveg remhlek`a`a el ma`a majh para esta mhk`déíh `e majhs : x = + RE - mhkndiuraéíh (:). Rara hutr hutras as mhk`dé mhk`déões ões e h hutrh utrhss lh`eghs lh`eghs `e maj majhs, hs, as sseéõ eéões es `ev `evel el se serr re`dlek re`dleksdhk sdhka`a a`ass verd verdndma ndmarr as dks dkstrué truéões. ões.  ²

1=6

2215 222= 4>

 

11.= Dkterrupthres `h sema`hr Iekeragd`a`es Hs `dsphsdtdvhs `e reiugaiel e seiurakéa síh `endkd`hs `e nájrdma para hjter ul ýtdlh `eselpekfh `h sema`hr.  Kíh agterar as `endkdéões `e quadsquer `dsphsdtdvhs. `ds phsdtdvhs.

11.0 11.0 Rarêletrhs `h `dsoukthr (Q15) ( Q15) `h lhthr `h vektdga`hr @dsoukthr Lhthr  (Q15) ‒ Lhthr  ^ektdga`hr (Za`dag  Nak) Mhlpr e sshr IA=2+

IA=9 /  =9+

IA05 /  05+

Pe ek ks í íh h (^) : :2 = 62 0 02 : :2 = 62 0 02 : :2 = 62

Nr equï kmd a (Fz) (Fz) >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2

@dsou @dsoukth kthrr Q15 (A) 0, > :, > :, > 0, > :, > :, > >, 0 =, 4

0 02

>2

=, 5

11.5 Rarêletrhs `h regä regä `e shjremaria (N:1) - lhthr prdkmd prdkmdpag pag Zegä `e  ]hjremaria  (N:1) ‒ Lhthr  Rrdkmdpag Mhlpr e sshr IA=2+

IA=9 /  =9+

IA05 /  05+

11 11.> .>

Pe ek ks í íh h (^) : :2 = 62 0 02 : :2 = 62 0 02 : :2 = 62

Nr equï kmd a (Fz) >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2 >2

Zegä  N:1  (A) 99 05 =4 45 55 09 1 14 >4

0 02

>2

>2

Mhk`dmões `e renerïkmda e gdldtamões

Mhk`déões `e renerïkmda

Rressíh `e ektra`a `e ar (ajshguta) Rressíh `e ektra`a `e ar (ajshguta) Pelperatura `e ektra`a `e ar Pelperatura `e ektra`a `e ar Uld`a`e regatdva Rressíh `e trajagfh  ◃



 ◃

 ◃





 ◃





















 ◃































































 ◃





 ◃

 ◃





 ◃







































































































































































































 ◃







 ◃

 ◃

1 jar   10,5 psd :2 ²M >6 ²N 2% Mhksugtar a seéíh @a`hs `h mhlpresshr  

Gdldtes Rressíh `e trajagfh láxdla Rressíh `e trajagfh lìkdla Rressíh `e trajagfh lìkdla Pelperatura láxdla `a ektra`a `e ar Pelperatura láxdla `a ektra`a `e ar Pelperatura lìkdla `a ektra`a `e ar Pelperatura lìkdla `a ektra`a `e ar  ◃



 ◃





 ◃







































 ◃









































































































































 ◃







 ◃





 ◃

 ◃

 ◃











































 ◃

 ◃











































 ◃

 ◃











































 ◃

Mhksugtar a seéíh @a`hs `h mhlpresshr   0 jar(e) 56 psdi 0> ²M 115 ²N 2 ²M =: ²N

1=4

2215 222= 4>

 

11.9

@a`hs `h mhlpresshr mhlpress hr

Mhk`déões `e renerïkmda Ph`hs hs `a`hs espemdndma`hs ajadxh síh apgdmáveds el mhk`déões `e renerïkmda3 mhksugtar a seéíh Mhk`déões `e renerïkmda e gdldtaéões.

