102359090 Complete Swedish Teachyourself

CO

PLETE

SWE DISH Say ‘hello’ and ‘thank you’ (page 4) Propose a toast (page 17) Count in Swedish (page 26) Tell the time -4

\

/H'

`

fa*

(page 36) Talk about the Weather (page 48) Words for shopping (page 79) Ask and give directions (page 97) Order a meal (page 112) Make suggestions (page 161) Ask forinformation (page 177) Travel by rail (page 186) Likes and dislikes (page 209) Hire a ear (page Seek medical advice (page 244) Write letters i (page 276) Test yourself and learn 1

teachyourselieom)

(1

‘§¢\\\\o°‘““ M BEGINNER T0

Level

lu

\“?\

'å '0

R ichard, Xa rån, Michael and J a m e s

Aeknou led gements The author would like to thank the consultants, Ivo and Ingwor Holmqvist tmd Gun Sjöberg, for checking the material and making meny valuable suggestions, and also my brother and bis wife, Claes and Agneta Gudmundson, for providing me with most of the realia for the exercises. I am very grsteful to Kungliga Operan for permission to use an opera ticket, to the Svenska Institutet for the photographs on page 226, and to Volvo for picturesof their cars. I am also very much indebted to my coileague, Bente Elsworth, for her help and good advice; to Philip Holmes and Ian Hinchcliffe, whose grammatical works I have used; and to Andrew Cornith, Karen Donnelly and David Hancock for the illustrations.

CONTENTS Introduction Pronunciatiou 1 Passet, tack!

Yo u r passport, please! Formal and informal introductions and greetings.

Lastly, I would like to thank my editors, Helen Coward, Kate Jarratt and Sarah Mitchell, for their patience and help.

For U,S.A. & Canada orders: piease contact NTC/Contemporary Publishing, 4255 West Touhy Avenue, Lincolnwood, Illinois 60646 — 1975 U.S.A. Telephone: (847) 679 5500, Fax: (847) 679 2494.

2

Counting kom 0 to 12. 3

5 4

Firat published in UK 1995 by Hodder Headline Plc, 338 Euston Road, London NWI 3BH

The coach Yourself' name and logo are registered trade marks of Hodder & Stoughton Ltd.

8 7

Copyright Q 1995 Vera Croghan In UK All rights reserved. No part of this publication may be reprcduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, recording, or any information storage and retrieval system, without permission in writing from the publisher or under licence from the Copyright Licensing Agency Limited. Further details of such licences (for reprographic reproduction) may be obtained from the Copyright Licensing Agency Limited, of 90 Tottenham Court Road, London W1P 9HE. In US: All rights reserved. No part ol'this book may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted in any form, or by any means, electronic, mechanical, photocopying, or otherwise, without prior permission of NTC/Contemporary Publisbing Company.

Typeset by Transet Limited, Coventry. Printed in Great Britain for Hodder & Stoughton Educational, a division of Hodder Headline Plc, 338 Euston Road, London NWI 3BH by Cox & Wyman Ltd, Reading, Berkshire. Firat published 1995 I mpression number Year

14 13 12 11 10 9 8 7 2004 2003 2002 2 001 2 000 1 999 1 998

28

Proposing a toast and expressing appreciation.

Library of Congress Catalog Card b/untåsr: 95-68139

Firat published in US 1995 by NTC/Contemporary Publishing, 4255 West Touhy Avenue, Lincolnwood (Chicago), Illinois 60646-1975 U.S.A.

statements and questions. Tack för maten! It w a s a lovely meal!

Discussing where you live. Phrases used at meal times.

Long-renowned as the authoritative source for self-guided learnmg — with more than 30 miUion copies sold worldwide — the Tbach Yourself series includes over 200 titles in the fields of languages, cralts, hobbies, sports, and other leisure activities. British Li brary Cataloguing i n Publication Data Croghan, Vera Swedish I. Title 439. 782421

13

Addressing people and saying 'thank you'. Simple

Vera Croghan, June 1995 For UK orders: please contact Bookpoint Ltd, 39 Milton Park, Abingdon, Oxon OX14 4TD, Telephone: (44) 01235 400414, Fax: (44) 01235 400454. Lines are open from 9.00 6.00, Monday to Saturday, with a 24 hour message answering service. Email address; [email protected]

1 3

8

Hur dags stiger ni upp? Wh a t time do you get up? Telling the time, parts of the day and days of the week.Saying what you do during the day. Counting from 13 to 100 and doing simple sums.

41

ViH du föga med?

55

Wouldyou like to come?

Discussing leisure activities and the weather. The seasons. När öppnar banken? Wh e n does the bank open? Phrasesused at abank and about Swedish money. Counting from 101 to1 000 000 000 000. Hur mycket kostar det? Ho w much is it?

Phrasesused in shops.Accepting and declining offers in shops, Var ligger kaféet? W here is the café? Asking for and giving directions. Apologising and responding to apologies. Får j ag be om notan? May I have the bi ll, please?

82

113

Ordering a meal in a restaurant. Stating likes and dislikes

concerningfood and drink. Complaining about the food or the service.

9

Har du körtihögertrafik? Have you ever driven on the right?

Asking for, granting or refusing permission. Enquiring about ability and offering advice. Road signs and cardinal points.

130

10

Midsommar i Dalarna Mi d surnmer in Dalecarlia 145 Discussingwhere you come from and what languages you speak. Asking others to do things, offering assistance and telling others not to do something. 11 Vartär ni på väg? Where are you going? 158 Making suggestions and accepting offers, Asking somebody to speak slowly. Expressing displeasure. 12 På fjällvandring i Lappland Walking in Lapland Askingforinformation and expressing preference. Stating requirements when booking railway tickets. The months of the year. 13 Har ni något rum ledigt? Haue you a room vacant? 189 Enquiring about hotel rooms and facilities. Booking a room. Asking for information about tourist attractions and events. Expressing satisfaction. Dates. 14 Var har du varit? Where haue you been? 202 Saying that you like or dislike something. Making enquiries. Expressing disappointment. 15 Vilken linje ska j ag ta? Which li ne should I take? 217 Using public transport and hiring a car. Expressing surprise and doubt. Talking about politics, 16 Vad är det för fel på er? What's the matter? 233 Talking about illnesses and ailments. Medical advice. Persuading somebody to do something. Promising to do something. Expressing indifference. 17 Har du lust att åka skidor? Would you like to go skiing? 249 Making arrangements on the telephone, Phrases used in telegrams, 18 God Jul! Ha ppy Christmas.' 263 Writing letters. Accepting and declining invitations, Expressing gratitude. Key to the exercises

276

Some useful verbs

283

Swedish — English glossary

287

Index to Grammar Notes

307

I NTROD U C T I O N

This course is designed for the absolute beginner and requires no pre vious knowledge of any foreign language. The aim of the course is to enable you to use Swedish in everyday situations and also to provide some background information about Sweden and the Swedish culture. Swedish is not a difficult language for an English-speaking student to learn. Like Enghsh, it is a Germanic language so many words are similar, for example: man, bok, hus, hund, land, hand, finger. Many loan-words from German, French and Latin are also imme diately recognisable to anyone with a knowledge of these languages, for example German Frau, fragen, Freiheit, Rathaus become fru, fråga, frihet, rådhus in Swedish. French restaurant, parapluie, sergent, milieu becomerestaurang, paraply, sergeant, miljö in Swedish. From Latin there is museum, laboratorium, pastor, uni versitet and so on. In these days of easy communications, TV programmes and films, and science and technology using an international (English!) terminology, more and more American and English words are entering the Swedish language, making it increasingly accessible to English speaking people.

S WED I S M

How to use the book Each of the 18 units follows the same pattern. Introduction, An i ntroduction in English that explains what you will learn in the unit.

Samtal. (Dialogue.)Z

Th e reare some dialogues at the beginning of each chapter. Using the cassette, listen to them first to see how much you understand, then read them carefully.

—

I R , O X V X C I A TI ON

Vocabulary. 8

The v ocabulary section that follows each dialogue contains the new words and expressions that you will need to under stand it. Rätt eller fel? (True or false?) Statements about the dialogue that may be true or false. The aim of this exercise is for you to check whether you have understood the text. Vad ni behöver veta. (What you need to know.) Comments on life in Sweden relevant to the dialogue, Sa här säger man.(What to say,) The important words and expres sionsused in the dialogues are repeated here, Grammatik. (Language patterns,)9 No t es explaining grammat ical structures and how to create your own sentences,

Övningar,(Exercises.) El I n t hese you practise the new words and information you have learnt. Förstår du? (Do you understand?) Further dialogues and texts, testing your comprehension.

In addition, the symbolRl indicates material included on the accom

Swedish isprobably one of the easiest languages to learn to pro nounce as it is usually pronounced as it is written, Once a few general ruleshave been learnt — and you have mastered the specifi c Swedish sounds — it is quite straightforward, The easiest way to learn the pronunciation is to listen to the cassette and imitate the native speakers there. The Swedish radio and Swedish films — if they haven't been dubbed — are also very helpful. Radio Sweden canbe found on short wave around the world and in most of Europe on several frequencies, e.g. medium wave (AM) 1179 kHz 254 m, although reception is not always good. The most important things to remember when pronouncing Swedish words is that all l etters should be pronounced distinctly, even unstressed end vowels, and vowels and consonants in endings, e,g, pojke (boy), före (before), sedan (afterwards),trädet (the tree).

panying cassette.

The Swedish alphabet has 29 letters:

The best way to make progress is to work a little every day, Listen to the cassetteand read the dialogues several times, learning the vocab ulary before you start the exercises.

A a (pronounced a) K k

Teach Yourself Swedish tells the story of John, a young Englishman w o is going to stay in Sweden for a year to gain experience in the import and export trade. He also wants to see something of Sweden, His Swedish friend, Åke, stayed with John's family on an exchange, and now John is going to stay with Åke's family,

Bb ( Cc ( 0d( Ee( Ff( Gg( Hh( I i( Jj (

" "

" " "

"

" "

"

( pronounced kå) U u (pronounced u ) " " ell) V v( ve) " " s e) M m ( em) Ww( ve) " " de) N n ( en) X x ( eks) " " e ) Oo ( o ) Yy ( y) " " pe) Z z ( såta) e ff) P p ( " " ge) Q q ( ku) Å å ( å)

b e) L l (

hå) R r i) Ss

( (

ji ) T t (

"

" "

ä rr) Ä ä (

ess) Öö( te)

" "

ä) ö)

S WEDISH

The last three letters are vowels; this means that Swedish has nine vowels, as y is always a vowel in Swedish. The vowels are a, e, i, o, u, y, å, ä, ö. The vowels in Swedish are pure sounds, not a combination of two sounds (diphthongs) as they oiten are in English. Diphthongs only occur in dialects. The pronunciation of Swedish letters is explained below. However, the comparisons with English sounds are only approximate. Therefore you should listen carefully to the cassette where native speakers have recorded the sounds and sample words. The guide below is only intended to help you if you have any difficulties, For most people, imi tatingthe voices on the cassette is by far the easiest way to learn the correct pronunciation,

IpngItIUIV CIA TIOIV

g

tionsofthe consonants g, k, and the consonant combination sk before the diffetent vowel groups (see below). Example tteredishletter Pronunciation

long a short a longB short e long i short i

longo short o

Vowels The Swedish voweis mey be iong or shori,, bot vowei iength is con. nected with stress. By stress we meen thet it is mors prominent thsn the other letters in the word. A stressed vowel is long: • as end-vowel in words of one syllable:ja, vi, nu, se, två. • be fore a single consonant in the same syllable (exceptions see below); mor, far, vara, beta, gata, jul. A stressedvowel is short,: • before two or m ore consonants: fli cka,gubbe, äpple, kall,kopp. (Except before -r: barn, lärd.) • in a few common words of one syllable: han, hon, den, min, din, sin. • oiten in words of one syllable ending in -m or -n; vem, hem, kom, kam, som, rum, dum, man, in, kan, men, mun, än. An unstressed vowel is always short: the last a in tala, resa; the e in pojken, åker, etc. The vowels are divided into two groups: a, o, u, å are hard vowels e,i,y,ä,öa re softvowels, This distinction is important for explaining the different pronuncia

longu short u long y short y

longå short å long ä short ä longö

short ö

like a in father like the a- sound in but no English equivalent. A little like e in ear, but with the tongue muscles very tense like e in men like ea in heat like i in kiss like oo in moon with tightly rounded lips like oo in book with less tightly rounded lipa no English equivalent. Start with the u- sound in true, but round the lips very tightly like u in fuLL, but not so tensely rounded lips as the longu no English equivalent. Like the long i but with tightly rounded lips no English equivalent. Sounds like the short i but with rounded lips like the aw- sound in raw like o in Scot like the 6rst vowel in the diphthong ea in bear more open than the English e in set no equivalent in English. The tongue is in the same position as for e but the lips are rounded and protruded like the u- sound in curt but shorter

far (father) katt (cat) med (with) penna (pen)

liv (Li fe) hiss(Li ft) bok (book) blomma(flower) hus (house) hund (dog) ny (new) syster (sister)

gå (go) åtta (eight) äta (eat) lätt (easy)

söt (sweet) böcker (books)

R

SWEDISH

PRON U N C IA TION

The short vowels are often slightly more openthan the long vowels. This is most noticeable when an ä orö is followed by anr, for example:

Consonants

Long vowels

Short vowels

här (here) lära (teach) hör (hear) dör (dies)

härja (ravage) lärde (taught) hörde (heard) dörr (door)

edish g ~letter

b

Pronunciation exercfses

E

Practise the vowel sounds by repeating these words aloud. You will find it helpful to listen to the examples on the cassette first.

Pronunciation

like b in bad bo (live) is found mainly in words of foreign origin. As a rule, it represents the same sound as in the foreign word, Thus it is pronounced ass in front of the soft vowels (e, i, y, ä, ö) but as k in front of the hard vowels (a, o, u, å) cykel (bicycle), in stressed syllables, and always cancer (cancer), flicka (girl) as k in front of k approximately as in English, but with the tongue just behind the upper teeth dam (lady)

Long vowels

Short vowels

a

Karin Malin

Anna Magnus

e

Erik Eva

Pelle Svensson

Lisa Brita

Nils Birgitta

Ola Moberg

Olle Mollberg

Rut Sture

Ulla Gunnar

Tyra Ystad

Yvonne Yngve

hke g finally after 1 and r

Åke Åland

Mårten Ångermanland •

Pär Vänern

Säffle Vättern

like h in hot like y inyou like k in keep in front of the hard vowels (a, o, u, å) or consonants in stressed syllables

Öland

Björn Önnestad Note: Some words spelt with o are pronounced with an å- sound, for

like f in farm

Mona Roland

Lotta Stockholm

fem (jive)

like g in go in front of the hard vowels gata (street), (a, o, u, å) or consonants in stressed god (good), syllables Gud (God), like j in front of the soft vowels (e, i, y, ä, ö) in stressed syllables

gå (go), gris (pig) ge (give), gissa (guess),

gyllene (golden), gäss (geeee), göra (do, make)

älg (elk), berg (mountain)

k

het (hot) ja (yes) kan (can), ko (couI), kunde (could),

kål (cabbage)

Söder

exam ple:

Example

klo (clauI) like ch in church in front of the soft vowels (e, i, y, ä, ö) in stressed

syllables

kecga(chain), kind (check), kyss(kiss), kära (dear),

köpa(buy)

PRO N U N C IA TION

1 n

p r

W v

z x ng

like 1 in leaf liv (life) like m in me mor (mother) like n in no ny (new) like p in plate plats (piace) like k in king quiche (quiche) is a rolled r made with the tip of the tongue in central and northern Sweden, but in the south it is made with the root of the tongue at the back of the mouth ren (c1ean) like voicelesss in see. In Swedish s is never voiced as in measure se (see) is pronounced with the tongue just behind the upper teeth tand (tooth) like v in very vem (who) like v in very. It only occurs in names and words of foreign origin WC (toilet) like ks, never like gz as in example herr X (Mr X) like voiceless s in see. It only occurs in names and words of foreign origin zoo (zoo) like ng in ring, never like ngg as in England ung (young) like ngn regn (rain) like sk in skate in front of the hard ska (shall), vowels (a, o, u, å) or consonants in sko (shoe), stressed syllables skulle (should), skål (cheers), skriva (write) like sh in ehe in front of the soft sked (spoon), vowels (e, i, y, ä, ö) in stressed skina (shine), syllables skygg(shy),

skär (pink), sch, sj, slg, stj, si(on), ti(on) li ke sh in she

skön (comfortable) marsch (maich),

sjö (lake), skjuta (shoot>, sfjärna (star), passlou

Ipassion),

station (station)

hke ch in Charles without the initial t- sound

1gol(skirt)

tjock (thich)

gote; d, g, h, 1 are mute in front of j at the beginning of words or in compound words when these consonants belong to the same syllable: djup (deep), gort (done, made),hjul (wheel), 1jud (sound). k followed by n is pronounced (unlike in English): kniv (knife), knä

(hnee). q, w, x, z only occur in names and foreign words. Thenq is pro nounced like a k, and w is pronounced like a v. Qu is pronounced like

kv, e.g. imatar, WC (toiiet), Wennergren, Quist, @+innan (in old texts or jokingly = woman). X is pronounced like ks, e.g. extra (eztra), and z is pronounced like voiceless s, e,g, zebra (sebra). t is pronounced in nation (nation) and motion (exerciee). ovismute in karl and värld. rs is pronounced like sh in mash in central and northern Sweden, but not in the south, where the two letters are pronounced individually, e.g.person (person). In rd, rt, rl, rn the r is assimilated with the following consonant so that these are pronounced almost like their English equivalents in central and northern Sweden. However, in the south the two letters are pronounced individually, e,g. hård (hard), svårt (digcult), härlig (glorious),barn (child).

Pronunciation exerc! se the following tongue-twisters. Pay particular attention to the IR Practise fact that the same sound can be spelt in several ways! Some of these sentencesfeature on the accompanying cassette and, ifyou have it, you will find the practice very useful. b Bar b r os bror badade bara i Barsebäck. c Cec i l ia cyklade genom centrala Cypern efter cigaretter och cit roner. d Dav i d drack druvsaft och drog igång dragspelsmusiken, f Fiff i g a Fia friade till den förfärlige Fredrik. Gerd gillade gyttjebadet efter gympan. g Gustav grillade grisen i gryningen. Helan och Halvan har hälsats med heja-rop hela halva hösten. Det satt en arg älg i julgranen i Göteborg.

S PVEDISH

k

Kers t in kisade kyligt mot kycklingen i Köping. Karin kramade den kluriga katten Katarina. Lasse linkade lamt längs Lunds lummiga alléer. m 1 Mats matade många misstrogna musiker med miljövänlig medicin. Nisse nobbadenågra nattliga nöjen med Nora, Pelle passade på att prova pistolen på papegojan. q P Quist diskvalificerade Quinnan. r Rut rosade Rolfsrara renar. 8 Sven svarade snällt när Sixten skrek svordomar. t Trofasta Tilda tackade tandläkaren när han drog ut den trasiga tanden. v Vill d u veta var Vilhelm var i veckan? x Xan tippa spelade xylofon förXerxes, z Zi genaren Zakarias såg solen izenitpå Nya Zeelands zoo, ng I E n gland talar engelskorna engelska, gn Ma gnus vankade lugnt bakom vagnen iregnet. kn Kn u t knyt knuten! Knut knöt knuten utan knot. sk De n skenheliga chefen i den skära skjortan spelade skivorna i den sköna stjärnklara skärgårdskvällen. Det är skam att skryta och skrävla i skolan. sj S j u sjuka sjuksköterskor skötte sju sjösjuka sjömän. stj St j äl inte stjärnan! ska Jag gömde skjortorna i skjulet. tj Kärr i n gen tjatade på tjejen att inte kyssa den tjugonde kinesen på kinden. Tjosan!

Stress Swedish has sentence stress (the words that are most significant for the meaning are stressed) and mord stress (different syllables in stressed words are stressed). Word stress. The stress is normally on the first syllable of every word exceptin a number of loan words from other languages where there is no completely reliable rule, A great many by now follow Swedishpro nunciation rules, at least in part, but others may retain the stress on the syllable that camed the stress in the original language. That is usually the case with words of French or Latin origin, e.g.restaurang (restaurant), novell (short story), museum (museum), studera (study),

10

PRO N U N C IA TION

' wi t h the prefixesbe-, för-, ge-, the stress is on the g a word begins syQabie following these prefixes, e.g. betala (pay), första (under stand), gedigen (solid). 1fa sytll able ot her th a n the normal first syllable is stressed, the vowel this syllable has been italicised in this book. •

0

Accent Swedish is a tone language, which means that more than one tone may be used in one word. That is why it sounds as if Swedes are singing when they speak. There are two such word accents in Swedis : 'sin gle tone' (also called accent one or acute accent) and 'double tone' (also called accent 2 or graue accent). Single tone, as in English, is used in words of one syllable. Note that hen a one-syllable word takes an ending, it keeps its sing e tone accent, e.g. boll (ball) —bollen (the ball), hund (dog) un en (the dog). Single toneis also used in many two-syllable words ending in -el, -en, -erI e.g. cykel (bicycle),vatten (cuater),vinter (uinter), and in pre senttense verb forms ending in -er,e.g.reser (trauel). Double tone is used in most words of more than one syllable and in most compound nouns, e.g flicka (girl), trädgård (garden), as well as in verb forms ending in -a, -ar, -ade, -at, -ad, e.g. tala, talar, talade, talat, talad (speak, spoke, spoken), In words with double tone the main stress is on the first syllable — a falling tone —, but thereisalso a strong secondary stress on the second syllable — a ris ing tone, e.g,lampan (the lamp), spela (play). Single tone

b)A1

bphlen ~

Double tone t"

ård r

el

The difference in tone is used to distinguish between words which are spelt the same way but mean different things, for example:

S WED I S H

Single tone

Double tone

gnden (the duck)

~n (th e spirit) bjfuR (bitten) Note:The line indicates the pitch, i.e, the height of the tone of your voice.

Pten (the bit)

PASSET, TACK!

Everyday pronunciation

amour passport, please!

The written language and the spoken language do differ. Note the following forms of words commonly used in normal speech: •

Th e final consonant is normally dropped in some very common words:ja/g (I), da/g (day), vald (tvhat), go/d (good), meld (with), de/t (it), mycke/t (much),

• Och (and) is usually pronounced as å, andnej (no) is pronounced as nä. •

In n ormal speech the pronounsmig (me, myself), dig (you, your self), sig (himself, herself, itself, themselves)are pronounced as mej, dej, sej, and they are sometimes written this way as well. De (they) and dem (them) are pronounced as dåmm. Någon, något, några (somelanylbody, somelanylthing, some/any) are pronounced nån, nåt, nåra. Sådan (such) is pronouncedsån, Sedan (aftertvards) is pronounced sen.