IA =2+ 122 psd

1:5 psd

152 psd

195 psd

Nrequïkmda

Fz

>2

>2

>2

>2

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

9,0 129

4,1 1=:

12,6 159

1:,5 161

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e)  psdi

9,: 120

6,4 1:4

12,> 150

1:,= 196

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es sel sema`hr

jar(e) p s di

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) p s di

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Que`a `e pressíh shjre h sema`hr, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) p s di

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

^aghr estajegemd`h, vágvuga terlhstátdma

²M ²N

02 120

02 120

02 120

>2 102

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es resnrda`as a ar, sel sema`hr

²M ²N

9 05

9 05

9 05

9 05

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

Rhkth `e hrvagfh shj pressíh, ukd`a`es Nugg-Neature

²M

=

=

=

=

^eghmd`a`e `h edxh `h lhthr

²N r/ldk

=9,0 =592

=9,0 =592

=9,0 =592

=9,0 =592

Rhtïkmda khldkag `h lhthr

cY fp

=2 02,:

=2 02,:

=2 02,:

=2 02,:

Rhtïkmda `h sema`hr el pgeka maria, ukd`a`es

cY

1,>

1,>

1,>

1,>

Nugg Neature

fp

:,1

:,1

:,1

:,1

Rhtïkmda `h sema`hr `urakte h nukmdhkalekth el agìvdh, ukd`a`es Nugg-Neature

cY

1,0

1,0

1,0

1,0

Z012A

Z012A

Z012A

Z012A

Pdph `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature Quaktd`a`e `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature

ci gj

2,4 1,4

2,4 1,4

2,4 1,4

2,4 1,4

Mapamd`a`e `e ýgeh, ukd`a`es resnrda`as a ar

g U] iag Dlp iag

15,> 0,1: =,0=

15,> 0,1: =,0=

15,> 0,1: =,0=

15,> 0,1: =,0=

 Kìveg `e pressíh shkhra (seiuk`h (s eiuk`h a khrla D]H :151 (:220))

`J(A `J(A))

92

92

92

92

102

2215 222= 4>

 

IA =9

122 psd

1:5 psd

152 psd

195 psd

Nrequïkmda

Fz

>2

>2

>2

>2

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

9,0 129

4,1 1=:

12,6 159

1:,5 161

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e)  psdi

9,: 120

6,4 1:4

12,> 150

1:,= 196

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) ps d i

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Que`a `e pressíh shjre h sema`hr, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) ps d i

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

^aghr estajegemd`h, vágvuga terlhstátdma

²M

02

02

02

>2

²N

120

120

120

102

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es resnrda`as a ar, sel sema`hr

²M ²N

9 05

9 05

9 05

9 05

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

Rhkth `e hrvagfh shj pressíh, ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

^eghmd`a`e `h edxh `h lhthr

r/ldk

=592

=592

=592

=592

Rhtïkmda khldkag `h lhthr

cY fp

=9 04,>

=9 04,>

=9 04,>

=9 04,>

Rhtïkmda `h sema`hr el pgeka maria, ukd`a`es Nugg-Neature

cY fp

1,> :,:

1,> :,1

1,> :,1

1,> :,1

Rhtïkmda `h sema`hr `urakte h nukmdhkalekth el agìvdh, ukd`a`es Nugg-Neature

cY

1,0

1,0

1,0

1,0

Z012A

Z012A

Z012A

Z012A

1 :,:

2,4 1,4

2,4 1,4

2,4 1,4

Pdph `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature Quaktd`a`e `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature

ci gj

Mapamd`a`e `e ýgeh, ukd`a`es resnrda`as a ar

g U] iag Dlp iag

15,> 0,1: =,0=

15,> 0,1: =,0=

15,> 0,1: =,0=

15,> 0,1: =,0=

 Kìveg `e pressíh shkhra (seiuk`h a khrla D]H :151 (:220))

`J(A) `J(A)

9:

9:

9:

9:

101

2215 222= 4>

 

IA =9+ 122 psd

1:5 psd

152 psd

195 psd

Nrequïkmda

Fz

>2

>2

>2

>2

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

9,0 129

4,1 1=:

12,6 159

1:,5 161

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e)  psdi

9,: 120

6,4 1:4

12,> 150

1:,= 196

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) p s di

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Que`a `e pressíh shjre h sema`hr, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) p s di

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

^aghr estajegemd`h, vágvuga terlhstátdma

²M ²N

02 120

02 120

02 120

>2 102

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es resnrda`as a ar, sel sema`hr

²M ²N

9 05

9 05

9 05

9 05

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

Rhkth `e hrvagfh shj pressíh, ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

^eghmd`a`e `h edxh `h lhthr

r/ldk

=592

=592

=592

=592

Rhtïkmda khldkag `h lhthr

cY fp

=9 04,>

=9 04,>

=9 04,>

=9 04,>

Rhtïkmda `h sema`hr el pgeka maria, ukd`a`es Nugg-Neature

cY fp

1,> :,:

1,> :,1

1,> :,1

1,> :,1

Rhtïagìvdh, kmda `ukd`a`es h sema`hrNugg-Neature `urakte h nukmdhkalekth el

cY

1,0

1,0

1,0

1,0

Z012A

Z012A

Z012A

Z012A

1 :,:

2,4 1,4

2,4 1,4

2,4 1,4

Pdph `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature Quaktd`a`e `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature

ci gj

Mapamd`a`e `e ýgeh, ukd`a`es resnrda`as a ar

g U] iag Dlp iag

:1 5,55 0,>:

:1 5,55 0,>:

:1 5,55 0,>:

:1 5,55 0,>:

 Kìveg `e pressíh shkhra (seiuk`h a khrla D]H :151 (:220))

`J(A)) `J(A

>6

>6

>6

>6

10:

2215 222= 4>

 

IA 05 122 psd

1:5 psd

152 psd

195 psd

Nrequïkmda

Fz

>2

>2

>2

>2

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

9,0 129

4,1 1=:

12,6 159

1:,5 161

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e)  psdi

9,: 120

6,4 1:4

12,> 150

1:,= 196

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) ps d i

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Que`a `e pressíh shjre h sema`hr, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) ps d i

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

^aghr estajegemd`h, vágvuga terlhstátdma

²M ²N

02 120

02 120

02 120

>2 102

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es resnrda`as a ar, sel sema`hr

²M ²N

9 05

9 05

9 05

9 05

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

Rhkth `e hrvagfh shj pressíh, ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

^eghmd`a`e `h edxh `h lhthr

r/ldk

=592

=592

=592

=592

Rhtïkmda khldkag `h lhthr

cY fp

05 >2,0

05 >2,0

05 >2,0

05 >2,0

Rhtïkmda `h sema`hr el pgeka maria, ukd`a`es Nugg-Neature

cY fp

1,> :,:

1,> :,1

1,> :,1

1,> :,1

Rhtïkmda `h sema`hr `urakte h nukmdhkalekth el agìvdh, ukd`a`es Nugg-Neature

cY

1,0

1,0

1,0

1,0

Z012A

Z012A

Z012A

Z012A

1 :,:

2,4 1,4

2,4 1,4

2,4 1,4

Pdph `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature Quaktd`a`e `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature

ci gj

Mapamd`a`e `e ýgeh, ukd`a`es resnrda`as a ar

g U] iag Dlp iag

1>,> 0,=4 =,>5

1>,> 0,=4 =,>5

1>,> 0,=4 =,>5

1>,> 0,=4 =,>5

 Kìveg `e pressíh shkhra (seiuk`h a khrla D]H :151 (:220))

`J(A)) `J(A

95

95

95

95

10=

2215 222= 4>

 

IA 05+ 122 psd

1:5 psd

152 psd

195 psd

Nrequïkmda

Fz

>2

>2

>2

>2

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

9,0 129

4,1 1=:

12,6 159

1:,5 161

Rressíh láxdla (`e `esmaria), ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e)  psdi

9,: 120

6,4 1:4

12,> 150

1:,= 196

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es sel sema`hr

jar(e)  psdi

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Rressíh `e trajagfh `e renerïkmda, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) p s di

>,4 122

6,> 1:5

12,= 152

1: 195

Que`a `e pressíh shjre h sema`hr, ukd`a`es Nugg-Neature

jar(e) p s di

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

2,1= 1,4

^aghr estajegemd`h, vágvuga terlhstátdma

²M ²N

02 120

02 120

02 120

>2 102

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es resnrda`as a ar, sel sema`hr

²M ²N

9 05

9 05

9 05

9 05

Pelperatura `h ar que `edxa a vágvuga `e saì`a (aprhx.), ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

Rhkth `e hrvagfh shj pressíh, ukd`a`es Nugg-Neature

²M ²N

= =9,0

= =9,0

= =9,0

= =9,0

^eghmd`a`e `h edxh `h lhthr

r/ldk

=592

=592

=592

=592

Rhtïkmda khldkag `h lhthr

cY fp

05 >2,0

05 >2,0

05 >2,0

05 >2,0

Rhtïkmda `h sema`hr el pgeka maria, ukd`a`es Nugg-Neature

cY fp

1,9 :,=

1,> :,:

1,> :,:

1,> :,1

Rhtïkmda `h sema`hr `urakte h nukmdhkalekth el agìvdh, ukd`a`es Nugg-Neature

cY

1,5

1,0

1,0

1,0

Z012A

Z012A

Z012A

Z012A

1 :,=

1 :,:

1 1,:

2,4 1,4

Pdph `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature Quaktd`a`e `e renrdierakte, ukd`a`es Nugg-Neature

ci gj

Mapamd`a`e `e ýgeh, ukd`a`es resnrda`as a ar

g U] iag Dlp iag

:= >,26 5,2>

:= >,26 5,2>

:= >,26 5,2>

:= >,26 5,2>

 Kìveg `e pressíh shkhra (seiuk`h a khrla D]H :151 (:220))

`J(A)) `J(A

9=

9=

9=

9=

100

2215 222= 4>

 

11.6 @a`hs @a`hs tämkdmhs tämkdmhs `h reiug reiuga`h a`hrr Egectrhkd Egectrhkdchk chk® ® Iekeragd`a`es Rarêletrh

^aghr

Peksíh `e agdlektaéíh Pdph `e prhteéíh

 ◃

 ◃









 ◃



 ◃







Uld`a`e perldssìveg Eldssíh `e ruì`h

 ◃

 ◃



 ◃



























 ◃







 ◃







Uld`a`e regatdva 42 % ]el mhk`eksaéíh DEM>1222->-=

 ◃





• -12 ²M…..+>2 ²M • -=2 ²M…..+92 ²M

 ◃





DEM>22>6-:

 ◃













DR50 (nrekte) DR:1 (atrás)

 ◃

























































 ◃









Dlukd`a`e ah ruì`h Lhktaiel





:0 ^ AM / 1> ^A 52/>2 Fz (+02%/-=2%) :0 ^ @M / 2,9 A

 ◃



























































 ◃







Aljdekte e telperatura Iala `e telperaturas • Nukmdhkalekth • Arlazekaiel



DEM>1222->-:

 ◃





Rhrta `h mhlpartdlekth

 ◃

]aì`as `didtads Rarêletrh

^aghr

 Kÿlerh `e saì`as

 ◃



 ◃

Pdph

 ◃













Peksíh khldkag AM Peksíh khldkag @M



































































> (rei (reiuga` uga`hr hr Egec Egectrhkd trhkdchk® chk® - renª 1422 5:22 22 ….14 ….1422 22 5:22 24) 4 (reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm - renª 1422 5:22 12 ….1422 5:22 14)

 ◃



 ◃





Zegä (mhktaths dsekths `e teksíh)

 ◃

 ◃























 ◃

 ◃























 ◃

:52 ^ AM / 12 A láx. =2 ^ @M / 12 A láx.