•

Ad jectives ending in -ig usually drop the -g in the spoken lan guage, for example:roli/g (funny), tråki/g (boring). • Th e past tense of the verbs säga (say) and lägga (lay) are written sade and lade but pronounced sa and la. Skall (shall) is pro nouncedska and now normally also written this way, The imperatives tag (take) and drag (pull) are pronounced ta and dra. The present tenseär (is) is pronounced e.

12

iy gftls ungt you will learn • how to introduce yourself and how to address people • how to exchange greetings in formal and informal situations • how to form simple statements and questions

X

R

Samtal (Dialogue) Robertand Jane Taylor and their son John, from London, arriveat s rt the ferry terminal in Gothenburg. They are going through passpo and customs control, Passkontrollören Herr Taylor Passkontrollören Herr Taylor

God morgon. Passet, tack! Var såg o d. Vad heter ni? Rober t T a ylor, min fru beter Jane Taylor och vår son heter John Taylor, Passkontrollören Va rifrån kommer ni? Herr Taylor Vi komm e r från England. Passkontrollören Vad har niföryrke? Herr Taylor Jag är ingenjör, min fru är sekreterare och John är praktikantpå en import- och exportfirma, Passkontrollören Ha r ni varit i Sverige förut?

—

18

s yrEDIsH

Herr Taylor Nej,det här är första gången. Paaskontrollören Hu r länge ska ni stanna? Herr Taylor Jag ochmin fru ska bara stanna en vecka, men vår son ska stanna ett år. Pasakontrollören Det var allt, tack. Trevlig resa! passkontroll ören Immigration officer god morgon good morning passet the passport tack th ank you; here: please varsågodla here you are vad heter ni? whatis your name? ni yo u min fru my wife och and vår son our son varifrån? fr om where? kommer come vad har ni för yrke? whatis your occupation? jag är l am Ingenjör en gineer

sekreterare secretary

praktikant trainee

på on; here: at en a, an Import- och exportfirma import

andekort firm

har nl varit I Sverige förut? have you been to Sweden before? nej n o det här är första gången thisis the first time hur länge ska ni stanna? hcw long will you be staying? ska shall bara only en vecka a week men b u t ett år a year det var allt th atwas a/I trevlig resa pieasantj ourney

Rätt eller fel? (True or falseF) (a) Roberts fru heter John. (6) Det är första gången John är i Sverige. (c) John ska bara stanna en vecka,

Samtal (Dialogue)

ygLtR P ASSPPRT P L E A S E '

g v enason Är det John som kommer här? g v e naaon (to mother) Nej, det är det inte, men där är han. (to John) Hej, Jobn! Välkommen! Hej, Åke! Så roligt att ses igen. John Taylor ~ aj v ensaon Goddag,goddag, Mrs Taylor, Goddag, Mr Taylor. Välkomna till Sverige! ~ ~

Theyshake hands. Herr Svensson Jag heter Anders och min fru heter U lla.Visäger väl du till varandra? lgr Taylor Javiss t ! Det tycker jag. Jag heter Robert och min frus namn är Jane. Är det din bror Åke? John Ja, det är min lillebror. Han heter Lars, men han kallas Lasse. Hej! Roligt att trä8as, Lasse! Talar du engelska? John Basse Ja, lite grann.

Å lad e

är i s det it, that som who kommer is coming här he re det är det inte it isn't där th ere han he hej hello, hi välkommen/välkomna weicome sä roligt atl ses igen how nice to see you &galn goddag how do you do till to Sverige Sweden vl säger val du !et's drop the tities, shallwe?

t>g varandra to each other Javisst yes, certainly; yes, of course det tycker Jag i th>nkso too namn name är det din bror is he(lit. that) your brother lillebror little brother kallas is called roligt att träffas nice to meet you talar du engelska? do youspeak English? ja ye s lite grann a !ittle

Ajter collecting their luggage they go through the green exit, as they have nothing to declare.

Rhn eller fel? (True or false.)

The Svensson family are waiting for the Taylors at the quayside.Åke Svensson has been staying with the Taylors on an exchange, so he knows them, but the parents have never met,

(o) John säger tN Åke: 'Så roligt att ses igen'. (6) Robert Taylor vill inte säga du till Anders. (c) Åkes lillebror heter Lasse, men han kallas Lars.

14

— 15

YOUR PA S SPOR T, PL EA SE!

S WED ISH

Vad ni behöver veta (yyhat you need to know)

gtles gorr M r

prag Mrs pgijken Mi ss(Frk is an abbreviation oftröken)

Greetings Swedes have areputation forbeing rather formal people. They are very fond of shaking hands and seldom meet without doing so, However, the rigid etiquette of the past is rapidly changing as the youngergeneration becomes more spontaneous. Goddag. Hou do you do. The most common greeting in formal situ ations. Hej, Th is is by far the most popular greeting in informal situations, corresponding to hello or hi. It is also used when parting. God morgon. Goodmorning. God natt. Goodnight.Used when going off to bed. Adjö. Goodbye. Varsågod when addressing one person,Varsågoda when address ing more than one person. Here it means here you are. It is widely used when handing something to someone, but it can also mean p/ease in certain situations, for example Varsågod och sitt! (Please, take aseat!). Välkommen when addressing one person, Välkomna addressing more than one person,

when

ekote: These titles, and all other titles, are spelt with a small letter unless they stand at the beginning of a sentence. Some of the older eration of Swedes are still keen on using titles when addressing peoplee,especially if they have a professional title. They use the tit e i mmeåiately followed by t h e surname, for example:direktör Svensson, ingesjör Taylor, doktor Andersson, prins Gustav.

Sä här säger msn (yyhat to say) How to: •

•

•

16

say your name someone else's narne (m) someone else's name (f) what you do where you are from nice to meet you pleasant journey

Jag beter Anders Svensson. Han heter John. Hon heter Jane. Jag är ingenjör Jag kommer frånEngland. Roligt att träffas! Trevlig resa!

Tack så mycket th a nks oery rnuch Ja, tack Y es, please Nej, tack No , thankyou

ja y es javisst ye s, certainly; yes, of course nej no (usually pronouncednä) inte n o t aldrig ne uer

someone's name someone's job gf someone speaks Enghsh

Vad heter du/ni/ Vad har ni för yrke? Talar du/ni/ engelska?

Tack Swedes saytack very frequently,for example when receiving something and also when asking for something. It means thank you but if it comes at the end of a sentence it usually means p/ease, e.g. Passet, tack) (Your passport,please/).

Yes and no

ask

gr e e t a friend form ally

Hej, John! Goddag, fru Svensson

17

SWEDISH

59 — Gremmetik (Langusge pstterns} 1 En morgon (a morning) and

ett pass(a passport)

A noun is the word or name for a person, placeor thing, e.g. en man (a man), England, Andrew, en gata (a street), ett namn (a namel. Swedish nouns are either en- words (common gender) or ett- words (neutergender).About 75% of nouns are en-words, and 25% are ett words. Although most words for living things are common gender and the wordsformany 'things'are neuter gender, there are unfortunate ly no simple rules to tell whether a noun is commongender or neuter gender. The indefinite article (alan in English) is en in front of a common gender noun, but ett in front of a neuter gender noun. Most of the nouns in the first dialogue are common gender nouns; en fru en son en ingenjör

en gång en vecka en resa but thereare also same neuter nouns: ett pass ett yrke ett år

2 i, you, helshe!it, we, you and they These words are called personal rp onouns. A pronoun replaces a

noun, e.g. 'Robert is an engineer,lHe is an engineer'. Below is a com plete list of the personal pronouns in the forms you use when they are the subject of a clause, i.e, they denote the person or thing taking action: / j ag ( pronounced 'ja') you du/Du (singular — when speaking to one person only) he h a n (pronounced 'hann') she hon (pronounced 'honn'} it den ( when repiacing an en- word) det (when replacing anett- word, pronounced 'de'}

18

YOUR PA S SPOR T, PL EA SE!

we

w n< (plural — when speaking to more than one person) hil (singular — when addressing one person deterentially} de (pronounced 'dåmm' in everyday language}. Sornetirnes written 'dom'.

g~au and nilNi (you) sm~ar, so you only use it ifyou speak to one person, Ifyou want to show respect, you can use a capital in writing, Ni is plural, so you use it when speaking to more than one person, However, it, is also ttsed when speaking to one person with whom you are not familiar. Ni was the formal and polite form of address until recently, but du is gaining ground. If you are in doubt about which form to use, wait and see what form the Swede uses and then use the sameform. Note: The pronunciation is the same for jag (since the g is mute) and for ja (yes), but it is always obvious from the context which word the speaker means.

3 Ves, it is; No, it isn't The corresponding replies in Swedish are: Yes,it is. (lit. yes, that it is) Ja, det är det. Nej, det är det inte. No, it isn't. (lit. no, that it isn't)

4 The infinitive of Swedish verbs A verb is a word which states the action of a noun, e.g. gå (go). The infinitive is the form of the verb which expresses the action, state or idea without being restricted by person or number. In English it is usually preceded by the preposition to, for example to åe is att vara, to stay is att stanna and to come is att komma in Swedish. The Swedish infmitive normally ends in unstresserl -a, which is added to the stem. The stem is the main part of the verb without any endings, e.g.vara (åe), stanna (stay), komma (comel. If averb consists ofonly one syllable and ende in a stressed vowel, no -a is added in the infinitive, e.g. bo (live), gå (go),

19

swEoIsH

YoUR PAssPORT r LEnS~r

The present tense Swedish verbs are much simpler than English verbs as the same form is used throughout the tense. Tense indicates the time when the action takes place. Thus han kommer (he comes) is present tense, as the actiontakes place at the present time. The present tense of almost all Swedish verbs ends in -r, usually -ar or -er. There have been several examples ofverbs in the present tense in the dialogues, for example: Vad beter ni?, Vad har ni Nr yrke?, Är det John som kommer här? Those verbs which end in a vowel other than -a in the infinitive add only an -r in the present tense, e.g.bor, går.

yyord order in statements and questions gtatements John is here, She is called Jane

John är här. Hon heter Jane Han är ingenjör,

He is an engineer

questions

är (am,are, is) While theverb tobe has three different forms in the present tense in English (I am, you are, heis), there is only one form in Swedish: jag ar du är han är hon är den är det är

vi är ni är de är

Here isthe present tense ofthe verb komma jag kommertill Sverige du kommer till Stockholm han kommer till Göteborg hon kommer till Gotland den kommer till Dalarna det kommer till Ivlälaren

thing that will happen (if there is an expression of time, for example:next year,tom orrow, soon, etc.):He rr och fru Tay lor or rettcr tillbaka till England om en vecka (Mr and Mrs Taylor urill go back to England i n a week).

If youwant to ask a question you just change the word order so you start with the verb. Is John here? Är John här? Is shecalled Jane? Heter hon Jane? Är han ingenjör? Is he an engi neer? The answer to this typa of question may beja (yes) or nej (no). If the answer is yes to a negative question (e.g.Heter hon inte Jane?),the Swedish reply is jo.

(tocome):

vi kommer till Skåne ni kommer till Heathrow de kommer till England

Anothertype ofquestion is when you start with a question word, e.g. vad (what). The principle is the same: you start with the question word, then comes the verb, then the subject followed by other parts of the sentence. Vad heter du> Vad har ni för yrke?

What is your name? What do youdo?

7 Jag är ingenjör (I am an engineer)

The presenttense is used to describe: (a) something that is happening now: John kommer nu (John is coming now). (Note that the English continuous tense with verbsending in -ing corresponds to a sim ple verb form — present or pest tense — in Swedish,) (b) something that usually happens: Han går ut med hunden varje dag (He goes out with the dog euery day).

— 20

In Swedish we do not use the indefinite article (alan in English) in front of words for occupation, religion, nationality or political aKliation. Min farär läkare. Han är protestant. John är engelsman. Olof Palme var socialdemokrat.

21

My fatheris a doctor. He is a Protestant. John is an Englishman. Ol o f Palme was a Soci al Democrat.

S WEDISH

yPL!R PASSPPRT, PLEASE!

Note: Words for nationality, religion and political affiliation (nouns and agectives) are spelt with a small letter in Swedish.

(b) Two businessmen meet. e businessmen say goodbye to each other. Lc!

(d) Two girls meet.

8 Possession:my wife's name

Boy says farewell to girl. Father to chiidren at bedtime

No apostrophe is used before the genitive -s in Swedish, and the noun following a genitive never takes an end article: Min frus namn

A wer the following questions in Swedish. (a) Vad heter Roberts fru? (b) Vad heter Johns mor (mother)? c) Vad heter Ullas man (husband)?

my uife's name Åke's little brother Anders' firm the name of the toicn

Åkes lillebror Anders firma stadens nanm

(d) Vad beter Åkes far (father)? (e) Vad heter Åkes lillebror? Vad heter du?

Övningar (Exercises) 1

Change the statements into questions, (a) (b) (c) (d) (e)

Wr i te down the appropriate greetings and farewells, (a) Mother greets sleepy boy in the morning, 4

Familjen Taylor kommer från England. Robert Taylor är ingenjör. Det är John. Han kallas Lasse. Det var allt.

Re place the bold words with pronouns. Example:John kommer &ån England- Han kommer &ån England. (a) (b) (c) (d) (e)

Anders fruheter Ulla, Ullas man heter Anders. Robert och Jane och Johnbor i London. Du och dinfru är välkomna, Du och jagtalar engelska.

(f) Resanvar trevlig.

g

— 22

6

(g) Passetär engelskt, Co mplete the yollowing diaiogue by addingyour anew ers Eva H ej! Vad beter du? You (T e ll her your name.) Eva Jag heter Eva. Jag kommer från Malmö. Kommer du också från Malmö? You (S ay No, 1 come from England.) Eva Bor du i Oxford? You (S ay No,come I from London.)

— 23

s wsotsH

VOU R PA S SPOR T, PL EA S E!

5 C omplete the following dialogue by adding your questions. You Bo You Bo You Bo

(S ay Hello. Ask what he is called,) J a g heter Bo Svedberg. (Ask if he comes fromSweden.) J a, jag kommer från Sverige. (Ask i f helivesin Stockholm.) Nej , jag bor i Göteborg.

(e) Vad heter Olles lillasyster/ Vad heter Lisas pappas fru? (g) Vad heter Ingelas mammas man? glff med msrried to storasyster big sister etorebror big brother

7 A nswer the questions relating to the family below. Write com plete sentences. Example:Vad heter Svens fru? — Hon beter Svea Andersson.

5 A nswer the following questions using the information provided below.

(a) Vad heter Sveas man? (b) Vad heter Pers lillebror? (c) Vad heter Pers storasyster? (d) Vad heter Olles storebror?

Sven

lillasyster iittie sister memma mother pappa father

(a) Var kommer Greg Hams ifrån? (å) Vad har han för yrke? (c) Vad beter Mr MacGregor i förnamn? (d) Var kommer han ifrån? (e) Vad har han för yrke? (f) Vad har Frida för yrke? (g) Vad är Fridas efternamn?

Svea

(

oo •

C

Greg Harris Lisa

Per

Olle

lngela

0

Alexander MacGregor

pilol pilat tandläkare dentist lärare teacher 8koftland Scotland

var... ifrån fr om... where förnamn Christian (ffrst) name efternamn sumame

Familjen Andersson

— 24

Frida Håkansson

— 25

YOUR PASSPORT, PLEASE!

S WEDISH

Förstår du? {Do you understandP) In this section you are not expected to understand every single word at once. You should try to catch the key expressions and work out the rest &om the context.

Samtal (Dialogue) Åke seestwo neighbours and introduces John to them,

Åke Ingrid John Kerstin

Åke Kerstin John Kerstin

Hej, hej, Ingrid! Hejsan, Kerstin! Det här är John från England. John ska vara här i ett år. Han vill gärna tala svenska med er. Hej, John! Vill du följa med oss till Liseberg? Ja, gärna. Kom då. Vi ska möta mamma och pappa där. Är din pappa hemma redan? Ja, hankom igår.Han är sjökapten och de hade medvind i Engelska kanalen. Är din mamma också ledig nu? Ja, hon är ledig hela sommaren, för hon är lärare,

hejsan hi! det här this er yo u vill gärna wouid like to svenska Swedish med with vill du följamed oss? would you like to come with us? kom dä come then möta meet hemma home

redan already

kom came

ig* ye s terday sjökapten (sea) ceptain medvind following wind Engelskakanalen the Channel ockaä also ledig iree hela sommaren sll the summer får be cause

65teborg Gothenburg is a Swedish city that many tourists come to fira, especially British people. Ferries to and from England, Denmark, gorway, Holland and Germany ply the port; trains from the conti nent and planes from all over the world go to Gothenburg. There are also large industrial companies there such as Volvo and SKF, the Swedish Ball Bearing Company. Many Scots have settled here and lejj; their mark both on the city and the language, Göteborg är Sveriges andra stad, men Göteborg har den största hamnen i Skandinavien. Staden kallas 'Lilla London', Göteborg har många museer och teatrar. Utanför Göteborgs konstmuseum vid Götaplatsen står Carl M i l les berömda staty Poseidon. Stockholmarna och göteborgarna kivas alltid om vilken stad som är bäst.

andra second en stad city, town

stär stands berömda tamous en staty statue största largest hamnen the part, harbour stockholmarna the Stockholmers lilla li ttie göteborgarna the Gothenburgers mänga many kivasom argue about ett museum (pl. museer) museum alltid always teatrar theatres vilken which utanför outsid e som that, which konstmuseum art museum bäst best vid a t

Rätt eller fel? (True or false?) (a) Göteborgär den största staden iSverige. (b) Det finns många museer i Göteborg. (c) Poseidonärden störstafärjan som går tillGöteborg.

Rätt eller fel? (True or false7) (a) John vill tala engelska med Ingrid och Kerstin. (b) Kerstins pappa är hemma nu. (c) K erstins mamma är inte ledig på sommaren. — 26

27

IT WAS A

'tFA' ttt,

gzltert

Jane

LO V E L Y tttEAL!

Ja , tack! En kall öl skulle smaka gott. Jag vill nog hellre ha ett glas sherry, tack.

live pä översta väningen on the top tfoor tre three tre trappor upp on the 3rd floor (la three starrs up)

TACK FÖR MATEN! It was a louely mealJ'

upp up

taka hissen the lift stig ptt step in vilken what a vacker beauti ful (en)utslkt (a) view see • ila all hätarna the ships, the boets härlfrän fr om here törstiga thirsty

In this unit you will learn • • • • •

how to discuss where you live ph r ases used at meal times how to ask for things or decline offers atthe table how to propose a toastand express appreciation ho w to count from 0 to 12

Samtal

Rätt eller fel? (a) Familjen Svensson bor på bottenvåningen, (b) De har en vacker utsikt över hamnen. (c) De vill inte ha något att dricka före maten. (d) Maten är inte färdig när de kommer. tamil)an the family bottenvänlngen the ground floor över ov er

Like many Swedes the Svensson family live in a flat of moderats size in a building not more than three to five storeys high, with shops and all amenities nearby, The families amve and park the cars. Anders

Hä r är det. Vi bor på översta våningen, tre trappor upp, Vi tar hissen. Ulla Varså g oda och stig på! Jane Vilke n vacker utsikt! Anders Ja , vi ser hamnen och alla båtarna härifrån. Ulla Är ni t ö r stiga? Maten är strax färdig, men ni vill väl ha något att dricka först?

— 28

maten the food strax soon färdig ready ni vill väl ha I supposeyou would like väl I suppose nägot so mething att dricka to drink först fi rst kall cold en öl a beer skulle smaka golt would be nice smaka taste gotl nice (food) nog probably (here:l think) hellre rather ett glas a glass

!tg!

före before när w han

Samtal

IRI Ratf au hour later. Ulla Jane Anders Ulla

Varsågoda! Middagen är serverad. Tack så mycket. Vad får vi? Vi är mycket hungriga, Inlagd sill till förrätt, sedan kyckling, dillpotatis, grönsaker och sallad. Till efterrätt ska vi ha

0 w t UI5r t

Robert Ulla Anders Alla höjer glasen

smultron och grädde. Det låter gott. Anders, vill du vara snäll och servera snapsen! Javisst! Skål och välkomna till Sverige!

Skål!

serverad servad

vad får vi? what will ws get? mycket very hungriga hungry inlagd slä pickled herrings till f o r (en) förrått (a ) starter sedan aftenvards (en) kyckling (a) chicken dig potatis potatoes boiled with dil! grönsaker vegetables (en) sallad (a) salad

(en) efterrätt (a) dessen' vl ska ha we'II have smultron wild strawbemes grädde cream det låter gott that sounds good vill du vara snää och... p/ e sse snapsen the aquavit skål cheers Sverige (pronounced Svärjs) Sweden alla al l höjer reise glasen the glassas

Rä™tt eller fel? (a) De är inte hungriga. (b) U lla serverar sill till efterrätt. (c) De dricker snaps till sillen.

? S Z „ . l :,

gl

A fter a little whfle, Robert Anders

Ulla Robert Jane Lasse Ulla Lasse

Samtal

Ja g skulle vilja ha lite salt och peppar. Va rsågpd. Får d e) tvara lite mera? My c ket gärna, Det smakade verkligen gott. Nej, t ack, jag är så mätt. Jag måste hålla diet. Kan j ag få lite mera efterrätt? S ågä r n a.Är det här lagom? Tac k , det är bra.

When they have finished eating, Robert Ulla

Jttne

Ulla Jttne

Ulla

middagen the dinner

~

IT WAS A LO V EL Y MEALI

Ta ck för maten! Det var mycket gott, I nge n orsak, Vi dricker väl kaffet på balkongen, Vill ni ha

— 30

Jane

socker och grädde till kaffet? Nej, tack. Bara en slät kopp kaffe. Vad vill ni ha till frukost i morgon? Vi vill gärna pröva en svensk frukost. Vad brukar ni äta? Vi börjar med ett glas juice. Anders och pojkarna äter fil och jag äter flingor och mjölk, Vi dricker kaffe och äter smörgåsar också. Det blir bra. Vi vill äta det samma som ni, fast jag vill nog gärna ha en kopp te med mjölk till frukosten, Det ska du få.

jsg skulle vilja ha I wouid like to hava lite a little (etl) salt salt (en) peppar p pper får det vara lite mera? mayI give you a little mors? mycket gärna yes, piease, I would love it gärna willingly, gladiy det smakade verkligen gott it really did taste nice aå s o mätt satisfied, full up jag masta hålla dlel I am on a diet en diat a diet kan jag fd? canI have? aå gärna by sll means; with pleasure är det här lagom? will that do? det är bra that's enough Ingen orsak you are weicome dricker dnnk kaffet the coffee

Rätt eller fel? (a) Robert vtjj garna ha mera. (b) Jane är inte mätt. (c) L asse håller diet.