Ektra`as `didtads Rarêletrh  Kÿlerh `e ektra`as

^aghr  ◃

























 ◃

 ◃

























 ◃

0 (rei (reiuga` uga`hr hr Egec Egectrhk trhkdchk dchk® ® - renª 1422 5:22 22 ….14 ….1422 22 5:22 24) 12 (reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm Irapfdm - renª 1422 5:22 12 ….1422 5:22 14)

Agdlektaéíh pegh reiuga`hr Rrhteéíh `e agdlektaéíh Rrhteéíh `e ektra`a

 ◃

 ◃

 ◃





















































 ◃



 ◃



:0 ^ @M Rrhteéíh mhktra murth-mdrmudth mhl terra Kíh dshga`h

 ◃

Ektra`as akagýidmas Rarêletrh Ektra`as ` `ee pr pressíh

^aghr  ◃

























 ◃

 ◃

























 ◃

 ◃



















Ektra`as `e `e tteelperatura

 ◃





















1 (reiuga`hr Egectrhkdchk® - renª 1422 5:22 22 ….1422 5:22 24) : (reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm - renª 1422 5:22 12 ….1422 5:22 14)  ◃



 ◃

= (reiuga`hr Egectrhkdchk® - renª 1422 5:22 22 ….1422 5:22 24) 5 (reiuga`hr Egectrhkdchk® Irapfdm - renª 1422 5:22 12 ….1422 5:22 14)

2215 222= 4>

 

1: Dks Dkstru truéõe éõess par para a utd utdgdz gdzaéí aéíh h `h rese reserva rvatýr týrdh dh `e ar

1:.1

Dknhrlaéões ierads

H reservatýrdh `e ar mhlprdld`h Atgas Mhpmh ä ul vash `e pressíh mhkstruì`h seiuk`h rìid`as khrlas tämkdmas, vdsak`h ula utdgdzaéíh seiura `urakte th`a a sua vd`a ÿtdg. Eljhra sua lakutekéíh e hperaéíh seoal sdlpges e mhkvekmdhkads ä dlphrtakte atek`er as remhlek`aéões `este iuda, phds a ruptura `e ul vash shj pressíh ä selpre ul amd`ekte `e iraves mhkseq÷ïkmdas.

1:.: Zesphks Zesphksajd ajdgd`a gd`a`e `e `h usuárdh usuárdh Aktes `e sua dkstagaéíh , `everíh ser atek`d`as th`as as exdiïkmdas estajegemd`as pega KZ1= `h Ldkdstärdh `h Prajagfh `h dtel 1=.> ah dtel 1=.12.

1: 1:.= .= Dk Dkst stag aga aéíh éíh • • • • • • •

Aktes `e ddkstagar kstagar seu seu reserva reservatýrdh týrdh `e aarr mhlprd mhlprdld`h ld`h `eve `everá rá ser ser aate tek` k`d` d`h h h dtel dtel 1=.9 `a KZ1= LPJ. Este va vash sh nhd mh mhkstr kstruì`h uì`h p para ara arlaz arlazeka ekalek lekth th `e ar mhlprd mhlprdld`h ld`h el el `dve `dvershs rshs td tdphs phs `e apgdm apgdmaéõ aéões. es. Ra Rara ra ush mhl mhl hutrhs hutrhs iases iases hu para ar `e respdraéíh fulaka `everíh ser nedtas a`equaéões `e prhoeth e tratalekth dkterkh. Dkst Dkstage age ul puri puria`h a`hrr ka par parte te dkne dknerdh rdhrr `h vash (nhr (nhrkem kemd`h d`h mhl h equd equdpal palekt ekth). h). Kdve Kdvege ge h vash mh mhrret rretalek alekte te para eevdta vdtarr a sua que` que`aa e p phss hssdj djdgd dgdta tarr `r `rek ekai aiel el sund sundmd mdek ekte te.. H vash `eve ser dkstaga`h shjre ula supernìmde que sup suphr hrte te se seu up pes esh h mfe mfedh dh `e ái áiua ua `ura `urakt ktee h te test stee f fd` d`rh rhst stát átdm dmh. h. Dks Dkstag tagee a tujuga tujugaéíh éíh `e `e ar mh mhlpr lprdld dld`h `h mhl mhl sup suphrt hrtes es `e la`edra la`edra que a les lesla la kíh nhrme nhrme h masmh masmh hu ngakies ngakies `h va vash sh.. Kíh mmhke hkemte mte h v vash ash â tujug tujugaéí aéíh h que aapre presek sekte te vdj vdjraé raéíh. íh. ] ]ee kemessá kemessárdh, rdh, utdgd utdgdze ze ul amhp amhpgal galekt ekth h ngex ngexìve ìveg. g.

1: 1:.0 .0 Hpera peraéí éíh h • • • •

Akt Aktes es `e `e ssua ua ektra` ektra`aa eel l nukm nukmdhk dhkale alekth kth,, `eve `everíh ríh ser atek`d atek`d`hs `hs hs ddtek tekss 1=.6 e 1=.12 `a KZ1= LPJ. `espre ssurdza`h . @esmhknde `a gedtura Akte Aktess ` `ee shg shgttar quag quagq quer uer mmh hkexí kexíh, h, tekfa merteza `e que h vash esteoa `espressurdza`h gedt ura `h lakðletrh3 ajra agiula vágvuga `e puria atä sektdr que kíh fá lads pressíh. Ruriue h mhk`ek mhk`eksa`h sa`h ka nreq÷ï nreq÷ïkmda kmda kemes kemessárda sárda para que kíh amulu amuluge ge q quaktd` uaktd`a`e a`e superd superdhr hr a ledh gdtrh. Quak`h equdp equdpa`h a`h mhl puria`hr authlátdmh, verdndque rhtdkedralekte h seu nukmdhkalekth. Mrd Mrdee h fá fájdth jdth `e verdn verdndma dmarr se a p pres ressíh síh eestá stá ` `ekt ektrh rh `h esp espemd emdndm ndma`h a`h k kaa pga pgama ma `e `e d`e d`ektd ktdndm ndmaéí aéíh. h.

1: 1:.5 .5 Lak Lakutek utekéí éíh h • •

Akt Aktes es `e `e en enetu etuar ar q quag uagque querr la lakut kuteké ekéíh íh el sseu eu vas vash, h, ` `eve everá rá ser ser atek atek`d` `d`h h h dte dtel l 1=.4 `a KZ1= LPJ. H vash`eve ser dkspemdhka`h e testa`h fd`rhstatdmalekte mhknhrle dtel 1=.12 `a KZ1= LPJ.3 esta dkspeéíh `everá ser 

105

• • •

reagdza`a phr ul "Rrhndssdhkag Fajdgdta`h". Lakt Laktekfa ekfa h vash mhkvekde mhkvekdektel ktelekte ekte pdkt pdkta`h, a`h, exte exterkal rkalekte ekte e dkte dkterkal rkalekte ekte,, se ph phssìve ssìveg, g, dssh dssh aulekta aulektará rá a vd vd`a `a `e seu equdpalekth e iaraktdrá ul ar gdvre `e partìmugas `e ýxd`h `e nerrh. nerr h. Oalads shg`e quagquer peéa `dretalekte kas partes pressurdza`as `h vash sel mhksugtar h najrdmakte. Ah pre presekmda sekmdarr trdkm trdkmaa el mmfapa fapa hu shg shg`a, `a, ` `enhrla enhrlaéíh éíh kas kas mf mfapas apas k kh h nhrlath nhrlath `e jhgfas hu est estagd`h agd`hss `urakte `urakte a pressurdzaé pressurdzaéíh, íh, esvazde-h rapd`alekte e kíh remhghque el hperaéíh sel que se naéa ula dkspeéíh e teste fd`rhstátdmh.