31

balkongen the balcony (etl) socker sugar bara only en slttl kopp kaffe a cupof black coffee vad vill ni ha till frukost? what would you like to havs for breakfast? i morgon tomorrow pröva try svensk Swedish vad brukar nl äta? what do you usually have? börjar begin pojkarna the boys fil (mjölk) (thin) yoghurt fängor comf lakes (en) mjölk milk smörgåsar open sandwiches det bär bra that will be nice samme same fast though te te a det ska duf4 you shail have that

SVVEDISH

IT WAS A LO V EL Y MEAL/

Vad ni behöver veta Adciree ses

Skål and snaps are probably the best known Swedish words to mast foreigners, but for the uninitiated, snaps is a dram of aquavit from a small, tapered glass.Skål (lit. bowl) has survived from thedays when a drinking bowl was used.

Addresses are written as follows:

EirtkÄv /VA

(lit. No cause) You are welcome, Don't mention it, It's ute all right is the standard reply when someone thanks you for somethmg.

5i fwuu

5flv motor motorn har gått varm the engine is overheating mekaniker (-n, -0) mechan/c fbt/a (-ar, -ade, -at) /ix

Samtal After a few hours driving, Åke feels hungry. Åke Sirkka John

Är ni i n t e hungriga? Jag tycker det är dags att fika. Ka n vi inte stanna vid något snabbköp och köpa nybakade bullaroch pålägg och äta idetgröna? Det ären sådan vack er dag. De t var en bra idé.Vi har kaffepå term osen, men vikan väl köpa lite läsk ocksåför det är så varmt. Vi kör av vägen så kan vi njuta av utsikten där uppe.

det är dags itis tima snabbköp (wt, -0) se/f-service shop, supermarket nybakade lreshly bakad bull/e (wn, -ar) roll pålägg (wt, -0) things to put on the rolls

I det gröna in the open air termos(wn, -ar) thermos läsk(edrycker) soft drinks njut/a (-er, njöt, njutit) enj oy

Samtal

After another stop they return but cannot find the car. sjirjska Va r är bilen? John Den a r forsvunnen. Åjre Någo n har lånat den. Biltjuvar är det värsta jag vet! Vi måste genast anmäla stölden för polisen. Det ser ut som om vi måste ta tåget allesamman. Vad ska mamma säga om vi kommer hem utan hennes bil... försv/nn/a (-er, försvann, försvun nit) disa ppear lån/a (wr, -ade, -at) (borrow; euphemisrn for) steal biltjuv (wn, -ar) car thief det värsta jag vet l can't standit

Rätt eller fel? (a) Att dricka kaffe kallas att 'fika'. (b) Pojkarna kan själva fixa avgasröret. (c) B i llånare är inga tjuvar.

After the picnic they continue their journey. John Åke Åke

Det v ar väldigt vad det skramlar! Det ä r n ågot fel... kanske punktering. Det är bäst vi stan nar ochser efter vad som har hänt, Vi h a rtappat avgasröret. Vi måste köra till närmaste verk stad. Och vi måste fylla på vatten i kylaren för motorn har gått varm. Det var tur att det inte var något vän e. En mekaniker kan fixa ett nytt avgasrör medan vi äter middag.

— 160

genast at once anmäl/a (-er, -de, -t) report stöld (-en, -er) the/t det ser ut som om it looks like allesamman all of us

Vad ni behöver veta Bilverkstad A garage where repairs and services are carried out is called en bilverkstad, The word garage (pronounced garash) is only used to refer to the garage where you keep a car. Bilverkstäder are found in all towns and large villages, Vägar

It h as been said that happiness is driving on a Swedish road.

— 161

S W'ED I SH

w'HERE ARE YOU GOlrvGT

There are more than 700 miles of toll-free motorways and around 50 000 miles of trunk roads. All main roads are very good with little traffic in comparison with other countries,

Grammatik Verbs: the fourth conjugation

Så här säger man How to: •

ma ke suggestions Jag tycker det är dags att,, Vi kan väl...? Kan vi inte...? H ar ni lust att.. .?

I thinkit's time to... Wecan..., can't we? Can't we. ..? Do youfeel like...?

accept an offer Ja, tack, gärna. Det var en bra idé! Ja, det gör vi.

Yes please,I would love it, That was a goodi dea! Yes, we'll do that.

overcomelanguage problems Talar du engelska? Var snäll och tala långsamt. Jag förstår inte. Kan du säga det en gång till. Tala inte så fort! •

Do youspeak English? Please speakslowly. I don't understand, Pleasesay it again, Don't speak so fast!

de al with car emergencies Det är något fel på bilen.

•

There's something wrong with the car. Vi måste köra till närmaste Wemust drive to the nearest verkstad. garage. Vi måste anmäla det för polisen. Wemust report i t to the police. ex press displeasure Jag tycker inte om... Jag hatar... Det värsta jag vet är...

I don't like.. I hate... I can't stand. ..! .

— 162

~ mentioned before, the main characteristic of the fourth conjuga tion(the irregular orstrong verbs, as they are also called) isthatthey fortn the past tense by a change of stem vowel instead of by endings. Qften the stem vowel is changed in the supine as well. The present tense enda in -er just like the second conjugation. You have alreadymet a large number of irregular verbs. There are not as many irregular verbs in Swedish as in English, and most of them conform to one of the patterns below. Here are the main patterns. Notice that the present and the impera tive tenses are formed from the infinitive, so the fira vowel in the vowel change pattern is the stem vowel of the infinitive, present and imperative forms. The second vowel refers exclusively to the past tense. The third vowel is the stem vowel of both the supine and the past participle, as the only di6erence between them is that the nor mal supine ending is -it and the past participle ending is -en in the fourth conjugation.

wnte shine Ifse

fourth conjugation verbs with a short I as stem vowel (the i is fol lowed by two consonants) foliow this pattern : Infinitive Pre s en t Past Supine Pas t Part. finna finner fann f unnit funn e n sitta sitter satt suttit sutten d ricka dric k e r drack druck i t druc k e n vinner vann v unnit vunn e n vinna fourth conjugation verbs with a long i as stem vowel (thei is followed by only one consonant) follow this pattern: skriva skriver skrev s krivit skri v e n skina skiner sken skinit stiger steg stigit stigen stiga

invite enjoy fly

bjuda njuta flyga

find sit dnnk win

u/y r

bjuder njuter flyger

bjöd njöt flög

— 163

bjudit njutit flugit

bjuden njuten flugen

VVHERE ARE YOU GOIIVG?

S VVEDISH

H)-a

travei taka ä-a-u oarry starve

fara ta(ga)

far tar

for tog

farit

tagit

faren tagen

bära svälta

bär svälter

bar s valt

burit svul t i t

buren svult e n

Unfortunately some of the irregular verbs are doubly irregular — some of their forms may be 'strong' but other forms comply with the regular verbs. Examples of common verbs which are doubly irregular are: do, make göra go gå see se åe vara have ha say säga know v eta get få give ge see se stand stå

gör går ser är har säger vet får ger ser står

gjorde gfck såg var hade sa/de visste

fick

gav såg stod

gjort gått sett varit haft sagt vetat fått geN seN stått

gjord gången sedd -havd sagd glven sedd -stådd

From now on only the infinitive, present, past and supine forms of the irregular verbs will be given in the vocabularies (unless the verb is doubly irregular, in which esse all the forms will be given), as the remaining forms can easily be constructed if you follow the rules given above. You will find a list of all the important irregular verbs and the auxil iary verbs on page 283.

2 Nationality nouns and adjectives Here are four lists of countries, men, women and languages spoken in the respectivecountries.

Itme risa /tustralia genmark England

pence

ireland Ioeland itsly Nonvay portugal Russia Sootiand Spe/n germany Ch/na

Country Amerika Australien Danmark England Frankrike Irland Island italien Norge Portugal Ryssiand Sko Nfand Spanien Tyskland Kina

lutan amerikan australier dansk engelsman fransman irlåndare islänning italienare norrman porlug le ryss skatte spanjor tysk kines

Woman amerikanska australiska danska engelska fransyska irländska isländska italienska norska portug/siska ryska skotska spanjorska tyska kinesisks

Language engelska engelska danska engelska franska engelska/iriska isländska italienska norska portugäiska ryska engelska spanska tyska kinesiska

The respective adjectives are: amerikansk, australisk, dansk, engelsk, fransk, irländsk, isländsk, italiensk, norsk, portugi sisk, rysk, skotsk, spansk, tysk, kinesisk. Note that only the name of the country is written with a capital. Nationality adjectives as well as the words for the people and the lan guages epoken in the respective countries are spelt with small letters. Usually the word for a woman is identical with the word for the lan guage epokeninher country. Also remember thatthere is no separate g- sound, just a single ng- sound, in England, engelsman, engels kts and engelsk,

3

Difficult pronunciation of loan-words

A number of (usually French) loan-words do not follow Swedish pro nunciation rules, as they in part have kept their original pronuncia tion. Thus the stress is normally on the last syllable, and the -e is not

pronounced alster the g, so the -ge is pronounced like English voice less sh, Examples of such words are: garage, bagage (luggage), mas sage, sergeant. In the following words the g is again pronounced like an English sh but the following e or i is pronounced: geni (genius), regi (film or theatre direction), energi (energy), regissör (film director), generös (generous), generad (embarrassed), ingenjör, passgerare (passen ger), tragedi (tragedy).

— 165

S WEDISH

Likewise, the j is Pronounced in the same way as English sh in the words journalist and justera (adj ust), and so is sk in the very com. mon word människa.

4 Mekaniker, australier

IIIIHERE ARE VOU GO I N G?

Vi läste ryska i skolan, Alla pluggade på en exainen.

Westudied Russian at school, A ll we re swotting for an examination,

7 Bilens delar (car parts)

Words ending in -er denoting men, either their job description or their nationality, have no plural ending as such, but they still take the normal -na ending in the definite form plural: Det fannsmånga mekaniker i verkstaden. Musikerna spelade en vals. Vi behöver fler tekniker. Indierna är mycket stolta.

Th ere were many mechanics in the garage. The m u s icians played a ualtz. We need more technicians. The I n d i a ns are very proud.

10

5 Vetalkännalkunna (know) The English verb know corresponds to three different verbs in Swedish, and they are not interchangeable. (a) veta when it is a question of knowing jaets: Vet du vad det är?

Do you know what it is?

(bl känna when it is a question of knowingpeople: Känner du Robert Redford?

Do youknow Robert Redford? e

(c) kunna is used about skills, for example being able to play musical instruments, sports or knowing languages. Kan du spela fiol? De kan spela fotboll, Kan du finska?

14

1

16

Do you know how to play the violin? Theyknow how to play soccer. Do you know Finnish?

13

I,'I

i

f>

,,g i ( i @ i I r IJ I 'I r 1 F 8

6 Läsa - plugga(readlstudy) The Swedish verb läsa is used both in the meaning to read and to study. A very common slang word for swot is plugga: Vilken tidning läser du?

15

12

Which newspaper do you read?

166

167

11

IVHERE ARE YOU G O I N G 7

S WEOISH

(a) Förbud mot gångtrafik. (b) Lågt flygande flygplan. (c) Påbjuden gångbana, (d) Förbud mot fordonstrafik, (e) Tunnel.

1 ratt (~n, -ar) st eering wheei 2 hjul (W, %) wheei 3 däck(wt, A) ty re 4 vindrutetorkare (-n, -0) windscreen wiper 5 motor (-n, motorer) engine 6 framsäte (-t, -n) front seat 7 bllbälte (-t, -n) seatbalt 8 hastighetsmätare (-n, 4) speedometer 9 bagageluck/a (-an, -or) boot 10 lyktla (-an, -or) headlight

gaspedal (mn,mr) accelerator, throttle 12 fotbroms (wn, -ar) brake pedal 13 handbroms (wn, -ar) hand brake 14 växelspak (mn, -ar) geer lever 16 koppling (wn, -ar) ciutch pedal 16 signalhorn (wt, -0) (tuta) horn helijus (wt, 4) fu ll beam bensin (mn) petrol bensinmack(mn, -ar) petrol station

(f) Väjningsplikt. (g) Farlig sidvind. (h) Förbud att parkera fordon. (i) Rakt fram eller vänstersväng.

Övningar

(0

"8 + (vi)

(vii)

Fill in the correct past tense form of the following verbs in the sen tences below:bjuda, bryta, fara, flyga, gå, njuta, skina, stiga, svälta, vinna. (a) Solen... , . . . hela dagen. (b) Hon.. . . . , , upp tidigt efersom färjan... , . . . kl, sju. (c) De.. . . , , , oss på middag. (d) Vi. . . . . . . kvistar för att klä majstången. (e) De.. . . . . . till Finland förra året. (If) Han.. . . . . . till Nya Zeeland. (g) Barnen i Afrika... . . . . hela sommaren. (h) De.. . . . . . av utsikten. (i) Brasilien.. . . . . . fotbollsmatchen.

Ct

1 Below are some yellow and red förbudsmärken (restriction signe) and some varningsmärken (warning signe) and also some blue and white påbudsmärken (command signa).Try to link the signe to the correct explanations.

(v)

fordon (wt, -0) vehicle väjningspllkt giveway

blyfri unleeded tank/a (-ar, &e, -at) fil/ up with petroi bromala (wr, wde, -at) brake tut/a (wr, wde, -at) hoot lägga in ettan getinto first geer lägga in backen get into reverse geer bärgnlngsbll (wn, -ar) breakdown van körfält (mt, A) lene förs8crlng (wn, -ar) insurance

'©) (viii)

(ix)

gs

Complete the following sentences. Example; En man från USA är amerikan, (a) En man som talar iriska hemma är nog... (b) Snorre Sturlasson var från Island. Han var... (c) Hamish MacIntosh från Skottland är förstås... (d) Lenin var den... som ledde den... revolutionen. (e) Thor Heyerdahl talar norska eftersom han är... (fl En man från Portugal kallas... (g) Eftersom Mao-Tse-Tung var... talade han... (h) Är Brigitte Bardot fransman? Nej, hon är...

4 Fill in the correct verb veta, känna, kunna in the sentences below. Use the present tense. (a) ... . . . , du när man firar midsommar i Sverige?

— 169

S WED/SH

(b) ... ., , . du många svenskar? (c) ... . . . . du räkna från 1 till 100 på svenska? (d) En mekaniker... , . . . allt om motorer. (e) Ingen... . . . . vad som hände.

(f) Sirkka....... flera språk. (g) Jag.... , .. att jag inte... , . . . sjunga. (h) Hon,. . . . . . inte någon som kan hjälpa henne. (i) Barnet, . . . . . . inte tala ännu. 5 He re is a list of descriptions of sorne parts of a car. Match each description with the correct word for the part. (a) Fyra stycken sådana sitter under bilen. (6) Man sitter på det när man kör. (c) Man lägger sina väskor där. (d) Man styr bilen med den. (e) Den får bilen att gå. (f) Man kan stoppa bilen med den, (g) Den tar bort regn och snö från fönstret. (h) Den visarhur fortman kör. (i) Man spänner fast sig med det. (j) De måste lysa både dag och natt när man kör i Sverige. (k) En vätska som driver apparaten som driver bilen.

lägg/a (~r, Ia(de), lagt) lay väsk/a (-an, -or) bag, suitcase styr/a (styr, 4e, -t) st eer vis/a (-ar, -ade, -at) show fort la st

spännafast la sten lys/a (er, -te, -t) shine, be on vätsk/a (-an, -or) liquid apparat (wn, mr) device, apparatus

Förstår du? Svenska skolor

WH ER E ARE

YOV G O I N G ?

skolan redan när de är sex år gamla, men många väntar tills de är t(iu år. Qnder de första fem åren är alla ämnen obligatoriska och man tar ingen examen. I de högre klasserna är vissa ämnen obligatoriska, men man kan också välja andra ämnen — ekonomi, konst, språk, teknik etc — efter sina intressen, Man får bara betyg under de sista åren. I en del skolor börjar man läsa engelska redan första året, eller fjärde året, men oftast börjar man med engelska under t

reve

Omkring 92 % a v e l everna fortsätter att s t udera i g y m ttaaieskolan (correspondsroughiy to the sixth form). Den har många olika studieprogram. Efter gymnasieskolan kan man fort sätta vid universitet eller högskola om man kommer in — konkur rensen är hård. De som slutar skolan efter de obligatoriska nio åren kan börja stud era igenpå komvux, en skola för vuxna, eller på folkhögskola, ett slags internatskola. Folkhögskolorna är typiska för Skandi navien och mycket populära, men man kan inte komma in där fbrrän man är arton år. I Sverige får alla flera chanser att studera, om och när de vill,

obligatorisk co mpulsory utbildning (-en, -ar) education inför/as (införs, infördes, införts) be intrcduced tidig early redan already dvs (det vill säga) thatis to say skolpiikt (-en) compulsory schooling vänt/a (-ar, -ade, -at) wait ämne (-t, -n) subiect examen(pi. examina) exam vissa ce rtain välj/a (-er, valde,valt) chcose

ekonomi (-n, -er) economy konst (en, -er) art teknik (-en, -er) technotogy intresse (-t, -n) interest betyg (wt, -0) grade trad je third fjärde fourth elev (-en, -er) pupil konkurrens (-en) ccmpetiticn vuxen (vuxna) adult ett slags a kind of internatskola boarding schoo/ typisk typical inte... förrän not until

Obligatorisk skolutbildning för alla barn infördes mycket tidigt i Sverige, redan år 1842, Alla skolor är samskolor, dvs både pojkar och flickor går i samma skola och de får samma utbildning. Nu måste alla gå i skolan i nio år (skolplikt). Barnen kan få börja

170

171

SWEDISH

Rätt eller fel? (a) (b) (c) (d)

Man behöver mte börja skolan i Sverige förrän man är 7 år. I nga ämnen är obligatoriska i skolan. Det är obligatoriskt att läsa engelska i svenska skolor. Folkhögskolorna år ett slags universitet„

PÅ F JÄLLVANDRING I WQ'P Walking i n Lapland

In fhis unit you will learn • • • •

ho w to ask for information ho w to express preference ho w to ascertain and state requirements when booking railway tickets to name the months of the year

Samtal Åke and John discuss their journey to Lapland. John Åke

John Åke

— 172

Va d ska vi göra nu i juli? Vi sk a åka upp till Lappland och se midnattssolen och lappar och renarockså förstås,och sedan ska vi vandra i gällen. Naturen därmed de stora vidderna, skogarna, älvarna och de höga fjällen är unik. Hu r ska vi komma dit? Ska vi köra? Vi ka n n aturligtvis köra, men det tar tredagar om vi ska hinna se något på vägen, och då är vi trötta när vi kommer fram. Bilen kommer också att vara på fel ställe efter fjäll vandringen och det är besvärligt.

— 173

S WEOISH

John

Åke

John

Åke

John

Åke John

Kan vi inte flyga då? Det är snabbt och bekvämt Srstås, och vi kan få ungdomsra batt eller studeranderabatt, och då är det inte så dyrt, nien man ser inte så mycket. Jag föredrar nog tåget, men vi kan ju flygahem. Tar inte tåget väldigt lång tid? Jo, ungefär 24 timmar från Göteborg till A bisko över Stockholm, men det är mycket bekvämt och man ser mycket mera än när man flyger. På fjärrtåget från Stockholm finns det också en bistro och biovagn, så vi kan se tre stycken filmer på kvällen om vi har lust. Först visar de en barnvänlig film, sedan en familjefilm och sist en barnförbjuden även tyrsfilm. På dagen tittar man förstås hellre på naturen utan förtågfönstret. Blir det inte dyrt? Inte om vi köper reslustkort. Då betalar man rött pris på röda avgångar.Det ärbara ungefär hälften så dyrt. Du har säkert rätt. Vi tar tåget dit, men jag vill hellre flyga hem.

juli Juiy förstäs of course natur (wn, -er) nature, scenery vidd (-en, -er) vast expanse, wide open space

unik

unike

det tar it takes hinn/a (-er, hann, hunnit) hava time to trött (trött, trötta) tired komma fram arrive

besvärlig difficuit, awkward

flygia (wr, flög, flugit) f l y snabb fast bekväm comfortable ungdomsrabatt (wn, -er) youth discount studeranderabatt (mn, mr) student discount

föra/dra (-drar, -drog, dragit) prefer väldigt tremendously över via fjärrtåg (mt, -0) long distance train biovagn (-en, -ar) railway carriage with a cinema om vi har lust if we feel like it barnvänllg suitabie lor children barnförbjuden for adults only äventrysfilm (-en,-er) thriller fönatar (fönstret, fönster) window realustkort (-et, -0) discount travelcard rött pris re duced price röd avgäng (-en, -ar) reduced price deparlure

— 174

IIVA L K I AI 0 I N L 4 P L 4 Iv D

ägt eller fel? ,:: (tt)Man kan se midnattssolen i hela Sverige. (y) Det tar ungefltr tre dagar att köra från Göteborg till Abisko om man vill se något på vägen. (c) Det f inns biovagnar på alla svenska tåg. g ) Rött pris är extra dyrt.

Samtal Åke and John are at the booking office at the raijway station,

Åke

Två reslustkort och två bi(etter Göteborg Abisko turiststation över Stockholm med avresa på lördag,röd avgång. Kan man få ungdomsra batt på rött pris också? Här är mitt leg. Bgjettförsgjaren De t går bra. Enkel eller tur och retur, rökare eller i cke-rökare, sovvagn, l iggvagn eller sittvagn? Åke Enkla biljetter, icke-rökare, liggvagn, tack. BBjettförsfUjaren Va rsågod, här är biljetterna, Avgång kl. 13.1G och ankomst kl,12,34. Tiderna och vagn och platsnumret står på platsbiljetten, Tåget går från plattform 1,spår 2.Trevli g resa! Åke Tack så mycket. biijelt (wn, mr) ticket avres/a (-an, mr) departure det gör bra thatsO.K. enkel single tur och retur(abbrev. T o R) return tickets rokar e smoker Icke-rökare non-smoker sovvagn (wn, -ar) sleeper Ilggvagn(mn, -ar) couchette

sittvagn (wn, -ar) ordinary seat ankomst (wn, wr) arrival vagn (mn, -ar) coach platsnummer (-numret, -nummer) seat number platsbll jett (-en, wr) seatreserva tion ticket plattform (wn, -ar) platform spär (mt, -0) track, lina trevlig resa have a nicejourney

175

swso jsH

Rätt eller fel?

W ALKING ( N L A P L A N D

increasingly popular.

(o) Man kan inte få någon rabatt på rött pris. (b) Sovvagn och liggvagn är samma sak. (c) Avgångstid och ankomsttid står på platsbiljetten.

Vad ni behöver veta Getting around Flyg Tr a nsport in Sweden is very good. Because of the great dis. tances, flying is popular for long distance journeys. If you don't need to travel during the rush hours (before 09.15 or between 14.30 and 19.15 weekdays) you can get a ticket at budget price, and your part ner and children pay only a fraction of the price. The ticket must be bookedfourdays ahead oftravel. Tåg Tr a ins are run by SJ — StatensJärnvägar (the State Railways). They are modern and extremely comfortable. Some trains have special compartments for families (marked Fam) and access to showers in sleepers, Tickets are valid for one month. Second class travel is the norm. There is a high-speed train — X2000 — between Stockholm and Gothenburg and on some other lines — with fax, cord less telephone, photocopier,shop, bistro, radio and music pro grammes, and so on. Bussar Th ere are plenty of short distance local buses, but not as many long distance coaches. However, during the summer some long distancebuses are laid on for tourists and there are also coaches to ski resorts during the winter. In the north, postal buses carry passen gers as well as post. Lappland La p land, especially the part that lies north of the Arctic circle, is the most unspoilt wilderness in Europe. Here lovers of nature and adventure can find all they want — fishing, river rafting, mountain hiking in summer, skiing and dog sledge tours in winter,

Så här säger man ask for information Vad ska vi göra? Hur ska vi komma dit? Ska vi (inte) köra? Kan vi (inte) flyga? Tar inte tåget lång tid?

What skall we do? How shall ue get there? Shall we (not) driue? Can we (not) fly? Doesn't the tnxi n takea long time? Will it (not) be expensive? Can we get any discount?

Blir det (inte) dyrt? Kan man fånågon rabatt? express a preference Vi kan naturligtvis... men det är svårt/dyrt Det ärsnabbt och bekvämt förstås, men... Jag Sredrar nog tåget. Jag vill hellre flyga.

Wecan ofcourse... but itis difflcult/etpensi ve. It is fast and comfortable, of course, but... I probably prefer the train. I prefer flying.

book railway tickets En enkel biljett Göteborg Stockholm med X2000, tack En tur och retur Stockholm Malmö rött pris, tack. När går tåget? När är vi framme? Från vilken plattform går tåget?

Kungsleden The most popular hiking route isKungsleden (the Royal Trail) which takes you through 135 miles of the mountain world from Abisko to Kvikkjokk, but there are many other trails as well, The trails in Jämtland or south of Stockholm and in Skåne are

176

177

A single ticket Gothenburg Stockholm by the X2000, please. A return ticket Stockholm-Malmö at the discounted price, please, When doesthe train leave? When do weorrive? From which platform does the train leave?

SwEDISH

WALKING IIV LAPLAIVD

Qrammatik :. sprIt

1

Verbs: the future tense

The future tense naturally indicates that something is going to hap pen in the future. There are three ways of expressing the future n Swedish: (a) ska + an infinitive without 'att' is probably the least common way, It is used when the subject has decided to do — or not, to do s omething: Jag ska lära mig svenska. Jag ska inte ge upp.

I shal l t each mysel f Swedish. I shall not gi ve up.

As an alternative it is also possible to usetänka + an infinitive with out 'att' with the meaning of planning or intendi ng to do somethi ng: De tänker lära sig svenska.

They i n tend to teach themselves Swedish.

(b) kommer att + an infinitive expresses an assumption about what is going to happen in the future; Om du inte slutar röka kommer If y ou don't stop smoking you'll du att få cancer. get cancer. This is a very common way of expressing the future tense, in particu lar when det is the subject: Det kommer att regna i morgon, It uill rain tomorrow, (c) the present tense is probably the most common way if there is a time expression indicating future or if it is obvious from the context that the action is taking place in the future; De åker till Lappland i juli, Blir det inte dyrt?

g2

They w i ll go to Lapland in July, Won'tit be expensive>

The names ofthe months

The names of the months are as follows:

— 178

jtsll

juli augusti september oktober november december

ekote that Swedish does not use capital letters for the names of the genths

g Då/sedan (then) The English adverb then is ambiguous, Sometimes it means at that particular time or in that case, and then it corresponds to då in Sweåish, but at other times it means afterwards, and then it must be translated by sedan in Swedish, We shall be going to Lapland Vi ska åka till Lappland efter midsommer.Då ska vi se after Midsummer. Then we'll seethe midnight sun. midnattssolen. Har du engelskt körkort? Då får Have you got an, English drivi ng du köra i Sverige också. licence?Then you are allowed to drive in Suedenas well. Vi skaåka tillLappland. Sedan We aregoing to Lapland, Tken we'll be going to Skåne, ska vi åka till Skåne. The Swedishwords då and sedan arealsoambiguous. Då can alsobe a conjunction, meaning either when or as, though this is normally found in more formal language, for example in business letters. Sedan can be a conjunction or a preposition meaning after, since, as wejl as an adverb, forexample: Vi kommer att möta er då planet We are goi ng to meet you when the plane arrives. anländer. Då vi inte hört från er antar A s we haven't heardfrom you vi att ni inte är intresserade, we assume that you are not i nterested. Sedan han slutade skolan har Si n c ehe finishedschool he has not had any work. han inte haft något arbete. Han har inte haft något arbete He hasn't had anyjobsince Christmas, sedan jul,

— 179

S WEDI SH

4 Fjäll, älv

W ALKING I N L A P L A N D

~h tlwrong, which corresponds to du har rätt/fel in Swedish. c'ypparåg

Fjäll i s a w o r d t hat i s o nly used about high mountains in Scandinavia. Mountains in the rest of the world are called berg: The mountainsin Lapland ore very old. The highest mountaini n the world is Mount Everest. Similarly, älv i s o nly used about large, fast-flowing rivers in Scandinavia, Smaller, slow-flowing rivers are called å. The general word forlarge rivers, and for rivers in other parts of the world,is flod:

Övningar

Fjällen i Lappland är mycket gamla. Det högsta berget i världen är Mount Everest.

Vindelälven är kanske den vackraste älven i Sverige, Flera små åar i Sverige kallas Svartån. Den mestkända fl oden i England är Temsen,

Vi ndelälven is perhaps themost beauti ful river in Sweden, Several small rivers in Sweden

are called Svaren.

The best knou n river in England is the Thames.

Luleå-Boden-Kirjjrja-Narviij 12 jes1$$4 • 8 tas19$5

lill- sez-lRR 35$s 11 3585 0 944'W- 904% - siö'% öri llåj' '901 lill" 73552

Zid 2 kl 12!$.140 12/l 14/$1»8.1$/I

period

Ankomma and avgå are only used about means of transport in timetables and on notice boards in stations etc. and there you norm aiiysee them in the forms ankommande and avgående. Anlända can be used about people as well as planes, trains, buses, boats etc. though in everyday speech komma/fram and gå are the most com monly used words for arrive and depart, for example; Var är listan på ankommande Wh e re is the list of train och avgående tåg? arri vals and departures? Vi anländer med morgonplanet. We'll arrive on the morning

flight. Jag kom fram precis kl. 11. Bussen går om en kvart.

I arri v ed exactiy at11 o'clock. The busdeparts in a quarterof an hour,

6 Du har rätt/fel (you are righttwrong) Note the difference between English and Swedish in the phrase you

2kl

25/6,

2 kl

2 kl

24/12, 2 4/I 2, 1112 3 1 /12

2 5 / 6,

25/12.1/I 25/12,1/I

2 kl

24 / 5 , 25 5/

5/tif'

24/Ia,

2 I4

24/6 24/i f

aina'

5»1 2,

4 5.46 7.!1

• tr Lsleå C

dessaC

,3$,» edasC

4.. 40

siå,fr Krake« Restes 3« 'lr Rsnslån 345 'fr, derslors 355 'ff fornairåsk «5 ft Sienkackan 325 :fr Kaiaapakta 3$7 ti Slor4a len «r.;fr Aoiake ost!e M,fr Aslaka lsrlstsin .4« 'fr . Bjårktieee ell fr rarnehamn 4!Is.ff Kopparåsan • ååfr kåklaijåkka • «.;fr Vassilacfa 450 ff Kalteriåkk 453,:tr.Nlkssrånsea 4« tf Bjernljeli 448.tr Kattaral 4« tf Romlnikk

• $3Ir Streonlanaa

Flo.oo Äs,ae Ä e.54 Fi 7,16 Ä9.46

10.3! IS % l fXF2M' 3$20„ 1022M; 17.40 is Bdfs M

.7 f.fr

A 7,35

Floea

9,36

,12.42

A e.ae Fil 4l

jdåe» Malisk I« 'gfkattavaaf• «4 5 Båfksars 304/» Bslllssre «82!r... fjålMsas «åsr Kaltnm 378:fc Strejka 8 riå

»23

9 720 6 720

0 7.46

Bråks

000Os

8.10 1

815 a 8.25

5.35 5.60

8 7.15 8 7 23 8 732 5 741 e 7.40 5 758 0 537 å .16 å25 6.35 å 43

5.5l s

627 s 9.07 1 9.09 l

9.1'I s $.24 I I

. k....., ........,..„„,.„...19,10

5 50

8 7.15 8 7,23 8 7 ,32 8",,ai 6 7.4s B 7;5S 8 807 S.I S 825

325 043 Leo 9. 0 ' I $. 0 6

9 ,01 9 .06 9 .13 9.' i 3 9.13 9 1.0 9 24 9.2 4 9 25 92 6 9 .35 9 . 35 0.46 946 'lo.oo 10.00 10.11 10.11

70 ZP , , 10,25

Bs«d rknis sar

0 kådplma vi210. d fåIr.å027% 31/7

l4 BSMdcck aj24/12.3»12, '

Raeleeikect dor llssiastrskstl af, O.åe 4 samt 25/5, 5/11. 25!12 4åck aj 23/0. 22! I 2. 5I\ 04f BSII •flackRåds aspåsssr 9!5«ml ra/t I, 6/1 dock al7! I

BMTedocksj 23/d. 5/I Fål. 0dock ej27!12 M31,1dockej 27!I2; plilks sitt .sov. och

ådsvapn

Beser peocdan Zr/6.15/0 pas l!allvar. /skatt • IIS dapar

— 180

Zkl

+! :.!f.:.Ssdj ; a~rm dki +Hi;fi"dQ: lf:...Qravpalåjåååa"[email protected]!4!Ilfååzcr'4 Båf• I

«4.'t Kl«sa C «t sf Kf resaC

5 A nkommalanlända (arrive), avgå (depart)

2kl

— 181

10.59

All 15

I I I

!3,05 13 !0

13.14 13 22

åtr.'44

riz 47

14.08

21.00

714.23

!

I I

!7.41

Fi 839 F!9,05 19 43 F1943

I I

12 27 12.34 12.43

1 7.2 0

1534

15 43 15 56

15.15

!6.25 18 30 1»3$

16,SO

tå,ss Ir.cå

.E4.03.... 1720

2029 2026

i

2 0 .09

SWEDISH

1 Answer the following questions with the help of the timetable, (a) Det finnstvå tåg som Åke och John kan åka med från Göteborg Central till Abisko turiststation. Vilka nummer har dessa tåg? (b) När avgår de här tågen från Göteborg Central? (c) När anländer de till Abisko turiststation? (d) Vilka dagar går de här tågen? (e) Vilka dagar kan man få reslustrabatt på sommaren? På det tåg som kallas Nordpilen (the ¹r t h ern Arrow) kan man bara få rött pris på röda avgångar på lördagar. Vilket nummer har det och när avgår det från Stockholm under juli Blanad?

If

WALKJNG IN

LAPLAND

(j} När är det vår i Sverige? (g) När är det sommar i Sverige? (h) När ärdet höstiSverige? (i) När är det vinter i Sverige? 4 Pill in the missing words,då or sedan, in the text below. Svenskarna firar midsommar i slutet på juni. .... .. . dansar de runt en majstång. .....,, brukar flickorna plocka sju sorters blommor. .......får de inte prata med varandra. ... , . . . ska de lägga blommorna under kudden. ... . . . . får de se den man som de ska gifta sig med i drömmen, om de har följt reglerna, kuddle (-en, -ar) pillow dröm (drömmen, drömmar) dr eam följt reglerna fo l!owed the rules

Dagl (dagligen) daily Helgdag public holiday

Note! If any part of a journey entitles you to rött pris you will get a discount for the entire journey. p indicates that seat reservation is obligatory. 2 S elect the most suitable way of translating the future tense in the

~ Np k ~

M~rr

ts

'8&LMlN eeeee '~ etn%aeee

following sentences. Note that in some cases several ways are pos sible, depending on how you interpret the English text. (a) Jag (shall)... . . . . göra det. (b) Vi (shall).. . . . . . få resultatet i morgon, (c) (Are you goi ngto)....... du köpa en Volvo? (d} Nästa år (will be).... . . . mitt sista år här. (e) Hon (doesn'tintend to)..... . . hälsa på honom. (f} Tror du att, det (will be)..... . . vackert väder idag? (g) Han (isgoing to).... . . . börja skolan i år. (h) (Will),. . . . . . du stanna hemma ikväll? (i) Du (will).. . . . . . bli gammal.

$4 +4&sterflllleF~ c

3 Answer the following questions in Swedish, (a) Vilken månad är den kortaste månaden? (b) Vilka månader är längst? (c) Vilka månader har bara 30 dagar? (d) I vilken månad firar svenskarna midsommar? (e) I vilken månad firar vi jul? e m mt ~

182

. .: - f:":: ::: '-:".: :::'Ä',: :i:=::".' "-'::I F1 s2ee®aoace

183

S WEDISH

WALKIIV G IIV LAPLAIV D

Look at the railway ticket and seat reservation ticket on page 183, Study them and answer the following questions in English. (a) Wheredoes the journey start and where does it end? (6) Is it a single or a return ticket? (c) At what time does the train depart? (d) At what time should the train arrive? (e) In which coach will the passenger travel? Is it a smoker or non-smoker compartment? (g) What is the seat number? (h) Is it an aisle or window seat? Fill in the correct form of the words älv/å/flod in the following sentences. (a) Tillsammans är Klarälven och Göta älv Sveriges längsta (b) Det finns inga stora.... . . . söder om Göteborg. (c) I den lilla.. . . . . . i Skåne finns ett par små öar. (d) Den längsta... . . . . i världen är Nilen. (e) De stora .. . , . . . i n o rra Sverige rinner från nordväst till

sydost, Mississippi och Missouri är de mest kända.... . . . i Amerika. ( g) Man bör inte dricka vattnet i de små,... . . . .

! 't

Which word do you think fits best in the sentences below? Choose between ankomma/anlända, komma (fram), avgå/gå and make sure that you use their correct form, (a) Vi möter dignärdu. . . . . . . . (b) Postbussen..... . . varje dag mellan de små byarna. (c) Jag hoppas att presenten.... . . . i tid. ( d) När vi.. . , . . . hade tåget redan.... . . . . (e) Både... . . . , och.. . , . . . tåg är försenade (/ate). Åke has sent a postcard to his parents, Read it and answer the questions below in English. alldeles lagom lust nght mygg (wn) (collactive) mosquitoes

vl aaa snart! seeyousoonl

— 185

S WEDISH

WALK/NG IN LÅ P LÅND

(a) How far had the boys come when they sent the postcard? (b) What sort of weather have they had? (c) What will the girls do in Gothenburg? (d) What has been difficult for the boys?

Förstår du? Lapparna Lapparna eller samerna, som de själva föredrar att kalla sig, och som är det officiella namnet, har levt högst uppe i norr i de arktiska eller subarktiska regionerna i Norge, Sverige, Finland och Sibirien sedan urminnes tider. De har också kallats "Nordens indianer" eftersom deras historia har mycket gemensamt med indianernas historia.

Samtal John and Åke aretalking together when they are approached by two girls. John

Det är verkligen underligt att se solen vid midnatt. Ja, detär särskilt besvärligt för föräldrar att övertyga sina barn att det hr natt när det inte är riktigt mörkt, Men det varar inte så länge, bara några veckor i juni och juli. Ju läng re norrut man är ovanfår polcirkeln, desto längre kan man se midnattssolen. Jytte Ursäkta, vi hörde att ni ska vandra på Kungsleden. Jag heter Jytte och det här är min syster Jenny, Får vi följa med er jår vi är lite rädda för att gå ensamma? John Javisst. Ju fler desto bättre. Vad är ni rädda för? Jytte För att gå vilse, och också för vargarna och björnarna, Åke Kungsleden är mycket väl markerad, så där kan ni inte gå vilse.Det fi nns knappast några vargar kvar nu i Sverige, och björnarna ser man inte så ofta, Då är säkert myggen farligare.

Traditionellt var samerna nomader — de följde renarna när dessa vandradefrån skogarna, där de var under vintern, upp tillbergen, där devar under sommaren. Nu är det bara omkring 3 000 samer somägnar sig åt renskötsel. De flesta lever som resten av svenskar na, mensamerna fårstatligt stöd för attbevara sitt urgamla språk, samiskan, och sin kultur, som t, ex. de färgglada kläderna.

Åke

underligt cu rious övertyg/a (-ar, -ade, -at) convince var/a (-ar, -ade, +t) (t o) last ju... desto th e . . . the rädd af raid ensam (-t, ensamma) alone, by ourselves

varg (wn, -ar) wolf björn (wn, -ar) bear väl markerad wc!l-marked knappast ha rdly

Renskötselnhar emellertid moderniserats. Nu använder man snöskoters, flygplan och radio. Förut klarade samerna sig nästan helt och hållet med produkterna som de fickfrån sina renar. Därför blev Tjernobylolyckan 1986 en katastrofför dem. Både renarna och vad de åt blev smittade av radioaktiviteten. Till januari 1994 har 188 000 renar fått kasseras eftersom de innehöll för mycket cesium 137. Men det finns hopp cesiumhalten har minskat snabbare än vad experterna räknade med, fast man tror att problemet med höga cesiumhalter kommer att finnas kvar åtminstone till år 2015,

'5

same (-n, -r) Lapp, Laplander offlclell official lev/a (er, -de, -t) live sedan urminnes tider fr om tima immemorial indian (mn, wr) (American) indian gemensamt med in common with tradltlon allt tr aditionally nomad (mn, mr) nomad omkring (abbrsv. o) around ägnar slg at make their living from renskötsel re indeer keeping emellertid ho wever statligt stöd st ate subsidy

bevar/a (-ar, -ade, -at) preserve ur/gammal (-gammalt, -gamle) ancient samlska (-n) the language of the Lapps kultur (mn, mr) culture färg/glad (-glatt, -glada) brightiy coioured modernlser/a (-ar, -sde, -at) modernise använd/a (wr, använde, använt) use snöskoter (-n, snöskotrar) snow mobile

— 187

S yyEDISH

klarade sig managed helt och hääet entirely produkt (-en, -er) product Tjernobylofyck/a (-an, -or) th e accident at Chernobyl äta (äter, ät, ätit) ea t katastrof (-en, -er) catastrophe, disaster smittade in fected radioaktivitet (-en) radioactivity

fätt kasseras had to be destroyed innehälf/a (-er, Innehöll, innehällit) contain hopp (-et) hope cesiumhalt ce sium content minsk/a (-ar, -ade, -at) decrease expert (-en, -er) expert räknade med calculated finnas kvar re main ätm/nstone at least

HAR NI NÅGOT RUM LEDIGT? Have you a room vacant?

Rätt eller fel? (a) Samerna har inte bott i Sverige så länge. (b) Majoritetenav samerna ägnar sig åtrenskötsel. (c) Samiskan är ett mycket gammalt språk. (d) Det finns inget hopp om att cesiumhalten i renarna ska minska.

In this unit you will learn • • • • •

* •

ho w to book a room in a hotel ho w to enquire about meals and facilities ho w to ask for information about tourist attractions and events how to express satisfaction how to write dates

Samtal Andershas been asked to book a room for an American business asso c iate who has specified a f i r a-class hotel in central Stockholm. Anders telephones the Hotell Diplomat. Anders Receptionisten Anders Lapland

Receptionisten

188

Goddag, Har ni något rum ledigt för tre nätter, den 26, 27 och 28 augusti? Ja d å. Önskar ni ett enkelrum eller dubbelrum, med bad eller dusch? Ett enkelrum med bad och toalett, tack. Ingår frukosten i priset och finns det telefon och TV på rummet? F r u kosten ingår i priset. Alla våra rum har tele fon,färgteve och radio,

— 189

HA VE Y OU A ROOIH VACAtvr?

S WEDI S 8

Anders

Receptionisten

Tack, det var bra. Kan jag få bekräftelse på bokningen. Rummet är får Mr Bill Stacey från USA, men var snäll och skicka bekräftelsen till mig, direktör Anders Svensson, Storgatan 7 A, 395 84 Göteborg. Ta ck s å my c ket. J ag s k i c kar b e kräftelsen

omgående. ledig va cant önsk/a (-ar,We, -at) wish enkelrum (-met, 4) si ngla room dubbelrum (-met, 4) do uble room

bad(~, a)

dusch (wn, -ar) shower

toalett (mn, ar) to ilet ingä (-r, ingick, Ingätt) is included telefon (wn, wr) te lephone färgteve (-n) colour television bekräftelse (-n, -r) confirmation omgäende by return

Rätt eller fel? ial D et finns inga lediga rum på Hotell Diplomat. (b) Mr Stacey vill inte ha ett dubbelrum. (c) Anders kan snart få bekräftelse på bokningen.

Samtal Mr Stacey arrives at Hotell Diplomat. Mr Stacey G o dag.Jag har reserverat ettrum förtre nätter. Portiern Välkommen. Hur var namnet? Mr S tacey M r Bill Stacey. Här är bekräftelsen. Portiern Detstämmer. Rum nummer 307, på tre>ge våningen. Här är nyckeln. Pickolon visar er till ert rum och tar

hand om bagaget, Mr Staeey När serveras frukosten? Portiern

Mellan klockan 7 och 9.30. Ni kan också få mat på rum met när som helst. Mr Staeey Jag skulleockså viga veta vad som händer iStockholm just nu, och en karta över staden vore bra att ha. Portiern Varsågod, här är en karta och Stockholm this week'. Broschyrer över de fl esta attraktionerna ligger där borta. Det är bara att v@ja. Vi kan ordna biljetter om

Mr Stacey

ni vill. T a ck, det var utmärkt.

reserver/s (-ar, -ade, -at) reserve det stämmer that's right nyckel (-n, nycklar) key pickolo (-n) bellboy, porter tar hand om takescare of händla (-er, hände, hänt) happen vore would be

broschyr (wn, wr) pamphlet attraktion (wn, -er) attraction, event det är bara att välja pl ease choose for yourself ordnla (-ar, -ade, -at) get, obtain utmärkt ex cellent

Rätt eller fel? (ol Mr Staceysrum är reserverat för en natt. (b) Rummet ligger på första våningen. (c) Han kan få mat på rummet när som helst.