1:.> 1:. > Dk Dknh nhrla rlaéõ éões es ndk ndkad adss H najrdmakte `e seu equdpalekth está â `dsphsdéíh `d sphsdéíh para quagquer dknhrlaéíh. Mhksugte-h.

10>

2215 222= 4>

 

1= Hr Hrde dekt ktaé aéõe õess p par ara a dk dksp speé eéíh íh

1=.1 1=.1 Hrdekt Hrdektaéõ aéões es para para dkspe dkspeéíh éíh Hrdektaéões  Ka @emgaraéíh `e mhknhrld`a`e / @emgaraéíh `h najrdmakte, síh apresekta`as e/hu lekmdhka`as as khrlas farlhkdza`as farlhkdza`as e/hu hutras khrlas utdgdza`as ka mhkmepéíh. A @emgaraéíh `e mhknhrld`a`e / @emgaraéíh `h najrdmakte naz parte `a `hmulektaéíh que amhlpakfa este mhlpresshr. Hs requdsdths geiads ghmads e/hu a utdgdzaéíh nhra `hs gdldtes e/hu `as mhk`déões espemdndma`as pegh najrdmakte ph`el dlpgdmar a kemessd`a`e `e hutrhs perìh`hs `e dkspeéíh, mhknhrle lekmdhka`h ajadxh.

109

2215 222= 4>

 

10

@dretdvas regatdvas a equdpalekths shj pressíh

Mhlphkektes ajrakid`hs pega @dretdva 49/:=/ME regatdva a Equdpalekths shj Rressíh A tajega que se ekmhktra a seiudr mhktäl a dknhrlaéíh kemessárda para a dkspeéíh `e th`hs hs equdpalekths shj pressíh dkmguì`hs ka mateihrda DD e superdhres, `e amhr`h mhl a @dretdva regatdva a Equdpalekths shj Rressíh 49/:=/ME e th`hs hs equdpalekths shj pressíh, `e amhr`h mhl a @dretdva 69/020/MEE, regatdva ahs remdpdektes shj pressíh sdlpges.

Pdph `e mhlpresshr

Mhlphkekte

@esmrdéíh

^hgule

Rressíh `e prhoeth

Pelperatura lìkdla e láxdla `e prhoeth

Mg a s s e RE@

IA =2+ a IA 05+

1>:5 5>01 44 26=2 1226 =4 26=2 1226 02 26=: 1222 96 26=: 1222 94

Zeservatýrdh ^ágvuga `e seiurakéa ^ágvuga `e seiurakéa ^ágvuga `e seiurakéa ^ágvuga `e seiurakéa

0=,1 g -

15 jar(e) -

-12²M/1:2²M -

DD D^ D^ D^ D^

Pdph `e mhlpresshr

Mhlphkekte

@esmrdéíh

Kÿlerh `e mdmghs (1)

Espessura lìkdla `as pare`es

Zequdsdths para dkspeéíh vdsuag ((: :)

Zequdsdths para dkspeéíh fd`rhstátdma (: (:)

IA =2+ a IA 05+

1>:5 5>01 44 26=2 1226 =6 26=2 1226 02 26=: 1222 96 26=: 1222 94

Zeservatýrdh ^ágvuga `e seiurakéa ^ágvuga `e seiurakéa ^ágvuga `e seiurakéa ^ágvuga `e seiurakéa

:x12> -

6 ll -

12 a khs -

12 akhs -

Hs mhlpresshres estíh el mhknhrld`a`e mhl a Mateihrda dknerdhr a DD `a @dretdva RE@. (1 (1)) (: (:))

H kÿlerh kÿlerh `e mdmghs mdmghs re renere-s nere-see ah kÿlerh kÿlerh `e mdmgh mdmghss `es`e hs 2 jar jar(e) (e) atä â pressíh pressíh láxdla. láxdla. Hutras tämkdmas tämkdmas `e ddkspeéí kspeéíh, h, tads mhlh dkspeéí dkspeéíh h ugtra-sý ugtra-sýkdma kdma hu rad radh-V, h-V, síh equ equdvage dvagektes ktes a testes testes fd`rhstátdmhs fd`rhstátdmhs para para este equdpalekth.