Samtal John and Åke have decided to go to the famous Stockholm Water Festival. They have not booked any accommodation in advance and tum up at a small hotel. John Portiern John Portiern John

Hej . Fi n n s det några lediga rum? Tyv ä r r inte. Alla våra rum är upptagna under hela fes tivalen. Vilken prisklass ville ni ha? Såbill i g t som möjligt, för vi är studerande. Då r e k ommenderar jag att ni går till Hotellcentralen på Centralstationen. De har uppgifter om tillgängliga rum. Tack fö r rådet! Det var bra.

upptagen (upptaget, upptagna) booked festival (-en, -er) festival prisklass (-en, -er) price category sä ... som möjligt as . . . a s possible

studerande (-n, -0) student uppgift (wn, mr) detail, information tillgänglig av aiiable räd (-et, -0) advice

191 —

S WED/SH

HAVE

Rätt eller feI?

Kräftakiva Au gust is a very important month in the Swedish culi nary calendar.Three major feasts take place, The crayfish season starts at midnight on the second Wednesday of that month and con tinues until early September, Swedes gather on verandahs and ter races all over the country under gaily coloured Chinese lanterns dressed inparty hats and paper bibs for a moonlit feast called Kräftskiva. Nowadays Sweden has almost run out of crayfish, so mast of them are imported, especially from Turkey — where inciden tally they are considered inedible! The crayfish are boiled with salt and plenty of flowering dill and eaten cold accompanied by aquavit and beer, and with the August moon looking on, parties tend to be very j olly.

•

enquire about facilities När serveras frukosten? Finns det teleforuTV/radio/på rummet?

•

Så här säger man How to: •

bo ok a room in a hotel Har ni något rum ledigt? Jag skulle vilja ha ett enkeV dubbel rum.

— 102

Have you a roorn vacant? I would like a single/double room.

When is breakfast served? Is there a telephone/TVlradio in the room?

ask about tourist attractions and events Jag skulle vilja veta vad som finns att se här. Kan ni tala om får mig...? K an ni ordna biljetter till. . . ?

I would like to know what there is to seehere, Can you tell me...? Could you get tickets to...?

• express sati sfaction That's excellent! That's good. That's kind of you.

Det var utmärkt! Det var bra. Det var snällt.

Surströmming Cr ayfish don't occur above Dalecarlia, so from the third Thursday of August people in Norrland have their own feast on surströmming, fermented Baltic herring. This is definitely an acquired taste, and most 'southerners' steer well clear of it, The smell s ays it all.. . ! Ålagille L a t e August is the season for ålagille in Skåne and Blekinge in the south of the country. Eels are the order of the day, prepared in ten or twelve different ways, and served with aquavit.

VÅ C A I V T?

Jag skulle vilja ha ett rum med I would like a room with bath/ bad/dusch/luftkonditionering/ shower/air conditioning/ balkong. balcony. I want to be near the tou n Jag vill vara nära stadens centrum. centre. How much doesit cost? Vad kostar det?

(a) Det finns inget ledigt rum på hotellet, (b) Priset på rummet är inte så viktigt för John och Åke. (c) H otellcentralen har uppgifter om lediga rum i Stockholm.

Vad ni behöver veta

YOU A RO O Q

Grammatik 1 Ordinai numbers: 1st — 1000th The Swedish ordinals are as follows: 11 eifte 12 tolfte 13 trettonde 14 fjortonde 15 femtonde 16 sextonde 17 sjuttonde 18 artonde 19 nittonde 20 tjugonde

1 första/förste 2 andra/andre 3 tredje 4 fjärde 5 femte 6 ajätte 7 sjunde 8 ättonde 9 nionde 10 tionde

— 193

HA vE YOU A ROOhf vACANr?

S VI/E OISH

21 22 30 40 50 60 70

tjugoförsta tjugoandra etc. trettionde fyrtionde femtionde sextionde sjuttionde

The two first ordinals take the optional ending -e when they refer to males in the singular; Min andre son är kemist.

My se c ond son is achemist.

As in English, the ordinal numbers are used as adjectives. 1:a, 2:a, 4;eetc,are very common abbreviations for första, andra, gärde, etc. but the number alone is usually sufficient to indicate an ordinal, for example indates and in the names ofkings and queens. Rummet är på tredje våningen. De olympiska spelen äger rum vart fjärde år. Bussen går var femte minut. Norwich den 19 augusti 1995.

Theroomis on the third floor. Th e Olympic Gamestake place every fourth year. The b us goes every fifth minute. 1I / orwich, 19 August, 1995.

Terminen börjarden 1 oktober.

The term starts on October 1.

Kung Carl XVI Gustaf

(pronounced Carl den sextonde Gustafl (pronounced Elizabeth den andra)

Drottning Elizabeth II

varje/var gång varje/vart år var sjätte månad vartenda hus var och en av oss vartannat år

80 ättionde 90 nittionde 100 hundrade 101 (ett)hundraförsta 172 (ett)hundrasjuttioandra 500 femhundrade 1000 tusende

2 Varje — var/vart — varenda/vartenda — var och en/vart och ett — varannanlvartannat Varje and var/vart mean each, every, but are not always inter changeable. Varje is the most common of them and, unlike the oth ers, is unchanged, whether it refers to an en- word or an ett- word. Onlyvar/vart can be used before an ordinal. Varenda/vartenda (every single one) is used when the words are particularly stressed. Var och en/vart och ett means eachone, Varannan/vartannat meansevery second.

194 -

everytime everyyear every sixth month every singlehouse each one of us every second year

IIlote also the expressions lite av varje all sorts of things and i varje gallin any case

3

The translation of English '-ing' forms

In English a word ending in -ing can be either a noun, an adjective or a verb, for example: Laughingis good for you. a laughing clotvn He went away laughing. The child is laughing.

Att skr a t ta är nyttigt. en skrattande clown Han gick därifrån skrattande. Barnet skrattar.

As a noun it is translated by an infinitive in Swedish. In the last three examples, the -ing form is a present participle used as an adjective or a verb. The Swedish present participle has two forms. If the infinitive form of a verb ende in an -a (as it does for most verbs) the present participle ands in -ande, If the infinitive ende in a vowel other than -a the pre sent participle ending is -ende: gråtande (crying), kommande (com ing), stigande (rising), döende (dying), gående (walking), leende

(smiling). In Swedish the present participle is seldom used as averb. In practice this happens only aiter the verbs komma, gå, bli and verbs of motion, for example: Han kom visslande på vägen. Hon gick leende till honom.

He camewbistling along the road. She w ent smiling tohim.

The present participle is mainly used as an atgective or a noun in Swedish,or occasionally as an adverb: en sjungande flicka De studerande får rabatt.

a singing girl Students get a discount

195

S IVEDISH

Hon var påfallande vacker.

HA I!E YOU A ROOM VA CAN r?

S he wa sstri ki ngly beauti ful.

Note that all present participles used as nouns denoting people are fifth declension en- nouns, so they don't have a plural ending. If the present participle nouns do not denote people, they are fourth declen sion ett- nouns, so they take -n as the plural ending: Allaöverlevande är sårade, All suruiuorsarewounded. Hon gav honom många leenden. Shegave bim many smiles. Han fick flera erbjudanden om He got seueral offers of work, arbete. Presentparticiplesused as adjectives or adverbs do not take any end ings, They must be compared with mera and mest: Det mest lockande erbjudandet kom från Unilever,

4

Th e most tempting offer came from Unilever.

The spelling of words endlng in -m or -n

Unfortunately, sometimes an m or n at the end of a word is not doubled even though the vowel is short. Thus these words break the normal pronunciation rules. Such words are: rum (room), hem (home), dum (silly), kam (comb), kom (carne), program (pro gramme), min (my), din (your), sin (hislherlitsltheir), man (man), män (men), men (but), vän (friend), mun (mouth), kan (can). However, if an ending starting with a vowel is added, the m or n respectivelyis doubled, Thus the number of ms or ns variesbetween differentforms ofthe same word, forexample: Noun

Indef. sing. rum hem man Verb Infinitive komma Adjective B asic dum

Def. sing.

rummet

hemmet mannen Present tense kommer Neuter dumt

Indef. plural Def. plural rum rummen hem hemmen män männen Pest tense Supine kom kommit Plural and def. form dumma

l4ummer, numret, nummer, numren ln contrast to the above, a word containing an -mm or -nn normally drops one -m or -n respectively when an ending starting with a conso nant is added, This must be done if the ending starts with a -d or -t, for example: Noun Verb Adjective

nummer glömma känna kunna sann

numret glömmer känner kan sant

glömde kände kunde sanna

numren glömt torget känt kunnat

However,the double -m or -n is kept before -s endings (genitives and verbs ending in -s), before suffixes and in compound words: a lamb's wool ett lamms ull Det känns bra, It feels good. kvinnlig female lammkotletter lamb chops

8

The subj unefi ve

The subjunctive causes few problems in Swedish, as it is not used today in normal Swedish, apart from vore (from vara) and in a few set phrases.It is normally formed by adding -e to the etern of the verb. The subjunctive expresses wishful thinking or an unreal state, an hypothesisetc.,forexample: Det vore roligt om du kom.

Leve brudparet!

It woul d b e nice if you came. Hooray for the bride and bri degroom.'

Tack vare dig. Måtte han komma! Gud välsigne dig!

Thanhs to you. I do hope he'll come! God bless you!

The alternative to using the subjunctive is to use the ordinary past tense or skulle+ inflnitive, or pluperfect and skulle + ha + supine: Omjagvar rik, skulle jag flyg med Concorde.

— 196

nummer

197

If l w ere rich, I u'ould fly with Concorde.

S WEOIS H

Om jag hade varit rik, skulle jag ha flugit med Concorde.

HÅVE YOU A ROOIH VACANT?

If l h a d been rich, I would have flown wi th Concorde.

Övningar State the accommodation requirements of the following people. Example: Erik Johansson vill ha ett enkelrum med bad, Haii behöverockså garage försin bil. Enkelrum Dubbelrum Bad

Dus c h G a rage

(6),. .., .. måste cykla på gatan,

(c) Detär svårt attse de. ...... barnen i Afrika på TV. (d) Under 90-talet har vi haft . ...... matprisermen ....... hus priser. (e) Mona Lisas. ...... är berömt i hela världen, Ingen nu,,..., . har sett en dinosaurie. A tourist who doesn't know Swedish has asked you for information about some Stockholm hotels. Read the descriptions of the hotels below and summarise the information about each of the hotels in English for him, grand Hotell Unikt läge vid vattnet bredvid Kungliga Operan, Favoriserat av d e k u ngliga, nobelpristagare och dignitärer. Medlem av The Leading Hotels of the World'. 319 rum.

Erik Johansson (a) Bertiloch Siv Andersson (6) Tore Olsson (c) Eva Sköld (d) Familjen Vik

/ / eller 1 / och 1 8

Write the missing dates in words, as in the example, Example: (4/7) I Amerika firar man den fjärde juli. (a) (6/6) Sveriges nationaldag är... (6) (14/7) Fransmännen firar.. . (c) (17/5) I Norge firas... (d) (23/4) S:t George firas... (e) (4) Julen firas under det... kvartalet. (f) (6) Det... budet(cornmandment). (g) (7) Hon var i... himlen. Iiisert the correct words in the following sentences;

(a) Vi åker buss (every)..... .. dag. (6) Hon är ledig (each).... .. . tredje söndag. (c) Han vann (every single)...,. .. gång. (d) Hon kommer till Sverige (every)..... .. fjärde år. (e) (Each one)....... av barnen fick en present. (f) Ett flygplan landar (every second)..... .. minut. Form a presentparticiple noun or adjective appropriate forthe fol lowing sentences, Use the following verbs: cykla, dö, falla (fall), gå, le, leva, stiga. (a) Trottoaren (the pavement) ä r bara för.. . , . . .

198

Example: Grand Hotell is Stockholm's luxury hotel. It is large and beautifully situated in the centre by the water beside the Royal Opera House, but it is expensive, (a) Reao Hotell Reiaen Förstklassigt hotell i gammaldags stil. Läge i Gamla stan (The Old Town). Restaurang, barer, sauna, Utmärktakonferensrum. 113 rum. (b) Reso Hotell Amaranten Modernt och bekvämt hotell. Läge vid City Air Terminal. Restaurang, barer, konferensrum, 410 rum. (c) Scandic Crottrn Hotel Modernt hotell nära centrum. Med Scandic Holiday Card bor barn under 13 år gratis i föräldrarnas rum. Tonåringarfår eget rum för 150:—.Frukost ingår i priset. Scandic Holiday Gard kostar 100: — men en presentcheck för 100 : — i Scandics restaurang + hundratals rabatter för Avis hyr bilar, bilfärjor, svenskt glas etc. ingår. (d) Welcome Hotell Barkarby 15 minuter från centrum. Man betalar fullt pris första natten men halvt pris följande nätter. Frukost ingår i priset. (e) Sommarhotell Moderna studentrum med dusch och toalett. Budgetpris. Utanfor centrum. Särskilt lämpligt för konferenser

och grupper. (f) af Chapman Vandrarhem ombord på ett gammalt segelfartyg. Centralt läge vid Skeppsholmen, Bilhgt. tttga (-t, -n) sltvation gammaldags old fashioned

tonärlng (mn, wr) teenager segelfartyg (wt, 4) windjemmer

SWEDISH

6 Imagine you have been asked to book accommodation in Stockholm for the following people, Choose the most appropriate accommodationfrom the listabove and explain your choice. (a) A visiting President on an informal visit to Sweden. (b) A family of five. Two children below 13, one son aged 17. (c) Two teenagerson a restricted budget. (d) A busy commercial traveller from abroad. He has to fly to the main Swedish cities, but wants to have Stockholm as his base. (e) A young couple hoping to stay for a week, if their means allow it. A central situation is not essential, but privacy is. (f) An elderly couple who emigrated from Sweden to America in their youth. They are particularly fond of everything old and quaint. (g) A group of foreign students studying modern architecture.

Förstår du?

HAVE YOU A ROOJH VACA/V T?

ttuvudstad(an, -städer) capital ttaidena Venedig the Venice of ttsr l4orth tkrttttaråin/a (-an, -or) authoress tteakr/V/a(Wr, -skrev, -skrivit) ~ be ttltt/a (wr, tidt, flutit) float vart.. . än wherever ciean trtlaa till Is freeze over åa (wn, wr) ridge gätardrottnlngen The Oueen of taka Mä/aren

Erlkskrdnikan the Eric Chronicle grundlägg/a (+r, -lade, -lagt) lay the foundation of använd/a (er, -vände, -vänt) use brev (mt, 4) le tter underteckn/a (-ar, -ade, -at) sign kung (wn, -ar) (from konung) king tästning (an, -ar) fortress i land ashore pirat (wn, wr) pirate väx/a (-er, -te, -l) grovr långsamt s/ow/y

Råetteller fel~ (tt) Man kan inte bada i Stockholm (fi) Stockholm kallas också 'Mälardrottningen', (c) Stockholm grundlades för att skydda befolkningen runt Mälaren mot pirater,

Stockholm Man har kallat Sveriges huvudstad, Stockholm, för 'Nordens Venedig'. Den svenska författarinnan Selma Lagerlöf beskrev Stockholm som 'staden som flyter på vatten'. Stockholm ligger på fjorton öar mitt emellan Östersjön och Mälaren, Sveriges tredje största sjö. Vart man än går i Stockholm är man inte långt från vatten och båtar. Vattnet är så rent att man kan fiska lax och bada mitt i centrum. På vintern brukar vattnet frysa till is i ungefär en månad. Det är vattnetoch öarna, bergen och åsarna som gör Stockholm till en så vacker stad. Ett annat namn som Stockholm har fåttär 'M älardrottningen'. Enligt Erikskrönikan, som skrevs på 1300-talet, var det Birger Jarl soin grundlade staden år 1252. Namnet Stockholm användes första gången officiellt i ett brev som är undertecknat av kung Valdemar och Birger Jarl. Namnet kommer från 'stock' (log) och 'holme' (islet). Enligt krönikan byggde Birger Jarl en fästning på den holme där hans stock flöt i land för att skydda hamnarna i Mälaren mot pirater. Staden växte långsamt, men har nu en och en halv miljon invår.are. 0 •

200

— 201

WHERE HAVE YOU BEEttf

VAR HAR DU VARIT? Where have you beens

veler i Towern är väl finare. Åhe I så fall kan vi titta på Gamla stan efteråt. John Var ligger Gamla stan? Just bakom slottet, Det är den äldsta delen med gamla medeltida hus, smala gränder, trevliga butiker och mysiga restauranger. Vet du, att Stockholms domkyrka, Storkyrkan, har en berömd staty av S:t Göran och draken? Det är alltså S:t George. Nej, jag trodde att han bara var skyddshelgon hemma i

England.

In this unit you will learn • • •

ho w to say if you like or do not like something ho w to ask where someone has been ho w to express disappointment

Samtal

@adshuset City Hall symbol (wn, wr) symbol blå (blått, blå(a)) blue r5d (rött, röda) red gyllene goiden Oyllene salen the Goiden Hall moaaär (wn -er) mosaic festmiddag (wn, -ar) banquet nobeiprfatagare (-n, Q) htobet pnze winner serveras ls served ankrace (-t, -n) duck race • lott (at, -0) palace, castie

tillgänglig accessible, open

besökare (-n, 4) vi sitor skattkammare (-n, A) tr easury

kronjuvel (wn, -er) crownj ewel, state regalia spännande thrilling I så fall in that case efteråt al terwards just bakom just behind medeltida medieval smala gränder narrow lanes butär (wn, wr) shop, boutique mysig (colloquial) (nice and) cosy domkyrkla (-an, -or) cathedral drakle (wn, -ar) dragon alltså th at's to say, you know tro (-r, -dde, -tt) believe skyddshelgon (wt, -0) patron saint

John and Åke discuss their sightseeing programme in Stockholm.

Rätt eller fel?

John Åke

(a) Stadshuset har över 600 rum. (5) Det finns sju olika museer på slottet. (c) Det finns en staty av S:t George i Stockholms domkyrka.

John Åke

John

V a r t ska vi gå först? Ja gt ycker vi ska börja med Stadshuset, för det har blivit en symbol för Stockholm. Blå hallen — som är röd1 — och Gyllene salen med de fina mosaikerna, dar festmiddagen för nobel pristagarnaserveras är mycket vackra, J a , dit måste vi gå. Fö r e det stora ankracet kan vi väl också titta på slottet, Det har över 600 rum, och de flesta är tillgängliga för besökare. Vi kan ju inte se allt, men representationsvåningarna borde vi väl se. Det finns också sju museer på slottet. Av dem är väl skattkarnmaren med alla kronjuvelerna mest spannande. J a g tycker inte att det är så roligt med juveler. Våra kronju

— 202

Samtal John and Åke split up as they have different interests. John then failed to tum up at Kungsträdgården, where they had agreed to meet.

Åhe

Va r har du varit?

John

Ja g g ick till Vasamuseet, för jag tycker inte om modern

— 203

SWEDISH

Åke John

Åke

John

Åke John

konst.Jag är mer intresserad av båtar. Ja gblev besviken, för jag väntade på dig i Kungsan. Vi hade ju bestämt att vi skulle träffas där. Fö r l åt, men Vasa var så imPonerande att jag inte kunde slita mig därifrån. Jag tänkte att jag inte skulle hitta dig i alla fall, för det var ju så fullt med folk i Kungsan, så jag tittade på en gratis teaterpjäs här i stället. Ja gt rodde du var intresserad av miljön. Jag lärde mig myck et om vattnet. Drygt 70% av jordens yta är täckt av vatten, men bara 1% går att dricka, så vi måste vara rädda om vattnet. Fi c k du biljetter till Paul McCartney? Ne j,agj är ledsen men det var utsålt på Globen. De t var synd.

intresserad av in terestedi n besviken disappointed Kungsan (colloquial) Kungsträ dgärden (apark) imponerande impressive slita mig därifrän te ar myseitaway from there hitt/s (-ar, -ade, -at) find I alla fall anyway

fullt med folk cr owded miljö (-n, wr) environment drygt slightly more than ytla (-an, -or) surlace vara rädd om take care ol jag är ledsen l' m sorry utsält sold out det var synd that's a pity

WHIERE HA VE YOU B E E IV?

The water festival has a serious purpose, namely to protect the envi ronment, and in particular water. The Stockholm Water Prize, intro duced in 1991 and worth 5150,000, is awarded to the person who has dons most for the water environment anywhere in the world. There is ttjsoa juniorprize,worth SEK 25 000 for a young person below 18 for an idesor a practicalinvention to safeguard the water. globen Th e largest spherical building in the world. Major sporting and cultural events take place there. Vitsa A Swedish warship which sank in Stockholm harbour on its m aiden voyage in 1628. Now rescued and beautifully preserved, it is one of the main tourist attractions in Stockholm.

Så här säger man How to: •

say that you like something Det är så vackert/intressant imponerande/spännande/kul.

•

I t 's sobeauti ful/interesti ng/ imp r e ssive/thrilling/amusing.

say that you don't like something Jag tycker inte om modern konst.I don't like modern art. Det är förskräckligt/hemskt/fult. It's terrible/atvful/ugly.

Rätt eller fel?

• ask where someone has been

(a) Man kan se modern konst på Vasamuseet. (b) Det är aldrig fullt med folk i Kungsträdgården. (c) B ara 1% av vattnet på jorden går att dricka.

Vad ni behöver veta

Var har du varit? Vart tog du vägen? •

Where have you been? Where did you get to?

ex press disappointment Jag blev besviken. Jag är ledsen, Det var synd.

I u as di sappointed. I'm sorry. That's a pity,

Vattenfestivalen Fo r t en days in August Stockholm celebrates with a festival that has no equaL It is now one of the most well attended events in Europe, with around 4 million visitors, The whole city is transformed by 1,500 different events, most of them free of charge,for example: music, theatre,dancing, samba carnival,and the world fireworks championships.

— 204

.205

S WEDISH

WHERE HA VE YOU 8E E I V?

Grammatik

fortn is used with verbs indicating movement towards or from a place. gnglish used to have the same distinction, e.g. herelhither, therel thither etc. Expressions of position answer the question var? (where?) and expressions of movement answer the question vart? (where to?). ~iow is a list of those adverbs with two forms.

1 Ad verbs Adverbs are words that modify the meaning of an adjective, a verb, anotheradverb or a whole clause.They can refer to place,time, quan tity or manner, The most common adverbs are the negations inte, aldrig, icke, ej, Many adverbs are identical with the neuter form of the adjective. Theseare compared in exactly the same way as the adjectives, for

exam ple: sent gott

l ate goo d

senare

la t er

b ättr e

bet te r

senast b äst

lat e s t best

högt

hi g h

h ögre

hig he r

högst

highe s t

However,there are also many adverbs not derived from adjecti ves. Apart from the negations there are the words ending in -en, such as verkligen (really), troligen (probably),slutligen (finally) and the words ending in -vis like naturHgtvis (of course),vanligtvis (usual ly), lyckligtvis (fortunately).These can of course not be compared because of their rneaning. Please note that most of the place adverbs have two forms. One form is used with verbs indicating rest or posi tion at a place, and the other

Movement vart wh e re to? hit to h e re dit to t h ere in in ut out upp Up ner do wn hem (to) home bort aw ay fram forward

Rest orposition where? vaI' here här there där in(side) inne out(side) Lite UP Upp down hernma at home away borta framme in front, there, at one's destrnatron

Where haveyou been? Weare here. Where shall we go first. You must comehere, Åke and John stayed in(doors) the whole eveni ng.

Var har du varit? Vi är här. Vart ska vi gå först? Ni måste komma hit. Åke och John stannadeinne hela kvällen. There are a few idiomatic phrases; De bor tre trappor upp, Hon ringde hem, Jag längtar dit,

They live onthe third floor. She phoned horns. I long to go there.

2 B efore Beforecan be a conjunction,an adverb or a preposition. As a conjunction (a word that linka two clauses) it is translated by innan, unless it is preceded by a negative clause, in which case it is translated by förrän. Thus inte... förrän corresponds tonot... until, As an adverb it corresponds topreviously, earlier and is translated by Srr, förut, tidigare. These wordsare interchangeable,

206

207

S WEDISH

As a preposition it is translated by före when it refers to time, but framförwhen itrefers toplace. John körde på en mindre väg John drove on a minor road innan han körde på motorvägen. åeforehe drove on the motorway. Åke vaknadeinte förrån Åke dutn't wake upuntil the väckarklockan ringde. alarm clock rang. John hade aldrig kört i John had never driven on the högertrafik förut. right åefore. Du måste kommaföre klockan You must comeåefore five fem. o'clock, Han satt framför mig på bion. Hesatin frontof meat the cinema.

3 Tyckaltänkaltro (think) The English verb think corresponds to three different verbs in Swedish. These verbs are rarely interchangeable, (a) Tycka renders think when it means to hold an opinion or when it is a matter of taste: Jag tycker vi ska börja med I thin k u e should start with the Stadshuset, City Hall. Johntyckte attVasa var John thought that Vasawas imponerande. impressive. Åke tycker att modern konst är Åke thinks that modern art is intressant. i nteresting. (b) Tänka rendersthink when it meansponder, use one's brain. Note that thi nk of is always translated by tänka på; Tänk först och handla sedan.

Thin k b e fors you act,

Åke tånker på John.

Åkeis thinking oj John,

(c) Tro renders think when it means believe, i.e. you cannot be sure, but you believe something: Jag tror a tt det blir vackert I väder i morgon. Vi tror på Gud.

cann o t be sure but I think it will be fine tomorrow. Webelieve in God.

wHERE HÅ vE VOU BEEN'r

intresserad av, intresse i, intresse för ~e expression interested in (art, sport etc.) must be translated by av (konst, sport etc.):

~adre sserad

Åke thought that John was interested in the environment.

Åke trodde att John var intresserad av miljön.

~i nterest to or an interest in is translated by intresse för, unless it refers to having an economic interest (i.e. shares) in a company, in which esse it is intresse i: Den gamla damen fattade The ol d lady tookan interest in the boy. intresseför pojken. Hiksdagsledamöter måste tala %P s must declare i f they have om ifall de har intressen i a n inte r est inthe companies which are being discussed. de bolag som diskuteras.

5 Adjectives without endings There are a number of adjectives which do not conform to the normal pattern with regard to endings. In this unit we had gyllene, medel tida, gratis. These are typical of the adjectives which do not take any endings whatsoever, namely adjectives ending in -e, -a or -s (though those adjectives ending in -ös like graciös (graceful), skandalös (scandalous), nervös (nervous) do take normal adjective endings). Examples of indeclinable adjectives are; (a) Adjectives ending in -e, among them all present participles and a@ectives in the comparative form; leende (smiling), främmande (foreign, strange), äldre (older), mindre (smaller), öde (deserted), ordinarie (regular), ense (agreed). (b) Adjectives ending in -a: bra (good),extra, äkta (genuine),sakta (slow), stilla (peaceful),samma ((the) same), nästa ((the) next), förra ((the) last), nutida (present day), dåtida (of that time). (c) Adjectives ending in -s: stackars (poor), utrikes (foreign), gammaldags(old fashioned), medelålders (middle-aged). Some odd — but common — adjectives without endings are:fel (wrong),

slut (finished),/ärran (far-away).

— 208

209

pypsgs HAYE You BEE!v?

SWEDI SH

Adjecti ves with variations of the normal endings Other adjectives with minor variations to the regular pattern of end. ings are: (a) Adjectives ending in a vowel in the basic form: ny fri

nytt fritt blått

nya fria bl å/ a

lätt

lätt trött

lätta

easy, light

trötta

ti red

neu free blå blue (6) Adjectives ending in a vowel+ tt in the basic form: trött

(c) Adjectives ending in a consonant + t in the basic form: intelligent

in t e lligent in t elligenta in telligent

(d) Adjectives ending in a vowel + d in the basic form:

god röd

gott rött

goda

stängd berömd

s tängt b er öm t

stängda berömda

älskad öppnad

ä lskat ö ppna t

d um tom

dumt

sann noggrann

sant sanna true nog g rant noggranna ca reful

good red (e) Adjectives ending in a consonant + d in the basic form: röda

clo s ed famous (f) Adjectives ending in -ad in the basic form: älskade be l o ved öppnade op e ned (g) A@ectives ending in a vowel + m in the basic form: dumma silly tomma e mpt y (h) Adjectives ending in -nn in the basic form: tomt

— 210

yppad om radd for differencein meaning between vara rädd om (becareful tahecare of) and vara rädd för (beafraid of), for example; You oughttotahe care ofyour Du borde vara rädd om din health. hälsa Are you afraid of spiders? År durädd för spindlar?

gots

Övningar A e r t he followmg questlons, usmg dit/dar/hit/har ~p le V a r ar bdenv Den ar dar (a) Vart körde Åke och John?(to there) (6) Var ligger staden?(there) (c) Var är du? (here) (d) Vart cyklar Lasse? (to herel (e) Var står skidorna? (there) S Construct suitable questions, usingvar or vart, to which the fol lowing statements could be the answers. ? ? Example:John är iSverige,—Var är han? (a) Robert och Jane bor i London. (6) MarcoPolo reste österut. (c) John träffade Kerstin i Göteborg. (d) De körde till sommarstugan. (e) John ringde hem. (f) Robert och Jane ska resa hem. S Put the sentences in the right order to fit the pictures on the next page. Then insert the correct form of the place adverbs in the text. Choose from: ditldär, fram/framme, hem/hemma, hit/här, in/inne, ner/nere, upp/uppe, utlute.Some words are used severaltimes, others are notused at all. (a) ... . . . . bor familjen Svensson. (6) Åke åker hiss.... , , , till tredje våningen. (c) Han går... . . , , i huset. (d) Han går (out)..., . . . i köket.

211

S WEDISH

WHERE HA VE YOU B E E N ?

(e) Han häller (up)... , . . . ett glas öl åt sig. (f) och tar,. . . . . . en öl ur kylskåpet.

(g) men John säger att han tycker om att vara. (/i) Sedan sätter han sig, ..., ., och väntar på John. . Då står John redan (i) När John kommer tittar Åke. .

.

EE an,g

gR

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

,.. . , , , i rummet.

4,

Q oo

4V

(t) Åke tänker att John kanske vill åka . ....,. till London, för ,... .. . är alla hans vänner. (k) Han står (in front). . .,... vid fönstretoch tittar.. . . . . . . (i) Åke är på väg. . .,. . . . D e t är kallt . . . . . . . . Han går fort, s å han är snart... . . . . . gots. If you translated 'pours out' ashäller ut it would mean that Åke pouredthe beer down the drain... an awful waste! Complete the text, using före/framför, förr/förut/tidigare, innan, inte... förrän. .... .. . jul är det skönt att sitta .. . , . . . den öppna spisen och rosta äpplen... . . . . . , när man inte hade centralvärme, hade alla en öppenspis ihuset.Det var....... på 1900-talet,som det blev vanligt med centralvärme. .... .. . dess var det kallt i husen om vintern. centralvärme (-n) central aag h ng dess then

Choose the correct word —tycka/tänka/tro — and the correct form of the chosen word to fill the gaps in the sentences.

(a) Man.. . . . . . bäst på morgonen. (b) Alla.. . . . . . att John talar Aytande svenska. (c) Många... . . . . att det alltid regnar i England. (d) Ake... . . . . att John skulle komma till Kungsträdgården. (e) Vad... . . . . du om smörgåsbordet? (f) Ingen... . , . , att Danmark skulle vinna fotbollsmatchen. (g) Vad.. . . , , , d u p å? Choose the appropriate preposition —av/för/i — to complete the

sente nces. rak

t

(a) Vad är du mest intresserad. . . . . . . , film eller teater?

(b) Åke har fattat intresse.... . . . miljön. (c) Familjen Wallenberg har intressen... .... många bolag (d) Flickornaär bara intresserade.......kläder.

— 212

— 213

S WEDISH

(e) Artikeln är inte av något intresse.... .. . mig. (f) Mannen var av stort intresse...., .. polisen. 7 Complete the sentences with the correct form of the following ad. jectives: dum/hård/ny/medelålders/sann/stackars/stängd/äktiL Use eachadjective only once. (a) Den.. . . . . . studenten hade inga pengar kvar. (b) Jag behöver ett... . . . . batteri till bilen, (c) Hon fick ett halsband med.... .. . pärlor, (d) De fick svara på många.... .. . frågor, (e) Detgamla brödet var........ (f) Han dansade med en...... . dam. (g) Det, var ett... . . . . ord, (h) Kontoret var... . . . . på söndagarna. 8 You are in Stockholm and you would like a night at the theatre, A Strindberg play is a must. Three Strindberg plays are advertised, Read the advertisements and answer the questions that follow.

WHERE HA VE YOU BIEEIV?

gou decide you need some light relief after the Strindberg play, Three events have been recommended to you, Study the advertise ments and answer the questions.

S6(rleg Valent.fn~

Ile u, I 1nre knlaeuel

10YPRRMIAR • v Wlhy nueael

ehnnn en CnlKrön

Overainnint Gunilla Andarman

Ileo Hlö • n Mala nder I rollen GI3IIILLA NY%00$ "Sureren Shirley" Sundamilr T dn "Shirky Velenlrne . en reelrrperln" Skanaka Datöl Spelar pa ptoeahacke Etakliaeament Mandaiar kl I 9 00 Brli, rel00.644 54 10, 6el 'il0 10,

640 es 60 kl 1000 1700 Shirlay Valentino - en porlat

OLMS OPERETTENSEASRLE en nrrrenna r r un un

Orr

STOCKHOLIHS OTERETTEIISEIAHLE

Qperetifest En fåreaprakdnrle kauulkarl

i ' I

)ÄRLÄTEÄTERiki

meri olnererr musikal och vrlenermeloriler

• fn r ruln, ara 1 ajir

amnrre nn, r u r n n , n n l em neo r

SISTA VKCKOR11IÄI Spalae Ire-lår 19,3O, Iå~ n i s .OB ris.oue-tora 13.00

mena eocen eeeeeen le - re rel re lear re lear

Anneyge Klnnunen SINK Sarthohlsson l4jfaond 00114nS Ev~ us s oo„,

KASSAN OPPSN I 0AO 10.00 19,00

TSL SIST.10.001 •.N. Hkk oseer 05 N. rau Ndey N 00.

mneI ASTOH SPEIAR Vhnuui~~w"..

4itlkah0lsson dhntus Hoisnder EmS DekÄ" Wllhelm Sciuud

ISHtdnLQBsson

'%khW5chmidherBer Eva NorhetS "-" D a nSSruHPen "Sweet fest"

IIALLWVLSKA 11ALATSETS GÅRD •

•

•

MAheN11ATAN 4

•

• r nupen Suladnno 1900.11 55 pt tyrea

urskkr

TEATN (a) Vilka titlar har de tre Strindbergspjäserna? (b) Vilken pjäs är den enda som du kan få biljetter till? (c) Var spelas den här Strindbergspjäsen? (d) Hur kan du köpa biljetter till den? (e) Varför kan du inte få biljetter till de två andra föreställ ningarna?

II

IöresIätlTTITlg (-en, -ar)

pe rfor Tlanoe

- - 214

(a) Vadförslags föreställningar är de?(Dans, drama etc.) (b) Kn av dem spelas bara en gång i veckan. Vilken är det? (c) Närspelasden och vem spelarhuvudrollen? (d) Du vill helst se den föreställningen. Hur kan du få biljetter till den?

Förstår du? Alfred Nobel Sverige har haft många uppfinnare och vetenskapsmän som har rt landet känt i hela världen. Alfred Nobels många uppfinningar, av vilka dynamiten var den viktigaste, gjorde honom fantastiskt rik

— 215

SWED/SH

och berömd. Nobel var född i Stockholm av svenska föräldrar. När han var nio år gammal flyttade han med sin familj till S:t Petersburg, som var huvudstad i Ryssland vid den tiden. Han bodde i flera län der efteråtoch kom tillslutattbetrakta sig som världsmedborgare, men han gav aldrig upp sitt svenska medborgarskap, och svenska är också språket i det testamente som han skrev i Paris år 1895.

VILKEN LIN JE SKA JAG TA?

Han testamenterade största delen av sin förmögenhet till en stif telse, och räntan på inkomsten från den stiftelsen skulle delas upp varje år i fem lika stora delar och delas ut till dem som har gjort sig mest förtjänta inom områdena litteratur, fysik, kemi och medicin. Ett sjätte pris, i ekonomi, har tillkommit senare.

Whi(:h line shouLd I take?

Nobel instiftade också ett fredspris, vilket kan verka ironiskt efter som dynamit spelat så stor roll i krigen, men han ville ha fred i världen, Fredspriset delas ut i Norge, medan de andra prisen delas ut i Stockholm den 10 december varje år i närvaro av kungaparet.

In this unit you will iearn uppfinnare (-n, 4) in ventor vetenskaps/man(-mannen, -män) scientist uppfinning (wn, -ar) in vention dynamit (-en) dynamite viktig im portant

stiftelse (-n, -r) lo undation ränt/a (-an, -or) interest inkomst (wn, wr) in come delas upp be divided up delas ut be shared out, awarded gjort slgförtjént di stinguish ones el/ flytt/a (-ar, -ade,-at) move till slut in the end omräde (-t, -n) area betrakt/a (+r, -ade, -at) sig re gard tyskt (-en) physics himself kemi (-n) chemistry världsmedborgare (-n, 4) wo rld tillkomma (tillkommer,tilkom, citizen tillkommit) to be added ge (-r, gav, givlt) upp give up Instift/a (-ar, -ade, -at) establish medborgarskap (wt, -0) fredspris (wt, -0) peace prize citizenship verkla (-ar, -ade,-at) seem lestamente (-t, -n) will ironiskironi c teatamenter/a (-ar, -ade, -at) krig (wt, -0) wa r bequeath I närvaro av in the presence oi förmögenhet (wn, wr) we alth kungapar (-et, mn) royal couple

Rätt eller fel? (a) Al fred Nobel uppfann dynamiten. (å) Nobelskrev sitttestamente på franska iParisår 1895. (c) Nobelprisetilitteratur är större än de andra prisen.

216

• • • •

ph rases used about public transport and hiring a car ho w to express surprise ho w to express hesitation about the political scene

Samtal John is meeting Åke at Riksdagshuset but he doesn't know how to get there, He asks a man at S:t Eriksplan underground station for help. John Mannen John Mannen John Mannen John Mannen

Var s n ä ll och tala om för mig vilken linje jag ska ta för att komma till Riksdagshuset! Det går braatt ta första tåg som kommer. Var s k a jag gå av? Vi d Gamla stan eller T-centralen. Finns det ingen hållplats vid Riksdagshuset? Ne j, men det är inte alls långt att gå. Mås t e jag byta tåg? N ej, alla tågen härifrån passerar de stationerna.

— 217

S WEDISH

linje (-n, -r) lins bytatäg change trams det gär bra att „. it i s possible to ... pa s serla (-ar, -ade, -at)pass gä av get off

Rätt eller fel? (a) John kan inte åka med tunnelbanan. (5) Det finns ingen hållplats vid Riksdagshuset. (c) I nga tunnelbanetåg från S:t Eriksplan passerar Gamla stan.

Samtal John and Åke have met up at Riksdagshuset and are waiting for the guided tour. John

Kan du berätta lite om den svenska riksdagen, Hur gammal är den? Åke Det ä r svårt att säga, Vikingarna hade ju sina ting, där alla fria mhn fick rösta, men man brukar räkna år 1485 som det år då den första svenska riksdagen sammankallades av den svenske frihetshjälten Engelbrekt. Det unika med den var att folketrepresenterades av fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. I andra länder var det inte vanligt att bönder fick vara med och bestämma, men iSverige hade bönderna en mycket stark ställning till långt in på 1900-talet. John Va r de inte livegna? Åke Nej , de flesta svenska bönderna ägde sin jord. John Är det verkligen sant? Åke Ja , nu är bara de 3,5% av befolkningen, men de producerar mer änvad landet behöver, så överskottet exporteras. John N ä r avskaflades ståndsriksdagen? Åke År 1 8 66. Den ersattes med en två-kammarriksdag ungefär som iEngland, men år 1970 infördes en en-kammarriksdag. John Är det verkligen bättre? Åke De f lesta tycker nog det.

w HICH LINE SHOULD I r A K E ?

~ra (.ar, -ade, -at) tell ag (.en,-ar) parliament ' ~ng (~n> -ar) viking (~t, .t)) (hist.)thing ~a ( ~ r , -ade, -at) vote '~ m a nitattla (-ar, -ade, -at) summon ...„..:. fithetshjätt/e (-en, -ar) champion '-".:":s ;; of iiberty unique nd (~t, -0) here: estate nobility clsr'gy borgare burghers

präste r

bönder peasants

vanligt common, us ua!

vara med och bestämma takepart In decision making stälinlng ( en ar) po sition livegen (livegna) sert, serfs ögla (-er, -de, -t) ow n överskott (wt) su rplus avskaffa (-ar, -ade, -at) abolish ersätta (ersätter, ersatte, ersatt) replace införa (inför, införde, infört) introduce

frätt eller fel? , Ig) Den svenska riksdagen ar gammal. ' ". '(5) De flesta svenska bönder arbetade förandra. (c) Sverige införde en två-kammarriksdag som i England år 1970.

Vad ni behöver veta Tunnelbanan You can travel throughout Stockholm county for a jairly modest sum by means of tunnelbanan (the underground), buses, local trains and trams on the same ticket for one hour. The entrances to the underground stations are marked with a blue T on a white background, If you buy casji coupons at the start of your jour ney there are no discounts available, so it is advisable to buy discount coupons. Pensionera and young people under 18 get them at a reduced price.They can also purchase tourist cards at a discount. These are valid either for 24 or 72 hours for an unlimited number of journeys en all SL's (Storstockholms Lokaltrafik) routes, throughout the whole of Greater Stockholm. The three-day card also includes free admission to some tourist attractions. Don't neglect to look at the world's longest art exhibition — the decorations in the underground stations in Stockholm! ~kttttaen The oldest open-air museum in the world, with old build from allover Sweden, old crafts,an aquarium, a Nordic zoo, etc. + favourite place for Stockholmers.

— 218

219

SWEDISH

Kultur Th earts are well supported in Sweden, both by the people and the state. You have the opportunity to see first class perfar mances bathaf operas, plays, ballets and concerts. Sweden has pra duced such opera stars as Jenny Lind, Jussi Björling, Birgit Nilsson and Elisabeth Söderström. Actors like Greta Garbo, Ingrid Bergman and Max von Sydow need no introduction, and when it comes to direc tion Ingmar Bergman is in a class of his own. Folkparker Th e re are also performances of a less elitist kind, Stockholm has30 open air stages for allkinds of popular events, like pop concerts or fringe theatre performances. There is also a large number of folkparker all over the country. People go there to dance and toenjoy performances of various kinds. Popular singers, musi cians and other artists tour the country during the summer, perform ing light-hearted comedies rather than serious theatre, They are very dear tothe people ofSweden.

WHICH L I IV E SHOLILD I

TAKE 7

Grammatik j Verbs endingin-s "-; . Themast important graup ofverbsthatend in -s are the ordinary verbs :, thathave an sadded to theirendings to express thepassivevoice. '

. Campare the two sentences: Active voice

Tj v e nstal il e n. The t h ief stole the car. ( subje bj ect ) Passive voice Bilenstals avtjuven. The car was stolen by the (subject) (ag e nt) t hi e j , Bilen stals The car was stolen. In the active voice, the subject is active and carries out the action that the verbdescribes.In the passive voice, the object of the active clause

Så här säger man Haw to: •

en quire about things Var snäll och tala om för mig Kan du berätta lite om...? Hur gammaVstor är...?

•

Can you tell me a little about .. ! Hou old!large is... ~

ex press surprise Är det verkligen sant? Säger du det!

•

P lease tell me.. .

Isit really true~ Is that so!

ex press uncertainty Det är svårt att säga Är det inte besvärligt.. .? Är det verklig en bättre...? Jag är inte så säker på det. Jag vet inte.

It's di fficult to say.

I sn'tit di fficult.. . ~ Is it really better... l

I'm n.otso sure of that. Idon't knou.

becomes the subject, and the active voice subject is not mentioned or, if the subject is known, the subject, becomes the agent. . The preposition of the agent is av in Swedish (by in English). In Swedishthere are three ways of expressing the passive voice. The -s passive is the most common. It is used both in the written and the spo ken language, especiaiiy when the subject of the sentence is not known or it is not important to identify the person who carries out the action. In thisunit we have had many examples ofthe -s passive, for example;

Riksdagen sammankallades av Engelbrekt. Folketrepresenteras av valda män och kvinnor. De små partierna släpps inte in i riksdagen,

Th e parliament was summoned by Engelbrekt. The people are represented by electedmen and women. Th e small parties are not admi tted i nto the parliament.

Passive constructions are particularly comrnon in instructions and

aotices:

Öppnas här! Bör tillagas inom 24 timmar. Får ej vidrörasI

Open here! Shou l dbe cookedwithin 24 hours. Must not be touched!