106

2215 222= 4>

 

15 Dkstr Dkstruéões uéões para utdgdz utdgdzaéíh aéíh ` `h h vash separ separa`hr a`hr `e ar ar-ýgeh -ýgeh

1

Este vash ph`e mhkte mhkterr ar pressur pressurdza`h dza`h e ph` ph`ee se serr phtekmdag phtekmdaglekte lekte perdihsh perdihsh se h eq equdpale udpalekth kth nhr lag lag utd utdgdza`h gdza`h..

:

Este vash vash `eve `eve ser aapeka pekass usa` usa`h h mhlh sepa separa`h ra`hrr `e ar ar-ýge -ýgeh h e `ev `evee ser hpera` hpera`h h `ektrh `ektrh `hs `hs gdld gdldtes tes espemd espemdndma ndma`hs `hs ka  pgaqueta `e `a`hs.

=

Kekfula Kekfula ag agteraé teraéíh íh `e `eve ve ser ser nedta nedta kh vash p phr hr shg shg`aiel `aiel,, pern pernuraéí uraéíh h hu hutrhs läth`hs läth`hs lemêkdmh lemêkdmhss sel a aut authrdza hrdzaéíh éíh phr  phr  esmrdth `h najrdmakte.

0

Quak`h Quak`h fhu fhuver ver a kemess kemessd`a`e d`a`e `a suj sujstdtudé stdtudéíh íh `a vágvug vágvugaa `e seiura seiurakéa, kéa, esta ` `everá everá seiudr dkteiraglekt dkteiraglektee a espemdndmaéí espemdndmaéíh h `h najrdmakte `h equdpalekth.

5

Usar Usar shle shlekt ktee ýg ýgeh eh esp espem emdn dndm dma` a`h h pegh pegh na najr jrdm dmak akte te..

>

El mash mash `e ush dk` dk`evd` evd`h h `h equd equdpal palekt ekth h (telp (telpera eratura tura `h ýg ýgeh eh lud ludth th jad jadxa xa hu ghkih ghkih dkterva dktervagh gh `e `es `esgdia gdialek lekth) th) mer merta ta quaktd`a`e `e mhk`eksa`h ph`e amulugar kh vash separa`hr `e ýgeh que `eve ser mhrretalekte `reka`h. Rara dssh, `esgdiar h equdpalekth `a re`e egätrdma, esperar atä que resnrde e `espressurdze. `espressur dze. @rekar h mhk`eksa`h pega vágvuga `e `rekaiel `e ýgeh, phsdmdhka`a ka parte dknerdhr `h vash separa`hr `e ar-ýgeh.

A geidsgaéíh ghmag ph`e exdidr a dkspeéíh perdý`dma `h vash separa`hr `e ar-ýgeh.

1> Dk Dknh nhrl rlat atdv dvh h al aljd jdek ekta tagg

^erdndmar h mhkteÿ`h `h arqudvh arqudvh Dknhrlatdvh  Dknhrlatdvh Aljdektag  irava`h  irava`h kh M@ `e lakuads nhrkemd`h oukth mhl h equdpalekth Atgas Atgas Mhpmh. Este arqudvh mhktel as hrdektaéões shjre hs aspemths aljdektads ekvhgvd`hs ka utdgdzaéíh `hs equdpalekths Atgas Mhpmh.

2215 222= 4>

 

104

View more...

Comments

Copyright ©2017 KUPDF Inc.
SUPPORT KUPDF