A small number of verbs always end in -s. You have already metfattas det fattas ett glas (a glass is missing) in Unit 8. Other common

220

— 221

P VHICM LIIVE SHOULD I T A K E ?

S I/I/ED ISH

such verbs are: andas (breathe), finnas (be, exist), hoppas (hope)

lyckas (succeed, man age),minnas (remembe r),

skämmas (feei

ashamed),trivas (6e/feel happy). A thirdgroup ofverbs have an -s form which denotes reciprocal action i.e. what two or more people do with or to each other;

De möttes i Paris. Pojkarna slåss. De skildes.

They met (each other)in Paris, The boys fight (with each other/. They parted (from each other).

Normally — but not always — these verbs also have a form without t)te

-s. Then the same thing can be expressed by theverb + varandra. for oxample: De mötte varandra i Paris.

Th ey me t each other in Paris.

Pojkarna slår varandra.

The boyefight uith each other.

' ~ gnglish, the sentence he kissed his wife is ambiguous. It could ':...'"'. ~ h e ki ssed hisown wife, which is all very well, but it could also meanhe kissed another man's wife, which could give rise to serious ~uble, even though grammatically it is not objectionable! Like the ~r S candinavian languages, Swedish has a subtle way of avoiding risk of misunderstanding by using different words, Hans, ~e s , dess, derasis used when the object belongs to some other psttson/s than the subject, whereas sin, sitt, sina means that the sltlectis the sublect s own, Note that two conditions must be fulfilled when you use sin/sitt/sina: • You can only usesin/sitt/sina in front of an object. • The object must belong to the subject of that same clause.

Other reciproca! verbs are: hjälpas åt (help each utber), kramas (hug), kyssas ikiee), ses (met), träffas imeet).

därom this it follows that you can never usesin/sitt/sina as part of the subject,hcwever many words the subject consists of. Nor can you use sin/sitt/sina in front of an object if det was the subject of the clause (since det cannot own anything!), apart from in a few old idioms.

The -s forms are very simple to construct, You just add an -s to the other endings of the verb in th e infinitive, past tense and supino.

Note also that in abbreviated clauses without a subject it is the imphed subject that counts. Study the examples below;

However, before adding the -s in the present tense you have to omit the -r in the -ar ending of the first conjugation verbs. In the second and fourth conjugations the -er is omitted. (In formal style, the e is kept, and only the -r is omitted.) In the third conjugation you omit the -r before adding the -s in the present tense. Study the table below. Conjugation

Infinitive

I

baka/s vända/s steka/e sy/s skriva/s

hake

Ila tum llb Fry ill sew lV write

Present baka/s vänd/s stek/e sy/e skriv/s

Past bakade/s vände/s stekte/s sydde/e skrev/e

Supine bakat/s vänt/s stekt/e sytt/s skrivit/s

Lisagick ut med sin hund. Lisa gick ut med hennes hund. Han tycker om sin fru. Hans fru är vacker.

(NoterHans fru is the subject, and there is no object in the clause.) Lisa och Eva hatar sina läxor. De tycker, att deras läxor är svåra.

In Unit8 we looked at possessive adjectives and pronouns, and in the third person singular and plural it was mentioned that Swedish also has a reflexive form, namely sin in front of en- nouns, sitt in front of ett- nouns and sina in front of plural nouns.

— 222

Li s a and Eva hate their homew ork, They think that their homeu ork is di fft,cult.

UVoterDeras läxor is the subject of the subordinate clause,) Det är hans far som har gett honom bilen,

2 S i n, sitt, sina

L isa we ntout urith her own dog. Li sa wentout with her (some other female's)dog. He likes his wi fe. His wi fe is 6eauti ful.

It is b i s father u ho has gi ven him the car.

ÜVotetDet is the subject of the clause.) Han sa till henne att gå hem till sin mamma,

He t o ld her to go home to her mum.

OVote;The implied subject of the abbreviated clause is she. The full

223

S WEDISH

W HICH LINE S H O UL D I T A K E 7

clause would be:He told her that she should go home to her mum,)

3

Swedish has the special form sig. Look at the examples below: Kungen delade /själv/ ut The Kingbanded outtheprizes priserna. (hi msel f).

Ad jecti ves referring to maies ending in -e

gamet gjorde det /aHdeles självt/. The child did it (all by i tsel f),

When referring to males the agectives in the deflnite form singular (i.e. after den) sometimes ende in e (instead of the usual a), as it always did in the past. Nowadays the -e ending is used in more for mal style, but it is normal — and more polite — to use it when address ing men in letters, e.g. Käre John (Dear John). It is compulsory when you use adjectives in the singular used as nouns refemng to a male person:Karl den store (Charlemagne), den döde (the dead man), den gamle (the old man),

g5nderna ägde/själva/ sin jord.

.

lf the adjective had an -a ending, it could only refer to a female. Thus, den döda could only meanthe dead woman.

Th e peasants owned their land (themsel ves). -'pqredish also has the adjective qjälva which does not take any end except when it refers to a male person in the singular, when it can have the optional form tjälve. The colloquial form självaste can hs used about both males and females. Note that these adjectivespre cadea noun in the definite form: Själva drottningen kom till invigningen. Själva idén var sund. Själve kungen sköt älgen.

4 Ad jectives usedas nouns

Övningar

It is much more common to use a@ectives as nouns in Swedish than in English, where you normally have to add a word like one, man, or thing in the singular. However, in the plural it is common in both English and Swedish to omit the noun: den döve den döva D et sorgliga är att ... Rosorna ärvackra. Villdu ha den röda eller den vita? de gamla

de få de duktiga

1'

'

Here are some famous sights in Stockholm that you want to visit. You approach a Stockholmer for advice about how to get to the v arious places. The b est v i e w o ver S t ockholm i s f r o m Kaknästornet, the tallest building in Scandinavia,

the deaf man the deaf woman The sad thing is that... The roses are beautiful,D oyou uIant the red one or the white one> the old the few the elever ones

You (Ask p o litelyhow to get there from T-centralen.) Maanen Ta buss nummer 69. You (Ask w h at is the quickest way to get to Skansen from Mannen

You Mannen

You

Själv, självt, själva

Norrm almstorg )

Ta spårvagnen. Den stannar just utanför Skansen. (Ask where Kulturhuset is.) Det ligger vid Sergels torg,där glasobelisken står mitt på torget. (Ask what is the easiest way to get to Sergels torg from

Kungsträdgården.)

The pronouns själv/självt/själva are only used for emphasis. Thus they could be omitted without any change to the meaning of the sen tence. Note that they are not reflexive. As you saw earlier in Unit 10, grammar point 9, the reflexive pronouns are identical with the object pronouns, apart from in the third person singular and plural where

Mannen Det är lättast att gå. Det tar bara fem minuter om man går Hamngatan rakt fram. You (Ask how you can get to the theatre at Drottningholms slott.)

— 224

— 225

ASIL

W HICH L I IVE S H O U L D

SIVEOISH

en

t The Royal Palace at Stockholm 2 below: The Orottningholm Court Theatre

en

I TAKE?

Ta båt e n f r ån s tadshuset. Man kan komma dit m ed tunnelbanan till Brommaplan och sedan buss, men det är mycket trevligare tned båten.

T~ n t ralen (tunnelbaneoentratenj un dergrour/d station spårvagn l-en, -ar) fr a m

g You are interested in going to the Opera. You phone the Opera.

You

(Ask u/bich opera is on (do you play').)

Kassörskan

• • ((

ja%.i;ti' ,"II> t III g

V i s pelar Maskeradbalen, Un ballo in Maschera, av Verdi. You (Ask u/hat the story is about (handlar om).) Kassörskan De n h a ndlar om den svenske kungen Gustav III som blev skjuten här p å operan i S t ockholm år 1792. You (Ask u/hen the opera starts and. ends.) Kassörskan Den börjar klockan 19.30 och slutar 22.30. You Oou deci de to go. Ask for tu/o ti ckets.) Kassörskan Ta c k. Det blir 500 kronor.

You

(Ask i f you canpay by credi t card.)

Kassörskan

De t går bra.

skjuten sh ot

8 Mr S tacey has got a ticket to the famous Royal Opera. Study the

s (/ (/

(f I~

(r(>

(n (/EDI SH

Unit 12

It has reslaurant, bars, con/krence ron>ns

Rätt eller fel? 1

(a )F ( bl R(c) F (d) F 2 ( a ) F (b) F (c) R Övningar 1 (a ) 904 och 980 (b) 13.10 och 16.27(c) 12.34 och 15,43 (d) Alla dagar utom några helgdagar (e) Afla dagar mellan 27/6 och 15/8(f) Nummer 904, Kl. 17.30 2 ( a ) ska(bl kommer att/ska (c) tänker/ska (d) blir (e) tanker inte (fl blir (I;) ska/kommer att (h) Ska/Tänker (i) kommer att 3 ( a ) feb ruari (bl januari, mars, maj, juli, augusti, oktober, december (c) april. juni, septem ber, november (dl juni (e) december (fl mars, april, maj (g) juni, juli, augusti (h) sep(ember. oktober, novemberIi) decem ber,januari, februari 4 Då... Sedan. .. Då... Sedan. . . Da 5 ( a ) Helsingborg C —Göteborg (b) si >rg/» (c) 14.30 (d) 17.15 (e) 212 (fl non-.smaker (g) 56 (h) uindou sent 6 ( a ) ä lv(b) älvar (c) an (d) floden (e) älvarna (/) floderna (g) aarna 7 ( n ) anländer lb) gar(c) kom mer (fram) / anländer (d) kom (fram)... gått(e)ankommande . avgående 8 (a) Half iuay (b) Fine almnst lhe ruhole time (c) They'I/ ui sit Ake and John (d) The mosquitoes

Rätt eller fel? 1 F

K EY TO T H E E X E R C I S E S

( a ) F(b) F(c) R(d)

Unit 13

Scandic Holiday Card for 100:- kr. chi/ dren under 13 are accommodated free in theirparents rnnm and teenagersget a room oflhei r nu n for 150:- kr. Breokfasl isincluded. You also get a gifl uoucher/irr.

)'00:to Scandic 'srestaurant and hun

dreds of d>scounts on Auis rented cars, rar ferries, Swedish glass etc. (d) It is situnl ed 15 minutes from thecentre.You pay lhe full price for the first night but hnlf price for the fnlloiuing nights, Breakfast is i ncluded. (>!)Mudern student rooms u i > lr shower and toilet. Cheap. Oulside the ce>r tre. Parti cularly sui table for cnnferences

and groups, (fl Youth hostel on board n ui ndjammer. Central posi tion. Chenp 6 (a) Grand Holell, as the Presidenl is a VIP, (b) Scandic Crou>n Hotel, because nf

the discount for the teenager and free nccommudation fnr the children. (cl af

Chapman, as thnl is the chenpest. (dl Resa Hotell Amaranten, as it is cnnue nu ntly .si tuated by the City Ai r Terminal. (e) Welcome Hotel Barkarby, as they nnly haue to pay half price after the /irst irighl. (/) Iteso Hotell Rei sen, asitis furnishedin the old style and i n n central position. ig I Sommarhutell, asiti s student accnmmo dation at a reasonnble price.

Rätt eller fel? 1

Rätt eller fel? 1 ( a ) F (b) R (c) R 2 (a) F Ib) F (c) R 3 ( a ) R(b) F (c) R Övningar 1 (n) B ertil och Siv Andersson vill ha ett dubbelrum med dusch. (b) Tore Olsson vil! ha ett enkel rum med dusch. Han behöver också garage. (c'I Eva Sköld vill ha ett enkelrum med bad eller dusch. (d) Familjen Vik vill ha två dubbelrum. ett med bad och ett med dusch. De behöver ocksa garage, 2 (a) den sjätte juni (b) den fjortonde juli (cl den sjuttonde iuaj (d) den tjugo(.redje

april (e) fjarde (fl sjätte (g) sjunde 3 (a) varje/var (b) var (c) varenda (d) vart (e) Vart och ett (fl varannan 4

It is uery large — 410 ruonis. (c)A >noder>i hotel close to the ientre. Ifynu buy the

(a )

gående (b) cyklande (c) döende (d) sti gande... fallande (e) leende (/) levande 5 (a) It is a first classhotel in the old fashioned style. Itis situatedin the Old Town and has reslaurant, bars, sauna and excellent i'on ference rooms. It has 113

rooms.(b) It is a modern and comfortable hotel, si tuatedby the Ci ty Ai r Termi nal.

(a ) F (b) R (cl R

Unit 14 Rätt eller fel? 1 (n) F (b'I R (c) R 2 (a) F (b) F Ic) R Övningar 1 ( n ldit Ib) dar (cl har Idl hit (e) där 2 ( a ) Var bor de? (b) Vart reste han? (c) Var träffade John Kerstin". (d) Vart körde de? (e) Vart ringde John? (f) Vart ska de resa'? 3 (/ ) hem... utc ... hemma (i ) in (b) upp (a) Där Id) ut (fl ut (e) upp (h) ner (i I upp... inne (k) framme... ut. I j) hem... där Ig) här 4 Före — framfor — Forut,— inte forrän Innan 5 (a) t ä nker (b) tycker (cl tror (d) trodde Ie) tycker ( fl trodde (g) tänker 6 (a) av(b) för(cl i (d) av (e) för (fl för

7 (a) stackars (b) nytt, (c) akta(d)

dumma (e) hårt (fl medelålders (g) sant (h) stängt 8 ( a ) 'Dödsdansen', 'Spöksonaten' and 'Fordringsägaren' (b)

'Fordringsagaren' (c) Strindbergssa len, N. Bantorget (d) tel. 200843 eller Box oflice (e I 'Dödsdansen' is sold out and

— 280

(c) brant (d) forsvunna (e) obebodd (/) förlovade (g) stängda (h) köpta (i) druck i» an nperetla. The na 3 (a )ansiktet (b) skorna (c) benet (d) munnen (e) hatten 4 (a )0 /Å (b) 'opera feast'isa caualcade ofoperella A/0 (c) Fy (d) Usch (e) Oj 5 ( a ) En inusical- and Vienna melodies played by the Stockholm Operetla Ensemble,(b) gäng om året. (b)Fyra gångerim ånaden. 'Shirley Valentine' (c) ilfondays at 7.00 (c) Två gånger om dagen, (d) Sexganger i veckan. (e) Attio gånger i minuten. 6 p,m. Gunilla Nyroos. (d) By telephoning Jag har ont i ryggen/ryggvärk/värk i thebox off ice bet u>een10. 00 and 17. 00. ryggen/. Det började igär kväll. Nej, det Rätt eller fel? 1 (a ) R (b)F (c) F kan jag inte, Jag ligger till sangs, Nej, jag Unit 15 har inte feber, men jag kan inte sova för ryggen värker sa mycket. Siv Eriksson. Rätt eller fel? 1 (n )F (b) R(c)F 2 Jag borpå Strandvagen 59,Malmö. Tack, a) R(b) F (c) F ingar 1 U r s akta, kan ni tala om doktorn, Rätt eller fel? 1 (a ) R (b) R (c) F för mig hur jag kan komma till Kaknästornet? Vilket ar det snabbaste Unit 17 'Spöksonaten' is playing in Buenos Aires.

9 (a)'Shirley Valenti ne'is a plav.

'Fdgelhnd alaren'

sättet att komma till Skansen från

Norrmalmstorg? Var ligger Kulturhuset? Hur ska jag lättast komma till Sergels torgfrån Kungsträdgården? Hur kan jag komma till Drottningholms slottsteater? 2 Vilken opera spelar ni? Vad handlar den om? När börjar operan och när slutar den? Kan jag få två biljetter, tack. Kan j agbetala med kreditkort? 3 ( a l Tosca. Friday 2 September 1994. (b) At 7.30 p.m. (c) SEK 250. (d) Stalls. Door 4, right hand side. Row 13, seat 362. (e) No admission. (fl The ticket won't be redeemed. 4 ( a ) strykas (b) vändas (cl skämmas... minnas (d ) träffades (e) säl jas (fl sytts (g) förbrukas (h) hoppades l— yckas (i) kysstes 5 ( a ) De måste byta tåg (b) Tmentralen, Slussen, och Gamla stan. (c) Fruängen eller Norsborg. (d) Hagsätra. (e) 3 stycken per person. 6 s i n — sin — Hans — hans sin — sina — hennes —sitt — deras — hans — sin — hennes — sin 7 ( a I blinde (b) rödhårige (c) yngste (d) sjuka (e) lilla 8 Goddag. Jag skulle vilja hyra en bil. En mellanstor bil med automatlåda. Over helgen. Hur mycket kostar det? Varsågod.Jag villha helförsäkring. Hur stor är deponeringsavgiften'? Tack, det var bra. Rätteller fel? 1 ( a ) F (b) R(c) R Id)

Rätt eller fel? 1 Ia) F ( b) R(c) R 2 (a) F (bl F (c) R Ovningar 1 (a )vi (b) i (r:) iii (d)v (e) iv (fl ii 2 (a) och(b) men (c) så (d) eftersom (e) fastän (fl innan (g) när 3 Ia) Varje dag cyklar han till skolan, (b I Nu bor min son i Italien. (c) Fotboll spelar pojkarna pa lördagarna. (d) Under hela sin skoltid spelade han tennis. (e) I Sverige äter man kräftor i augusti, (fl Om du vill kan jag köpa biljetter. (g) När han v ar barn bodde han i Sverige. 4 ( i i )

Unit 16

tar också efter att åka skidor men vi har

F

Rätt eller fel? 1 ( a ) F (b) R (c) R 2 (a) R(b)F (c) R 3 ( a )R(b) F (c) R Övningar 1 ( a l 4 (b) 6 (c) 2 (d) 7 Ie) 5 (f) 8 (g) 3 (h! 1 2 ( a ) grillade (b) stekta

Därför (b) därför att (c) därför att (d)

Därför (e) Därför 5

( a ) ovanpå (b)

under (c) på... vid (d) på (e) utanför (/) på... vid (g) nedanför (h) innanför (i I (inut-) i (j) ovanför 6 ( a ) på .. . vid (b)

(inut-) i (c) i... i (d) under (e) innanför (f) (ovan-) pa (g) i (h) i Ii ) pa... vid (j) ovan för

Rätt eller fel? 1

(a ) R( b) F (c) F

Unit 18 Rätt eller fel? I (a) F (b) R (c) R Övningar 1 G o d Jul! Det är Tony. Jag vill tacka dig för den vackra skålen.

Jag tyckte sarskilt om motivet med dansen kring majstången och jag ska alltid komma ihåg dansen på midsom marafton.Det var en bra idé.Va d ska du göra under resten av jullovet? Jag läng ingen sno. Gott iVytt År och hej då. 2 (a) står (b) ligger (c) står (d) ligger (e) sit ter 3 ( a ) Lägg (b) Ställ (c) Sätt (d) Lägg (e) Sätt 4 (a ) Jag ar inte gift, (b) Han sade att han inte var gift. (c) Det var

— 281

S WEDISH

hon, som inte ville gå. (d) Hon frågade, vad han inte tyckte om. (e) Mannen var inte full. (f) Åke frågade, om John inte ville åka hem. S (a) bad (b) frågade (c) bad (d) frågade (e) frågade 6 (a) i (b) inte... förrän(c) på (d) i påskas (c) pa ()c) om (g)för... sedan (b) i sommar (i) i somras 7 (o) ii (b) iv (c) i (d) iii (e) vii (f) vi (g) v Rätt eller fel? 1 ( a ) F (b) R(c) F

Same useful verbs

The following is an alphabetical list of common irregular verbs and auxiliary verbs. Note that they can be used as patterns for other verbs with a prefix; for example, once you know all the forms of the verb stå (stand),you also know all the forms of förstå (understand), and so on. Infinitive

be(dja) binda bita bjuda bli(va) brinna brista bryta bära böra

dra(ga) dricka driva duga dö dölja falla fara

— 282

Present ber binder biter bjuder blir brinner brister bryter bär bör

Past tense bad band bet bjöd blev brann brast bröt bar borde

Supine bett bundit bitit bjudit blivit brunnit brustit brutit burit bort

Past Parti ciple

drar dricker driver duger

drog drack drev dög/dugde

dragen drucken driven

döl'

dog

döljer

dolde

dragit druckit drivit dugt dött dolt

faller far

föll for

fallit farit

fallen faren

— 283

-bedd bunden biten bjuden bliven brunnen brusten bruten buren

dold

S WEDISH

finna finnas

flyga flyta frysa få försvinna

ge(giva) glida glädja gnida gripa gråta

gå göra

4 PP EIV DIX

finner finns flyger flyter fryser får Srs vinner

fann fanns flög flöt frös fick försvann

funnit funnits flugit flutit frusit fått försvunnit

ger glider gläder gnider griper gråter

gaV

gett(givit) glidit glatt gnidit gripit gråtit gått gjort

gai' göl'

gled gladde glied

grep grät gick

gjorde

ha(va) heta hinna hugga hålla

har heter hinner hugger håller

hade hette hann högg höll

haft hetat hunnit huggit hållit

kliva knyta komma krypa kunna

kliver knyter kommer kryper kan

klev knöt kom kröp kunde

klivit knutit kommit krupit kunnat

le leva lida ligga ljuda

ler lever lider ligger ljuder ljuger lyder låter lägger

log levde

la(de)

lett lev(a)t lidit legat ljudit ljugit lytt låtit lagt

måste

måste

måst

niger

neg njöt

nigit njutit

ljuga lyda låta lägga niga njuta

skjuter

led låg ljöd ljög löd, lydde lät

funnen

nysa

nyser

nös

nyst

-flugen -fluten frusen

pipa rida rinna

PlPei'

pep

pipit

rider rinner river ryter

red rann rev

ridit runnit rivit rutit

riden runnen riven

ser sitter sjuder sjunger sjunker

Såg

sett suttit sjudit sjungit sjunkit skilt skinit skjutit (skolat) skrikit skrivit skrutit skurit sluppit slitit slagit slagits smugit snutit sovit spruckit spridit Sprungit stuckit stigit stulit stridit strukit stått stött sugit supit svidit

sedd -sutten sjuden sjungen sjunken skild

försvunnen given gliden gniden gripen gråten gången gjord -havd hunnen huggen hållen -kliven knuten kommen krupen

-lev(a)d liden -legad -ljugen

-lydd -låten

lagd

4

riva

ryta se sitta sjuda sjunga sjunka skilja skina sljuta . Skola/ska skrika skriva skryta skära slippa slita slå

slåss smyga snyta sova spricka sprida springa sticka Stiga

stjäla strida stryka stå

stöd(j)a njuten

suga supa svida

skiger skiner skjuter

ska(11) skriker skriver skryter skär slippel'

sliter slår slåss smyger snyter sover spricker sprider springer sticker stiger stjäl strider stryker står stöder suger super svider

röt

satt sjöd sjöng sjönk skilde sken sköt skulle skrek skrev skröt skar slapp slet

slog slogs smög snöt sov sprack spred sprang

stack steg stal stred strök stod stödde sög söp sved

skjuten -skriken skriven -skruten skuren -sluppen sliten

slagen -smugen snuten sprucken spriden sprungen stucken -stigen stulen -stridd struken -stådd stödd sugen -supen

S )/)/ED /S H

svika svälja svälta svär(j)a säga sälja sätta

svälter svär(jer) säger säljer sätter

ta(ga)

ta(ge)r

tiga tillåta tjuta tvinga tvinga

sviker

sväljer

tiger tillåter tjuter tvingar tvingar tör

(töras)

törs

vara veta vika vilja vinna vr1da

är vet viker vill vinner vrider väljer vänjer växer

väga vänja växa

svek svalde svalt svor

svikit svalt svultit svurit sagt sålt satt

sviken svald svulten svuren sagd

tog teg tillät tjöt tvingade tvang torde tordes

tagit tigit tillåtit tjutit tvingat tvungit

tagen -tegen tillåten

vaI'

varit vetat vikit velat vunnit vridit valt vant växt/vuxit

sa(de) sålde satte

visste vek ville vann vred valde vande växte

äter

— 286

såld satt

tvingad tvungen

torts

ätit

SWEDISH-ENGLI SH GLOS SARY

viken, vikt vunnen vriden vald vand vuxen

absolut definitely adel (-n) nobility adjö goodbye adlande (-t) raising tn the nobi lity AfrikaAfric a alten (-en aftnar) euening aj ow; ouch all (-t -a) all alldeles lagom/ust nght allemansrätten right of public access allergisk mot allergi c to allesamman/sl al! of us allmänt generally; widely alltid always allting euerythi ng alltså that is tosay;you know; thus allvarlig (-t -a) serious ambulans (-en -er) ambulance Amerika America amerikansk (-t -a) American andravärldskriget Second World War andra/andre second anknytning (-en -ar) extension ankomst (-en -er) arri ual ankraoe (-t -n) duckrace anmäVa (-er -de -t) to report annan annat andra utber annat other things annorlundadiffe rent ansikte (-t -n) face ansjovis (-en -ar) anchouies antal (-et -0) number antingen... eller either... ur använd/a (-er -e använt) to use apelsinsaft (-en -er) orangejuice apotek (-et -0) pharmacy; chemist

apparat (-en -er) device; apparatus april April arbe(la (-ar -ade -at) to work arm (-en -ar) arm armbåg/e (-en -ar) elbow art (-en -er) species arton eighteen artonde eighteenth Asien Asia attraktion (-en -er) attraction; event augusti August Australien Australia australier (-n -0) Australian automatlåd/a (-an -or) automatic gears av betydelse of any importance avgas (-en -er) exhaust fume avgasrör (-et -0) exhaust pipe avgift (-en -er) charge; fee avres/a (-an -or) departure avsevärt considerably avskafl/a (-ar -ade -at) to abolish axel (-n axlar) shoulder bad(-et-0) bath bad/a (-ar -ade -at) to go swimming badrum (-met -0) bathroum bagageluck/a (-an -or) boot of car bakifrånfrom behind balkong (-en -er) balcony bank (-en -er) bank bara only barnförbjud/en (-et -na) for adults only barnkalas (-et -0) children's party barnvänlig (-t -a) suitable for children bastu (-n -r) sauna befolkning (-en -ar) population begär/a (begär begärde begärt) to request

287

SWEDISH — ENGLISH G L O SSAR Y

behandling (-en -ar) treatment behålVa (-er behöll behållit) to keep behöv/a (-er -de -t) to need beklag/a (-ar -ade -at) to regret bekräftelse (-n -r) con firmation bekväm (-t -a) comfortable bekymra/d (-t -de) iuorri ed ben (-et -0) leg; bone bensin (-en) petrol bensinmack (-en -ar) petrol station. bensinstation (-en -er) petrol station berg (-et -0) mountain berätt/a (-ar -ade -at) to te!l berömd berömtberömda famous beskriv/a (-er beskrev beskrivit) to descri be besläkt/ad (-at -ade) related bestälVa (-er -de -t) to book,' order besvik/en (-et -na)disappointed besvärlig (-t -a) di fficult; awkward besökare (-n -0) uisitor beta Va (-ar -de -t) to pay betrakt/a (-ar -ade -at) (sig) to regard (himself) betyd/a (-er -de betytt) to mean betyg (-et -0) grade; mark bevar/a (-ar -ade -at) to preserue bidrag/a (-er bidrog -it) to contri bute bilbälte (-t -n) sent helt biljett (-en -er) ticket biljettautomat (-en) ticket machine biljon (-en -er) billion billig (-t -a) cheap biltjuv (-en -ar) car thief bilverkstad (-en -städer) garage bind/a (-er band bundit) to bind; tie bio(-n) cinema biograf (-en -er) cinema biovagn (-en -ar) ci nema coach bit (-en -ar) piece björkkvist (-en -ar) birch branch björn (-en -ar) bear bl,a. (bland annat) among other thi ngs; inter alia bland among bland/a (-ar -ade -at) to mix blek (-t -a) pale blindtarmsinflammation (-en -er) appendi ci ti s

blodtryck (-et) blood pressure blomkål (-en; blomkålshuvuden) cauli flower blyfri unleaded blå blått blå (a) blue blåbär (-et -0) bilberry blås/a (-er -te -t) to blow; be windy blöd/a (-er -dde -tt) to bleed bo/r(-dde -tt) to liue bok (-en böcker) book bokhandel (-n) book shop bokhyll/a (-an -or) buokshelf bonde(-n bönder) peasants bord (-et -0) table bordtennis (-en) table tennis borgare burghers borst/a (-ar -ade -at) to brush bort/a away bot/a (-ar -ade -at) to cure bottenvåningenground flo or bra good; uell; fine bred (brett breda) broad breddgrad (-en -er) latitude brev (-et -0) letter bro (-n -ar) bridge broms/a (-ar -ade -at) to brake bror (brodern bröder) brother brorsdotterniece(brothers daughter) brorson nephew (brother'sson) broschyr (-en -er) pamphlet bruk/a (-ar -ade -at)usually do something brukade vara usedto be bry sig om to care about brygg/a (-an -or) jet ty bryt/a (-er bröt brutit) to break ff o bröd (-et -0) bread bröllop (-et -0) wedding bröst (-et -0) breast; chest bulVe (-en -ar) roll bunt (-en -ar) bunch burk (-en -ar) tin; jar busshållplats (-en -er) busstop butik (-en -er) shop; boutique by (-n -ar) uillage byt/a (-er -te -t) to change; exchange byta tåg to change trains båda both både... och both... and

288 —

båt(-en -ar) boat; ship bank ( en ar) roiu bär (-et -0) berry bärgningsbil (-en -ar) brenkdown uan bördig (-t -a) fertile börj/a (-ar -ade -at) to begi n; start böter (pl.) fines centralvärme (-n) central heating centrum (ett) centre ceremoniella funktioner ceremoni al

functi ons cesiumhalt (-en) cesium content

choklad (-en) chocolate chokiadsås (-en -er) chocolate sauce civilstånd (-et) civil status cykVa (-ar -ade -at) cycle dagens rätt today's special

daghem (-met -0) daynursery dagl (dagligen) daily dalahäst (-en -ar) Dala horse damavdelningenladies'wear damfrisörsk/a (-an -or) hairdresser dans (-en -er) dance dansös (-en -er) female dancer de they

de där/de här thoselthese de flesta most people de högsta the highest december December del (-en -ar) part delas upp to be diuided delas ut to be shared ovt; awarded deVta (ga) (-tar -tog -tagit) to take part deltid part-time dem them den närmaste inotsvarigheten the closest equi ua lent

den rutade spärrlinjen the chequered barrier li ne den/det it den/det där that den/det här this deponeringsavgiit deposi I deras their(s/ dessits dessert (-en -er) de.ssert det finns there is; there are det går bra that's all right

det gör detsamma it doesn't matter; I don't care det mesta mast ofit det är bäst att we had better detsamma the same diet (-en) diet

dig you (sing,obj,); yourself dillpotatis potatoes boiled with dill

din ditt dina your(s) diriger/a (-ar -ade -at) to di rect diskuter/a (-ar -ade -at) to di scuss dit (to) there djur (-et-0) animal doktorinn/a (-an -or) doctor'a wi fe domkyrk/a (-an -or) cathedral dopp i grytan 'dippi ng in the pot' dopp (-et -0) to dip, plunge dos (-en -er) dose dotter (-n döttrar) daughter dra (-r drog dragit) ut extract drak/e (-en -ar) dragon drick/a (-er drack druckit) to drink dricks tip; service charge driv/a (-er drev drivit) ut to dri ue out Drottninggatan QueenStreet dryck (-en -er) drink drygt slightly more than dröj/a (-er -de -t) to hold on; be late dröm (drömmen drömmar) dream du you (sing./ dubbelrum (-met -0) double room dum (-t dumma) stupid dusch (-en -ar) shower dussin (-et -0) dozen d.v.s. (det vill säga) that i» to say dygn (-et -0) the 24-hour day dynamit (-en) dynamite dyr (-t -a) expensi ue då then då säger vi det agreed däck (-et-0) tyre där there

där borta ouer there(any di rectionJ där framme ouer there(in front) därför that's why därför att because därifran from there dö (-r dog dött) to die dörr (-en -ar) door

— 289

S WEDISH

eftermiddag (-en -ar) afternoon efiernamn surname efterätt (-en -er) dessert; sweet eftersom as efterträd/a (-er -de efterträtt) to succeed eftervärlden posterity efteråt afteriuards egen (eget egna) oivn ekonomi (-n -er) economy ekonomisk (-t -a) economic elak (-t -a) malicious eldfast form ouenproofdish elev (-en-er) pupil elfle eleventh eller or eller också or else elva eleuen emellertid hoiueuer emigrer/a (-ar -ade -at) to emigrate en/ett alan, one enda single; only engelsk/a (-an)Engli sh Ilanguage) engelsk/a (-an -or) Englishwoman Engelska kanalen English Channel engelsman (-nen engelsmän) Englishman enhetlig homogeneous enkel single enkelhet (-en -0) simplicity enkelrum (-met -0) single room enkron/a (-an -or) 1-krona coin enligt according to ensam (-t ensamma) alone; by ourselues epokgörande epoch-making er you (pl. obj.) yourselues er (-t -a) your(s) Erikskrönikan the Eric Chronicles ersätt/a (-er ersatteersatt) toreplace etnisk(-t-a) ethnic ett halvt kilo (V2 kg) haifa kilo ett kvarts kilo a quarter of a kilo ett slags a kind of Europa (pronounced Eropa) Europe evenemang (-et -0) great euent examen (pl, examina) examination expedit (wn -er) shop assistant expeditionsavgiit (-en-er) commission,'

service charge

expert (-en -er) erpert extrapris (-et-er) special offer

faktiskt really; actually; in fact familj (-en -er) family familjeskäl personal reasons fantastiskt fantastically far(fadern fäder) father farla (-an -or) danger farbror(-n farbröder) uncleIfatherk brother) farfar grandpa (lit. fathers father) farfarsfar greatgrandfather (fathers side) farlig (-t -a) dangerous farmor grandma (lit. father s mother) farmorsmor greatgrandmother (fatherk side) fast though; fixed faster (-n fastrar) aunt (father'e sisterj fatt/as (fattas-ades -ats) to he missing fattig (-t -a) poor feber (-n)fever februari February fel (-et -0) fault; urong fem fiue femhundrakronorssedel (-n -sedlar) 500 kronor (bank) note femkron/a(-an -or) 5-kronor coin femte fifth

femtio fi fly femtionde fiftieth femtioöring (-en -ar) 50-ö re coi n femton fifteen femtonde fifteenth festival (-en -er) festival festmiddag (-en -ar) banquet fik/a (-ar -ade -at) to haue a coffee fil (mjölk) (thin) yoghurt fin(-t-a) fine finger (fingret fingrar) finger finhack/ad (-at -ade) finely chopped finn!e (-en -ar) Finn finnas kvar remain finska (-n) Finnish (languagej finska (-n -or) Finnish ivoman fir/a (-ar -ade -at) celebrate fiskrätt (-en -er) fish dish fix/a (-ar -ade -at) fix

— 290-

swEDISH- E!v GLI SH GLOSSA R Y

frysla (-er frös frusit) to helfeel cold frysa till is to freeze, freeze over frag/a (-an -or) question från from främst foremnst fröken fröknar Miss full (-t -a) full fullt med folk crnwded fylVa (-er -de -t) på, tn fill up ivith fynd (-et -0) bargain fyra four fyrtio forty fyrtionde fnrtieth fysik(-en) physics få (-r fick fått) to get; he allowed tn; have

fjorton fourtecn fjortonde fnurteenth fjärdefourth fjärdedel (-en -ar) quarter

jjärrtåg (-et -0) long-distance train flask/a (-an -or) bott/e flera several flingor cnrnflakes fly(-r -dde-tt) to flec flyg/a (-er flög flugit) to fly flyget aeroplanes (colloquial) flykting (-en -ar) refugee llyt/a (-er flöt fiutit) tn float flytandefluent flytt/a (-ar -ade -at) to move fläskkotlett (-en -er) pork chop folk (-et -0) people folkomröstning (-en -ar) referendum fordon (-et -0) uehicle form (-en) form forskningsres/a (-an -or) scienti fic expedi ti on fortfarande still fortsätt/a (-er —satte -satt)

tv

få lov att to be allowed to fågelvägen as thebirdsf ly fält (-et -0) field färdig (-t -a) ready färgglad (-a) brightly coloured färgteve (-n) cnlour television

färj/a (-an -or) ferry färsk(-t-a) fresk

to conti nue

fot (-en fötter) foot fotbollsmatch (-en -er) football match fotbroms (-en -ar) foot-bra)te fotokurs (-en -er) photography course fram/me in front; there; forivard framgång (-en-ar) success framifrånfrom thefront framsäte (-t -n) front seat fransk French franska (-n) French lang uage fransman(-nenfransmän) Frenchman fransysk/a (-an -or) Frenchwoman fredag Fri da fredspris (-et -0)peace prize fridlyst specially protected frihetshjält/e (-n -ar) champion of liberty frisk(-t -a) well; healthy friska luften open air fiitidsaktivitct (-en -er) leisure activity frontalkrock (-en -ar) head-on collision fru (-n -ar) Mrs; ivife fi ukost (-en -ar) break fast frukt(-en -er) fruit fruktsallad (-en -er) frui t salad frys (-en frysskåp) freezer

färskvarorfresh food,perishables fästning (-en-ar) fortress född barn födelsedag (-en -ar) birthday följ/a (-er -de -t) (med) to follow; accompany fönster (fönstret fönster) ivindow fönsterbord (-et -0) table by the window för too; for; because för... sedan ago för att (i n order) to för länge too long förbi past

före before före/dra (-drar -drog -dragit) to prefer förening (-en -ar) society, club föreställning (-en -ar) per formance författarinn/a (-an -or) authoress förfärlig (-t -a) terrihle förhindr/ad (-at -ade) to preuent förkylning (-en -ar) cold förlor/a (-ar -ade -at) to lose förlov/a (-ar -ade -at) sig to get engaged förmiddagskaffe (-t) morning roffee förmodligen probably

291

S WEDISH

förmögenhet (-en -er) ivealth förnainn Christian Ifirst) name föroren/a (-ar -ade -at) to pollute förorening (-en -ar) pollution förresten by theway förrätt (-en -er) starter försen/ad (-at -ade) late; delayed först (-a) first första gången the first ti me förstå (-r förstod förstått) to understand förstås vf course förstör/a (förstör -de -t) to destroy försur/a (-ar -ade -at) to acidi fy försvinn/a (-er -svann -svunnit) to disappear försäkring (-en -ar) insurance försä jjare (-n -0) market-trader försök/a(-er -te-t) to try försörj/a (-er -de -t) sigto provide for oneself förtroende (-t -n) confidence förut before; preuiously förvånansvärtsurprisingly för/tider (-n föräldrar) parent förälsk/a (-ar -ade -at) sig i to fall i n loue with

gammaldagsoldfashioned ganska rather garage (-t -0)garage garner/a (-ar -ade -at) to garni sh gaspedal (-en -er) accelerator; throttle gatukorsning (-en -ar)j unction gatukök (-et -0) street kitchen ge ossiväg to set off ge (-r gav givit) togive gemensamt med in common with genast at once genuin (-t -a) genuine geografi (-n) geography gift (med) married (to) gift/a (-er -e -t) sig to get married gitarr (-en -er) guitar g)ort dons Glad Påsk! Happy Easter! glas (-et -0) glass; glassware glasbruk (-et -0) glassivorks glass (-en) ice i'ream glitter tinsel

glögg a heauily-spiced mulled wi ne god natt goodnight God Fortsättning! Happy New Year ih/lay the New Year Continue Happilv!) God Jul! /rferry Christmas! goddag how do you dog godis (-et) sweets golf(-en) golf go]fklubb/a (-an -or) golf club Golfströmmen the Gulf Stream gott nice (about food) Gott Nytt Ar! A Happy New Year! grad (-en -er) degree grattis (slang for gratulationer) congratulati ons gravadlax marinated salm on Grekland Greece grillspett (-et -0) kebab grund/a (-ar -ade -at) to found grundlägg/a (-er grundlade grundlagt) to lay thefoundation of grädde (-n) cream gränd (-en -er) lane grönsak (-en -er) vegetable gul (-t -a) yelloiu guldstjärn/a (-an-or) golden stor gurk/a (-an -or) cucumber gyllene gulden gymnastik (-en) gymnastics gå (-r gick gått) togo; walk gå av toget off

gå en rundato play a round (golf)

gå till sängs go to bed gå varm to be ouerheated gåöver topass gå över till to change Iouer) to gång (-en -er) ti rne; occasion gälVa(-er -de -t) to apply to; be valid gärna willi ngly; gladly gästgivargård (-en -ar) old coachingi nn gäststug/a (-an -or) (little) guest-house gör/a gör gjorde gjort to do; make göranågon skillnad tomake any difference göra ont to hurt göra sig förtjänt to disti nguish oneself göra upp eld to light a camp fire göteborgar/e (-en -0) Gothenburger

292

S WEDISH — EI>VGLISII G L O S S A R Y

ha (-r hade ha&) to haue ha lust to feel like ha ont om to be short uf ha rådmed toafford hak/a (-an -or) chi n haHon (-et -0) raspberry hals (-en -ar) throat halsf!uss (-en) tonsilitis halv sju at halfpast six halvljus di pped headlights hamn (-en -ar) port; harbour han he hand (-en händer) hand handbroms (-en -ar) hand-brake handelsfirm/a (-an -or) tradi ng (commerci al) firm handVa(-ar -ade -at) t ogashopping; buy hans his hastighetsmätare (-n -0) speedometer hav (-et -0) sea hej hallo; hi hej sa länge so long hejsan informal greeting hel (-t -a) whole hela the u'hole; all helförsäkring (-en -ar) cornprehensi ue insurance helgdagpublic holiday helgon (-et -0) saint helljus (-et -0) full beam hellre rather helt och hållet entirely helylle pure iuool hem (to) home hem (-met -0) home hemma at horne hemspråk (-et -0) mother tongue henne her hennes her(s) herr (-en -ar) Mr het/a (-er hette hetat) to be called hinn/a (-er hann hunnit) to have time to hiss (-en -ar) lift hit (to) here hitt/a (-ar -ade -at) find hjortron (-et -0) cloudberry hjul(-et -0) wheel hjälp (-en) help hjälp/a (-er -te -t) to help

h)alps till hclp with h)arnblodning (-en -ar) s(r oke h)artattack (-en -er) hcart attack

hjärtliga lyckönskningar u arm congratulati ons

hon she honom him hopp-et hope hos(/a (-ar -ade -at) to cough hotell (-et -0) hotel hovmästare (-n -0) head-waiter hundra hundred hundrade hundredth hundralapp (-en -ar) 100-kroner note hungrig (-t -a) hungry hur how hur dags at what time hur ofta how often hur som helst in any way;just anyhow huvud (-et -0) (-en) head huvudregel (-n -regler) the general rule huvudsakligen mai nly huvudstad (-en -städer) capi tal huvudvärk headache hyr/a (hyr -de -t) rent hål (-et -0) hole hår (-et) (collective sing,) hair hård (hårt hårda) bard hårdkokt (-a) hardboi led hälsa på to greet; say'how do you do' to hälsa på visit hämt/a (-ar -ade -at) to fetch händ/a (-er-e hänt) to happen häng/a (-er -de -t) to hand här here härifrån from here häft (,-en -er) hip höger right högertrafik dri uing on the right högst at most höj/a (-er -de -t) to raise hör/a (hör-de-t) to hear hörn (-et -0) curner hörnbord (-et -0) corner table hösnuva (-n) hayfeuer höst (-en -ar) autumn i in i alla fall anyiuay

— 293 —

SWED)SH

i det gröna in the open; outdoors i form av in the stake of i fred in peare

innehålVa (-er -höll -hållit) to rontai n inomhus indoors

i förrgår the day beforr yrsterday i julas last Xmas i kväll tvnight; this euening > i land ashore i medeltal on auerage i morgon tomorrow i morgon bitti early tomorrow morning i morse early this morning inärvaroav in thepresenre of i rad running i slutet på at the endof i synnerhet in partirular; esperially i så fall in that s icke-rökare non-smaker idag today idrottsklubb (-en -ar) athletics elub igen again igår yesterday igår morse early yesterday morning illa 6ad imponerande impressive import- och exportfirma import and export flrm importer/a (-ar -ade -at) to i mport in into inbjudan i nvi tation indian (-en -er) (Ameri van) Indian indisk (-t -a) Indi an individ (-en -er) individual industri (-n -er) industry iniluensa (-n) influenza; flu inför/a (inför -de -t) to l ntrodure ingen orsak you are welcome; don't mention it ingen som helst none whatsoever ingenjör (-en -er) eng/neer ingå (-r ingick ingått) to be included inkomst(-en-er) income inlagd gurka gherkin inlagd sill pickled hrrrings inlagda rödbetorpickled beetroots inne in (inside)

insnö/ad (-at -ade) snou-bound instiil/a (-ar -ade -at) to establish

insl äppadmissivn

inställ/d (-t -da) cancelled inte... förrän not unti l inte alls not at all inte bry sig om not to bother about

inte vara förtjust i not tocare for internatskola bvording school intresse